1 Öppnande, presentation Bodil öppnade mötet och hälsade välkommen. Därefter skedde en presentationsrunda.

Transkript

1 Protokoll fört vid sammanträde med FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Nässjö Hotell Högland Närvarande: Bodil Frankow- Lindberg, SLU Uppsala, Växtproduktionsekologi. ämnesansvarig SLU, ordförande Jan Jansson, HS Sjuhärad, region Försök i Väst, ämnesansvarig HS, sekreterare i kommittén Magnus Halling, SLU Uppsala, SLU Uppsala, Växtproduktionsekologi Johan Roland, SLU Skara, Mark och miljö, Precisionsodling Annika Arnesson, SLU Skara, Husdjurens Miljö och Hälsa Elisabet Nadeau, SLU Skara, Husdjurens Miljö och Hälsa Kent Dryler, SLU Umeå, NJV, Grovfodercentrum Ingemar Gruvaeus, Lantmännen Lantbruk Gunnar Danielsson, Olssons Frö AB Per-Anders Andersson, Agroråd AB, Sävsjö Dan Pettersson, rådgivare, Töringe Falkenberg Anders Eriksson, region Sveaförsöken, HS Konsult AB, Hushållningssällskapet Västmanland Ola Hallin, region Försök i Väst, Rådgivarna Sjuhärad/Hushållningssällskapet Sjuhärad Bo Pettersson, region Animaliebältet, Hushållningssällskapet Gotland Erik Ekre, region Animaliebältet, Hushållningssällskapet Halland Linda af Geijerstam, HIR Vall, HS Agri AB, Hushållningssällskapet Kalmar Sofia Kämpe, Hushållningssällskapet Skaraborg Eva Stoltz, HS Konsult AB, Hushållningssällskapet Örebro Anna Carlsson, lantbrukare Skogsgård Getinge, Svenska Vallföreningen 1 Öppnande, presentation Bodil öppnade mötet och hälsade välkommen. Därefter skedde en presentationsrunda. 2 Förra mötets minnesanteckningar (Linköping tillsammans med ämnes kommitté odlingssystem) presenterades och godkändes. EU FP7-projektet Legumes Futures har ett möte i Rumänien i april. Dessutom godkändes protokollet från i Nässjö. 3 Nordic Field Trial system Denna informationspunkt utgick eftersom Björn Andersson fick förhinder att delta i mötet. 4 Resultat från pågående serier Redovisades resultat för följande pågående projekt och försöksserier: - L Kvävegödslingsstrategier i blandvall. Linda af Geijerstam. Två försök har genomförts i vall I under Platserna är Rådde och Öland. Klöverandelen i första skörden påverkades stark av kvävenivån till insåningskornet. Bilaga 2. - L5-6080/6081 Kemisk bekämpning av skräppa i vallar. Linda af Geijerstam. Sju försök som ingått i sammanställningen presenterades. Ally50 ST har haft bäst långtidseffekt mot skräppa men tar all klöver också. Preparatet är inte godkänt för att användas i vall. Gratil och Express har sämre effekt än Harmony 50SX. Harmony lämnar en hel del klöver kvar men är endast godkänt i betesvall. Bilaga 3. - L6-111 Rödklöversorters konkurrensförmåga. Jan Jansson. Fyra försök i serien har skördats i vall I under Stora skillnader i klöverandel mellan samodlingsgräsen engelskt rajgräs och rörsvingel förekommer. Samodling med engelskt rajgräs reducerade ner klöverandelen till hälften mot rörsvingeln. Sorterna Global och Titus hade hög klöveravkastning i andra skörd. Det finns en stark tendens till att Ares (2n) har lägre klöveravkastning än övriga sorter.

2 - Uthållighet och avkastning hos engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel. Magnus Halling SLF-projekt H Ett antal officiella sortförsök i serierna R6-204 och R6-202 låg kvar i tre eller fyra skördeår under åren De största skillnaderna finns mellan arter och inte mellan sorter. Bilaga 4. - R6/L6-5010, Intensivt skördade vallar, tre eller fyra skördar. Bodil-Frankow-Lindberg. SLF projektv Serien är pågående och resultat redovisades från vall I-vall II Gräsen rajsvingel, rörsvingelhybrid och ängssvingel jämförs i de två skördesystemen. I första årsvallen hade rajsvingeln högst avkastning och i andra årsvallen rörsvingeln. Detta gällde för båda systemen. Inga säkra skillnader i näringskvalitet mellan artleden fanns. Båda skördesystemen hade samma tidpunkt för sista skörd på hösten. Fyrskördesystemet avkastade % lägre än treskördesystemet. Bilaga 5. - Meddelade Bodil att slutrapporter finns på SLF:s hemsida för försöksserien R6-353, Kontroll av skräppors etablering från markens fröbank (Bodil Frankow-Lindberg) och för R6-453, Upptag av makro-och mikronäringsämnen i vallväxter (Bodil Lindström). Bilaga 6. - Samodling av majs och åkerböna. Eva Stoltz. Resultaten visar att en samodlingseffekt finns i jämförelse mot att grödorna odlas var för sig. Samodlingen ger också mindre ogräs och lägre förekomst av bladfläcksvampar. Bilaga 7. 5 Prioriteringslistan vad är gjort, nya frågeställningar Utifrån den tidigare utformade prioriteringslistan har ett försök till sammanställning över vad som pågår eller vad som har genomförts gjorts (se bilaga 1) Med denna listas ämnesrubriker som utgångspunkt diskuterades nya förslag (se bilaga 2) till projektidéer. De i bilaga 1 genomförda projekten är borttagna. Nya förslag ligger fetmarkerade. - Ny rubrik Bete- har tillkommit. - Svavel till ekovall högprioriterat - Kvävegödslingsfrågan till blandvall och baljväxtproblemen viktiga - Påverka sortföreträdare att prova BMR-sorter av majs (Brown Mid Rib) med bra smältbarhet. 6 Övriga frågor Meddelade Jan Jansson att det planeras en Vallkonferens till den 5-6 februari 2014 i Uppsala. Arrangörer är SLF, SLU, Hushållningssällskapen, Växa Sverige, LRF Mjölk. Uttryckte Anna Carlsson sin besvikelse över att NORFOR systemet inte är tillgängligt för alla rådgivare i landet. Nästa möte fastställdes till den 12 november Justeras Jan Jansson Bodil Frankow-Lindberg

