Din stallgödsel är värdefull. Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik

Transkript

1 Din stallgödsel är värdefull Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik

2 Utnyttja Din stallgödsel Optimalt stallgödselvärde är ofta en kombination av maximerat växtnäringsutnyttjande och minimerade packningsoch körskador. Inledningsvis tänkter vi på så stor växtnäringseffekt som möjligt genom att använda stallgödseln till rätt gröda och vid rätt tidpunkt. Ofta är detta samma som största ekonomiska utbytet men det finns också rad andra faktorer att ta hänsyn till, både positiva i form av kväveefterverkan och ökad bördighet och negativa som transport- och spridningskostnad och inte minst markpacknings- och körskador. I denna broschyr finner du en värdering av de vanligaste stallgödselslagen vid olika spridningstidpunkter. På utvikningsuppslaget hittar du förklaringar till de faktorer som har ingått i kalkylerna och storleksordningen på dessa. I tabellerna längre fram kan endast en spridningsteknik visas för varje stallgödselslag och där har valts en bra teknik med normal standard. För flytgödsel och urin en ganska stor flytgödseltunna (18 m 3 ) med boggie, släpslangsramp och däckstryck 1,8 bar. För de fasta stallgödselslagen har valts en 13 m 3 fastgödselspridare med enkelaxel och 1,8 bar i däcken. Nedbrukningstiden vid spridning på öppen mark är satt till 4 timmar. Växtnäringsvärdet är anpassat till konventionell odling vilket innebär 8 kr/kg N, 11 kr/kg P och 4,50 kr/kg K. I ekologisk odling har stallgödseln givetvis ett högre värde men det finns inga standardpriser för detta. Växtnäringsvärdet redovisas vid olika spridningstidpunkter på tre olika jordarter; sand, lättlera och mellanlera. Du finner en sida för nötgödsel, en för svingödsel och en för övriga stallgödselslag. Här ser du också den miljöbelastning spridning vid olika tidpunkter ger i form av ammoniakavgång (störst vid varmt väder) och nitratutlakning (störst vid höstspridning). Till sist finns ett blad för att göra egna kalkyler. Det är svårt att i denna broschyr fullt ut förklara alla kombinationer men på finns under fliken Stallgödsel den modell som använts och där kan du på ett enkelt sätt göra en gårdsspecifik kalkyl, gärna med en egen analys som utgångspunkt. Här kan du lätt ändra på en rad faktorer som växtnäringseffekten genom nya värden för gröda, spridningstidpunkt, nedbrukningstid, spridningsteknik (bred, band eller nedmyllare) packningsskadan genom att ändra spridarens lastkapacitet, arbetsbredd, antal axlar och tryck i däcken. På kan du utveckla din stallgödselhantering Gå in på fliken Stallgödsel - här kan du: Lägga ut en annons och sälja ditt stallgödselöverskott. Köpa stallgödsel. Räkna på stallgödselns värde på samma sätt som i denna broschyr Ladda hem en mall till stallgödselkontrakt. Se vilka enteprenörer som är med i Greppa Näringens stallgödselprojekt. Dessa entreprenörer har möjlighet att göra en snabbanalys av kvävet vid spridning och deltar i utbildningar anordnade av Greppa Näringen. Hämta information om gödselanalyser

