Kaliumgödsling till ensilagemajs
|
|
- Helen Jonsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Av Linda af Geijersstam, Hushållningssällskapet Kalmar E-post: Kaliumgödsling till ensilagemajs Sammanfattning Försök med stigande kaliumgiva (0, 50, 100, 150, 225 och 275 kg K/ha) har genomförts under tre år på fem platser. Resultaten visar signifikant ökad ts-avkastning vid stigande kaliumgiva på totalt fem av femton försöksplatser. Däremot ökade kaliumhalten med ökad kaliumgiva på totalt tolv av de femton platserna. Försöken indikerar positivt ekonomiskt netto för kaliumgiva upp till max 150, dock bara i 60 % av försöken. Positivt netto var dåligt korrelerat till K-Alklass men det förekom i klass I och II. Försöksupplägg Försöksplanen innehöll sex led: 0, 50, 100, 150, 225 och 275 kg K/ha. Försöksplatsen gödslades med totalt 150 kg N/ha och P behovsanpassat enligt markkarta P-AL och kg P/ha: II:50, III:45, IVa: 35, IVb: 20, V: 20. Startgivan var kg NP12-23 MAP eller motsvarande. Majsen skördades och analyserades på kalium vid skörd. Graderingar som gjordes var plantantal, höjd, stråstyrka, torkskador och majssot vid skörd och bristsymptom i juni samt vid skörd. Tabell 1. Försöksplatser K-Al (mg/100 g) Skåne: Helgegården Kristianstad Halland: Lyngen Börs Långås Öland: Mysinge Mörbylånga Öland: Bläsinge Högby Löttorp Östergötland: Norra Freberga Motala 16,0 (III) 5,8 (II) 14,8 (III) 7,0 (II) 6,7 (II) 2012 Skåne: Önnestad Kristianstad Halland: Lyngen Börs Långås Öland: Algutsrum Färjestaden Öland: Bläsinge Högby Löttorp Västergötland: Månstad 12,0 (III) 7,8 (II) 3,4 (I) 6,9 (II) 6,3 (II) 2013 Skåne: Vittskövle Halland: Tvååker Öland: Skogsby Färjestaden Öland: Bläsinge Högby Löttorp Västergötland: Sätila 5,4 (II) 4,1 (II) 3,3 (I) 2,8 (I) 4,6 (II) 18 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013
2 Bakgrund och syfte Kalium anses vara ett viktigt näringsämne för majs, men försök angående optimal giva har tidigare saknats i Sverige. På de jordar där majs passar bäst är också risken för kaliumunderskott stor. Regelverket för stallgödselspridning begränsar mängden flytgödsel vilket skulle kunna leda till kaliumbrist i en vall-majsväxtföljd. I Danmark har den första försöksserien med kaliumgödsling till majs genomförts med start Svenska rekommendationer grundar sig på danska riktlinjer som i sin tur fram till nu grundat sig på tyska försök. Syftet med försöksserien är att undersöka optimal kaliumgiva till ensilagemajs. Resultat Måttlig effekt på ts-avkastning Höjd kaliumgiva gav signifikant större ts-avkastning i totalt fem av de femton försöken. Det var i tre försök till 75 kg K/ha: 2011 Östergötland, 2013 i två försök på Öland, dessutom nära signifikant i Västergötland, samt i två försök till 150 kg K/ha: 2012 Högby Öland och 2013 i Halland. Målet var försöksplatser med litet kaliuminnehåll i jorden, vilket dock inte lyckades på alla platser. Två försöksplatser låg i klass och en gjorde det Lönsamt till max 150 kg K Ekonomiskt netto för kaliumgödsling, i det här fallet utan hänsyn tagen till signifikans eller ej i avkastningsökning, var positivt upp till 75 kg K/ha för Östergötland 2011, 100 kg K/ha för Mörbylånga 2011, Högby 2013 och Västergötland 2013, 150 kg K/ha för Halland 2011, Högby 2012, Algutsrum 2012, Skogsby 2013 och Halland I medeltal visade försöken positivt netto för kaliumgödsling upp till kg/ ha samtliga tre försöksår. Detta med majsvärdet 1,10 kr/kg ts och kaliumvärdet 8 kr/kg. Majsvärde 1,30 kr/kg ts förändrar inte den bilden. Sänkt kaliumvärde till 6 kr gav ett svagt positivt netto ända upp till högsta givan i Halland Det blev negativt ekonomiskt netto för kaliumgödsling i 40 % av försöken sammanlagt över tre år. Majssot förekom på några platser 2011 och 2013 men det fanns inget samband med kaliumgiva. Det gick inte tydligt att koppla bristsymptom eller torkskador till kaliumgiva, men det fanns en tendens till mindre torkskada och bristsymptom med ökande kaliumgiva i Skåne Kaliuminnehållet ökade Kaliuminnehållet ökade med kaliumgiva, 2011 på tre, 2012 på fyra och 2013 på alla av de fem platserna (tabell 3, figur 1). Det fanns också ett samband mellan ts-halt och kaliumgiva på det viset att högre kaliumgiva ledde till lägre ts-halt vid skörd, vilket talar för att kaliumtillgången har haft effekt på torkstress eller avmognad. Det avspeglade sig dock inte generellt i tsavkastning. I försöket i Östergötland förekom 2011 knäckta stjälkar och där i drygt dubbla omfattningen i det ogödslade ledet vilket kan tyda på att kalium påverkat stråstyrkan. Tabell 2. Medeltal ts-avkastning och kaliuminnehåll 2011, 2012 och 2013 K-giva Tsavkastn. ton/ha Rel.tal K-halt vid skörd g/kg ts Tsavkastn. ton/ha Rel.tal K-halt vid skörd g/kg ts Tsavkastn. ton/ha Rel.tal K-halt vid skörd g/kg ts , ,1 12, ,2 14, , , ,8 13, ,8 15, , , ,1 13, ,3 15, , , ,2 14, ,0 16, , , ,4 13, ,8 16, , , ,3 14, ,7 16, ,3 Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 19
