Kaliumgödsling till ensilagemajs
|
|
- Gösta Hellström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kaliumgödsling till ensilagemajs Av Linda af Geijerstam, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Sammanfattning Försök med stigande kaliumgiva (, 5, 1, 15, 2 och 25 kg K/ha) genomförs under tre år på fem platser. Resultaten från andra försöksåret visar signifikant ökad ts-avkastning vid stigande kaliumgiva endast på en plats varje år. Däremot ökade kaliumhalten med ökad kaliumgiva på tre till fyra av de fem platserna. Försöken indikerar positivt ekonomiskt netto för kaliumgiva upp till max 15 kg/ha. Dock bara i hälften av försöken. Dessutom dåligt korrelerat till K-Al-klass. Bakgrund och syfte Kalium anses vara ett viktigt näringsämne för majs, men försök angående optimal giva har saknats i Sverige. På de jordar där majs passar bäst är också risken för kaliumunderskott stor. Regelverket för stallgödselspridning begränsar mängden flytgödsel vilket skulle kunna leda till kaliumbrist i en vall-majsväxtföljd. I Danmark genomförs deras första försöksserien med start 21. Svenska rekommendationer grundar sig på danska riktlinjer som i sin tur fram till nu grundat sig på tyska försök. Syftet med försöksserien är att undersöka optimal kaliumgiva till ensilagemajs. Försöksupplägg Försöksplanen innehåller sex led:, 5, 1, 15, 2 och 25 kg K/ha. Försöksplatsen gödslades med totalt 15 kg N/ha och P behovsanpassat enligt markkarta P-AL och kg P/ha: II:5, III:45, IVa: 35, IVb: 2, V: 2. Startgivan var 1-15 kg NP12-23 MAP eller motsvarande. Majsen skördades och analyserades på kalium vid skörd. Graderingar som gjordes var plantantal, höjd, stråstyrka, torkskador och majssot vid skörd och bristsymptom i juni samt vid skörd. Resultat Få försök med effekt på ts-avkastning Målet var försöksplatser med litet kaliuminnehåll i jorden, vilket dock inte lyckades på alla platser. Två försöksplatser låg i klass och en gjorde det 212. Höjd kaliumgiva gav signifikant större ts-skörd endast i två försök: 211 i Östergötland och 212 i Högby (tabell 2). Ekonomiskt netto för kaliumgödsling, i det här fallet utan hänsyn tagen till signifikans eller ej i avkastningsökning, var positivt upp till 75 kg K/ha för Östergötland 211, 1 kg K/ha för Mörbylånga 211, 15 kg K/ha för Tabell 1. Försöksplatser K-Al (mg/1 g) Skåne: Helgegården Kristianstad Halland: Lyngen Börs Långås Öland: Mysinge Mörbylånga Öland: Bläsinge Högby Löttorp Östergötland: Norra Freberga Motala 16, (III) 5,8 (II) 14,8 (III) 7, (II) 6,7 (II) 212 K-Al (mg/1 g) Skåne: Önnestad Kristianstad Halland: Lyngen Börs Långås Öland: Algutsrum Färjestaden Öland: Bläsinge Högby Löttorp Västergötland: Månstad 12, (III) 7,8 (II) 3,4 (I) 6,9 (II) 6,3 (II) Sverigeförsöken 212 ANIMALIEBÄLTET 19
2 V Halland 211, Högby 212 och Algutsrum 212. I medeltal visade försöken positivt netto för kaliumgösling upp till 1-15 kg/ha för 211 och 212. Detta med majsvärdet 1,1 kr/kg ts och kaliumvärdet 8 kr/kg. Majsvärde 1,3 kr/kg ts förändrar inte den bilden. Majssot förekom på några platser 211 men det fanns inget samband med kaliumgiva. Det gick inte tydligt att koppla bristsymptom eller torkskador till kaliumgiva. Tabell 2. Medeltal ts-avkastning och kaliuminnehåll 211 respektive 212. K-giva kg/ha Ts-avk ton/ha Rel.tal K-halt vid skörd g/ kg ts Ts-avk ton/ha Rel.tal K-halt vid skörd g/ kg ts ,99 1 8,1 12,55 1 7, , ,8 13, ,8 1 15,9 18 9,1 13, , , ,2 14, , ,4 13, , , ,3 14, ,7 Tabell 3. Korrellationer (r 2 ) mellan kaliumgiva och ts-avkastning, kaliuminnehåll respektive ts-halt vid skörd. Plats r 2 för ts-avkastning r 2 för K-halt vid skörd g/kg ts r 2 för ts-halt 211 Skåne: Helgegården Kristianstad Ingen korr. Ingen korr. Ingen korr. Halland: Långås Ingen korr.,65,52 Öland: Mysinge Mörbylånga Ingen korr. Ingen korr. Ingen korr. Öland: Högby Löttorp Ingen korr.,54,35 Östergötland: Vikingstad,54,47, Skåne: Önnestad Kristianstad Ingen korr.,78,77 Halland: Långås Ingen korr.,64 Ingen korr. Öland: Algutsrum Ingen korr. Ingen korr. Ingen korr. Öland: Högby Löttorp,65,99,82 Västergötland: Månstad Ingen korr.,8 Ingen korr. 2 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 212
3 växtnäring K-halt g/ kg ts Halland Mörbylånga Kaliumgiva kg/ha Högby Östergötland Skåne Figur 1. Höjd kaliumgiva ledde till ökad kaliumhalt vid skörd K g/kg ts Högby Algutsrum Kaliumgiva kg/ha Halland Västergötland Skåne Figur 2. Höjd kaliumgiva ledde till ökad kaliumhalt vid skörd Kaliuminnehållet ökade Kaliuminnehållet ökade med kaliumgiva, 211 på tre och 212 på fyra av dem fem platserna (tabell 3, figur 1). Det fanns också ett samband mellan ts-halt och kaliumgiva på det viset att högre kaliumgiva ledde till lägre ts-halt vid skörd, vilket talar för att kaliumtillgången har haft effekt på torkstress eller avmognad. Det avspeglade sig dock inte i ts-avkastning. I försöket i Östergötland förekom 211 knäckta stjälkar och där i drygt dubbla omfattningen i det ogödslade ledet vilket kan tyda på att kalium påverkat stråstyrkan. Sverigeförsöken 212 ANIMALIEBÄLTET 21