3 Bilaga 1 PRIORITERINGSLISTAN- VAD PÅGÅR OCH VAD ÄR GJORT 1. Vallväxter (arter sorter, kvalitet och uthållighet) Sortprovning - Uthållighet och avkastning hos eng. rajgräs, rajsvingel. Magnus Halling SLF projektnummer H Avslutat L6-472 Frankow-Lindberg, B Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid. Försöksrapport Animaliebältet. Växtodlingsförsök Hushållningssällskapet, s Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök. Magnus Halling SLF Projektnr. H Nyss avslutat. Rödklöversorters konkurrensförmåga (L6-111, ) Blålusern varför växer den inte Delvis finansierat, pilotstudier finns. Ulf Axelsson, pågående två försök L (Agro Väst) , Kvalitetsförändringar i vallbaljväxter pågår delvis ur ett försök R Markpackning i samband med vallodling och stallgödselspridning på vall Ingen aktivitet 2. Stallgödsel i vall samt växtnäring och hygien Kvävegödslingsstrategi till blandvall vid olika rödklöverhalter (L6-5071, ) 3. Bekämpning av skräppa i vallar Kontroll av skräppors etablering från markens fröbank (R6-3531) Bodil Frankow-Lindberg SLF H Avslutat. Kemisk bekämpning av skräppa. Klas Eriksson avslutat L5-6080/ Fröblandningar Fröblandningar med blålusern (R6-4251, ) Kvävegödslingsstrategi till blandvall vid olika rödklöverhalter (L6-5071, ) Intensivt skördade vallar fröblandningar (R/L6-5010, ) Fröblandningar för proteinvallar (L två försök AgroVäst ) 5. Skördestrategier i vall Intensivt skördade vallar fröblandningar (R/L6-5010, ) 6. Långliggande vall på mulljord Artval (L6-471) Frankow-Lindberg B Rörsvingel - kvävegödsling och uthållighet. Meddelande från södra jordbruksförsöksdistriktet, nr. 64, s. 30:1-30:5. 7. Majsodling Näringsvärdesförändring över tiden Värdering av sorter vid olika utvecklingsstadier NIR kalibrering Sort utsädesmängd till ensilagemajs. Linda af Geijerstam L6-720, SLF V Avslutat. Kaliumgödsling till ensilagemajs. Linda af Geijerstam L6-730 pågående 2011-

4 8. Mikronäringsämnen i vallgrödor Bodil Lindström, avhandling januari Bor till blålusern Lisbeth Linse 9. Vallfröblandningar till biogasvallar Ingen aktivitet 10. Skillnader i växthusgaseffekter mellan olika totalfoderstater Jan Bertilsson - pågår 11. Vallens växtskyddsfrågor R Uthålliga vallbaljväxter för miljö- och kostnadseffektiv mjölkproduktion (Rotröta) Ann-Charlotte Wallenhammar/Nilla Nilsdotter-Linde. Slutrapport på gång. L Kemisk ogräsbekämpning i vall med insådd av klöver eller lusern. Klas Eriksson Bildanalys som teknik i vallodlingen (praktiskt och inom fältförsöksverksamheten) Skara? 13. Anläggningsteknik Ingen aktivitet 14. Optimal vallodling med % baljväxter. Systemanalys med deltagardriven forskning Ingen aktivitet 15. Agroforestry Ingen aktivitet