3 Tabell 3. Linjära korrelationer (r 2 ) mellan kaliumgiva och ts-avkastning, kaliuminnehåll respektive ts-halt vid skörd Plats r 2 för ts-avkastning r 2 för K-halt vid skörd, g/kg ts r 2 för ts-halt 2011 Skåne: Helgegården Kristianstad Ingen korr. Ingen korr. Ingen korr. Halland: Långås Ingen korr. 0,65 0,52 Öland: Mysinge Mörbylånga Ingen korr. Ingen korr. Ingen korr. Öland: Högby Löttorp Ingen korr. 0,54 0,35 Östergötland: Vikingstad 0,54 0,47 0, Skåne: Önnestad Kristianstad Ingen korr. 0,78 0,77 Halland: Långås Ingen korr. 0,64 Ingen korr. Öland: Algutsrum Ingen korr. Ingen korr. Ingen korr. Öland: Högby Löttorp 0,65 0,99 0,82 Västergötland: Månstad Ingen korr. 0,80 Ingen korr Skåne: Önnestad Kristianstad 0,68 0,77 Ingen korr. Halland: Långås Ingen korr. 0,62 0,38 Öland: Skogsby 0,62 0,85 0,77 Öland: Högby Löttorp Ingen korr. 0,99 0,57 Västergötland: Månstad 0,75 0,79 0,58 Försöket i Halland juli Led A till vänster har lägst tillväxt. 20 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013
4 K-halt g/ kg ts Halland Mörbylånga Kaliumgiva Högby Östergötland Skåne K g/kg ts Högby Algutsrum Kaliumgiva Halland Västergötland Skåne K g/kg ts Högby Öland Skogsby Öland Kaliumgiva Halland Västergötland Skåne Figur 1.Höjd kaliumgiva ledde till ökad kaliumhalt vid skörd Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 21
5
6 Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: växtnäring Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar Markens egen kväveleverans var under den här säsongen ovanligt liten på grund av en torr vår och en större del av kväveupptaget än normalt kommer från mineralgödseln. Den sena kompletteringsgivan i 45 har gått lika bra som att gödsla vid och 32 vilket gör att årsmånsanpassning till skördens storlek och ev kväveförluster kan göras ännu bättre. En liten tidig kvävegiva har i flera försök varit fördelaktig denna torra vår. På flera platser blir den optimala kvävegivan för foder tillräcklig för att uppnå proteinhalt för bröd i brödsorterna. Slutsatsen av försökserien M (kvävebehov till höstvete med olika markförutsättningar) var att det bästa verktyget vi har för att kunna uppskatta skördens storlek och årets mineralisering är N-sensorn. Genom att mäta grödan i stadium 37 (flaggbladet synligt) samt att använda nollrutor har vi kommit ett steg närmare den optimala kvävegivan. I denna nya serie, L3-2290, arbetar vi vidare med N-sensorn genom att mäta i försöken varje vecka från tidig vår till axgång. Den informationen förmedlas sedan ut till lantbrukare via YARA N-prognos. Samtidigt har diskussioner förts vilken kvävestrategi som ska användas till de olika användningsområdena bröd, stärkelse/etanol eller foder. Därför finns det i denna serie med några strategiled för att eventuellt se skillnader mellan tidpunkter. Eftersom kvävegivan varierar mellan och inom fält, mellan områden, mellan sort och mellan år är det svårt att bestämma en kvävegiva från början, men strategileden ligger på 160 kg. Försöksplan och väderlek Totalt i försöksserien finns det femton försök varav elva stycken ligger i Mellansverige och Animalibältet. Dessa 11 försök har varit fördelade enligt följande, Stockholm 1, Västmanland 1, Örebro 1, Skaraborg 2, Dalsland 1, Östergötland 2, Kalmar 1 och Halland 1. Ett försök i Upplands län kasserades på grund av torka. Försöken ligger enbart på kreaturslösa gårdar och på lerjordar. Mätningar med en handburen Yara N-sensor ska enligt plan göras vid i samtliga led men har som beskrivits utförts från tidig vår till mitten av sommaren. Sorterna har varit Olivin, Ellvis, Mariboss, Nimbus och Julius. Gödslingen i de första tidpunkterna, tidigt, normalt och 32, har gjorts i form av det vill säga ammoium-nitrat-kväve. I de sena givorna och 45 har gödsling en gjorts i form av Kalksalpeter. Snön försvann tidigt men kylan dröjde