4 V Kvävebehov till höstvete med olika markförutsättningar Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Sammanfattning Optimala kvävegivorna varierar från 129 till 234 kg kväve. Skördarna har varierat mellan ca 8 kg till ca 12 kg. Om man kombinerar skördepotential och kväveleverans från mark får man ett bra samband mellan skörd och kvävebehov. Följ beståndet på våren för att se grödans utveckling och kvävets minerali sering i marken för att hamna rätt i skördeuppskattningen. En N-sensormätning i flaggbladsstadiet kan ge vägledning om kompletteringsgödsling Bakgrund Avsikten är att studera markens kvävelevererande förmåga under olika odlingsförutsättningar mätt som kväveskörd i ogödslat led och nettomineralisering i gödslade led samt studera hur dessa påverkar den optimala kvävegivan. Senare års kvävegödslingsförsök i korn och vete har visat stora variationer i optimal kvävegiva mellan olika platser trots liknande skördenivå. Även mellan rena växtodlingsgårdar på tillsynes liknande fastmarksjordar är skillnaderna stora (Gruvaeus, 28). En viktig orsak till variationen är skillnader i kväveleverans från marken. För åren gjordes en samlad analys av Johanna Wetterlind. Sammanfattningsvis visade resultaten på att den optimala kvävegivan varierar mycket mellan år och plats och även inom gården eller fälten. För att hamna rätt i kvävegiva måste man ta hänsyn till både skörd och kväveleverans från marken. Genom att använda -rutor för att veta den faktiska kväveleveransen på platsen det aktuella året samt att mäta med N-sensorn i stadie 37 finns förutsättning att optimera kvävegödslingen. Försöksserien fortsatte sedan 21 och då med försök i Skåne, Animaliebältet och Mellansverige för att få ett bredare underlag. Serien har i nuvarande form gått sista året 212. Serien är ett samarbete mellan YARA AB, Jordbruksverket och försöksregionerna i Mellansverige. Försöksplan Denna försöksserie, M3-2278, har en försöksplan med enbart olika kvävenivåer från till 28 kg N i 4 kg steg. De första 4 kg N läggs tidigt vid tillväxtstart och resterande kväve före stråskjutning. Allt kväve läggs i form av Axan, NS Försöksseriens syfte har varit att hitta instrument som gör det möjligt att prediktera kvävebehov och markens kväveleverans såsom N-sensor och jordanalyser i form av NIR, lättomsättbart kol och N-min efter skörd. Mätningar med en handburen Yara N-sensor ska enligt plan göras vid DC i samtliga led. I år har de flesta försök mätts flera gånger för att följa grödans kväveupptag. Förutom ordinarie kvävestege har Yara också två led där kompletteringsbehovet bedöms med hjälp av N-sensorn. I försöken testas ett program där sensorn bedömer kvävegivans storlek s k absolut kalibrering. Sorterna har varit Olivin, Opus, Ellvis, Hereford, Skalmeje, Kranich och Boomer. Försöken har varit placerade på olika jordarter och på gårdar både med och utan djurhållning. Totalt lades 15 försök ut 212 varav 13 försök skördades. 22 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 212
5 växtnäring Tabell 1. Resultat M ADB:nr Län Optimal* Skörd vid Protein Skörd vid Sort Förfrukt Jordart N-giva optimum vid optimum -N-giva kg/ha kg/ha % i ts kg/ha 3P81 LB ,9 34 Ellvis Vårkorn mmh Mellanlera 3P82 LC ,4 515 Ellvis Vårkorn nmh Sandlättlera 3P83 M Ellvis Havre mmf SandLättLera 3P84 M ,8 392 Boomer Vårkorn 3P85 H ,4 582 Skalmeje Höstvete mmh Molättlera 3P87 R ,6 262 Olivin Höstvete mmh Mjälalättlera 3P88 R ,9 297 Ellvis Höstvete nmh MellanLera 3P89 R ,2 353 Kranich Havre mmh Mellanlera 3P9 E ,7 519 Olivin Höstvete mr MellanLera 3P91 E Marshal Höstvete Mmh Mjälalättlera 3P92 T ,5 281 Olivin Vårvete mmh Mellanlera 3P93 BC ,7 712 Olivin Vårkorn mr MellanLera 3P94 U ,9 63 Olivin Höstvete mmh MellanLera 3P95 U ,8 48 Olivin Höstvete Mmh Lerig Mo Tabell 1 forts. Resultat M ADB:nr Djur på Gård N-min vår Liggsädes- N-min -6 N sensor gården -6 cm gräns** efter skörd index kg/ha N-nivå -gödslat DC 37 3P81 Ja Bygata, Tommarp P82 Nej Varalöv Ängelholm P83 Nej Vallby, Klagstorp P84 Ja Kroktorps gård, Påarp P85 Nej Hedvigsborg, Mörbylånga P87 Nej Närebo, Lidköping P88 Ja Russelbacka, Järpås P89 Ja Skofteby, Lidköping P9 Ja Klostergården, Vreta Kloster P91 Nej Flistad, Skattegård P92 Nej Nybble gård, Örebro P93 Nej Vängsta, Örsundsbro P94 Ja Mycklinge, Västerås P95 Ja Sörby gård, Västerås 2 42 Sverigeförsöken 212 ANIMALIEBÄLTET 23
6 V Resultat 212 På många platser har det i år blivit höga skördar. Det har resulterat i låga proteinhalter i grödor som höstvete, maltkorn och vårvete. Rådgivningen har också rekommenderat kompletteringsgödsling men det har ibland inte tillräckligt mycket. På många platser var det en regnig april där kvävet antagligen har denitrifierats. Det var också en regnig höst. Men framförallt har vi missbedömt skördens storlek och grödans potential att kompensera då det var en fuktig sommar. De beräkningar som gjorts av optimal giva är gjorda med priskvot 6 mellan kärna och kvävegiva som fodervete dvs. utan hänsyn till proteinhalt. Priskvot 6 betyder att priset är 2 kr/kg,15 kr för torkning och transport samt att kvävepriset är satt till 11 kr/kg. I tabell 1 visas resultaten från år 212. De optimala kvävegivorna har i år varierar från 129 kg upp till 234 kg och skördarna vid optimum har varierat mellan ca 8 kg upp till 12 kg. Spridningen mellan skördarna i nollrutan varierar från 34 kg upp till 8 kg. En stor spridning och högre än ifjol då det var försommartorrt på en del platser och det var ett bra samband mellan optimal kvävegiva och skördens storlek vid optimal kvävegiva. Resultat Då det finns mycket data kommer hela serien slutredovisas i ett projekt till växtnäringsstiftelsen men en del intressanta resultat redovisas här. Fortfarande efter sex års försök har vi ett svagt samband mellan skördens storlek och optimal gödsling, se figur 1 och några slutsaster om hur man ska gödsla genom att titta på N-skörden i ogödslat går heller inte. Däremot om man kombinerar skördepotential och kväveleverans från mark får man ett ganska gott samband mellan skörd och kvävebehov, se fig 3. De beräkningar som gjorts av optimal giva är gjorda med priskvot 1 mellan kärna och kvävegiva för att kunna jämföra över åren. Kvävebehovet är då 15,8 kg/ton skörd + 16,7 kg, R2=,7165. I detta material