Delredovisning till SJV för projektet Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs

Transkript

1 Delredovisning till SJV för projektet Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs Sökande: Docent Elisabet Nadeau, Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Docent Anne-Maj Gustavsson, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU Umeå Senior Scientist Søren Krogh Jensen, Foulum, Lantbruksvetenskapliga fakulteten, Århus Universitet, Danmark Agr Nilla Nilsdotter-Linde, Inst. för växtproduktionsekologi, SLU Uppsala Lägesrapportering vallförsöket 2009 Doktorand Hanna Lindqvist (tidigare Danielsson), som skriver sin avhandling utifrån försöket, har varit föräldraledig från juli 2008 till maj Hanna börjar sin andra föräldraledighet november 2009 och är då ledig ca 10 månader. Dessutom pågår fortfarande kemisk analys med avseende på ß-karotin och alfa-tokopherol (vitamin E) i gräs- och baljväxtproven från Lanna och Röbäcksdalen på Foulum. Därför blir försökets genomförande förlängt i tiden med nytt slutrapporteringsdatum till den 1 februari Dessutom söks ytterligare lönemedel för bearbetning av data och publicering av resultaten från projektet Prover från Lanna och Foulum tagna under försöksåret 2005 har analyserats med avseende på ß-karotin och alfa-tokopherol (vitamin E) i Sören Krogh Jensens laboratorium, Foulum. Resultaten har analyserats statistiskt och redovisas i denna lägesrapport. Gräs respektive baljväxter har analyserats var för sig. Prov från Röbäcksdalen från 2005 har analyserats färdigt med avseende på ß-karotin och alfa-tokopherol på Foulum Prov från Röbäcksdalen från 2006 och prov från Skara från 2007 har analyserats under Vitamindatan från Skara 2007 redovisas med denna rapportering medan datan från Röbäcksdalen 2006 behöver providentifieras och ytterligare utvärderas innan rapportering. Analys av vitamin D i vallväxtproven kommer ej att utföras eftersom innehållet är mycket begränsat i foder och har betydligt mindre betydelse än den direkta solljusinstrålningen på idisslarnas vitaminförsörjning. Eftersom kostnaderna för vitamin D analyserna skulle finansieras från Danmark leder inte detta till några förändringar i resultatredovisningen till SJV. Detsamma gäller delfinansieringen av Hanna Lindqvists lön från SLF. Resultat Sammanställda av Hanna Lindqvist och Elisabet Nadeau. Här redovisas resultat rörande vitamininnehåll i vallväxterna från Avkastning, botanisk sammansättning och morfologisk analys har redovisats i samband med ansökan den 1 november Likaså har resultat från ensileringsstudien redovisats den 1 november Lanna försöksstation, SLU Skara Gräs i första skörd 2005 Det fanns inget samspel mellan art och skördetidpunkt bland gräsen i första skörden (Tabell 1). Däremot hade ängssvingel högre nivåer av både (P=0,001) och

2 (P=0,028) i genomsnitt över skördetidpunkterna. Vid skörd en vecka efter timotejens axgång () var nivån i snitt över gräsen lägre än vid de två första skördetillfällena (P=0,003) Tabell 1. Innehåll av och i mg/kg ts i gräs skördade vid tre olika skördetillfällen (, och = 1 vecka före, vid och 1 vecka efter timotejens axgång) i första skörd på Lanna P - värde Medel x Skörde tid Timotej/käringtand 57,1 51,8 43,1 50,6b NS 0,001 Timotej/rödklöver 52,6 39,9 36,7 43,1b Ängssvingel/rödklöver 73,3 75,2 71,9 73,5a Medel 61,0 55,6 50,6 NS Timotej/käringtand 44,1 52,1 32,7 43,0b NS 0,028 Timotej/rödklöver 46,2 44,5 38,0 42,9b Ängssvingel/rödklöver 53,6 63,8 45,1 54,2a Medel 48,0a 53,4a 38,6b 0,003 Baljväxter i första skörd 2005 För fanns samspel mellan skördetid och art (P=0,001). Käringtand minskade sitt innehåll av med senare skördetidpunkt medan innehållet av ökade något eller var oförändrat med senare skördetidpunkt hos rödklöver. Käringtanden hade högre nivåer än rödklöver vid skörd och (1 vecka före timotejens axgång resp. vid timotejens axgång) men vid skörd var det ingen skillnad mellan käringtand och rödklöver. Käringtand hade i genomsnitt över skördarna högre nivåer av både (P=0,0004) och (P=0,005) än rödklöver. Skörd vid gav en högst nivå i genomsnitt över baljväxterna (P=0,002; Tabell 2). Tabell 2. Innehåll av och i mg/kg ts i baljväxter skördade vid tre olika skördetillfällen (, och = 1 vecka före, vid och 1 vecka efter timotejens axgång) i första skörd på Lanna P - värde Medel x Skörde tid Käringtand/timotej 63,9 49,6 35,9 49,8a 0,001 0,0004 Rödklöver/timotej 17,8 24,7 31,5 24,7b LSD 0,05 =9,1 Rödklöver/ängssvingel 22,0 23,4 27,9 24,4b Medel 34,6 32,6 31,8 NS Käringtand/timotej 63,8 89,7 55,4 69,6a NS 0,005 Rödklöver/timotej 41,6 63,9 39,9 48,5b Rödklöver/ängssvingel 40,9 51,3 36,6 42,9b Medel 48,8b 68,3a 43,9b 0,002 Gräsens återväxt 2005 Det fanns samspel mellan första skörd och återväxt där gräs som skördades efter sex veckor hade högre nivåer än gräs som skördades efter åtta veckor efter skörd och men det gjorde ingen skillnad på nivån om gräsen skördades sex eller åtta veckor