3 Kväveeffekt kg N/ton 2,5 Svinflyt 2,0 Växtnäringsvärde spridningsåret 1,5 1,0 0,5 0 Kväveförlust % 40% 30% 20% 10% 0 Torrt väder Ammoniakförlust, % lättillgängligt 40% 30% 20% 10% 0% Nötflyt Svinfast Nötfast 4 tim 6 tim 12 tim Nedbrukningstid Snabb nedbrukning I vårbruk kan ammoniakavgången minska med 35% och kvävevärdet öka med 10% vid nedbrukning efter 1 timme istället för efter 12 timmar. Effekten är större i flytgödsel än i fastgödsel. 10 mm Regn Nederbördens påverkan Tio millimeter regn minskar förlusten av kväve betydligt. +7 till ,4 till +6,9 2 dagar 4 dagar 6 dagar efter spridning Temperaturens påverkan Hög temperatur ger stor avdunstning och ammoniakavgång. En solig sommardag kan allt ammoniumkväve försvinna, speciellt i nötflytgödsel. Ungefärligt växtnäringsvärde kr/ton efter schabloninnehåll (se även respektive stallgödselslag i tabellerna framöver) N P K Nötflytgödsel Nötfastgödsel Nöturin Nötdjupströ Svinflytgödsel Svinfastgödsel Svinurin Svindjupströ Kycklinggödsel Hönskletgödsel Hästgödsel Kvävet är värderat efter förväntad effekt x 8 kr/kg N. P och K är värderade till 100% x 11 resp 4,50 kr/kg. Faktorer som påverkar kvävevärdet Ammoniakavgång Spridningstekniken är avgörande. Lägst ammoniakavgång uppnås vid snabb nedbrukning. Vid spridning i växande gröda är låg temperatur och fuktig väderlek viktigast. Släpslangsteknik eller nedmyllningsaggregat minskar förlusterna med ca 25 respektive 50% vid spridning i växande gröda vilket i t ex nötflytgödsel kan betyda upp till 6 kr per ton. Kväveutlakning och kvävgasavgång Spridning höst eller vår är avgörande för utlaknings- och kvävgasförlusterna, speciellt för flytgödsel och urin som innehåller mycket lättillgängligt kväve. Vid höstspridning av flytgödsel och urin till höstsäd eller på obevuxen mark kan upp till 2/3 av kvävet förloras (motsvarar upp till 15 kr/ton i svinflyt). I grödor såsom höstoljeväxter och vall, vilka kan ta upp och utnyttja kvävet på hösten, är skillnaden mindre mellan höst- och vårspridning. Kväveefterverkan Släpslang Nedmyllare Spridningsteknik Släpslangar och nedmyllningsaggregat minskar förlusterna. Släpslang ger mindre exponerad yta än bredspridning och mindre avdunstning. Ammoniumkvävet binds beroende på: graden av sprickbildning jordens bindningsförmåga (högre i lerjord) gödselns torrsubstanshalt, svinflytgödsel rinner lättare än nötflytgödsel. Framförallt möjliggör tekniken spridning i växande gröda på våren istället för på hösten. Nedmyllare ger liten exponerad yta och ammoniumkvävet binds i marken. Lägg ej större giva än vad som ryms i skåran. Upp till 30% högre kväveeffekt men kostar ca 6 kr/m 3. Kan dock försvaras i vallar (se Foderhygien). Vid spridning av stallgödsel ökar mullhalten och inlagringen av kväve i marken. Effekten är större ju högre torrsubstanshalt och motsvarar ca 50 kr per ton tillförd mängd torrsubstans. Året efter spridning frisläpps ca 15% av lagrat kväve och sedan i allt mindre poster under många år framåt. Efter urinspridning är kväveefterverkan liten (1-2 kr/ton), flytgödsel ger mer (ca 5 kr/ton) medan den kan bli betydande efter fastgödsel (ca 10 kr/ton) och djupströbädd (ca 15 kr/ton). Kycklinggödsel ger en stor kväveefterverkan (ca 30 kr/ton). Värdet av efterverkan har summerats i 30 år efter spridning. Det kväve som är kvar efter så lång tid har marginell ekonomisk betydelse.

4 Faktorer som påverkar det ekonomiska utbytet av stallgödseln Växtnäringsvärde spridningsåret kr per ton Kväveefterverkan kr per ton Intäkter Kostnader Transportkostnad 4-10 kr per ton och km till fältet Spridningskostnad kr per ton Ökad bördighet kr per ton Markpackningsoch körskador 1-20 kr per ton Ökad bördighet Stallgödsel har en positiv långtidspåverkan förutom NPKinnehållet. Här används ett struktur- och mikronäringsvärde på 10 kr/ton för de fasta stallgödselslagen, 5 kr/ton för flytgödsel och 1 kr/ton för urin, varav förbättrad markstruktur står för huvudparten. Värdet är mycket schablonartat och kommer säkert att diskuteras och justeras framöver. Alla beräkningar bygger på vissa schabloner för växtnäringsinnehåll, spridningskostnader etc. Ta därför, så långt det går, reda på vad som gäller på din gård. Analysera din egen gödsel, tala med din lokala maskinstation om spridningskostnader etc.