finns både gårdar med och utan djurhållning med. Problemet är fortfarande hur man ska bedöma skördepotentialen i beståndet samt att varierationen är stor över fältet. Förfrukterna är endast stråsäd och fodersorterna Harnesk och Hereford är ej medräknade. N-min analys på våren och hösten I många av försöken har vi tagit en analys på mineralkväveinnehållet på våren vid tillväxtstart i skiktet -6 cm, N-min samt även N-min på hösten. I figur 4 och 5 ser man att sambandet mellan mineralkväveinnehållet på våren eller hösten och kväveskörden i skörden i vetet är svagt. Det är alltså svårt att få information om markens kvävelevererande förmåga genom att att analysera N-min på våren eller hösten. årets gödslingbehov är den av mindre betydelse, Nollrutor I försöken har en handburen N-sensor använts för att mäta kväveskörden i -ledet. De första åren mättes kveväskörden vid två tillfällen. Men efter de första tre åren så konstaterades att bäst samband har man vid den sena mätningen. I figur 6 visas förhållandet mellan N-sensorvärde SN, i DC 37 (flaggbladsstadium) och kväveskörd i kärna i -N-ledet i 47 försök i Syd och Mellansverige år En N-sensormätning i flaggbladsstadiet ger alltså en god bild av markens kvävebidrag det aktuella året. Dessutom ger det oss en möjlighet att ta hänsyn till årsmånen vid en kompletteringsgödsling. 24 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 212
7 växtnäring Skörd vid optimum Opt N-giva kg/ha y =,148x + 34,792 R² =, Figur 1. Samband mellan optimal kvävegiva och skördens storlek vid optimal gödsling. 56 försök i serien M i Syd och Mellansverige år Förfrukter vårsäd och höstvete. Gårdar både med och utan djurhållning. Alla sorter utom Harnesk och Hereford Skörd vid optimum y = 7,412x ,4 R² =, N-skörd i ogödslat Figur 2. Samband mellan skörd vid optimal gödsling och markens kväveleverans i form av kväveskörd i ogödslat. 56 försök i Syd och Mellansverige år Förfrukter vårsäd och höstvete. Gårdar både med och utan djurhållning. Alla sorter utom Harnesk och Hereford. Sverigeförsöken 212 ANIMALIEBÄLTET 25
8 V 35 Kvävebehov = gödsling + markleverans y =,157x + 17,32 R² =, Skörd vid optimum Figur 3. Höstvetets kvävebehov, kg/ha, i form av gödsling + kväveskörd i ogödslat x 1,41 i förhållande till skörd vid optimum. 56 försök i Syd och Mellansverige år Förfrukter vårsäd och höstvete. Gårdar både med och utan djurhållning. Alla sorter utom Harnesk och Hereford. N i kärna i -led y =,524x + 34,378 R² =, N min vår -6 cm kg/ha Figur 4. Kväveskörd i nollruta i förhållande till N-min -6 cm på våren. 51 försök i Syd och Mellansverige år ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 212
9 växtnäring N i kärna i -led N min höst -6 cm kg/ha y =,529x + 41,581 R² =, Figur 5. Kväveskörd i nollruta i förhållande till N-min -6 cm på hösten efter skörd. 44 försök i Syd och Mellansverige år y =,7487x - 2,2798 R² =,822 SN, upptaget kväve N i kärna i -led Figur 6. Förhållande mellan N-sensorvärde SN, i DC 37 (flaggbladsstadium) och kväveskörd i kärna i -N-ledet. 47 försök i Syd och Mellansverige år Sverigeförsöken 212 ANIMALIEBÄLTET 27
10 V Kvävebehov i höstkorn 212 Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Försöksserien M3-2287, kvävebehov i höstkorn avslutas nu i år efter att ha legat i tre år, Kväveoptimum blev även i år högt på många håll men med en variation mellan 137 till 21 kg kväve. Höstgödsling med 3 kg N ökade totalt sett inte skörden Rekommenderad kvävegiva till höstkorn bör höjas något under förutsättning att strå styrkan behålls samt att hänsyn tas till årets mineralisering, förfrukt och grödans bestånd. Inledning Målet för denna försöksserie har varit att undersöka höstkornets kvävebehov i relation till skörd och markkvävebidrag. Höstkorn är en gröda som har etablerat sig under senare år i Sverige. Ur lantbruksperspektiv är det en attraktiv gröda då den mognar tidigt och därmed förlänger skördesäsongen. Det ges därmed tillfälle att etablera höstoljeväxter tidigare under optimala förhållanden. Konsekvensen blir mer vintergrön areal som kan bidra till mindre växtnäringsläckage. De senaste två åren har det dock varit en del problem med övervintringen av höstkorn samt regniga höstar vilket har gjort att arealen har minskat igen. Höstkornet är också känsligt för en kall vår. Försöken har finansierats av Yara, Jordbruksverket, SLF och de regionala försöksregionerna. Försöksplan Försöksplanen innehåller en kvävestege från till 21 kg kväve per hektar i form av Axan med en tidig vårgiva på 6 kg N/ha vid tillväxtstart och resterande kväve vid DC 3. I två av leden har det kompletterats med 3 kg kväve på hösten. Under 212 har det genomförts 9 försök, 3 i Skåne, 1 på Gotland, 1 på Öland samt 3 i Mellansverige. Ett försök i Ängelholm och ett försök i Östergötland har kasserats pga. utvintring. Försöken har legat på lerjordar med liten eller ingen djurhållning. I försöken har utförts mätningar med N-sensor i stadium 37 samt jordanalyser i form av N-min före och efter skörd. Sorterna har varit Bombay, Anisette och Apropos. Resultat 212 Den optimala kvävegivan har varierat mellan 137 och 21 kg N/ha och skördarna har varierat mellan ca 7 kg och 1 kg vid optimal giva. I figur 1 visas kväveresponsen för de 7 försöken som legat under år 212. Det försöket som legat på Öland i Mörbylånga har uppvisat en otrolig skörderespons, dock har stråstyrkan påverkats och det är framförallt stråbrytning som drabbat de högsta kvävenivåerna. Därför är siffrorna ojämna i de sista leden. I tabell 1 visas årets resultat. I båda skåneförsöken har stråstyrkan varit sämre vilket kanske inte är så konstigt med den höga skördenivån i speciellt Svalövförsöket. Höstgödsling med 3 kg N ökade inte skörden på de flesta försöksplatser. I många av försöken var det mer positivt att lägga allt på våren och det trots den varma hösten. I de försök som utvintrade fanns det också mer snömögel i de höstgödslade rutorna. Dock finns det en tendens till ökad skörd i försöket i Önum Vara. Detta beror troligen på den regniga hösten och varma och torra våren som gjorde att höstkornet satte igång att växa innan den tidiga kvävegivan lades ut. Samma 28 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 212
