Lågt kväveupptag senaste veckan

Transkript

1 Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort sett har stått stilla denna vecka. Kväveupptaget är i genomsnitt oförändrat i nollrutorna. I fälten har upptaget varit cirka 5 kg/ha sedan förra veckan. Utvecklingen går fortsatt långsamt, höstvetet är i DC Regnet försenade mätningarna Veckans mätningar gjordes maj, förutom Veckholm som vi mätte fredag den 13 maj. På grund av regnet som kom under måndagen mätte vi de flesta fält på tisdagen. 3-7 mm regn har kommit under söndag-måndag. Marktemperaturen har sjunkit till ca 10 grader vilket gör att mineraliseringen återigen är låg. Från och med denna vecka redovisar vi värden från ytterligare en ruta. Den ligger i Börje, nordväst om Uppsala. Där är förfrukten höstvete och sorten är Olivin. Bild 1. Kväveupptag i nollrutor och i fält den 16 maj 2016

2 Kallt väder gav lågt kväveupptag Kväveupptaget är i stort sett oförändrat i nollrutorna sedan förra veckans mätningar. Det har som sagt varit betydligt kallare väder och mineraliseringen har minskat igen. I fält har kväveupptaget ökat med 4 kg/ha i genomsnitt, undantaget fälten i Veckholm. I Veckholm har kväveupptaget ökat med cirka 20 kg/ha sedan förra mätningen. Men eftersom mätningarna i Veckholm görs på fredagar (d.v.s. 6 och 13 maj) så innefattar perioden mellan mätningarna ett antal riktigt varma dagar, vilket återspeglas i ett högre kväveupptag. Något högre mineralisering under våren jämfört med tidigare år Om vi jämför årets upptag med upptaget 2014 och 2015 så är det totala upptaget i nollrutorna ungefär i samma storleksordning som tidigare år. Det vi kan se är att upptaget under våren, efter första mätningen, har varit något större jämfört med tidigare år (Bild 2), vilket tyder på en relativt god mineralisering under våren så här långt i år. Det gäller framför allt för fält med goda förfrukter (ärt, raps och träda) där nollrutorna har tagit upp cirka 20 kg/ha sedan första mätningen. För fält med stråsäd som förfrukt har upptaget varit 4 kg/ha sedan första mätningen. Under samma period 2015 ökade kväveupptaget i nollrutorna med 10 kg/ha i fält med goda förfrukter och 0 kg/ha i fält med stråsäd som förfrukt. Under 2014 såg vi inga förfruktseffekter alls, men upptaget under samma period var cirka 5 kg/ha i genomsnitt för alla fält. Bild 2. Medelvärden av kväveupptag i samtliga fält under 2014, 2015 och 2016

3 Utnyttja förfruktseffekten När vi ser så här stora skillnader mellan olika förfrukter tjänar man både ekonomiskt och miljömässigt på att anpassa gödslingen efter förfrukten. En bra förfrukt har ju en skördehöjande effekt, som man först tar hänsyn till vid planering av gödselgivan. Om man räknar med att kvävebehovet ökar med ca 18 kg per ton skördeökning och sedan räknar bort kväveefterverkan av förfrukten från den beräknade kvävegivan så får man en bättre anpassad gödsling. I Tabell 1 finns schablonvärden för förväntad skördeökning och hur mycket man kan minska sin gödselgiva jämfört med om man haft stråsäd som förfrukt. Tabell 1. Förfruktseffekter på höstvete (Från Rekommendationer för gödsling och kalkning 2016) Förfrukt Skördehöjande effekt (kg/ha) Kväveefterverkan (kg/ha) Höstsäd, korn, vårvete 0 0 Havre Höstoljeväxter Våroljeväxter Ärter Åkerbönor Räkneexempel enligt Tabell 1: För höstvete med höstraps som förfrukt så antas skörden bli 1,2 ton högre per hektar än med stråsäd som förfrukt. Det gör att kvävegivan kan ökas med 18 kg per ton ökad skörd, dvs 1,2 * 18 = +22 kg/ha. Sedan ska 40 kg/ha dras av för kväveefterverkan vilket ger en justering av givan på = -18 kg/ha. Det betyder att kvävegivan kan minskas med 18 kg/ha trots att man förväntar sig en skörd som är 1,2 ton högre än med stråsäd som förfrukt. Men variationen är stor och man behöver göra en bedömning på varje fält. Att ha egna nollrutor på gården är en bra hjälp att se effekten av olika förfrukter. Nästa mätning Nästa mätning planeras måndag den 23 maj. Katarina Börling och Ulrika Listh, regionkontoret i Uppsala

4 1 Västerås I Västerås är bestånden ganska olika. Fältet med ärter som förfrukt har ett mycket bra bestånd, medan beståndet med höstvete som förfrukt är ett ojämnt och svagt bestånd. Därför bör man inte lägga allt för mycket vikt vid förfruktsskillnaderna på dessa fält. 1a Västerås (ff ärter) DC30, 16 maj, b Västerås (ff höstvete) DC 30, 16 maj 2016

