Kvävestrategi i höstvete

Transkript

1 ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete I landets försök blev optimal kvävegiva för brödvete i medeltal 22, med en variation mellan och 32. Den stora variationen i optimum berodde på skillnader i försöksplatsernas skördepotential och kvävemineralisering. N-sensormätning i ogödslat led vid DC 3, ihop med skördepotentialen (nollrutekonceptet) gav en bra förklaring till spridningen i optimum. Försöken belyser vikten av plats- och årsmånsanpassning av kvävegödslingen för optimerat odlingsnetto. År 21 skördades i serien L3-22 (kvävestrategi i höstvete) stycken försök, med en geografisk spridning från Skåne till Uppland. Försöken är uppbyggda på en kvävestege från till 32 kg N/ha i 4 kg-steg i brödvetesorter. Gödslingen i försöken är uppdelad på tre tillfällen; 1. vid tillväxtstart, 2. inför stråskjutning samt 3 (uppdelning ca 25%-5%-25%). DC 3-3. Utifrån skörd och proteininnehåll räknas sedan den optimala kvävegivan för respektive försök fram. Priskvoten som används till optimumberäkning tas fram genom 5-årsmedel av spannmålspris samt kvävepris. Aktuellt optimum för 21 är, kg spannmål per kg N. Bild 1 visar försöket utanför Lidköping i slutet av maj. På nivån 16 samt 24 finns strategiled som en kontroll av påverkan från tidpunkten för gödsling på den individuella försökslatsen. Strategileden innebär tidig (25%+5%+), sen (+5%+25%) samt medel (25%+5%+25%) gödslingstidpunkt. Vid tidpunkt 1 och 2 används Axan (NS 2-4), och i tidpunkt 3 används kalksalpeter. Försöken läggs ut på mineraljord, med ingen eller begränsad stallgödseltillförsel samt med spannmål som förfrukt - det vill säga på platser med måttlig (bedömd) kvävemineraliseringspotential. KVÄVEOPTIMUM Optimal kvävegiva 21 beräknad för brödvete blev i medeltal 22 på de platserna, med en variation mellan och 32 N/ha (tabell 1). Optimum för fodervete utan proteinjustering blev i medeltal 22. Dessa siffror ligger nära fjolårets. I årets försök är dock skörden 1 5 högre och kväveskörden i nollrutorna i medeltal 3 N/ha högre än i fjolårets försök vilket betyder att markleverans av kväve i medel var högre år 21 jämfört med 216. Mer relevant än att analysera medeltal är att analysera spridningen i resultat för försöken samt vad dessa beror av. Kväveskörden i ogödslade led varierade mellan som lägst 2 i Harplinge, Halland upp till som högst i Mörbylånga, Kalmar (tabell 1). Då platserna har samma teoretiska mineraliseringspotential (förfrukt, stallgödsel och mullhalt ska vara snarlika) är det anmärkningsvärt att kvävetillskottet från marken skiljer med en faktor fyra mellan högsta och lägsta. Även skördepotentialen uppvisade ett brett spann och varierade mellan 1 (Enköping, Uppland) och (Lidköping, Västra Götaland). Det är framförallt dessa två faktorer, kväveskörd i led 1 samt skördepotential, som förklarar de stora skillnaderna mellan platsernas kvävegödslingsoptimum. SVERIGEFÖRSÖKEN 21 MELLANSVERIGE 35

2 Tabell 1. Optimal kvävegiva, skörd och protein vid optimum samt kväveskörd i nollruta. försök 21. L3-22 Plats Sort Optimal Produktion av foder Skörd % i ts Optimal Produktion av brödsäd Skörd % i ts N-skörd i -N led Harplinge Ceylon 2, , 2,3 Lidköping Brons ,3 2 6, 4,3 Grästorp Reform 23 56,5 31, 4, Ängelholm Ellvis 16,4 16 6,6 56, Lund Norin 2 1 3, ,2 66, Västerås Julius , , 6, Enköping Norin 6,, 1,2 Linköping Julius 1, , 6, Örebro Reform 32 6, 32 6, 53,3 Mörbylånga Julius 4 1 6, 15 1,2 6,4 Hammenhög Praktik 215, ,3, Medel platser 22 15, 22 15,1 6 KVÄVEUPPTAG I NOLLRUTA I försöken mäts kväveupptaget i grödan i DC 3 med den handburna N-sensorn. Mätning i ogödslade led ger ett bra mått på kväveleveransen från marken och med underlag från tidigare års kväveförsök i höstvete har en modell för beräknat kvävebehov tagits fram. Används denna beräkning i kombination med skördenivån ( N-sensor och skörd i tabell 2) stämmer den föreslagna givan väl med det i efterhand framräknade optimumet på respektive försöksplats. Denna metod är sedan några år tillbaka ett koncept som används inom rådgivningen. Framförallt visar -rutekonceptet stor potential när markens kväveleverans avviker mycket från medeltal. TRE ENSKILDA PLATSER I MELLANSVERIGE Lidköpingsförsöket (figur 1) är årets högst avkastande försök i denna serie med knappt kg/ ha vid optimum på 2. Kväveskörd i kärna uppgår då till hela 225, vilket ger en kväveeffektivitet på över 6 %. Restkväve i marken är lågt i alla undersökta led, vilket troligen speglar det faktum att beståndet hade potential att ta upp och lagra in tillfört kväve hela vägen upp till 32. Beståndet på våren var tätt och jämnt med över 1 2 skott/m 2. Det var i slutändan dock inte fler än 55 ax/m 2 som bar fram skörden, ett axantal som uppnåddes redan vid 16. Då även tusenkornvikt var konstant kan skördeökningen vid högre N-givor endast härledas till att plantorna satte fler kärnor per ax. Försöket utanför Enköping (figur 2) uppvisar 21 års lägsta skörd i serien med drygt vid optimum på. uppnås redan vid kvävegivan, och kvävegödsling över denna nivå ger endast respons på proteinhalt. Kväveeffektiviteten vid optimum stannar på drygt 4 %. Vid tillväxtstart hade beståndet 33 skott/m 2. Det slutgiltiga axantalet blev dock, efter viss vårbestockning, 55 ax/m 2 vid optimum. Data på restkväve i mark saknas tyvärr för denna försöksplats. En snabb titt på försöket på Öland (med 21 års näst lägsta optimum på 15 kg N/ha) visar att restkvävehalten stiger till över 1 vid kvävegivor över 24 (> kg N/ha över optimum). 36 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 21