5 Transport- och spridningskostnader Transport- och spridningskostnader är en förhandlingsfråga med din maskinstation eller, om du kör själv, vilket pris du sätter på din egen tid. Med normala maskintaxor som utgångspunkt kan du räkna med följande priser: Spridningskostnad för flytgödsel/urin nära gården (kr per ton) 15 m 3 tunna 3 lass/timme 4 lass/timme Tankvagn 13 kr 10 kr Pumptankvagn 14 kr 10 kr Vakuumtankvagn 15 kr 12 kr Tillägg Kranarm +1,50 kr +1 kr Släpslangsramp +4 kr +3 kr Myllningsaggregat +7,50 kr +6 kr Spridningskostnad för fastgödsel inklusive lastning 1 spridare ca 750 kr /timme 2 spridare ca kr/timme Omräknat till mängdpris: Ca kr/m 3 eller kr/ton Vid spridning längre bort från lagret tillkommer transportkostnad. Transportkostnad (kr/ton och km t o r) Spridare Lastbil Flytgödsel/urin +2 kr +1 kr Fastgödsel (ca 0,75 ton/m 3 ) +5 kr +2,50 kr I kalkylerna längre fram är det räknat med fältavstånd på 1 km (2 km transport t o r) samt spridningskostad 13 kr/ton för flytande stallgödsel och 25 kr/ton för fast stallgödsel. Markpackning och körskador Bra däcksutrustning som tillåter lågt tryck, liksom låga vikter på ekipagen minskar markskadorna men det är också mycket viktigt att undvika att köra på blöt mark. På blöt mark kan kostnaden för markpackning uppgå till 5 kr/ton på lättjord och till över 10 kr/ton på lerjord med dagens normala maskinstandard. Plöjning efter spridning, reparerar strukturskadorna av packningen i matjorden men inte i alven, men detta låter sig på våren bara göras på jordar med <10-12% ler. I broschyren är det räknat med en 18 m 3 tunna för flytande stallgödselslag och en 13 m 3 fastgödselspridare för de fasta gödselslagen. Med denna utrustning och utan vårplöjning blir det i många fall svårt att ekonomiskt utnyttja vårspridningens bättre växtnäringseffekt på grund av för stora markpackningsskador. Optimal spridningstidpunkt på de tyngre jordarna infaller ofta på hösten eller i växande gröda på senvåren medan bästa alternativ på lätta till leriga jordar är spridning före vårplöjning. Här förutsätts vårplöjning på sandjord vid spridning i vårbruket men höstplöjning på lättlera och mellanlera. Med lätta ekipage (t ex den nya tekniken med matarslang) kan skadorna minskas och bästa spridningstidpunkt förflyttas till vårbruket även på tyngre jordar. Faktorer Packningsrisk Stor Liten Jordart Lera Sand (-55%) Vattenhalt Blött Torrt (-65%) Däckstryck 2,0 bar 0,5 bar (-25%) Vikt per axel 12 ton 5 ton (-40%) Markpackning Packningsskadan är ofta dubbelt så stor på lerjord som på sandjord. Skadan på upptorkad jord kan vara mindre än hälften jämfört med blöt jord i vårbruket. Sänkt däcktryck från 2 till 0,5 bar minskar packningsskadan med ca 25%, varav största effekten är i matjorden. Minskat axeltryck från 12 till 5 ton minskar packningsskadan med ca 40%, varav största effekten är i alven. Andra viktiga faktorer som påverkar men som inte ingår i kalkylerna Tidsplanering Ofta har du som lantbrukare som mest att göra med sådden när det är optimalt att sprida stallgödsel under vårbruket. Det är lockande att istället sprida på hösten före höstsäd, sent på hösten (fastgödsel) eller till och med i december (flytgödsel). Tänk dock på risken för eventuell utlakning, markpackning och dåliga effekter vid höstspridning. För att kapa arbetstopparna kan du utnyttja en maskinstation, vilka ofta också har den senaste tekniken. Tidsplanering är inte värderad i våra exempel. Foderhygien vid vallspridning Nötgödsel passar i sin sammansättning utmärkt i vallen men kan ge problem med för hög sporhalt i vallfodret. Undvik detta genom god ensileringsteknik (förtorkning, tillsatsmedel, noggrann packning och täckning). Nedmyllning i vallen minskar risken för inblandning av stallgödsel i vallfodret men ger inte större giva än vad som ryms i skåran efter billarna. Nedmyllning kan förbättra växtnäringseffekten med upp till 30% jämfört med marknära spridning. Tyvärr är detta inte tillräckligt för att betala den extra kostnaden på ca 6 kr/m 3. Förbättrad hygien på vallfodret kan dock motivera denna teknik. Påverkan på foderhygienen är inte värderad i våra exempel.