sig kvar med minusgrader in i april. April och maj var torra med liten nederbörd och låg mineralisering sett generellt över alla försöksplatser vilket betydde lågt upptag i nollrutorna. I juni kom det regn men olika fördelat. Bäst utvecklades höstveteförsöken i Västra Götaland medan höstveteförsöken i Stockholm och Uppsala hade svaga bestånd och närapå missväxt. Resultat 2013 Optimal giva Vid beräkning av nettointäkten det vill säga den skördade varans värde minus kostnaden för kvävegödsel har vetepriset satts till 1,40 kr vid baspris mellan 11,0-11,5 % protein för alla brödsorter minus 0,15 kr för rörliga skördekostnader, torkning och transport minus 10 kr per kg kväve. Avdrag för proteinhalt under 11,0 % regleras med -1 öre/kg per 0,1 % protein ned till 10,5 %. Under 10,5 % är det fodervete. Över Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 23
7 11,5 % är det tillägg med 1 öre/kg per 0,1 % upp till 12 %, däröver är det oförändrat. Priset för fodervete har satts till 1,35 kr per kg. För etanol/stärkelsevete är priset satt till 1,40 minus 0,15 kr för rörliga skördekostnader och prisjustering för stärkelsehalten med ett baspris mellan 68,5-69,5 % stärkelse. Avdrag för stärkelsehalt under 68,5 har gjorts med 1 öre/kg per 0,1 % stärkelse ned till 66,3 %. Under 66,3 % är det fodervete. Över 69,5 % är det tillägg med 1 öre per 0,1 % stärkelse upp till 72 % och max tillägg är 3 öre/kg. Beräkningen är gjord utifrån tredje-gradsfunktioner för skörd, proteinhalt och stärkelse. enivån i år varierar mycket utifrån nederbörden. Försöket i Stockholm hade ett svagt bestånd från början och utvecklades inte heller då ingen nederbörd föll. Många av försöken hade en flack skördekurva i början på grund av den torra väderleken och många veten utvecklades sent. En stor del av kväveupptaget kommer från mineralgödseln. Kvävemängden i marken på våren har inte givit så mycket vägledning till vilka fält som gav hög grundskörd. Optimala kvävegivor, skördar och proteinhalter från de enskilda försöken framgår av tabell 1. På flera platser blir den optimala kvävegivan för foder tillräcklig för att uppnå proteinhalt för bröd i brödsorterna. På platserna med Mariboss som är ett stärkelsevete blir den optimala kvävegivan lägre till foder och stärkelsevete, dock var skördarna inte så höga på dessa platser som också var påverkade av torkan på våren. Tabell 1. Optimala kvävenivåer i höstvete 2013, L Län BC E E R R PN U T N H Gård Ort Låddersta gård Bålsta Hyttringe Borensberg Glyttinge Vreta Kloster Skofteby Lidköping Forshall Grästorp Hede Gård Mellerud Franzens lantbruk Nibble Trönninge Halmstad Åsby Lantbruk Hallstahammar Mörbylånga Öland Optimal N-giva Foder Etanol/stärkelse Bröd vid optimum Foder 10,6 10,6 9,9 11,3 12,4 11,4 13,5 11,1 12,9 9,1 Etanol/stärkelse 10,6 10,4 9,9 11,2 12,4 11,3 12,9 11,0 12,1 9,4 Bröd 10,9 11,1 11,0 12,0 12,5 12,1 13,5 11,9 13,0 11,0 Stärkelse vid optimum Etanol/stärkelse 71,4 71,6 70,5 71,5 71,0 70,7 69,6 71,6 68,6 71,9 Ogödslat Vid opt. Foder N-min Vår 0-60 cm 28 24, ,5 19,3 28,4 60, Kväveskörd ogödslat ,6 47 Sort Ellvis Mariboss Mariboss Ellvis Ellvis Olivin Julius Ellvis Julius Nimbus Förfrukt Vårkorn Höstvete Höstvete Havre Höstvete Vårvete Vall Höstvete Vårkorn Höstvete Jordart mmh ML mf mj LL nmh SL mmh l mj nmh ML nmh ML mmh nmh mj mmh ML nmh l Sa mj LL LL ADB nr 03R088 03R090 03R091 03R081 03R082 03R083 03R086 03R085 03R084 03R ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013
8 Tabell 2. Kvävestrategi i höstvete. Enskilda försök, skörd 15% vh M Gödslingstidpunkt, kg N/ha Tidigt Huvudgiva E E R R PN Led ca 1 Apr före stråsk Total N-giva 03R090 03R091 03R081 03R082 03R h f f h i g e e g h def d d f g cde abc c d bcd ab ab bc c ab abc abc a ab bcd a abc a a a ef bcd c e fg def abc bc e cde def abc c de ef def abc c e def f cd c e fg CV% 4,06 3,69 2,44 2,15 3,52 Tabell 2 forts. Kvävestrategi i höstvete. Enskilda försök, skörd 15% vh M Gödslingstidpunkt, kg N/ha Tidigt Huvudgiva U T N H Led ca 1 Apr före stråsk Total N-giva 03R086 03R085 03R084 03R f f f i e e e h d d abcd g bcd c bcd cd abc b ab a ab ab a abc a a a bcd ab c de f bcd c abcd cde abcd c cde ef abcd c cde cde abc c bcde de CV% 6,3 4,11 7,67 2,01 m Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 25