3 Tabell 2. Jämförelse mellan kväveskörd, kvävegödslingsoptimum samt N-sensormätning och rekommendation vid DC 3 (nollrutekoncept). L3-22 Plats Sort N-skörd i -N led Kväveupptag i DC 3 i -ruta enligt N-sensor Rek. N-sensor och skörd Uträknad optimal Harplinge Ceylon Lidköping Brons Grästorp Reform Ängelholm Ellvis Lund Norin Västerås Julius Enköping Norin Linköping Julius Örebro Reform Mörbylånga Julius Hammenhög Praktik Medel platser Försöket utanför Örebro (figur 3) gav en skörd på knappt vid ett optimum på 32. Varken skörde- eller proteinrespons planar ut varför optimum hamnar på försökets högsta gödslingsnivå. På denna försöksplats ska det dock noteras att vid 24 är det en tydlig merskörd för den tidiga strategin med nästan 1, vilken också är statistiskt säkerställd. Detta antyder att kväveeffektiviteten i kompletteringsgivan blev låg på grund av torka. Optimumberäkningen är utförd på medelstrategi avseende tidpunkt. Då skillnaden mellan nivåerna 2 respektive 32 ligger i högre huvudgiva för 32 finns det därmed risk att tidpunkten för tillförsel förskjutit uträknat optimum något i detta försök. Kväveeffektivitet vid gödslingsoptimum ligger på runt 55 %. Beståndet bestod av 455 skott/m 2 på våren. Vid gödslingsoptimum är axantalet uppe på ax/m 2. Vid givor över 16 är det endast ökning av axantalet som är statistiskt säkerställd. De andra skördeparametrarna, tkv och kärnor per ax, skiljer sig inte. Restkväve i marken på denna plats stiger något vid de högsta givorna, vilket kan vara en effekt av lägre effektivitet i kompletteringsgivan på grund av torka. TIDIG/SEN TIDPUNKT En relativt torr maj månad borde ha gynnat den tidiga strategin. I resultatet ser vi dock att den sena gödslingsstrategin har klarat sig bra på majoriteten av platserna. I medeltal på de elva försöksplatserna blev skörden densamma för den sena strategin (+5%+25%) jämfört med den tidiga (25%+5%+), på båda kvävenivåerna, 16 och 24 N. Även när det gällde denna parameter fanns det dock variationer mellan platserna, men varken beståndets täthet på våren eller markens kväveleverans gav någon förklaring till merskörden för olika strategier. Slutsatsen att dra blir därför att delning av kvävegivan i minst tre givor är att föredra för att sprida riskerna, och ha möjlighet att justera sin planerade totalgiva uppåt eller nedåt beroende på årsmånen så sent som möjligt på säsongen. SVERIGEFÖRSÖKEN 21 MELLANSVERIGE 3

4 Skörd dt/ha alt. N-min % i ts 4 2 Mineral N -6 cm e. skörd Figur 1. Respons av skörd och protein samt restkväve i mark beroende av N-gödslingsnivå på försöket i Lidköping. L3-22. Skörd dt/ha alt. N-min % i ts Mineral N -6 cm e. skörd (saknas) Figur 2. Respons av skörd och protein samt restkväve i mark beroende av N-gödslingsnivå på försöket i Enköping. L MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 21

5 Örebro 21, sort Reform VÄXTNÄRING % i ts Skörd dt/ha alt. N-min Mineral N -6 cm e. skörd 36 Figur 3. Respons av skörd och protein samt restkväve i mark beroende av N-gödslingsnivå på försöket i Örebro. L3-22. Försöket på Skofteby utanför Lidköping i maj 21. L3-22. SVERIGEFÖRSÖKEN 21 MELLANSVERIGE 3