6 Nötgödsel Gödseln värderas per ton. *vårplöjning efter spridning Fosfor och kalium värderas till 100% av växtnäringsinnehållet (P=11 kr/kg, K=4,50 kr/kg). Kväveeffekten följer värderingen på och är prissatt till 8 kr/kg N. Transport och spridningskostnad bygger på fältavståndet 1 km. Packningsskadorna är beräknade efter: 18 m 3 flytgödselspridare med 12 m ramp, 13m 3 fastgödselspridare med 6 m spridningsbredd, skördevärde på 6000 kr/ha, däckstryck 1,8 bar, giva 25 ton/ha. Tidpunkt Kväveförlust, kg Gödseleffekt, kg/ton Värde enligt schabloner, kr/ton Ammoniak Utlakning/ Denitrifikation N P K NPKvärde N-efterverkan Bördighet Transport/ Spridning Packnings-/ körskador VÄRDE kr/ton Nötflytgödsel 2,6 N 0,7 P 4,3 K 10% ts-halt Vall på hösten 0,4 1,3 1,0 0,7 4, Vall i vårbruk 0,8 0,7 1, Vårbruk* 0,2 0,7 1, Till återväxten 1,3 0,7 1, Vall på hösten 0,4 1,3 1,0 0,7 4, Vall i vårbruk 0,8 0,7 1, Vårbruk 0,2 0,7 1, Till återväxten 1,3 0,7 1, Vall på hösten 0,4 1,3 1,0 0,7 4, Vall i vårbruk 0,8 0,7 1, Vårbruk 0,2 0,7 1, Till återväxten 1,3 0,7 1, Nötfastgödsel 1,2 N 1,3 P 4,1 K 17% ts-halt Före höstsäd 0,4 1,1 0,5 1,3 4, Sen höst 0,2 0,9 0, Vårbruk* 0,4 0,1 0, Före höstsäd 0,4 1,1 0,5 1,3 4, Sen höstsäd 0,2 0,9 0, Vårbruk 0,4 0,1 0, Före höstsäd 0,4 1,1 0,5 1,3 4, Sen höstsäd 0,2 0,9 0, Vårbruk 0,4 0,1 0, Nöturin 2,4 N 0,0 P 4,3 K 1,2% ts-halt Vall sen höst 0,6 0,6 0,6 0,0 4, Vall tidig vår 0,6 0,4 1, Till återväxten 1,0 0,4 1, Vall sen höst 0,6 0,6 0,6 0,0 4, Vall tidig vår 0,6 0,4 1, Till återväxten 1,0 0,4 1, Vall sen höst 0,6 0,6 0,6 0,0 4, Vall tidig vår 0,6 0,4 1, Till återväxten 1,0 0,4 1, Nötdjupströbädd 0,5 N 1,5 P 11,3 K 24% ts-halt Före höstsäd 0,2 0,5 0,2 1,5 11, Sen höst 0,1 0,4 0, Vårbruk* 0,2 0,4 0, Före höstsäd 0,2 0,5 0,2 1,5 11, Sen höst 0,1 0,4 0, Vårbruk 0,2 0,4 0, Före höstsäd 0,2 0,5 0,2 1,5 11, Sen höst 0,1 0,4 0, Vårbruk 0,2 0,4 0,