11 växtnäring tendens syns lite i det andra västgötaförsöket. I de två försöken syns också en skillnad i antalet skott som sedan syns i skörderesultatet. Årets N minsiffror tagna på våren visar på låga värden vilket tyder på att mineraliseringen var låg i början. Diskussion I tabell 2 och 3 visas medeltal från norra respektive södra delen från åren 211 och 212. Det är ingen skillnad i resultaten mellan de olika områdena. Två års resultat visar att höstgödslingen inte har höjt skörden. Dock har det i något enskilt fall visat på en skördeökning när kornet har börjat växa tidigt på våren, innan den tidiga kvävegödslingen är utlagd. En stor del av höstkornarealen odlas också på stallgödselgårdar där det borde finnas en hel del kväve tillgängligt på hösten. Tre års resultat tyder på att rekommenderad kvävegiva bör höjas något för höstkorn till foder förutsatt att stråstyrkan bibehålls. Tabell 1, Kväve till höstkorn, M3-2287, 212. Skörd kg/ha Skörd 15% vh, kg/ha 3P9 3P1 3P11 3P12 3P13 3P14 3P16 Kvävegiva kg N/ha Nybo Tirup Stora Uppåkra Stora Frö Endre Larv Önum Ek Brunnby Höst (vid sådd) Tidigt Normal Total N Svalöv Staffanstorp Mörbylånga Visby Vara Vara Västerås Axan Axan kg/ha M M H I R R U A B C D E F G H I CV 4,9 7,4 7,7 6,1 8,5 5,1 11, Prob-värde *** *** *** *** *** *** *** LSD Optimal N-giva, kg/ha * Sort Apropos Apropos Anisette Apropos Apropos Apropos Apropos Förfrukt Havre Vårkorn Höstvete Höstvete Höstvete Havre Havre N-min, vår -6 cm kg/ha saknas saknas Jordart mmh Sandlättlera mmh Sandlättlera nmh Molättlera mmh Sandlättlera mmh Mellanlera mmh Mellanlera * priskvot 8 mellan kväve och nettopris kärna ( inkl skördeberoende kostnad som torkning o transport mm) mmh Styv Lera Sverigeförsöken 212 ANIMALIEBÄLTET 29
12 V Tabell 1 forts, Kväve till höstkorn, M3-2287, 212, Stråstyrka -1 Stråstyrka vid skörd -1 3P9 3P1 3P11 3P12 3P13 3P14 3P16 Kvävegiva kg N/ha Nybo Tirup Stora Uppåkra Stora Frö Endre Larv Önum Ek Brunnby Höst (vid sådd) Tidigt Normal Total N Svalöv Staffanstorp Mörbylånga Visby Vara Vara Västerås Axan Axan kg/ha M M H I R R U A B C D E F G H I Svalöv Skörd Staffanstorp Visby Mörbylånga Larv, Vara Önum, Vara Västerås 8 9 Kvävegiva Figur 1. Skörderespons för kvävetillförsel. Resultat från 7 försök 212 i Skåne, Animaliebältet och Mellansverige. 3 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 212
13 växtnäring Tabell 2, Kväve till höstkorn, M Resultat från 5 försök i Mellansverige, Medeltal Kvävegiva kg N/ha Höst Tidigt Normal Total N Skörd 15% vh N-skörd Stärkelse Tusenkornvikt Rymdvikt Protein Axan Axan Axan kg/ha kg/ha kg/ha g g/l % i ts A , 51, ,4 B ,1 55, ,7 C ,1 56,9 65 1,4 D ,2 56, ,3 E ,9 57, ,1 F ,2 56, , G ,2 57, ,7 H ,4 56, ,5 I , 56, ,9 LSD 66 7,6,6 1,82 9,5,4 Tabell 3, Kväve till höstkorn, M Resultat från försök i Animaliebältet och Skåne, Medeltal Kvävegiva kg N/ha Höst Tidigt Normal Total N Skörd 15% vh N-skörd Stärkelse Tusenkornvikt Rymdvikt Protein Axan Axan Axan kg/ha kg/ha kg/ha g g/l % i ts A ,9 51, ,57 B ,25 53, ,57 C ,11 54, ,22 D ,9 54, ,53 E ,5 54, ,99 F ,5 54, ,33 G ,2 54, ,77 H ,4 54, ,87 I , 54, 69 12,5 LSD 541 8,65 1,3 6,3,5 Sverigeförsöken 212 ANIMALIEBÄLTET 31
14 V Kväveprognoser och absolut kalibrering i höstvete Av Gunilla Frostgård och Carl-Magnus Olsson, Rådgivning lantbruk, Yara AB gunilla.frostgard@yara.com, carl-magnus.olsson@yara.com Sammanfattning Med hjälp av Yara Handsensor kan man få ett tillförlitligt mått på hur mycket kväve som tagits upp i stråsädesgrödan. Genom kontinuerliga mätningar i kvävestegar under säsong är det lätt att följa upptaget över tid. Upptaget i nollrutan visar hur mycket marken levererar och ger alltså ett mått på mineraliseringen. När man lägger samman upptag i nollrutan med tillförd mängd N och jämför med hur mycket grödan tagit upp, får man ett mycket bra mått på kväveeffektiviteten vid ett visst tillfälle. Detta kan ge en vägledning om huruvida man behöver tillföra mer kväve eller om det finns kväve kvar i marken som grödan kommer att kunna ta upp. Mätningarna och beräkningarna har säsongen 212 redovisats löpande under namnet Yara N-Prognos. Absolut kalibrering av Yara N-Sensor är en relativt ny metod under utprovning, som innebär att sensorn själv bestämmer nivån för kvävekomplettering. Normalt använder man Yara N-Tester (Kalksalpetermätaren) för att kalibrera sensorn. Metoden kräver att man i programmet anger jordens mineraliseringspotential, förväntad skördenivå och grödans utvecklings-stadium. I fältförsöken ser resultaten lovande ut. Utmaningen framöver blir att ta metodiken ut i praktisk odling. Inledning och bakgrund Kvävehushållning är en ständigt aktuell fråga. Mycket arbete har gjorts och flera projekt pågår i syfte att hitta största möjliga kväveeffektivitet. De regionala försöksserierna med kvävestegar har under många år utgjort en grund för optimumberäkningar, rekommendationer och rådgivning. De senaste årens kväveförsök i höstvete, där man aktivt valt platser med olika förutsättning ar (med och utan stallgödsel, olika jordarter och mullhalter samt varierande geografiska lägen), har belyst vikten