9 Tabell 3. Kvävestrategi i höstvete. Enskilda försök, proteinhalt M Gödslingstidpunkt, kg N/ha Tidigt Huvudgiva E E R R PN Led ca 1-Apr före stråsk Total N-giva 03R090 03R091 03R081 03R082 03R ,0 f 8,2 i 8,2 g 8,2 h 10,2 f ,7 e 8,6 h 7,7 h 8,0 h 9,0 g ,9 e 9,3 g 8,8 f 8,9 g 9,7 f ,8 d 10,1 ef 10,1 c 10,3 f 11,4 e ,2 abc 10,8 bc 11,2 c 11,7 c 12,1 cd ,7 a 11,2 a 12,1 b 12,5 b 13,2 b ,5 ab 11,4 a 13,3 a 13,5 a 13,8 a ,1 bcd 10,3 def 10,5 de 11,2 de 11,8 de ,9 cd 10 f 10,3 de 10,3 f 11,3 e ,3 ab 10,6 cd 10,4 de 10,9 e 11,4 e ,1 bcd 10,4 cde 10,5 de 11,4 cd 11,6 e ,4 ab 11,1 ab 10,7 de 11,2 de 11,7 de CV% 2,6 2,4 3,23 2,07 2,95 Tabell 3 forts. Kvävestrategi i höstvete. Enskilda försök, proteinhalt M Gödslingstidpunkt, kg N/ha Tidigt Huvudgiva U T N H Led ca 1-Apr före stråsk Total N-giva 03R086 03R085 03R084 03R ,2 h 8,7 cd 8,8 f 9,1 de ,8 g 9,1 cd 10,5 e 7,5 g ,7 f 8,3 d 12,4 d 8,0 f ,7 e 9,8 bcd 14,3 c 8, ,5 d 10,2 abcd 15,2 b 10,0 c ,4 b 11,5 ab 15,6 a 10,8 b ,9 a 12,1 a 15,7 a 11,6 a ,0 c 11,6 ab 14,6 c 9,3 d ,3 d 10,5 abcd 14,3 c 8, ,4 d 10,3 abcd 14,6 c 9,4 d ,5 d 10,6 abc 14,5 c 9,5 d ,4 d 11,7 ab 14,4 c 9,9 c CV% 1,78 14,36 2,16 2,55 26 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013
10 Kvävestrategi 2013 I årets försök finns det en tendens till att den tidiga givan (40 kg N tidigt i april plus 120 kg i huvudgiva) varit bättre i 6 av de 9 försöken i tabell 2 än att vänta och lägga första givan som huvudgiva. Vädret var torrt efter normaltidpunkten på varför effekten blev för sen i förhållande till grödans utveckling. Det syns speciellt i försöken som låg i Grästorp, Dalsland och Borensberg. Där kom det regn strax efter första givan och där har led 4 varit bäst. På många platser var hela våren torr och regn kom inte förrän efter både den tidiga givan och huvudgivan. Där finns inga stora skillnader mellan de olika strategierna på 160 kg, det syns till exempel i försöken som låg i Mörbylånga, Trönninge och Hallstahammar. Det har gått väldigt bra att vänta med kompletteringskväve till 45. Det finns alltså ingen anledning att ha för bråttom med att komplettera sitt höstvete vilket gör att årsmånanpassningen blir bättre. Man kan också konstatera att på många platser var 160 kg för lite, den optimala kvävegivan var högre vilket gör det svårt att uttala sig om kväve-strategin. Dock stöder dessa försök tidigare rekommendationer med att gödsla med en mindre del kväve tidigt, fylla på med en huvudgiva före stråskjutning och sedan kompletteringsgödsla om skörden ser ut att bli stor, eventuella kväveförluster eller höga proteinhalter vill uppnås till brödvete R081 03R082 03R083 03R084 03R085 03R086 03R088 03R089 03R kg N/ha 03R091 Figur 1. L Kväve till höstvete 2013, 10 försök. Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 27
11 Av Sofia Delin och Lena Engström, SLU, Skara E-post: Kol/kväve-kvoten upplyser om gödselns kvävegödslingseffekt Sammanfattning Det är framför allt ammoniumkvävet i organisk gödsel som anses vara växttillgängligt. Därför används ofta ammoniuminnehållet som ett mått på gödselns förväntade kväveeffekt på kort sikt och den organiska delen som mer långsamverkande. Mycket kan dock hända med gödseln efter spridning. Markens mikroorganismer behöver kväve för sin tillväxt. Tillför man en gödsel med stort innehåll av energirika kolföreningar, såsom halmrik naturgödsel, kommer mikroorganismernas tillväxt att gynnas, varpå de tar upp ammoniumkväve. Detta kväve blir då otillgängligt för grödan under en tid. Tillför man däremot gödsel där kolföreningarna redan innehåller en stor andel kväve, såsom köttmjöl, kan kvävet vara i överskott för mikroorganismerna och då frigörs istället ammoniumkväve. Om kväve kommer att frigöras eller fastläggas beror på förhållandet mellan kol och kväve i gödseln, vilket uttrycks som gödselns kol/kväve-kvot. Ju lägre kol/kvävekvot, desto snabbare effekt. Bakgrund Förutom stallgödsel används även andra organiska restprodukter som kvävegödsel. För att kunna dosera rätt och undvika skördebortfall eller onödiga kväveförluster, behöver man känna till hur stor andel av kvävet i gödseln som kan bli växttillgängligt under säsongen. Detta kan uttryckas som gödselns mineralgödselvärde, alltså hur stor andel av kvävet som har samma effekt som mineralgödselkväve. En tänkbar metod är att använda kol/kväve-kvoten, som i ett tidigare SLF-projekt visat sig ha ett linjärt samband med mineralgödselvärdet i krukförsök med engelskt rajgräs (Delin et al., 2012). Liknande samband har även funnits i undersökningar