5 Prioriterade forskningsområden, omröstning vid Ämneskommitte Vall och Grovfoders möte den 6 april 2011 Diskuterad och reviderad och Antal röster Totalt Kommentar Skillnader i vallbaljväxternas kvalitetsförändring över tiden xxxxxxxxxx 10 Delvis ur ett R6-101, Konkurrens hos rödklöversorter xxx 3 L6-111 V II 2013 Blålusern - varför växer den dåligt där den borde växa bra, ympning, ph mm xxxxxxxxx 9 Pilotstudier finns Ulf A. Bor till blålusern x 1 Pågår delvis L Ps Vallfröblandningar - provning xxxxxxxxx 9 Fröblandningar anpassade till mer än tre delskördar x 1 R/L6-5010, pågår VIII 2013 Antal skördar , näringskvalitetsaspekter xxxx 4 Markpackning/körskador xxxx 4 Etableringsteknik av blandvall xxx 3 Insådd i befintlig vall (Bör upp-prioriteras ) x 1 Kemisk ogräs bekämpning i blandvall xxx 3 Delvis L Vall I 2012 Provning av marknadssorter med bestämning av näringskvalitet xxx 3 Sortprovning med två skördetider xxx 3 Anl R6-201,202,204 Rotröta och nematoder i rödklöver xx 2 Optimering av vallbaljväxter, avkast. och näringskval. vid låg insats av min. N xx 2 L v II 2013 N-stege till blandvall x 1 L v II 2013 Näringskvalitet i återväxterna xx 2 Utlakning vid stallgödselanvändning x 1 Viktigt Stallgödsel efter nya spridningsregler (Pilotstudie Sofia Kämpe 2013) x 1 Viktigt Utsädesmängder av majssorter xxxx 4 Delvis genomfört L6-720 Stallgödselstrategier till majs x 1 Klimatfrågan majs

6 PRIORITERINGSLISTA FORSKNINGSOMRÅDEN FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Efter möte och justerad , och Medel beviljade Forskningsområde 1. Vallväxter, arter sorter, kvalitet (sorter kvalitet och uthållighet (samverkan med utsädesföretagen)) proteinvallar- näringsförändring Sortprovning med fyra block, två skördetider blockvis skillnader i vallbaljväxterna kvalitetsförändring över tiden Delvis FiV R6-101 timotejsorter i vallblandning där återväxten betas NIR-kalibrering näringsparameterar för nya vallväxtarter Ny idé Pågår under Ansökan planeras HÖGPR blålusern- varför växer den dåligt där den borde växa bra? Delvis Etableringsproblem, sådjup Kaukasisk klöver för ökad uthållighet Närings-kvalitetsparametrar i sortförsöken, typ D-value, omräkning till gemensamt utvecklingsstadium Utsädesmängd av lusern i blandning HÖGPR Markpackning i samband med vallodl. och stallgödselsprid. på vall reducerad jordbearbetning i samband med vallanläggning nyare metoder för alvluckring i vall Olika vallbrottstekniker spec. i ekoodlingen Markpackningens påverkan på baljväxterna fasta körspår i vall CTF Fasta körspår för bättre baljväxtuthållighet (kaukasisk klöver) Stallgödsel i vall samt växtnäring och hygien anpassad kompletterande N-giva N-gödsling till återväxtskördar i torra områden 2008 utlakning vid stallgödselanvändning urea till slåttervall 2009 N-gödsling av blandvall med utgångspunkt från beståndssamm.vår Delvis L Rötrester som gödselmedel till slåttervall Tillsatsmedel och hygienfrågor kring ensilering Stallgödselfrågor vid Mellbyförsöken N-stege till olika blandvallar vid stallgödseltillförsel N-stege till rena gräsvallar, (nya arter som ej är väldokumenterade, bekämpning av klöver i 0-rutor) Uppbyggnad av databas Prior 2013 N-sensorn i vallar Svavel till vall främst eko Viktigt 13-03

7 4. Fröblandningar optimering av vallbaljväxter, avkastning och närings kvalitet vid låg insats av mineralgödsel Sverigesfsk L Fröblandning till flerskördesystem Sortprovning av fler baljväxter än röd-vitklöver, blålusern Flera baljväxter i blandningen Andelen blålusern i fröblandningen med konkurrerande gräsarter fröblandningar anpassade till mer än tre delskördar SLF R Utsädesmängder i rödklöver och blålusern Delvis L Konkurrensförmåga hos rödklöversorter Sverigefsk L6-111 Provning av vallfröblandningar Delvis L Skördestrategier i vall skördesystem i slåttervall under torra förhållanden 2008 antal skördar , näringskvalitetsaspekter näringskvalitet i återväxterna, skottdynamiken, torra förhållanden, olika intervall mellan delskördarna 6. Långliggande vall på mulljord 7. Majsodling kalibrerande majssortförsök gentemot danska försök vallensilage i kombination med majs viktig Rödklöver/blålusern i majsfoderstat 2009 utlakningsfrågor kopplade till majs och vallodling Fodermajsodlingens klimatpåverkan optimal P-gödsling till majs vid höga P AL tal och höga stallgödselgivor effekt på avkastning, kvalitet och miljö P-behov vid kall väderlek 2010 Nollrutor i majs 2010 Utsädesmängd (uppföljning/utveckling av plan L6-720) stallgödsel till majs problem vid höga givor Viktigt sortprovning av BMR-sorter (Brown Mid Rib) med bra smältbarhet och lägre ligninhalt i stjälken PÅVERKA Utvärdering av kolvmajs/ccm och kärnmajs. Värde i utfodringen. Problem med svampangrepp. Viktigt Mikronäringsämnen i vallgrödor mikronäringsbrist påverkan på vallens övervintring Selen 9. Vallfröblandningar till biogasvallar energivallar på mulljord 2008-