av att beakta markens kväveleverens och av att ta hänsyn till årsmånens påverkan på mineralisering och skördenivå. För att kunna förbättra rekommendationer na och anpassa rådgivningen under pågående säsong behöver man få ett bättre grepp om hur årsmånen påverkar mineraliseringen och hur tillväxt och kväveupptag är just innevarande år. Yara Handsensor har visat sig vara ett tillförlitligt redskap vad gäller att mäta totalt kväveupptag per ytenhet i stråsäd och oljeväxter. Därför beslöts att undersöka om upprepade mätningar i kvävestegar kunde förklara situationen och ge relevanta inspel till bedömning av kompletteringsbehov av kväve. Yara N-Sensor är ett väl beprövat verktyg i praktisk odling. Ca 1 sensorer finns nu ute i praktiken hos lantbrukare runt om i Sverige. Idag används Yara N-Tester för att kalibrera 32 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 212
15 växtnäring sensorerna. För att förenkla användningen och spara tid vill man kunna kalibrera sensorerna direkt i fält. Dataprogram för att göra detta har utvecklats vid Yaras forskningsanläggning i Hanninghof. För höstoljeväxter är denna så kallade absoluta kalibrereing redan i bruk, men för höstsäd är systemet ännu inte helt utprovat. Det ansågs därför som en god idé att testa absolut kalibrering i nämnda kvävestegar. Material och metoder Försöksserien M3-2278: Kväve till höstvete vid olika markförutsättningar Som utgångspunkt för mätningarna användes försöksserien M3-2278, som legat i hela landet under de senaste åren. Försöksplan i tabell 1. Mätningar med Yara Handsensor Samtliga led i försöksserien mättes med handsensorn. Mätningarna gjordes en gång i veckan från slutet av april fram till i mitten av juni. Med lite variation mellan platserna mättes grödans kväveupptag under utvecklingsstadierna ca Kväveprognoserna utifrån upprepade mätningar är nya för 212. Under säsongen redovisades resultaten med kommentarer på Yaras hemsida ett par dagar efter varje mättillfälle. De två leden I och J kompletteringsgödsla des efter vad sensorns absoluta kalibrering rekommenderat. Nu finns resultat för absolut kalibrering för åren Tabell 1. Försöksplan M Led Tidig Normal DC Totalt A B 4 4 C D E F G H I 4 4 Efter rek J 4 12 Efter rek Resultat och diskussion I. Kväveprognoser Nedan redovisas tre exempel på kväveupptagskurvor. Platserna Klagstorp, Svalöv och Mörbylånga tas med i denna rapport. Övriga 11 platser finns utförligt redovisade i nyhetsbreven på Yaras hemsida yara.se under fliken aktuellt, nyheter. Klagstorp I Klagstorp var beståndet jämnt, men mycket glest på våren (bild 1) och det diskuterades länge att slopa försöksplatsen. Därför började mätningarna här senare än på andra platser. Första mätningen gjordes inte förrän 14/5. Bild 1. Ett glest och luckigt bestånd i Klagstorp utvecklade ändå en skörd på ca 1 ton. Bilden är tagen den 7/5. Foto Yara AB. Sverigeförsöken 212 ANIMALIEBÄLTET 33
16 V Klagstorp Skåne Upptaget kväve kg N/ha Kvävegiva kg N/ha Stad.57 12/6 Stad.47 4/6 Stad.41 28/5 Stad.33 22/5 Stad.32 14/5 Yara Diagram 1. Kväveupptag i Klagstorp. Upptagen mängd kväve visas på Y-axeln. De olika leden ( till 28 kg N) på x-axeln. Varje mättillfälle har sin egen kurva i diagrammet. Upptaget kväve kg N/ha Svalöv Skåne Kvävegiva kg N/ha Stad.53 12/6 Stad.45 4/6 Stad.41 28/5 Stad.33 22/5 Stad.33 14/5 Stad.31 7/5 Stad.3 2/5 Stad.23 2/4 Yara Diagram 2. Kväveupptag i Svalöv. Upptagen mängd kväve visas på Y-axeln. De olika leden ( till 28 kg N) på x-axeln. Varje mättillfälle har sin egen kurva i diagrammet. 34 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 212
17 växtnäring Upptaget kväve kg N/ha Mörbylånga Öland Kvävegiva kg N/ha Stad.49 12/6 Stad.41 3/6 Stad.37 25/5 Stad.33 18/5 Stad.33 11/5 Stad.32 4/5 Yara Diagram 3. Kväveupptag i Mörbylånga. Upptagen mängd kväve visas på Y-axeln. De olika leden ( till 28 kg N) på x-axeln. Varje mättillfälle har sin egen kurva i diagrammet I diagram 1 kan man följa hur kväveupptaget först var väldigt lågt utan några större skillnader mellan de olika kvävenivåerna. Inte förrän i slutet av maj kom upptaget igång på allvar. Om man till exempel går in på nivån 16 kg N i diagrammet kan utläsas att vetet tagit upp ca 6 kg kväve mellan 22 och 28 maj, det vill säga ca 1 kg per dag, vilket är en hög siffra. Även markens kväveleverens (nollrutans upptag) var lågt i början. Mineraliseringen startade först i juni. Under första delen av mätperioden hade endast ca 25 kg N levererats i nollrutan. Sedan tog mineraliseringen fart och slutade på drygt 6 kg N/ha. Genom att räkna på kväveeffektiviteten kan man få en uppfattning om det finns mer kväve kvar i marken för grödan att ta upp eller om det är läge att kompletteringsgödsla. Om 16 kg nivån tas som exempel kan vi beräkna: Stadium 41 (28/5): 16 kg tillfört + 3 kg i nollrutan = 19 kg N. Upptaget i grödan var vid detta tillfälle 125 kg. Detta ger 65 kg kväve i överskott och en effektivitet på endast ca 65 % effektivitet. Stadium 47 (4/6): Veckan efter ger samma beräkning = 218 kg N. Upptaget i grödan var 17 kg. Kväveeffektiviteten hade ökat och var då knappt 8%. En stor del av kvävet på denna nivå var då således förbrukat. Svalöv I Svalöv var beståndet jämnt och bra under hela säsongen. Upptaget i grödan ökade kontinuerligt under hela mätperioden. Liksom i Klagstorp stod markens mineralisering stilla i början av säsongen för att sätta igång i månadsskiftet maj/juni. Beräknad kväveeffektivitet på 16 kg nivån: Stadium 33: = 195 kg totalt tillgängligt kväve. 15 kg är upptaget. Effektiviteten bli 77 %. Stadium 41: Upptaget har ökat, men inget mer kväve har blivit tillfört via mineraliseringen. 185 kg upptaget kväve ger den höga effektiviteten på 95 %. Eftersom nästan allt tillgängligt kväve tagits upp av grödan hade det i praktiken varit hög tid att tillföra mer. Mörbylånga Denna plats är den i hela landet som gett högst skörd. Ett mycket bra och tätt bestånd Sverigeförsöken 212 ANIMALIEBÄLTET 35