i andra länder, men då för olika gödselprov inom en viss typ av gödsel eller restprodukt (Sørensen et al., 2003; Sørensen & Fernández, 2003; Gale et al., 2006; Antil et al., 2009). I fyra försök i Halland och Västergötland under 2012 och 2013 har detta samband testats i havre under fältbetingelser. Försöken är finansierade av Jordbruksverket. Material och metoder Totalt fyra försök i havre genomfördes under på två platser. Den ena platsen var en lätt jord på Lilla Böslid i Halland och den andra en mellanlera på Lanna i Västergötland. Försöken hade 12 led randomiserade i fyra block. Det var åtta olika organiska gödselmedel som jämfördes med fyra nivåer av mineralgödsel. De organiska gödselmedlen var vinass, kycklinggödsel, nötflytgödsel, svinflytgödsel, två köttmjölspellets och två biogödsel (rötrester från biogas). Genom att jämföra skörd i leden med organisk gödsel med den i leden med mineralgödsel, kunde man bestämma mineralgödselvärdet, alltså hur många procent av totala kväveinnehållet i organiskgödsel som ger samma effekt som mineralgödsel. Mineralgödselvärdet plottades sedan mot kol/kväve-kvoten och sambandet jämfördes med det vi funnit i krukförsöket. 28 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013
12 Resultat och diskussion Sambandet mellan mineralgödselvärdet och kol/kväve-kvoten i fältförsöket liknade det i krukförsöket (figur 1). Men kol/kvävekvoten kunde inte förklara lika stor andel av variationen i mineralgödselvärde i fält (r 2 =0,34) som i krukförsöket (r 2 =0,84). I de fall kol/kväve-kvoten inte varierar särskilt mycket inom en viss typ av gödsel, t.ex. köttbenmjöl, kan den inte heller förklara eventuell variation inom denna typ av gödsel. Då kan det vara väl så bra att använda medelvärdet av mineralgödselvärdet i de försök som gjorts (figur 2), Figur 1. Mineralgödselvärde (mineral fertilizer equivalent, MFE) vid olika kolkvävekvot i de fyra försöken och i krukförsöket. Tabell 1. Ungefärligt mineralgödselvärde vid olika kol/kvävekvoter. Kol/kväve-kvot Mineralgödselvärde (% av totalkvävet) 1 80% 3 70% 5 60% 7 50% 9 40% 11 30% 13 20% Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 29
13 Figur 2. Genomsnittligt mineralgödselvärde (MFE) för de olika typerna av gödsel som ingick i fältförsöken. Felstaplarna anger medelfel. när sådana finns. Men för gödselmedel med större variation i kol/kväve-kvot, såsom stallgödsel och biogödsel, syntes ett bra samband med kol/ kväve-kvoten även inom den enskilda gödselslaget. Detta bekräftas av danska studier (Sørensen et al., 2003; Sørensen & Fernández, 2003). Kol/ kväve-kvoten ger därmed förmodligen minst lika bra vägledning om mineralgödselvärdet som ammoniuminnehållet, om inte bättre. Fördelen med kol/kväve-kvoten är att den kan användas på alla typer av gödsel, även de som har stor gödslingseffekt, men relativt lågt ammoniuminnehåll. Detta gäller t.ex. kycklinggödsel, som har en stor andel lättillgängligt kväve i form av urinsyra som inte syns vid en ammoniumanalys. Nackdelen med kol/kväve-kvot jämfört med ammonium är att det inte finns någon snabbmetod utvecklad, liknande Agrosburken som mäter ammoniuminnehåll och som kan användas ute på gårdarna. Referenser Antil, R.S., Janssen, B.H. & Lantinga, E.A Laboratory and greenhouse assessment of plant availability of organic N in animal manure. Nutrient Cycling of Agroecosystems 85, Delin S, Stenberg B, Nyberg A, Brohede L Potential methods for estimating nitrogen fertilizer value of organic residues. Soil Use and Management 28, Gale, E.S., Sullivan, D.M., Cogger, C.G., Bary, A.I., Hemphill, D. & Myhre, E.A Estimating plant-available nitrogen release from manures, composts, and specialty products. Journal of Environmental Quality 35, Sørensen, P. & Fernández, J.A Dietary effects on the composition of pig slurry and on the plant utilization of pig slurry nitrogen. Journal of Agricultural Science 140, Sørensen, P., Weisberg, M.R. & Lund, P Dietary effects on the composition and plant utilization of nitrogen in dairy cattle manure. Journal of Agricultural Science 141, ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013
Kvävestrategi i höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de fl esta
Läs merKvävestrategi i höstvete
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring. Den tidiga
Läs merKvävestrategi i höstvete
Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring.