8 10. Vallens växtskyddsfrågor. Rotröta, klöverröta och nematoder i rödklöver Växtföjdsproblematik med baljväxter i valldom.områden Avbrottsgrödor i vallodlingen typ oljerättika Bildanalys som teknik i vallodlingen (praktiskt och inom fältförsöksverksamheten) 12. Anläggningsteknik Etableringsteknik av blandvall Insådd i helsäd /tröskning Optimal N-gödslingsnivå till insåningsgrödan Insådd i befintlig vall, maskinteknik (även mulljord) Viktig N och P dragerat vallfrö -iseed Optimal vallodling med % baljväxter. Systemanalys med deltagardriven forskning Litt.genomgång - Planideer - Uppföljning på gårdar Agroforestry Kombination av åkermarksbete med poppelodling på marginalmarker- Planteringsdesign och produktion Bete

9 Kvävegödslingsstrategier till blandvall L Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar Drivs av Bodil Frankow-Lindberg 2 försök: Rådde, Öland Anlagt 2011 Liggtid 2 vallår Anläggning med två olika kvävegivor Gödsling vall 9 led 1a skörd eller 160 kg N/ha Återväxter 0 35 eller 65 kg N/ha

10 Etablera med måttlig N-giva N-giva Klöverhalt Avkastning korn Västergötland Öland Kvåvegivan i försök Öland minskades med hänsyn till markkväveleverans till 25 resp 65 kg N/ha L Försök med kvävegödsling till vall. Anläggningsår 2011 Vall kg N/ha total Rådde Rådde Kalmar Kalmar

11 Skillnader i baljväxthalt kvarstår i vall 1 L vall I 2012 Rådde Klöverandel sk 1-2 IA-1I = 45 kg N till insådden 2A-2I = 85 N (1100 kg kärna i merskörd för N2) SF Nora (mod) 14 % rödkl 5 % vitkl Mercada 142 kg/ha klöver % SK 1 klöver % SK MEDEL 45 N INS MEDEL 85 N INS 1A 1B 1C 1D 1E 1F 1G 1H 1I MEDEL 2A 2B 2C 2D 2E 2F 2G 2H 2I MEDEL Rådde Baljväxthalt skillnad låg-hög N-giva anlår kg N/ha 1a skörd 1a sk 2a sk 3e sk

12 Stor N-giva till 1a skörd? Mer än kg gav inte bättre ts-avkast. Avkastning Skörd 1 kg ts/ha L Sk N-giva 1a sk Hög N anl Låg N anl Rådde Hög N anl Rådde Låg N anl Dela givan gav bättre ts-avkastning än allt kväve till 1a skörd. Samma totalgiva. 1a & 2a N-giva kg ts/ha Sk 1+2 Öland Rådde Gödsla återväxten lönt på Rådde men inte på Öland. Olika totalgiva. N-giva 2a sk Meravkastning Öland Rådde

13 Öland Rådde Råprotein kg/ha * * Protein kg/ha Avkastning kg/ha Ts-avkastning kg/ha * * Protein kg/ha Avkastning kg/ha Största kvävegivorna gav högsta avkastningen i protein och i ts. 11 ton med noll kg kväve är inte så tokigt. Fast 4 ton merskörd är värt ca 5000 kr och 250 kg kostar Råpro tein g kg ts Sk 1 Råpro tein g kg ts Sk 2 Viktat medel Råpro tein g kg ts Sk 3 Öland * * Rådde Råpro tein g kg ts Sk 1 Råpro tein g kg ts Sk 2 Råprotein viktat Råpro tein g kg ts Sk * * Vallinsådd med hö... Vallinsådd med låg... Högsta proteinhalten i förstaskörd 16,5 % fick man med 160 eller noll kg kväve. Minskande kvävegiva gav mindre proteinhalt i förstaskörd men högre i tredjeskörd. Råprotein 1a skörd: Hög N-giva ger hög halt. Tydligast på Rådde. Råprotein 2a skörd: Hög N-giva till 2a skörd ger hög halt. Låg N-giva i 1a sk verkar ge en bra proteinhalt i 2a trots låg N till 2a.

14 Baljväxtandelar Sk 1 Sk 2 Sk 3 Öland Sk 1 Sk 2 Sk 3 Rådde Baljväxtandel % Baljväxtandel % * * * * Baljväxthalt i 1a sk följer N-givan Baljväxthalt i 2a o 3e påverkas av gödsling i alla skördar Baljväxtandel % Sk 1 Sk 2 Sk Öland Baljväxtandel % Sk 1 Sk 2 Sk * Rådde * * * Öland Råpro tein g kg ts Sk 1 Råpro tein g kg ts Sk 2 Råpro tein g kg ts Sk Rådde * Råpro tein g kg ts Sk 1 Råpro tein g kg ts Sk 2 Råpro tein g kg ts Sk * * * Sortering efter 2a och 3e giva

15 kr Öland Netto protein Netto ts- avk * kr Netto protein Netto ts- avk * * Rådde * 1,30 kr/kg ts 8 kr/kg råprotein