3 efter skörd (P=0,0036; Tabell 3). När återväxten skördades 6 veckor efter första skörd minskade nivån med senare skördetidpunkt i första skörd. Däremot minskade α- tokoferolnivån i återväxten endast mellan skörd och när återväxten skördades åtta veckor efter första skörd. Skillnaderna i nivåerna framkom då återväxten togs efter skörd och där det var högst nivåer sex veckor efter och åtta veckor efter (P<0,0001). I genomsnitt minskade koncentrationerna av och i återväxten med senare tidpunkt för första skörden (P<0,0001). Även koncentrationen av i återväxten minskade mellan skörd och men ökade därefter fram till skörd. I samspelet mellan första skörd och art visas att alla gräs hade högre nivåer i återväxterna som skördats efter än de som skördats efter och och skillnaden var större för ängssvingel än för timotej (P=0,0021). Återväxt av ängssvingel hade i genomsnitt högre nivåer än återväxt av timotej som tagits efter och men i återväxten som tagits efter var det ingen skillnad mellan ängssvingel och timotej som odlats med rödklöver (P=0,0021). Både vid sex och åtta veckors återväxtskörd hade ängssvingel högre halt av än timotej i genomsnitt över tidpunkterna för första skörd (P=0,022). Ängssvingel och timotej som odlats med rödklöver hade signifikant högre nivåer av α- tokoferol sex än åtta veckor efter första skörd (P=0,022). I genomsnitt över första skörd och återväxtskörd hade timotej, som var odlad med rödklöver, högst innehåll av (Tabell 3).

4 Tabell 3. Innehåll av och i mg/kg ts i gräs skördade vid sex eller åtta veckor efter vardera tre olika skördetillfällen (, och = 1 vecka före, vid och 1 vecka efter timotejens axgång) i första skörd på Lanna Återväxt P Första skörd x P Återväxt x P 6 v 8 v Timotej/käringtand 66,3 62,6 56,7 37,8 47,9 53,7 NS 64,5 47,3 50,8 0, ,0 51,4 0, ,2b Timotej/rödklöver 98,3 65,7 63,4 46,4 53,6 43,3 82,0 54,9 48,4 LSD 0,05 71,8 51,8 LSD 0,05 61,8b Ängssvingel/rödklöver 149,7 92,8 85,7 39,8 60,5 66,5 121,2 62,8 63,5 =12,5 98,6 66,3 =10,2 82,5a Första skörd x Återväxt 104,8a 73,7b 68,6b 41,4c 54,0c 54,5c 0,0036 Första skörd 89,2a 55,0b 54,2b <0,0001 Timotej/käringtand 65,3 45,7 37,3 35,5 32,7 58,5 NS 55,5 36,4 45,6 NS 45,1 46,6 NS 45,8b Timotej/rödklöver 86,7 49,7 30,8 37,0 47,3 68,0 68,2 33,9 57,7 54,9 51,6 53,2a Ängssvingel/rödklöver 67,3 44,6 34,6 26,2 36,1 54,7 56,0 30,4 45,4 46,0 41,8 43,9b Första skörd x Återväxt 73,1a 46,7c 34,2d 32,9d 38,7c 60,4b <0,0001 Första skörd 59,9a 33,6c 49,5b <0,0001 Baljväxternas återväxt 2005 I samspelet mellan första skörd och återväxt visades att det var signifikant högre - och nivåer i återväxt som skördades sex istället för åtta veckor efter och medan det var bättre att vänta åtta veckor efter med återväxtskörden (P<0,0001; Tabell 4). Innehåll av och i återväxt skördad sex veckor efter första skörd minskade med senare skördetidpunkt i första skörden. Däremot var vitamininnehållet i återväxtskörd åtta veckor efter första skörd lägst efter skörd. Återväxt av käringtand skördad i genomsnitt sex veckor efter första skörd hade högre innehåll av än rödklöver (P=0,0019). Däremot var det ingen skillnad mellan baljväxterna vid återväxtskörd i genomsnitt åtta veckor efter första skörd. I genomsnitt över tidpunkter för första skörd och återväxtskörd var koncentrationerna avoch högre i käringtand än i rödklöver (Tabell 4). 4