18 o ledde fram till den höga skörden. Kväveleveransen i nollrutan var stor. Vid de första mättillfällena ca 5 kg och i mitten av juni ca 9 kg. Tack vare den stora markleveransen låg kväve-optimum lägre här än i Svalöv. Skördarna i de sydsvenska försöken var mycket höga. Som exempel kan nämnas Svalöv med knappt 12 ton och Mörbylånga med 12,4 ton. Till och med den på våren så dåliga försöksplatsen Klagstorp slutade på över 1 tons skörd. Upptagskurvorna på alla sydsvenska platser stämde väl överens med skörderesultaten. På samtliga platser var relativt stora kvävemängder upptagna när mätningarna slutade. Kväveeffektivi teten var relativt hög även vid stora kvävegivor. Hur bestånden byggde upp de höga skördar na skiljde mellan platserna. I Klagstorp var axen få, men bar ett stort antal kärnor. I Svalöv fanns fler ax, men även här var antal kärnor per ax många. I Mörbylånga däremot var beståndet tätt med många ax och färre kärnor per ax. Absolut kalibrering I försöken finns två led där kompletteringsgödsling sker efter sensorns absoluta kalibrering. Vid användning av absolut kalibrering ska värden för mineralisering och förväntad skörd föras in i programmet. Datorn beräknar hur mycket mer kväve som ska tillföras utifrån dessa angivna siffror och mätvärdena. Under de tre år som försöken pågått har systemet fungerat tillfredsställande under förutsättning att man uppskattat skörd och mineraliseringspotential rätt. Programmet i sig fungerar således på ett bra sätt, men det gäller att föra in rätt värden. Mineraliseringen är förhållandevis enkel att uppskatta utifrån upptaget i nollrutan. Det som varit svårast att förutsäga är ungefärlig skördenivå. Ett exempel från årets försök är Klagstorp, där skörden utifrån det dåliga beståndet uppskattades till mellan fem och sex ton. Tack vare att vetet kompenserade med ett ovanligt sort antal kärnor per ax blev skörden hela 1 ton. Sensorn rekommenderade till 5,5 ton 2 kg mer kväve på 16 kg nivån. Denna komplettering gav 36 kg skördeökning. Om rätt skördenivå angivits in i programmet hade kompletteringen blivit 71 kg i stället. Utvecklingsprojekt pågår för att hitta vägar att på ett säkrare sätt kunna förutsäga möjlig skördenivå. Det sensorn mäter idag är total mängd klorofyll. Genom att använda andra våglängder skulle det kunna vara möjligt att också få grepp om beståndstäthet och klorofyllkoncentration. Detta skulle kunna vara en hjälp vid bestämning av skördepotentialen. Den naturliga kvävemineraliseringen på försöksplatsen följs under säsongen genom en nollruta. 36 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 212
Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar M3-2278 Optimala kvävegivor varierar från 129 till 234 kg kväve. Skördarna har varierat mellan cirka
Läs merKVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR Anna-Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Optimala
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M3-2278 Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Optimala kvävegivorna varierar från 51 till 239 kg kväve. Skördarna har varierat
Läs merVäxtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete
Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete Anna-Karin Krijger HS Skaraborg Försök i Väst Sekreterare i Ämneskommitté Växtnäring Kväve till höstvete vid olika markförutsättningar Syftet är att skaffa
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Johanna Wetterlind, SLU, Skara Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara Optimal kvävegiva varierar mycket både mellan år och
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Det är stor variation mellan olika platser i optimal kvävegiva i höstvete även om skördenivån
Läs merYara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård
Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har
Läs merSyfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser
Syfte med försöken Målet med den här försöksserien har varit att undersöka havrens kvävebehov samt att se om det är möjligt att dela kvävegivorna till havre och därmed förbättra möjligheten att årsmånsanpassa
Läs merUTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS
UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS av Gunnar Torstensson, Inst. för Mark och miljö, SLU Kväve- och fosforutlakning i samband med majsodling har studerats i två utlakningsförsök i södra Sverige. Resultaten visar
Läs merN-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen
216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution
Läs merKvävestrategi i höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de fl esta
Läs merKvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus
Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, 2013-2015 Uddevalla jan 2016. Ingemar Gruvaeus Kvävestrategi i höstvete, serien L3-2290 Finansieras av Sverigeförsöken, Jordbruksverket och Yara. Tre år, 40 försök L3-2290,
Läs merKvävestrategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete I landets försök blev optimal kvävegiva för brödvete i medeltal 22, med en variation mellan
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Huvudgiva kväve före stråskjutning ca 20 april-6 maj har inte givit full skörd. Under 2004-2006 har det behövts en del
Läs merKvävestrategi i höstvete
Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring.