16 KEMISK BEKÄMPNING AV SKRÄPPA I VALL L5-6080, 6081 Klas Eriksson Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar Slutsatser Det finns effektiva behandlingar mot skräppa i etablerad vall Tidpunkten är avgörande, bekämpa tidigt Ts-skörden ökade måttligt men kvaliteten avsevärt Klöver påverkas mycket varierande beroende på behandling Ally 50 ST, Starane XL samt Harmony 50 SX var bäst mot skräppa Ally hade bäst långtidseffekt Gratil 75 WG var mest skonsam mot klöver Harmony: klövern kom tillbaka Ally 50 ST, Starane XL tog bort klövern Express var dålig mot skräppa och bra mot klöver

17 försök i Kristianstad, Kalmar, Jönköping och Älvsborgs län L samma behandlingstidpunkt L två behandlingstidpunkter och mätning av tsskörden Effekt på skräppa och klöver behandlingsåret och året efter Försöksplan Preparat och dos: Beh.tidpunkt Bete/slåtter (SX) Bete Bete/slåtter Bete/slåtter Ej godk A. Obehandlat B. Express 50 T, 2.0 tabl/ha + vätmedel 0.5 dl/ha 2 C. Harmony 50 SX, 30 g/ha 2 D. Gratil 75 WG, 60 g/ha + Renol 0.5 l/ha 1 E. Starane XL, 1.8 l/ha 2 F. Ally 50 ST, 1.07 tabl./ha + vätmedel 1 dl/ha 2 Behandlingstidp. 1: Vid tillväxtstart, före vallens stråskjutning Behandlingstidp. 2: När skräppan är i rosettstadie med 6-8 örtblad L all behandling vid tidp 2

18 Skräppa höst Skräppa höst

19 Skräppa efterverkan Skräppa efterverkan

20 Klöver höst Klöver höst

21 Klöver efterverkan Klöver efterverkan

22 Vall ts-avkastning Bekämpningsstrategier Bäst mot skräppa - ingen klöver: Starane XL Bra mot skräppa måttligt med klöver: Harmony 50 SX. Sämre mot skräppa - mycket klöver: Gratil 75WG. Express kan inte rekommenderas.

23 L A994, 05B038 Nybro, Kalmar län 05A995, 05B039 Månstad, Södra Älvsborgs län (05A993, 05B037 Kristianstad ej i sammanställning) L B040, 05B089 Hörrödsvägen 336, Degeberga 05B041, 05B090 Fågelhult, Reftele (05B042 Rådde, Länghem ej i sammanställning) 05B092, 05B144 Lökarödsvägen 271, Degeberga 05B093, 05B145 Vä, Reftele 05B094, 05B146 Ingestorp, Länghem Graderingar vid fem tillfällen behandlingsåret 1.Före behandling i samtliga rutor 2. Fyra till fem veckor efter behandling men före skörd Strax före skörd Efter skörd När tillväxten avstannat på hösten men före längre och kraftigare frost (oktober). Graderingar vid tre tillfällen efterverkansåret 1.Vid tillväxtstart på våren 2.Strax före skörd 1 3.När tillväxten avstannat på hösten

24 Målsättning Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Målsättningen med projektet var att testa uthålligheten hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingelhybrid under fältförhållanden i södra och mellersta Sverige Magnus Halling Nässjö 19 mars 2013 Swedish University of Agricultural Sciences Frågeställningar/hypoteser 1. Ett tredje och fjärde provningsår ger stort utslag på uthålligheten 2. Stora skillnader i uthållighet mellan olika sorter 3. Samspel förekommer mellan plats och sort 4. Marktäckning och skottvikt är viktiga indikatorer på uthålligheten 5. Effekten av plats består mest av påverkan från temperaturen Metodik Officiella sortförsöken förlängdes med ett tredje och fjärde vallår Tre skördar per år Provklippningar gjordes rutvis av en yta på 0,06 m 2 strax före invintring och vid tillväxtstart Graderingar av marktäckning på hösten innan tillväxtslutet och på våren vid tillväxtstart Swedish University of Agricultural Sciences Swedish University of Agricultural Sciences

25 Tidigare erfarenheter Försöksresultat ök t från Lettland visar att efter tre vallår hade avkastningen i första skörd hos rörsvingelhybrid sjunkit betydligt mindre än hos rajsvingel. Sortförsök som ingått i projekt Skördeår, vall III Skördeår, vall IV Plats Län Totalt Totalt Tvååker (NN) Hallands län 1 1 Rådde (PS) V. Götlands län Uppsala (CX) Uppsala län Hedemora (W) Dalarnas län Totalt antal försök Swedish University of Agricultural Sciences Swedish University of Agricultural Sciences atur, min, C Tempera Månad, nr Månadsmedel minimitemperatur Rådde (Rångedala) åren Röd pil: vintern 2010/ kallast nödjup, cm Sn Månad, nr Snödjup, cm Rådde (Ulricehamn) åren Röd pil: 2010/2011. Mest snö Månadsmedel minimitemperatur Uppsala åren atur, min, C Tempera Swedish University of Agricultural Sciences Månad, nr Snödjup, cm Uppsala åren ödjup, cm Snö Swedish 3 University 4 of Agricultural Sciences 12 Månad, nr