5 Tabell 4. Innehåll av och i mg/kg ts i baljväxter skördade vid sex eller åtta veckor efter vardera tre olika skördetillfällen (, och = 1 vecka före, vid och 1 vecka efter timotejens axgång) i första skörd på Lanna Återväxt P Första skörd x P Återväxt x P 6 v 8 v Käringtand/timotej 78,3 48,2 50,1 25,4 42,8 43,5 NS 63,3 37,7 43,2 NS 57,1a 39,0b 0, ,1a Rödklöver/timotej 72,0 48,2 30,9 24,1 15,8 34,8 60,1 27,5 27,1 39,6b 35,7b 37,7b Rödklöver/ängssvingel 65,0 46,1 32,2 19,6 16,5 37,8 55,5 25,9 25,3 37,9b 34,5b 36,2b Första skörd x Återväxt 71,8a 47,5b 37,7c 23,0d 25,0d 38,7c <0,0001 Första skörd 59,6a 30,4b 31,9b <0,0001 Käringtand/timotej 124,7 79,6 66,4 59,6 39,9 108,7 NS 102,1 63,0 74,3 NS 77,0 82,6 NS 79,8a Rödklöver/timotej 86,3 61,0 52,7 40,8 20,7 77,7 73,7 46,8 49,2 53,2 59,8 56,5b Rödklöver/ängssvingel 87,7 50,9 48,8 29,6 18,8 77,6 69,3 39,2 48,3 51,8 52,8 52,3b Första skörd x Återväxt 99,6a 63,8c 56,0c 43,3d 26,5e 88,0b <0,0001 Första skörd 81,7a 49,7c 57,2b <0,0001 5

6 Gräs i första skörd 2007 Ängssvingel hade högre innehåll av (71 vs. 54 mg/kg ts) och (43 vs. 28 mg/kg ts) än timotej en vecka före timotejens axgång (Tabell 5). Tabell 5. Innehåll av och i mg/kg ts i gräs skördade vid tre olika skördetillfällen (, och = 1 vecka före, vid och 1 vecka efter timotejens axgång) i första skörd på Lanna : 1 1 : 2 1 : 3 Timotej/käringtand 56,7 47,0 35,6 Timotej/rödklöver 51,6 36,3 29,0 Ängssvingel/rödklöver 71,1 43,2 31,4 Timotej/käringtand 25,8 24,9 18,9 Timotej/rödklöver 30,5 39,1 24,8 Ängssvingel/rödklöver 42,7 38,0 27,9 Baljväxter i första skörd 2007 Käringtand hade vid samtliga tre skördetidpunkter i första skörden högre innehåll av α- tokoferol (medel 51 vs. 26 mg/kg ts) och (medel 82 vs. 52 mg/kg ts) än rödklöver (Tabell 6). Tabell 6. Innehåll av och i mg/kg ts i baljväxter skördade vid tre olika skördetillfällen (, och = 1 vecka före, vid och 1 vecka efter timotejens axgång) i första skörd på Lanna : 1 1 : 2 1 : 3 Käringtand/timotej 56,0 53,4 44,7 Rödklöver/timotej 26,2 27,3 24,4 Rödklöver/ängssvingel 28,1 21,8 28,1 Käringtand/timotej 90,8 81,5 73,9 Rödklöver/timotej 55,7 52,6 41,2 Rödklöver/ängssvingel 61,7 46,7 53,5 Gräsens återväxt 2007 Ängssvingel hade i genomsnitt mer än timotej både vid 6 (i genomsnitt 82 vs. 45 mg/kg ts) och 8 veckor (i genomsnitt 92 vs. 49 mg/kg ts)efter första skörd. Samma trend kunde inte påvisas för (Tabell 7 och 8). 6