7 Fosfor och kalium värderas till 100 % av växtnäringsinnehållet ( P=11 kr/kg, K=4,50 kr/kg). Kväveeffekten följer värderingen på och är prissatt till 8 kr/kg N. Transport och spridningskostnad bygger på fältavståndet 1 km. Packningsskador är beräknat efter: 18 m 3 flytgödselspridare med 12 m ramp, 13m 3 fastgödselspridare med 6 m spridningsbredd, skördevärde på 6000 kr/ha, däckstryck 1,8 bar, giva 25 ton/ha. Svingödsel Gödseln värderas per ton. *vårplöjning efter spridning Tidpunkt Kväveförlust, kg Gödseleffekt, kg/ton Värde enligt schabloner, kr/ton Ammoniak Utlakning/ Denitrifikation N P K NPKvärde N-efterverkan Bördighet Transport/ Spridning Packnings-/ körskador VÄRDE kr/ton Svinflytgödsel 2,3 N 0,8 P 1,6 K 6% ts-halt Före höstraps 0,3 0,7 2,0 0,8 1, Före höstsäd 0,2 1,7 0, Vårbruk* 0,2 0,2 2, I växande gröda 0,2 0,2 1, Före höstraps 0,3 0,7 2,0 0,8 1, Före höstsäd 0,2 1,7 0, Vårbruk 0,2 0,2 2, I växande gröda 0,2 0,2 1, Före höstraps 0,3 0,7 2,0 0,8 1, Före höstsäd 0,2 1,7 0, Vårbruk 0,2 0,2 2, I växande gröda 0,2 0,2 1, Svinfastgödsel 1,6 N 3,9 P 2,5 K 24% ts-halt Före höstsäd 0,6 1,2 0,6 3,9 2, Sen höst 0,2 0,8 0, Vårbruk* 0,5 0,8 1, Före höstsäd 0,6 1,2 0,6 3,9 2, Sen höst 0,2 0,8 0, Vårbruk 0,5 0,8 1, Före höstsäd 0,6 1,2 0,6 3,9 2, Sen höst 0,2 0,8 0, Vårbruk 0,5 0,8 1, Svinurin 1,6 N 0,3 P 1,2 K 1,5% ts-halt Före höstsäd 0,5 1,2 0,4 0,3 1, Vårbruk* 0,2 0,2 1, I växande gröda 0,5 0,2 1, Före höstsäd 0,5 1,2 0,4 0,3 1, Vårbruk 0,2 0,2 1, I växande gröda 0,5 0,2 1, Före höstsäd 0,5 1,2 0,4 0,3 1, Vårbruk 0,2 0,2 1, I växande gröda 0,5 0,2 1, Svindjupströbädd 0,6 N 2,6 P 4,6 K 30% ts-halt Före höstsäd 0,2 0,5 0,2 2,6 4, Sen höst 0,1 0,4 0, Vårbruk* 0,2 0,4 0, Före höstsäd 0,2 0,5 0,2 2,6 4, Sen höst 0,1 0,4 0, Vårbruk 0,2 0,4 0, Före höstsäd 0,2 0,5 0,2 2,6 4, Sen höst 0,1 0,4 0, Vårbruk 0,2 0,4 0,