26 Avkastning första skörd vall I-III (perioden ) 2010) Område och vallår Götaland Svealand Sort Art I II III I II III Aberdart (2n) Lp Gunne (2n) Lp Helmer (4n) Lp Herbie (2n) Lp Herbal (4n) Lp Loporello (4n) Lp SW Birger (4n) Lp Hykor Lm x Fa Paulita Fe Perun Fe Lp = engelskt rajgräs Lm x Fa = rörsvingelhybrid Fe = rajsvingel Swedish University of Agricultural Sciences a ing, kg ts 1 ha Avkastni Vallår Ak Avkastning ti första skörd Rådde försöksserie: engelskt rajgräs (R6-204) kg ts 1 ha Avkastning, Cosmolit Darimo Fojtan Hykor Kora Ricardo Sigmund Avkastning första skörd Hedemora försöksserie: ängsvingelförsök (R6-202) Aberavon Aberdart Aberstar Abertorch Gunne Helmer Herbie Hykor Kentaur Maggie Mathilde Swedish University of Agricultural Sciences 0 Merkem 1 2 Vallår 3 4 äckning vår, % Marktä Vallår Cosmolit Darimo Fojtan Hk Hykor Kora Ricardo Sigmund Marktäckning vår Hedemora försöksserie: ängsvingelförsök (R6-202) s ha stning kg/ts Avkas y = x R² = Marktäckning, % Samband avkastning och marktäckning i rajgräsförsöket (R6-204) anlagt på Rådde 2006 Marktäckning vår Rådde försöksserie: engelskt rajgräs (R6-204) ckning vår, % Marktäc Swedish University 3 of Agricultural 4 Sciences Vallår Aberavon Aberdart Aberstar Abertorch Gunne Helmer Herbie Hykor Kentaur Maggie Samband avkastning och skottvikt i rajgräsförsöket (R6-204) anlagt på Rådde 2006 Avkastn ning kg/ts ha y = x R² = Swedish University 50 of Agricultural Sciences Skottvikt, g/m2 asamband avkastning

27 Vall III Tvååker tidigt maj 2011 (kasserades) Slutsatser 1 SW Birger Hykor 1. I Götaland hade rajsvingel och rörsvingelhybrid bättre uthållighet jämfört med engelskt rajgräs. 2. I Svealand hade rörsvingel och rörsvingelhybrid id bästa uthålligheten till andra vallåret; tredje vallåret är det ingen skillnad mellan arterna. 3. Rörsvingel och rörsvingelhybrid var de två uthålligaste arterna med stabilast avkastning över fyra vallår, med det fanns sortskillnader inom rörsvingelhybriden. Swedish University of Agricultural Sciences Swedish University of Agricultural Sciences Slutsatser 2 Referenser 4. Rörsvingelhybriden Hykor har mycket god uthållighet i Götaland, vilken inte är lika stor Svealand, men fortfarande bättre än hos engelskt rajgräs och rajsvingel. 5. Utvintringsskadorna var kraftiga i försöken och berodde i första hand på angrepp av snömögel och frostskador. 6. Marktäckning och mängden levande skott på våren var ett bra sätt att mäta vinterskadorna och beståndets tillväxtpotential. Swedish University of Agricultural Sciences Halling, M.A Slutrapport över projektet H , Uthållighet hos rajsvinglar och engelskt rajgräs. Halling M.A Uthållighet hos engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingelhybrid. Svenska vallbrev, 2012:6. Halling M.A Yield stability of Festulolium and perennial ryegrass in southern and central Sweden. Grassland Science in Europe, 17, Swedish University of Agricultural Sciences

28 Tack Tack framförs till Stiftelsen lantbruksforskning (SLF) för finansiering av projektet Uthållighet hos rajsvinglar och engelskt rajgräs projektnummer H Swedish University of Agricultural Sciences

29 Intensivt skördade vallar Bodil Frankow-Lindberg

30 Intensivt skördade vallar (R6-5010) Led Antal skördar Eng. rajgräs Timotej Ängssvingel Rajsvingel Rörsvingelhybrid Rödklöver Vitklöver A 4 (S1) B 4 (S1) C 4 (S1) D 3 (S2) E 3 (S2) F 3 (S2)

31 Det går inte att visa bilden för tillfället. Avkastning i vall 1 och vall 2 Svingelart Tre sk. Rel. tal, fröblandn. Vall I (2011) Rel. tal 3 skördar Fyra sk. Rel. tal fröblandn. Ängssvingel Rajsvingel Rörsvingelhybrid Rel. tal 4 skördar Vall II (2012) Ängssvingel Rajsvingel Rörsvingelhybrid

32 Avkastning - delskördar

33 Omsättbar energi och råprotein Omsättbar energi Råprotein Vall I (2011) Sk1 Sk2 Sk3 Sk4 Sk1 Sk2 Sk3 Sk4 S * 10.7* S * Vall II (2012) S S *endast Rådde