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Huvudgiva kväve före stråskjutning ca 20 april-6 maj har inte givit full skörd. Under 2004-2006 har det behövts en del
Läs merKvävestrategi i höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRINGVÄXTNÄRING JORDBEARBETNING Kvävestrategi i höstvete Stor variation i bestånd beroende på såtidpunkt Kväveoptimum
Läs merKvävestrategi i höstvete
Kvävestrategi i höstvete Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg och Gunnel Hansson, HIR Skåne E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se, gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se
Läs merKvävestrategier i höstvete
Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategier i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de flesta platser
Läs merKVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR Anna-Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Optimala
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M3-2278 Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Optimala kvävegivorna varierar från 51 till 239 kg kväve. Skördarna har varierat
Läs merKvävestrategi i höstvete
Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring.
Läs merResultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara
Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn 2016 Ingemar Gruvaeus, Yara 2 3 Kväve till höstvete, L3-2299, 2016 L3-2299, Kväve till höstvete, Försöksplan Led Tidig giva Huvudgiva DC 37-39 Totalt kg N/ha
Läs merKvävestrategi i höstvete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Av NAMN, Av Gunnel NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete
Läs merKaliumgödsling till ensilagemajs H Linda af Geijersstam. Bakgrund
Kaliumgödsling till ensilagemajs H7 Linda af Geijersstam Bakgrund Kalium anses vara ett viktigt näringsämne för majs, men försök angående optimal giva har tidigare saknats i Sverige. Majs passar bra på
Läs merAnpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård
Anpassad kvävegödsling Gunilla Frostgård Anpassad kvävegödsling kräver engagemang och eftertanke! Vi vet att: Höga skördar och liten miljöpåverkan går att kombinera! Vi vet att Gödslingsbehovet varierar
Läs merKvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar M3-2278 Optimala kvävegivor varierar från 129 till 234 kg kväve. Skördarna har varierat mellan cirka
Läs merKvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus
Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, 2013-2015 Uddevalla jan 2016. Ingemar Gruvaeus Kvävestrategi i höstvete, serien L3-2290 Finansieras av Sverigeförsöken, Jordbruksverket och Yara. Tre år, 40 försök L3-2290,
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara har trots sin höga skörd ett förhållandevis lågt kväveoptimum vid användning till foder eller etanol i jämförelse
Läs merKväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd
Sofia Delin och Lena Engström, SLU 24/1 213 Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Syfte Detta projekt består av två delar, där kväveeffekten av organiska gödselmedel undersökt i vårsäd
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet Skaraborg Det är stor skillnad i kvävegödslingsbehov för nya högavkastande vetesorter beroende på användningsområde. De
Läs merKvävestrategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete I landets försök blev optimal kvävegiva för brödvete i medeltal 22, med en variation mellan
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Johanna Wetterlind, SLU, Skara Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara Optimal kvävegiva varierar mycket både mellan år och
Läs merBibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,
Läs merOrganiska gödselmedel i höstvete och havre
Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs
Läs merOrganiska gödselmedel i höstvete och havre
Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs
Läs merKväve i höstvete 2013
Kväve i höstvete 2013 Nytt och gammalt från kväveförsöken i höstvete Mattias Hammarstedt, HIR Skåne Nytt från kväveförsöken i höstvete och vårkorn Gunnel Hansson, HIR Skåne Organiskgödsel till Höstvete
Läs merKaliumgödsling till ensilagemajs
Kaliumgödsling till ensilagemajs Av Linda af Geijerstam, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB linda.af.geijersstam@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Försök med stigande kaliumgiva (, 5, 1,
Läs merTidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...
Läs merKväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290
Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290 Gunilla Frostgård Tre år, 40 försök L3-2290, kvävegödsling till höstvete Inledning 3 Speciella år - dvs helt normala Stor variation i skörd, proteinhalt
Läs merUtnyttja restkvävet i marken
Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,
Läs merFörsöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg erik.jonsson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 218 skördades 1 försök i serien L3-2299, och det var stor variation i platsernas skördepotential
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst
Läs merKVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE
KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien
Läs merGödsling, stallgödsel och organiska restprodukter
Institutionen för mark och miljö Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter Sofia Delin, SLU Skara Resultat från projekt finansierade av SLF, Jordbruksverket, Ekoforsk, Formas m.m. Kväveeffekt av
Läs merVäxtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete
Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete Anna-Karin Krijger HS Skaraborg Försök i Väst Sekreterare i Ämneskommitté Växtnäring Kväve till höstvete vid olika markförutsättningar Syftet är att skaffa
Läs merGanska högt kväveupptag efter regnen
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 23 2017 Ganska högt kväveupptag efter regnen Kväveupptaget och mineraliseringen har varit ganska höga den senaste veckan. Höstvetet
Läs merKvävestrategi i höstvete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Gunnel Av NAMN, Av NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR Skåne epost@epost epost@epost AB E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi
Läs merKvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara har en hög skörd och ett lägre kväveoptimum och proteinhalt vilket gör att den borde vara en bra fodersort. har
Läs merSortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av NAMN, Av NAMN, Av Mattias titel titelsson, titelsson, Hammarstedt epost@epost epost@epost E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Sortanpassad kvävegödsling
Läs merTräffa rätt med kvävet HÖSTVETE
Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet i höstvete Det kan vara en utmaning att optimera kvävegödslingen till höstvete. Många vetefält fick för lite kväve säsongerna 2014 och 2015. Följden
Läs merKvävepass med Gunsorna
Kvävepass med Gunsorna Låga proteinhalter i korn och vete - Hur skulle vi ha kvävegödslat? Kvävestrategier i höstvete och vårkorn i södra Sverige (L3-2290 och L3-2291) Gunnel Hansson, HIR Skåne Gunilla
Läs merMarkens mineralisering högre än normalt
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 22 2017 Markens mineralisering högre än normalt Både kväveupptag och mineralisering fortsätter i ungefär samma takt som tidigare.