Läs merTidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...
Läs merKvävestrategi i höstvete
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring. Den tidiga
Läs merAnpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård
Anpassad kvävegödsling Gunilla Frostgård Anpassad kvävegödsling kräver engagemang och eftertanke! Vi vet att: Höga skördar och liten miljöpåverkan går att kombinera! Vi vet att Gödslingsbehovet varierar
Läs merMarkens mineralisering högre än normalt
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 22 2017 Markens mineralisering högre än normalt Både kväveupptag och mineralisering fortsätter i ungefär samma takt som tidigare.
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst
Läs merKVÄVESTRATEGIER TILL HÖSTRAPS
KVÄVESTRATEGIER TILL HÖSTRAPS av Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB För tredje året skördades försök med en kvävestege på hösten följt av två fasta givor på 140 och 180 kg N på våren. Serien
Läs merKväveupptaget fortsätter med god fart
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22-2018 Kväveupptaget fortsätter med god fart Grödorna utvecklas snabbt i det varma vädret och vid senaste mätningen
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.
Läs merKvävestrategi i höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRINGVÄXTNÄRING JORDBEARBETNING Kvävestrategi i höstvete Stor variation i bestånd beroende på såtidpunkt Kväveoptimum
Läs merKvävestrategi i höstvete
Kvävestrategi i höstvete Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg och Gunnel Hansson, HIR Skåne E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se, gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se
Läs merÖkning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
Läs merJustera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering
Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22 216: Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Det är bra fart
Läs merFortsatt ökning av kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 23, 2019 Fortsatt ökning av kväveupptaget Kväveupptaget fortsätter att öka i både nollrutor och gödslade fält på de flesta platser, men på vissa håll börjar kväveleveransen
Läs merVäxtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp
Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Ingemar Gruvaeus ÖSF-konferens nov. 2014. Precisionsodling i praktiken på Bjertorp 2014 Markkartering med Mullvad för bättre upplösning
Läs merKväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290
Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290 Gunilla Frostgård Tre år, 40 försök L3-2290, kvävegödsling till höstvete Inledning 3 Speciella år - dvs helt normala Stor variation i skörd, proteinhalt
Läs merDet varma vädret har satt fart på utvecklingen
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/ Södermanland/ Örebro, vecka 25 2015 Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Det varma vädret har satt fart på växtligheten och grödorna utvecklas nu snabbt.
Läs merKvävestrategi i höstvete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Av NAMN, Av Gunnel NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka
Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen
Läs merResultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara
Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn 2016 Ingemar Gruvaeus, Yara 2 3 Kväve till höstvete, L3-2299, 2016 L3-2299, Kväve till höstvete, Försöksplan Led Tidig giva Huvudgiva DC 37-39 Totalt kg N/ha
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara har en hög skörd och ett lägre kväveoptimum och proteinhalt vilket gör att den borde vara en bra fodersort. har
Läs merKväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18
Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget
Läs merNu är höstvetet i axgång
Västra Götaland, vecka 22-23, 16: Till hemsidan Prenumerera Nu är höstvetet i axgång Vid mätningarna 3 juni var höstvetet i DC 45-55. Säsongens sjätte och sista mätning i nollrutorna i området visade att
Läs merKvävestrategi i höstvete
Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring.
Läs merTräffa rätt med kvävet HÖSTVETE
Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet i höstvete Det kan vara en utmaning att optimera kvävegödslingen till höstvete. Många vetefält fick för lite kväve säsongerna 2014 och 2015. Följden
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet Skaraborg Det är stor skillnad i kvävegödslingsbehov för nya högavkastande vetesorter beroende på användningsområde. De
Läs merFosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,
Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök Ingemar Gruvaeus, Yara, 20190115 Maltkornsmästaren Högsta kvalitetskorrigerade intäkt vinner! Att träffa rätt med kvävegödslingen borde vara en nyckelfråga
Läs merFörsöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg erik.jonsson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 218 skördades 1 försök i serien L3-2299, och det var stor variation i platsernas skördepotential
Läs merÅrets kvävemätningar har startat
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 19-2019 Årets kvävemätningar har startat Vi har nu börjat mäta kväveupptag i nollrutor och gödslade höstvetefält i Kalmar, Östergötlands och Södermanlands län.
Läs merKvävestrategi i höstvete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Gunnel Av NAMN, Av NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR Skåne epost@epost epost@epost AB E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 214 Nu har kväveupptaget kommit igång på allvar i höstvetet. Sedan förra mätningen, sex dagar tidigare, har grödan på fälten runt nollrutorna
Läs merKvävepass med Gunsorna
Kvävepass med Gunsorna Låga proteinhalter i korn och vete - Hur skulle vi ha kvävegödslat? Kvävestrategier i höstvete och vårkorn i södra Sverige (L3-2290 och L3-2291) Gunnel Hansson, HIR Skåne Gunilla
Läs merKväveupptaget har tagit fart
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 19-20 2015 Kväveupptaget har tagit fart Tredje mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län den 8 och 11 maj visar
Läs merSvårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering
Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 17 Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering Trots varmt väder och nederbörd under den senaste veckan så
Läs merMöjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet
Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också
Läs merSortanpassad kvävegödsling
Sortanpassad kvävegödsling L7-1010 Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT (2014-2016) Kvävebehov hos olika höstvetesorter (2016) L7-426 Kvävebehov hos olika maltkornsorter (2016) Mattias Hammarstedt,
Läs merMöjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet
Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också
Läs merTräffa rätt med kvävet MALTKORN
Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.
Läs merKompletteringsgödsla eller inte det är frågan
Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 23 2015 Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan Det svala och regniga vädret fortsätter och höstvetet utvecklas förhållandevis långsamt. Vi de senaste mätningarna
Läs merKvävestrategier i höstvete
Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategier i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de flesta platser
Läs merFina höstveten och varierande kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 17, 15: Fina höstveten och varierande kväveupptag Generellt ser höstvetet i området mycket bra ut och kväveinnehållet i grödan ligger ganska högt jämfört
Läs merFörsöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).