34 Fiberhalter NDF indf Vall I (2011) Sk1 Sk2 Sk3 Sk4 Sk1 Sk2 Sk3 Sk4 S S Vall II (2012) S S

35 Slutsatser Tre skördar per år har lett till en högre torrsubstansavkastning jämfört med fyra skördar per år i både första- och andraårs vallen Avkastningen minskade med 18% från första- till andraårsvallen. Leden med rajsvingel avkastade mest i förstaårsvallen medan leden med rörsvingelhybrid avkastade mest i andraårsvallen, oberoende av skördesystem Klöverandelen låg runt 15-20% i första skörd och ökade, speciellt i fyrskördesystemet, till sista skörd. Andelen vitklöver var låg men ökade med tiden. Fyrskördesystemet ledde till en högre kvalitet i form av ett högre energivärde, en högre halt råprotein och lägre fiberhalter jämfört med treskörde-systemet Skillnader i kvalitet mellan fröblandningarna var små och sällan signifikanta Totalt sett blev energiavkastningen från fyrskördesystemet 6 och 7% lägre, i förstaresp. andraårsvallen, jämfört med treskördesystemet En ökad kvävegödsling till fyrskördesystemet om ca. 50 kg/ha kan i praktiken eliminera skillnaden i energiavkastning mellan skördesystemen

36 Kontroll av skräppors etablering från markens fröbank (R6-3531) Med avseende på de uppställda hypoteserna visar resultaten från de två försöken att (i) anläggningsmetoden kan påverka etableringen av skräppor, och (ii) att artsammansättningen i vallfröblandningen betydde lite för etableringen av skräppor från markens fröförråd. Utfallet på Rådde visar att de led där insåningsgrödan slogs av under säsongen, dvs. anläggning i helsäd eller westerwoldiskt rajgräs, ledde till att fler plantor etablerades. Efter själva anläggningsåret var förändringen i antal skräppor liten på Rådde. Resultaten från försöket på Helgegården var något annorlunda. Detta berodde troligen på att torkan under anläggningsåret gjorde att utslagen av etableringsmetod här blev små, men en viss groning skedde under första vallåret då nederbörden var mycket riklig. Totalt sett etablerades dock betydligt färre plantor av skräppa i försöket på Helgegården jämfört med försöket på Rådde. Man ser dock här att halvträda, vilket lämnar marken bar under den tid som skräppan normalt har sin groningsperiod, ledde till en något större etablering av skräppor. Den slutsats som kan dras av dessa två försök är att anläggningsåret är den period då nya plantor kan etableras från markens fröförråd, och att konkurrensen från den etablerade vallgrödan (oavsett fröblandning) senare i stort sett hindrade etablering av nya skräppor. Detta överensstämmer också med resultat redovisade av Hongo (1989) som studerade uppkomst och överlevnad av skräppor i en nyanlagd och därefter regelbundet skördad vall bestående av hundäxing och vitklöver. Den faktor som därmed torde vara av störst betydelse för att livskraftiga plantor av skräppa ska kunna etableras är tillgången på ljus under anläggningsfasen. En skyddsgröda som hindrar ljusinsläpp, dvs. en skyddsgröda som förblir orörd under hela sommaren (=spannmål till mogen skörd), hade den mest hämmande förmågan på skräppans etablering. Bekämpning med effektiva herbicider var framgångsrikt i försöket på Helgegården, men denna åtgärd var inte bättre än anläggning i korn till mogen skörd på Rådde. En möjlig förklaring till detta kan vara torkan på Helgegården under anläggningsåret vilket kan ha försämrat insåningsgrödans utveckling. Tyvärr vägdes inte skörden av insåningsgrödan i detta försök, så en jämförelse med insåningsgrödornas avkastning på Rådde kan inte göras. Skäppa är ett svårbekämpat ogräs i vallen, och det behövs en långsiktig strategi för att minimera dess förekomst. Anläggning i spannmål till mogen skörd + bekämpning med effektiva herbicider kan vara en del i en sådan strategi. Hongo, A Survival and growth of seedlings of Rumex obtusifolius L. and Rumex crispus L. in newly sown grassland. Weed Research, 29:7-12.