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka
Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Det är stor variation mellan olika platser i optimal kvävegiva i höstvete även om skördenivån
Läs merJustera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering
Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22 216: Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Det är bra fart
Läs merSyfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser
Syfte med försöken Målet med den här försöksserien har varit att undersöka havrens kvävebehov samt att se om det är möjligt att dela kvävegivorna till havre och därmed förbättra möjligheten att årsmånsanpassa
Läs merNu är höstvetet i axgång
Västra Götaland, vecka 22-23, 16: Till hemsidan Prenumerera Nu är höstvetet i axgång Vid mätningarna 3 juni var höstvetet i DC 45-55. Säsongens sjätte och sista mätning i nollrutorna i området visade att
Läs merMer osäkra mätvärden när vetet går i ax
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 24 2017 Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax Höstvetet håller nu på att gå i ax på de flesta håll. Det gör att vi får färgskiftningar
Läs merAv Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Kväveoptimum i sex höstveteförsök i Skåne 2002 blev 173
Läs merUpptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete
Till hemsidan Prenumerera Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete Det varma vädret som följde på kylan fick tillväxten i många höstvetefält att komma igång ordentligt.
Läs merProteinhalten ökar i genomsnitt med 1% för
MATTIAS HAMMARSTEDT, HIR MAGNUS NILSSON, HIR Kvävebehov hos olika maltkornssorter I årets sammanställning ingår sju försök. Syftet med försöket är framförallt att belysa skillnader mellan sorterna. Årets
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.
Läs merOptimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12
Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling
Läs merUTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS
UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS av Gunnar Torstensson, Inst. för Mark och miljö, SLU Kväve- och fosforutlakning i samband med majsodling har studerats i två utlakningsförsök i södra Sverige. Resultaten visar
Läs merMarkens mineralisering medel jämfört med
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 21 2018 Markens mineralisering medel jämfört med 2014-2018 Vi har mätt kväveupptag från den 18 till den 21 maj. Vid
Läs merKväveform och strategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne Kväveform och strategi i höstvete Ju högre andel av tillfört kväve som utgjordes av nitrat, desto högre kväveeffektivitet. Urea
Läs merÅrets kvävemätningar har startat
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 19-2019 Årets kvävemätningar har startat Vi har nu börjat mäta kväveupptag i nollrutor och gödslade höstvetefält i Kalmar, Östergötlands och Södermanlands län.
Läs merKväveupptaget fortsätter med god fart
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22-2018 Kväveupptaget fortsätter med god fart Grödorna utvecklas snabbt i det varma vädret och vid senaste mätningen
Läs merKompletteringsgödsla eller inte det är frågan
Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 23 2015 Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan Det svala och regniga vädret fortsätter och höstvetet utvecklas förhållandevis långsamt. Vi de senaste mätningarna
Läs merFortsatt ökning av kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 23, 2019 Fortsatt ökning av kväveupptaget Kväveupptaget fortsätter att öka i både nollrutor och gödslade fält på de flesta platser, men på vissa håll börjar kväveleveransen
Läs merVarmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 19, 17: Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag Upptaget av kväve från mark och tillförd gödsel fortsätter att öka. Säsongens tredje mätning
Läs merKväveupptaget fortsätter i måttlig takt
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 19, 2017 Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt Vi har börjat mäta kväveupptag i höstvete i Östergötland, Kalmar, Södermanlands
Läs merGödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se
Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,
Läs merÖkning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
Läs merN-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen
216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution
Läs merNu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 24-2018 Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland Normalt brukar vi avsluta mätningarna vid axgång, men i år
Läs merSortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne
Sortanpassad kvävegödsling Mattias Hammarstedt, HIR Skåne 0708-94 53 56 Mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se L7-150 Sortanpassad kvävegödsling till Höstvete L7-150 Proteinhalten visar på Optimalgiva
Läs merKväve- och fosforgödsling till majs
Kväve- och fosforgödsling till majs Johanna Tell och Ulf Axelson, Hushållningssällskapet, Skara Kväve Det fanns ingen tydlig korrelation mellan optimal kvävegiva och skörd men däremot fanns det ett samband
Läs merVi ser ingen omkullkastning av sorternas
MATTIAS HAMMARSTEDT, HIR Skåne MAGNUS NILSSON, HIR Skåne Kvävebehov hos olika höstvetesorter Året 2018 kännetecknas mest av ett varmt klimat med liten till mycket liten nederbörd. Detta har satt sina spår
Läs merUtsträckt mätperiod ger variation i upptag
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 20 2018 Utsträckt mätperiod ger variation i upptag Vi har mätt kväveupptag från onsdagen den 9 maj till måndagen den
Läs merOptimal N-giva på våren till höstraps
Optimal N-giva på våren till höstraps 27 försök 211-216 Lena Engström 1 Institutionen för Mark och Miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Sex försök 216 med kvävestegar, -22 kg N/ha: Optimal N-giva:
Läs merVarmt väder ger snabb utveckling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 214 Nu har kväveupptaget kommit igång på allvar i höstvetet. Sedan förra mätningen, sex dagar tidigare, har grödan på fälten runt nollrutorna
Läs merKväveformer och kväveeffektivitet. Yara försök 2018
Kväveformer och kväveeffektivitet. Yara försök 18 Yara försök med kväveform och appliceringssätt i höstvete 18 Frågeställning Spelar sättet att tillföra kväve på någon roll för tillgängligheten? Upplöst
Läs merOrganiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010
Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010 Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristianstad Slutsats Förändra era gödslingsrekommendationer! Räkna med 80% kväveutnyttjande (NH 4
Läs merAv Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i 5 höstveteförsök i Skåne 2003 blev 162 kg
Läs merFörsöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).