8 Gödseln värderas per ton. * vårplöjning efter spridning Kycklinggödsel Fosfor och kalium värderas till 100 % av växtnäringsinnehållet ( P=11 kr/kg, K=4,50 kr/kg). Kväveeffekten följer värderingen på och är prissatt till 8 kr/kg N. Transport och spridningskostnad bygger på fältavståndet 1 km. Packningsskador är beräknat efter 13m 3 fastgödselspridare med 12 m arbetsbredd samt ett skördevärde på 6000 kr/ha. Giva 10 ton/ha. Tidpunkt Kväveförlust, kg Gödseleffekt, kg/ton Värde enligt schabloner, kr/ton Ammoniak Utlakning/ Denitrifikation N P K NPKvärde N-efterverkan Bördighet Transport/ Spridning Packnings-/ körskador VÄRDE kr/ton Kycklinggödsel 7,0 N 8,0 P 15,0 K 70% ts-halt Före höstsäd 2,0 5,0 4,0 8,0 15, Sen höst 1,0 2,0 5, Vårbruk* 2,0 3,0 8, Före höstsäd 2,0 5,0 4,0 8,0 15, Sen höst 1,0 2,0 5, Vårbruk 2,0 3,0 8, Före höstsäd 2,0 5,0 4,0 8,0 15, Sen höst 1,0 2,0 5, Vårbruk 2,0 3,0 8, Hönskletgödsel Packningsskador är beräknat efter en 13m 3 fastgödselspridare med 6 m arbetsbredd samt ett skördevärde på 6000 kr/ha. Giva 15 ton/ha. Hönskletgödsel 8,0 N 4,0 P 5,0 K 30% ts-halt Före höstsäd 2,0 2,0 3,0 4,0 5, Sen höst 1,0 2,0 5, Vårbruk* 2,0 0,5 7, Före höstsäd 2,0 2,0 3,0 4,0 5, Sen höst 1,0 2,0 5, Vårbruk 2,0 0,0 7, Före höstsäd 2,0 2,0 3,0 4,0 5, Sen höst 1,0 2,0 5, Vårbruk 2,0 0,0 7, Hästgödsel Packningsskador är beräknat efter: 13m3 fastgödselspridare med 6 m spridningsbredd, skördevärde på 6000 kr/ha, däckstryck 1,8 bar, giva 25 ton/ha. Hästgödsel 0,5 N 1,6 P 10,6 K 30% ts-halt Före höstsäd 0,2 0,5 0,2 1,6 10, Sen höst 0,1 0,4 0, Vårbruk* 0,2 0,4 0, Före höstsäd 0,2 0,5 0,2 1,6 10, Sen höst 0,1 0,4 0, Vårbruk 0,2 0,4 0, Före höstsäd 0,2 0,5 0,2 1,6 10, Sen höst 0,1 0,4 0, Vårbruk 0,2 0,4 0,

9 Gör Din egen kalkyl Du kan med hjälp av arket nedan och fakta i denna broschyr räkna på din gödsel Kalkyl gällande gödsel Datum: Egen analys eller schablon SUMMA (se respektive stallgödselslag) Förväntad effekt* Kr/ton** kr/ton Kväve, N kg/ton x % x = + Fosfor, P kg/ton x % x = + Kalium, K kg/ton x % x = + N-efterverkan + Bördighet + Transportkostnad - Spridningskostnad - Packnings- och körskador - * Kväveffekt 30-40% vid höstspridning, % vid vårspridning. P och K-effekt sätts oftast till 100% såvida du inte har höga P-AL respektive K-AL-tal och därför inte kan fullt ut utnyttja växtnäringen. ** Standardvärde är 8 kr/ kg N, 11 kr/kg P och 4,50 kr/ kg K. VÄRDE kr/ton Kalkyl gällande gödsel Datum: Egen analys eller schablon SUMMA (se respektive stallgödselslag) Förväntad effekt* Kr/ton** kr/ton Kväve, N kg/ton x % x = + Fosfor, P kg/ton x % x = + Kalium, K kg/ton x % x = + N-efterverkan + Bördighet + Transportkostnad - Spridningskostnad - Packnings- och körskador - VÄRDE kr/ton

10 Projektet Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF och en mängd företag inom lantbruksnäringen. Du når oss på: tel Greppa Näringen 2004 Foto Torben Kudsk Illustration våg Kenneth Grönwall Colloco Grafisk Form Tryck Essa Grafiska