37 Hur kan vi välja vallväxtarter, sorter och blandningar för att uppnå hög foderkvalitet och bra mikronäringsinnehåll på olika jordar? (R6-453) Olika kvarnar utvärderades Kontaminering med olika mineraler är vanligt vid malning av prover. Den enda kvarn som inte kontaminerade proverna var en kvarn med titankniv och en plastbunke. Olika vallväxter utvärderades I ett kärlförsök odlade vi timotej, ängssvingel, engelskt rajgräs, hundäxing, rörsvingel, rödklöver, vitklöver, käringtand, svartkämpar, pimpinell och kummin och analyserade dem med avseende på Cu, Fe, Mn, Mo, Zn och Co. Av några arter ingick flera sorter. Cikoria hade, med undantag för Mo, de högsta halterna av alla mikronäringsämnen. Baljväxterna hade, med undantag för Mo och Mn, högre halter av alla ämnen jämfört med gräsen. Hundäxing var speciellt rik på Mn. Av baljväxterna hade vitklöver i allmänhet de högsta halterna och käringtand de lägsta. Svartkämpar, pimpinell och kummin hade oftast lägre halter av alla ämnen jämfört med vit- och/eller rödklöver. Det fanns i allmänhet inga sortskillnader hos de arter där vi testade flera olika. Tidig skörd gav högst halter av mikronäring I ett kärlförsök odlade vi timotej engelskt rajgräs och rödklöver, vilka skördades vid fem olika utvecklingsstadier, från rent vegetativa bestånd till full blomning, och analyserade dem med avseende på Cu, Fe, Mn, Mo, Zn och Co. Med undantag för halten Mo (och Co i engelskt rajgräs) sjönk halten av alla ämnen i gräsen med framskridande utvecklingsstadium. I rödklöver gällde detta för Cu, Zn och Mo, medan halterna av Co, Fe och Mn var mer konstanta. Strået/stjälken hade betydligt lägre halter jämfört med blommor och blad. Andelen rödklöver hade en positiv effekt på halten mikronäring I ett fältförsök med fröblandningar av timotej, ängssvingel, rödklöver, vitklöver och cikoria på tre platser i landet bekräftades resultaten från kärlförsöket med avseende på rankningen av arterna efter deras innehåll av mikronäring. Andelen rödklöver, som ingick i alla fröblandningar, hade ett positivt inflytande på halterna av de flesta mikronäringsämnena utom Mn. Jordens ph hade stort inflytande på halten mikronäring Jord hämtade från två platser användes i kärlförsöket där vallväxtarterna utvärderades. Samma platser ingick i studien med fältförsök plus ytterligare en plats. Jordarna hade valts med tanke på att de antingen var fattiga eller speciellt rika på mikronäringsämnen. Vi fann dock att ph spelade den mest avgörande rollen, speciellt för halterna av Mn (som blev låga när ph var högt) och Mo (som blev höga när ph var högt) i alla testade växter.

38 Sammanfattande slutsatser Prover som ska analyseras med avseende på mikromineraler måste malas med kvarnar som inte kontaminerar proverna. Inga vallväxter gav upphov till ett vallfoder som till fullo kan förse idisslare med ett välbalanserat mikronäringsintag. För att maximera innehållet av mikronäring i vallfoder kan följande åtgärder rekommenderas: Inkludera röd- och/eller vitklöver i fröblandningen Sträva efter en hög andel klöver i vallen Skörda i ett tidigt utvecklingsstadium Sträva efter ett måttligt högt ph i marken Cikoria är en växt med höga halter mikronäring som potentiellt skulle kunna odlas, men anläggnings-, och odlingsteknik som passar denna art måste utvecklas

39 Mer protein och minskat ogrästryck genom samodling av majs och åkerböna i ekologisk odling Eva Stoltz 1, Elisabet Nadeau 2 1 Hushållningssällskapet/HS Konsult AB Örebro 2 Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara

40 Syfte Att undersöka hur samodling av majs och åkerböna påverkar skörd, ogräs- och sjukdomstryck, gödslingsbehov samt foderkvalitet och lagringsstabilitet hos den ensilerade grödan jämfört med grödorna odlade var för sig i renbestånd i ekologisk odling

41 Metod A B C D E Majs renbest, 120 kg kväve ha -1 (75 cm) Åkerböna renbest, 0 kg kväve ha -1 (12 cm) Majs + åkerböna, 60 kg kväve ha -1 (37,5 cm) Majs renbest, 60 kg kväve ha -1 (75 cm) Åkerböna renbest, 60 kg kväve ha -1 (12 cm) Ogräsbekämpning: blindharvning, ogräsharvning, radhackning (i A, C och D)

42

43 Resultat Behandlingar (kg/ha kväve) Skörd, tre försök Proteinhalt i Protein Majs Åkerböna foder skörd (kg/ha) (ts kg/ha) (g/kg) (kg/ha) Majs renbestånd 120 N a* 63 c 809 b Åkerböna renbestånd 0 N 4849 a 202 a 951 ab Samodling 60 N 7178 b 2381 b 107 b 994 a

44 5 ha åkerböna + 5 ha majs eller 10 ha samodling LER (Land Equivalent Ratio)= skörd SM + skörd SÅ s skörd RM skörd RÅ om LER > 1 ger samodling mer skörd än odling i renbestånd

45 År Plats LER åkerböna majs tot 2010 Nöbbelöv 0,58 0,51 1, Helgegården 0,35 0,63 0, Björkhaga 0,65 0,56 1,21 Beräknat på samodling (led C) jämfört med led A. ren majs 120 N och led B ren åkerböna 0 N Medel: 1,10

46 Bladfläckar åkerböna (augusti), tre försök Sjukdom msindex av blafläckar a a b 0 Åkerböna renbest 0 N Åkerböna renbest 60 N Samodlad åkerböna 60 N

47

48 900 Ogräsbiomassa, tre försök Ogräsbiomassa (g/m 2 ) Juli September Majs renbest 120 N Majs renbest 60 N Samodling 60 N Åkerböna renbest 60 N Åkerböna renbest 0 N

49

50 Kväve (kg/ha) Mineralkväve i jord efter skörd a a b 10 0 Majs renbestånd 120 N Åkerböna renbestånd 0 N Samodlad majs/åkerböna 60 N

51 Slutsats Samodling av majs och åkerböna kan: Bidra till en totalt högre skörd Höjer proteinhalten i fodret jämf med ren majs Minskar bladfläckar i åkerböna Minskar delvis ogräsförekomst jämf med ren majs Minskar halten mineralkväve i jorden efter skörd Projektet finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning

52