Kvävegödslingsförsök i maltkorn Av Stefan Atterwall, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala E-post: Stefan.Atterwall@hs-m.hush.se Sammanfattning Bästa ekonomi vid 100 kg N som
Läs merKvävebehov hos olika maltkornssorter L7-426
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Mattias Av NAMN, Hammarstedt Av NAMN, titel titelsson, a, Magnus titelsson, epost@epost Nilsson epost@epost b E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Kvävebehov
Läs merFlaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 18: Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling Det torra och varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste
Läs merVarmt väder har satt fart på kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 21 217: Varmt väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget till varmare väder har påskyndat grödans upptag. I fält som enbart fått mineralgödsel visar mätningen
Läs merVarmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 218: Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt Det vara varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste mätningen 18 maj, nått flaggbladsstadium
Läs merOrganiska gödselmedel till höstvete
Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans
Läs merBESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER
BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER Thomas Börjesson 1 och Ingemar Gruveaus 2 1 Svenska Lantmännen, 531 87 LIDKÖPING, 2 Hushållningssällskapet i
Läs merTillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april
Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka 19 2018: Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april Vi inledde årets mätningar av grödans kväveupptag
Läs merFortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve
Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 22, 2018: Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve Nu har höstvetet gått i ax i många fält. Den senaste veckan har vetet tagit
Läs merFosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,
Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök Ingemar Gruvaeus, Yara, 20190115 Maltkornsmästaren Högsta kvalitetskorrigerade intäkt vinner! Att träffa rätt med kvävegödslingen borde vara en nyckelfråga
Läs merKväveupptaget går långsammare i Östergötland
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 23 2018 Kväveupptaget går långsammare i Östergötland Höstvetets kväveupptag har ökat senaste veckan men mindre än tidigare
Läs merKväveupptaget går långsamt i kylan
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 18 och 19, 2015 Kväveupptaget går långsamt i kylan Andra mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län visar på låg
Läs merSortanpassad kvävegödsling
Sortanpassad kvävegödsling L7-1010 Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT (2014-2016) Kvävebehov hos olika höstvetesorter (2016) L7-426 Kvävebehov hos olika maltkornsorter (2016) Mattias Hammarstedt,
Läs merKväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18
Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget
Läs merTillskottsbevattning till höstvete
Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning
Läs merDet varma vädret har satt fart på utvecklingen
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/ Södermanland/ Örebro, vecka 25 2015 Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Det varma vädret har satt fart på växtligheten och grödorna utvecklas nu snabbt.
Läs merKväveupptaget ökar ordentligt
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 21, 2019 Kväveupptaget ökar ordentligt Med stigande temperaturer och ytterligare lite nederbörd förra veckan kan vi se att kväveupptaget ökar ordentligt i både
Läs merKväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker
Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker Projektansvarig Maria Stenberg (AgrD), Avdelningen för precisionsodling, Institutionen
Läs merKväveupptaget fortsätter i oförminskad takt
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 21, 215: Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt Stadium DC 37-41 är optimalt för en sista gödsling i de fall man bedömer att det finns behov av att komplettera
Läs merYara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård
Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har
Läs merKvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:
Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004
Läs merFortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret
Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 21, 2018: Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret Nu är höstvetet i flaggbladsstadium i många fält. Den senaste veckan har vetet tagit
Läs merKväveform i höstvete Anna-Karin Krijger Försöksledare Hushållningssällskapet Skaraborg
Kväveform i höstvete 2016 Anna-Karin Krijger Försöksledare Hushållningssällskapet Skaraborg Bakgrund Sverigeförsöken har provat effektiviteten hos olika gödselmedel, L3 2300 Kvävet har tillförts som nitrat,
Läs mer