Kvävegödslingsförsök i maltkorn Av Stefan Atterwall, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala E-post: Stefan.Atterwall@hs-m.hush.se Sammanfattning Bästa ekonomi vid 100 kg N som
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara har trots sin höga skörd ett förhållandevis lågt kväveoptimum vid användning till foder eller etanol i jämförelse
Läs merFosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara
Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby 2019-01-15 Ingemar Gruvaeus, Yara Vårkorn 2 Yara NPK till vårkorn, 5 juli 2017 Yara Mila Axan 3 70,0
Läs merSnart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.
Läs merSortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av NAMN, Av NAMN, Av Mattias titel titelsson, titelsson, Hammarstedt epost@epost epost@epost E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Sortanpassad kvävegödsling
Läs merGödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se
Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,
Läs merOptimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12
Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling
Läs merEffektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Läs merLångsam plantutveckling och litet kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 23, 215: Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Höstvetet är nu i stadium DC 37-39 i fälten som mäts med handburen sensor både i Skåne och i Kalmartrakten.
Läs merGanska högt kväveupptag efter regnen
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 23 2017 Ganska högt kväveupptag efter regnen Kväveupptaget och mineraliseringen har varit ganska höga den senaste veckan. Höstvetet
Läs merUtnyttja restkvävet i marken
Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,
Läs merFortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2018 Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Vädret har varit fortsatt varmt, men på några ställen har det kommit några millimeter
Läs merAv Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Kväveoptimum i sex höstveteförsök i Skåne 2002 blev 173
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans
Läs merKaliumgödsling till ensilagemajs
Av Linda af Geijersstam, Hushållningssällskapet Kalmar E-post: linda.af.geijersstam@hushallningssallskapet.se Kaliumgödsling till ensilagemajs Sammanfattning Försök med stigande kaliumgiva (0, 50, 100,
Läs merKaliumgödsling till ensilagemajs H Linda af Geijersstam. Bakgrund
Kaliumgödsling till ensilagemajs H7 Linda af Geijersstam Bakgrund Kalium anses vara ett viktigt näringsämne för majs, men försök angående optimal giva har tidigare saknats i Sverige. Majs passar bra på
Läs merSkördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla
Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla 2018-01-12 Skördeutveckling i Sverige 2 Skörd, kg/ha 8000 7000 6000 5000 4000 3000 Skörd, Sverige 1965 2017,
Läs merKväveupptaget ökar ordentligt
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 21, 2019 Kväveupptaget ökar ordentligt Med stigande temperaturer och ytterligare lite nederbörd förra veckan kan vi se att kväveupptaget ökar ordentligt i både
Läs merMarkens mineralisering medel jämfört med
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 21 2018 Markens mineralisering medel jämfört med 2014-2018 Vi har mätt kväveupptag från den 18 till den 21 maj. Vid
Läs merUpptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete
Till hemsidan Prenumerera Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete Det varma vädret som följde på kylan fick tillväxten i många höstvetefält att komma igång ordentligt.
Läs merFortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve
Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 22, 2018: Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve Nu har höstvetet gått i ax i många fält. Den senaste veckan har vetet tagit
Läs merLågt kväveupptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort
Läs merBibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,
Läs merFlaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 18: Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling Det torra och varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste
Läs merDags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2017 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Denna vecka visar mätningarna en ökning i kväveupptaget på 6 kg/ha i nollrutorna och 26 kg/ha i
Läs merMer osäkra mätvärden när vetet går i ax
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 24 2017 Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax Höstvetet håller nu på att gå i ax på de flesta håll. Det gör att vi får färgskiftningar
Läs merFortsatt varierande kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt
Läs merLåg mineralisering men fortsatt upptag i fält
Till hemsidan Prenumerera : Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält Utvecklingen har gått relativt fort denna vecka och utvecklingsstadierna i fälten varierar mellan DC 43-59. Trots det varmare vädret
Läs merFortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret
Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 21, 2018: Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret Nu är höstvetet i flaggbladsstadium i många fält. Den senaste veckan har vetet tagit
Läs merDags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit
Läs merKväveform och strategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne Kväveform och strategi i höstvete Ju högre andel av tillfört kväve som utgjordes av nitrat, desto högre kväveeffektivitet. Urea
Läs merKVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE
KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien
Läs merVarmt väder har satt fart på kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 21 217: Varmt väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget till varmare väder har påskyndat grödans upptag. I fält som enbart fått mineralgödsel visar mätningen
Läs merFortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2018 Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag Vi har haft ytterligare en vecka med höga temperaturer. Det har inte varit någon
Läs merVarmt väder ger snabb utveckling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält
Läs merGödsling i varje sort VÄXTNÄRING
Sortanpassad kvävegödsling till maltkorn Mattias Hammarstedt, mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se, HIR Skåne AB Magnus Nilsson, magnus.nilsson@hushallningssallskapet.se, Hushållningssällskapet
Läs merFortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 22, 2018 Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Vi har haft ytterligare en vecka med högre temperaturer än normalt för årstiden
Läs merVarmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 218: Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt Det vara varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste mätningen 18 maj, nått flaggbladsstadium
Läs merKallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan Den senaste veckan har varit kall. I genomsnitt har kväveupptaget bara ökat med 1 kg per hektar i både nollrutor och
Läs merLiten mineralisering denna vecka
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 22, 2015: Liten mineralisering denna vecka Kväveupptaget i nollrutorna är i stort sett oförändrat sedan förra mätningen, medan upptaget av gödselkväve
Läs merFörsöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad).
Kvävegödslingsförsök i maltkorn Av Stefan Atterwall, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala E-post: Stefan.Atterwall@hs-m.hush.se Sammanfattning 2004 var ett år med låga skördar
Läs merLägre upptag i nollrutorna igen
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 24, 2015: Lägre upptag i nollrutorna igen Kväveupptaget fortsätter både i de gödslade fälten och i nollrutorna. Mineraliseringen är dock fortsatt måttlig,
Läs merNu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 24-2018 Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland Normalt brukar vi avsluta mätningarna vid axgång, men i år
Läs merKväve i höstvete 2013
Kväve i höstvete 2013 Nytt och gammalt från kväveförsöken i höstvete Mattias Hammarstedt, HIR Skåne Nytt från kväveförsöken i höstvete och vårkorn Gunnel Hansson, HIR Skåne Organiskgödsel till Höstvete
Läs merKväveupptaget fortsätter i oförminskad takt
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 21, 215: Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt Stadium DC 37-41 är optimalt för en sista gödsling i de fall man bedömer att det finns behov av att komplettera
Läs mer