5 2 Veckholm I Veckholm var upptaget relativt högt sedan förra mätningen jämfört med övriga fält, vilket i första hand beror på att dessa mätningar gjordes den 6 maj respektive 13 maj, vilket betyder att det var en varm period mellan mätningarna. Det är en stor inomfältsvariation mellan 2a och 2b som ligger i varsin ände av samma fält. Upptaget i nollrutorna skiljer i detta fall cirka 20 kg/ha mellan de två platserna i fältet, vilket kan vara bra att tänka inför komplettering. Då kan olika typer av precisionsgödsling löna sig, som t.ex att använda N-sensor eller CropSAT. 2a Veckholm 2b Veckholm 2c Veckholm Jordart ML ML ML Mullhalt Stallgödsel nej nej nej Förfrukt höstvete höstvete höstvete Sådatum 06 september 06 september 12 september Skott/m 2 på våren Förväntad skörd 8000 ton/ha 8000 ton/ha 8000 ton/ha 11 april

6 2a Veckholm (ff höstvete) DC32, 13 maj c Veckholm (ff höstvete) DC32, 13 maj b Veckholm (ff höstvete) DC32, 13 maj 2016

7 3 Enköpingsnäs I Enköpingsnäs är grödan kraftig. Kväveupptaget ligger på ungefär samma nivå som vid förra veckans mätning. Det vill säga knappt 70 kg N/ha i nollrutan och cirka 115 kg N/ha i det gödslade fältet. 3 Enköpingsnäs Jordart ML Mullhalt 2 Stallgödsel nej Förfrukt träda svart Sådatum 12 september Skott/m 2 på våren 870 Förväntad skörd 8000 ton/ha 13 april Enköpingsnäs (ff svartträda) DC 32, 17 maj 2016

8 4 Svinnegarn I Svinnegarn har fälten relativt lika förutsättningar men vi kan se en förfruktseffekt där upptaget i nollrutorna skiljer mer än 25 kg/ha mellan de olika fälten. 4a Svinnegarn 4b Svinnegarn Jordart ML ML Mullhalt 0 0 Stallgödsel Rötslam Rötslam Förfrukt höstvete ärter Sådatum 02 oktober 02 oktober Skott/m 2 på våren Förväntad skörd 7000 ton/ha 7000 ton/ha 15 april

9 4a Svinnegarn (ff höstvete) DC 30, 17 maj a Svinnegarn (ff ärter) DC 30, 17 maj 2016

10 5 Enköping I Enköping är beståndet i nollrutan mycket tunt. Det är dessutom gulnat vilket kan störa mätningen och ge ett för lågt värde. Beståndet på övriga fältet är normalt, så det verkar vara kvävebristen har påverkat plantorna i nollrutan. 5 Enköping Jordart mmh SL Mullhalt 4,6 Stallgödsel 0 Förfrukt höstvete Sådatum 04 oktober Skott/m 2 på våren 960 Förväntad skörd 6800 ton/ha 01 april Enköping (ff höstvete) DC 30, 17 maj 2016

11 6 Torstuna Fälten i Torstuna följer trenden och mätningarna visar på lågt kväveupptag den senaste veckan. Det är relativt stor skillnad på bestånden på de olika fälten även om förutsättningarna på de båda fälten är likartade förutom förfrukten. Fältet med höstvete som förfrukt har ett tunnare och blekare bestånd. Skillnaden i kväveupptag i nollrutorna mellan ärter och vete som förfrukt är nästan 20 kg/ha. Upptaget i fälten skiljer cirka 25 kg/ha. 6a Torstuna 6b Torstuna Jordart ML ML Mullhalt mmh mmh Stallgödsel nej nej Förfrukt höstvete ärter Sådatum 04 oktober 04 oktober Skott/m 2 på våren Förväntad skörd 6500 ton/ha 6500 ton/ha 21 april

12 6a Torstuna (ff höstvete) DC 30, 17 maj b Torstuna (ff ärt) DC 30, 17 maj 2016

13 7 Örsundsbro I Örsundsbro är skillnaden mellan fält och nollruta fortfarande mycket liten. Fältet som nollrutan ligger på är en gyttjelera. 7 Örsundsbro Jordart mmh ML Mullhalt 3,6 Stallgödsel nej Förfrukt vårvete Sådatum 03 oktober Skott/m 2 på våren 463 Förväntad skörd 6500 ton/ha 12 april Örsundsbro (ff vårvete) DC 30, 17 maj 2016

14 8 Lövstalöt I Lövstalöt är beståndet mycket frodigt, och en ganska stor andel av kvävet kommer från markens mineralisering. Minskningen i kväveupptag i nollrutan kan ha med måndagens regn att göra. Upptaget i nollrutan ligger förmodligen strax under 40 kg/ha i nollrutan. 8 Lövstalöt Jordart ML Mullhalt 0 Stallgödsel 0 Förfrukt höstraps Sådatum 10 september Skott/m 2 på våren 887 Förväntad skörd 7500 ton/ha 16 april Lövstalöt (ff höstraps) DC 31, 17 maj 2016

15 9 Uppsala Fältet i Uppsala är frodigt och vi har haft ett visst upptag i fältet under veckan som gick. Även nollrutan ser riktigt bra ut med ett upptag på över 60 kg/ha. 9 Uppsala Jordart ML Mullhalt 3 Stallgödsel nej Förfrukt höstraps Sådatum 08 september Skott/m 2 på våren 1027 Förväntad skörd 7500 ton/ha 04 april Uppsala (ff höstraps) DC31, 17 maj 2017

16 10 Börje I fältet i Börje är cirka 30 kg av gödselkvävet upptaget av grödan. Mineraliseringen går fortfarande långsamt i nollrutan. 10 Börje Jordart ML Mullhalt 3,9 Stallgödsel nej Förfrukt höstvete Sådatum 21 september Skott/m 2 på våren höstvete Förväntad skörd 7500 ton/ha 15 april Börje (ff höstvete) DC 31,17 maj 2016