Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd

Transkript

1 Sofia Delin och Lena Engström, SLU 24/1 213 Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Syfte Detta projekt består av två delar, där kväveeffekten av organiska gödselmedel undersökt i vårsäd och höstsäd. Syftet med första delen av detta projekt är att se om kvävegödslingseffekten av några olika organiska gödselmedel i fält kan relateras till C/Nkvoten på samma sätt som i krukförsök. Dessutom undersöks även kväveefterverkan andra året. Projektet genomförs i vårsäd. Den andra delen syftar till att belysa effekten av nedbrukning i växande gröda kontra att ej bruka ner i höstvete i några utvalda gödselmedel. Dessutom tillkommer två led med sen höstspridning av köttbenmjöl respektive kycklinggödsel. Hypoteser: 1) Kol/kvävekvoten avslöjar kvävegödslingsvärdet på olika organiska gödselmedel till vårsådda grödor i fält. 2) Kvävegödslingeffekten för organiska gödselmedel till höstvete kan beroende på gödselmedel förbättras genom nedmyllning jämfört med bredspridning på våren. 3) Spridning av organiska gödselmedel på senhösten till höstvete ger sämre kväveeffekt än spridning på våren Metodbeskrivning Tre randomiserade blockförsök (fyra block) per år i havre (tabell 1) och tre i höstvete (tabell 2) anläggs inför 212, 213 och 214 (totalt 9 försök av varje gröda). I år (212) har ett försök i vardera gröda förlagts till Lilla Böslid i Halland och Lanna i Västergötland. Det tredje höstveteförsöket låg på Brunnby i Västmanland och det tredje havreförsöket i Börje i Uppland. Gödselmedlen är analyserade på totalkväve, ammoniumkväve, kol/kväve-kvot, Ts, P och K. Tabell 1. Försöksplan i vårsäd Led Gödslingsnivå A. kg N/ha B. 4 kg N/ha C. 8 kg N/ha D. kg N/ha E. Svinflytgödsel F. Nötflytgödsel G. Köttmjöl, Biofer 7-9- H. Köttmjöl, Ekogödsel bas 9-4- I. Rötrest 1 J. Rötrest 2 K Kycklinggödsel L. Vinass

2 Tabell 2. Preliminär försöksplan i höstvete Led Gödslingsnivå A. kg N/ha mineral gödsel B. kg N/ha mineral gödsel C. 8 kg N/ha mineral gödsel D. 12 kg N/ha mineral gödsel E. kg N/ha mineral gödsel, kontrolled nedbrukning F. Köttbenmjöl, ej nedbrukat G. Köttbenmjöl, nedbrukat H. Rötrest alt. svinflytgödsel, ej nedbrukat I. Rötrest alt. svinflytgödsel, nedbrukat J. Kycklinggödsel, ej nedbrukat K. Kycklinggödsel, nedbrukat L.* Kycklinggödsel senhöst M.* Köttbenmjöl senhöst *Led L och M finns bara med år 2 och 3, då det annars inte ryms inom projektperioden. Preliminära resultat Havre I Västergötland och Halland blev havren sådd i början på maj och i Uppsala först den 16 maj.i tabell 3 redovisas skörderesultaten från alla tre försöken. Skördeeffekterna var generellt små i försöket i Uppland, förmodligen p.g.a. den sena sådden. Effekten blev särskilt dålig av flytgödsel och rötrest. Just dessa gödselmedel har stor risk för ammoniakavgång, vilket dock inte borde vara ett så stort problem då de myllats ner. Tabell 3. Preliminära resultat för havreförsöken Led Gödslingsnivå Skörd (15 % vattenhalt) L. Böslid Lanna Börje A. kg N/ha B. 4 kg N/ha C. 8 kg N/ha D. kg N/ha E. Svinflytgödsel F. Nötflytgödsel G. Köttmjöl, Biofer H. Köttmjöl, Ekogödsel bas I. Rötrest J. Rötrest K Kycklinggödsel L. Vinass LSD

3 I figur 1 är mineralgödseleffekten av de olika gödselmedlen plottade mot kol/kväve-kvoten. Linjen representerar det samband mellanmineralgödseleffekt och kol/kväve-kvot som visat sig i ett tidigare krukförsök. Sambandet var bäst i försöket i Halland, men för flertalet gödselmedel var effekten något bättre än sambandet i krukförsöket antytt. I Västergötland var effekten av svinflytgödsel oväntat låg, medan den av köttmjölspellets var oväntat hög. I Uppland hade flytgödsel och rötrester sämre effekt än vad kol/kväve-kvoten indikerade. Mineralgödselvärde, % av total N 12% % 8% % 4% 2% % 2% Biofer Västergötland Uppland Halland Linjär (Krukförsök) Svinflytgödsel Rötrest 2 Svinflytgödsel Kycklinggödsel Rötrest 1 Nötflytgödsel kol/kväve kvot Figur 1. Mineralgödselvärde (ersättningsvärde för mineralgödsel) för gödselmedel med olika kol/kväve-kvot. Linjen anger det samband som fanns i krukförsök och som nu testas i fält. Höstvete I Västergötland och Halland var förfrukten spannmål och sådden blev sen (3/9) på grund av en blöt höst och bestånden tunna. I Västmanland såddes höstvetet efter ärter den 15/9 och var betydligt kraftigare. I försöket på Lanna fanns statistiskt signifikanta skillnader mellan nedbrukad och ej nedbrukad gödsel endast för rötrester. Mineralgödseleffekten (% av totalkväve i stallgödselgivan) var störst efter nedbrukad Ekogödsel, 61 % (figur 2).

4 Mineralgödseleffekt, % av TotN Figur 2. Mineralgödseleffekt (% av tillfört totalkväve) i höstvete, Västergötland 212. I försöket i Halland hade nedbrukning eller ej nedbrukning av ett gödselmedel samma effekt på skörden förutom för Ekogödsel, där nedbrukning orsakade lägre skörd. Mineralgödseleffekten (% av totalkväve i stallgödselgivan) var störst efter ej nedbrukad Ekogödsel och rötrester (nedbrukade och ej nedbrukade), 55-% (figur 3). Mineralgödseleffekt, % av TotN Figur 3. Mineralgödseleffekt (% av tillfört totalkväve) i höstvete, Halland 212. I försöket i Västmanland hade nedbrukad eller ej nedbrukning av ett gödselmedel samma effekt på skörden. Mineralgödseleffekten (% av totalkväve i stallgödselgivan) var störst efter nedbrukad Ekogödsel och kycklinggödsel, 59 respektive 58 % (figur 4).

5 Mineralgödseleffekt, % av TotN Figur 4. Mineralgödseleffekt (% av tillfört totalkväve) i höstvete, Västmanland 212. Havre och höstvete Effekterna var liknande i havre och höstvete (figur 5). Medeleffekten var dock något större för Köttmjölspellets (Ekoväx) i havre jämfört med höstvete. För kycklinggödsel och rötrest skiljde sig effekten inte signifikant mellan grödorna. Kycklinggödsel Höstevete, nedmyllat Höstvete, ej myllat Havre Rötrest Ekoväx % 2% 4% % 8% % Mineralgödseleffekt, % av totalkväve Figur 5. Mineralgödseleffekt i medeltal (n=3) för de gödselmedel som testats i både havre och höstvete. Felstaplarna anger medelfelet.