7 Tabell 7. Innehåll av och i mg/kg ts i gräs skördade vid sex veckor efter vardera tre olika skördetillfällen (, och = 1 vecka före, vid och 1 vecka efter timotejens axgång) i första skörd på Lanna v. e. 6 v. e. 6 v. e. Timotej/käringtand 42,3 56,7 56,1 Timotej/rödklöver 41,2 28,9 46,2 Ängssvingel/rödklöver 79,6 67,0 97,7 Timotej/käringtand 29,6 41,0 38,1 Timotej/rödklöver 29,0 33,2 50,9 Ängssvingel/rödklöver 44,4 44,9 33,1 Tabell 8. Innehåll av och i mg/kg ts i gräs skördade vid åtta veckor efter vardera tre olika skördetillfällen (, och = 1 vecka före, vid och 1 vecka efter timotejens axgång) i första skörd på Lanna v. e. 8 v. e. 8 v. e. Timotej/käringtand 51,2 50,0 56,6 Timotej/rödklöver 39,9 50,1 42,6 Ängssvingel/rödklöver 89,4 95,7 90,1 β-karoten Timotej/käringtand 27,3 26,9 75,5 Timotej/rödklöver 31,2 36,8 27,6 Ängssvingel/rödklöver 34,8 21,8 56,3 Baljväxternas återväxt 2007 Käringtand hade generellt sett högre innehåll av sex (49 vs. 23 mg/kg ts) respektive åtta veckor (46 vs. 30 mg/kg ts) efter första skörd än rödklöver. Innehållet av β- karotin var högre i käringtand än i rödklöver sex (70 vs. 44 mg/kg ts) och åtta veckor 48 vs. 33 mg/kg ts) efter första skördetidpunkten (en vecka före timotejens axgång) i första skörden (Tabell 9 och 10). Tabell 9. Innehåll av och i mg/kg ts i baljväxter skördade vid sex veckor efter vardera tre olika skördetillfällen (, och = 1 vecka före, vid och 1 vecka efter timotejens axgång) i första skörd på Lanna v. e. 6 v. e. 6 v. e. Käringtand/timotej 42,1 50,4 56,4 Rödklöver/timotej 23,1 21,1 16,9 Rödklöver/ängssvingel 20,3 22,3 35,8 Käringtand/timotej 70,0 42,0 54,3 Rödklöver/timotej 55,3 41,8 37,3 Rödklöver/ängssvingel 33,3 39,9 48,2 7

8 Tabell 10. Innehåll av och i mg/kg ts i baljväxter skördade vid åtta veckor efter vardera tre olika skördetillfällen (, och = 1 vecka före, vid och 1 vecka efter timotejens axgång) i första skörd på Lanna v. e. 8 v. e. 8 v. e. Käringtand/timotej 43,0 47,4 48,5 Rödklöver/timotej 21,9 22,5 25,3 Rödklöver/ängssvingel 33,4 22,9 53,8 Käringtand/timotej 48,2 37,6 52,1 Rödklöver/timotej 29,0 26,7 53,7 Rödklöver/ängssvingel 35,6 28,6 42,1 Röbäcksdalen, Umeå 2005 Ängssvingel verkade ha större innehåll av än timotej i återväxten medan det inte verkade vara någon större skillnad i första skörden. Det verkade inte vara någon skillnad i innehåll av mellan gräsen men det verkade vara mer i återväxt än i första skörd (Tabell 11). Käringtand verkade dock ha större innehåll av och än rödklöver i både första skörd och återväxt (Tabell 12). Tabell 11. Genomsnitt av gräsens - och innehåll (mg/kg ts) i de olika skördarna, och = 1 vecka före, vid och 1 vecka efter timotejens axgång i första skörd och i återväxt vid sex eller åtta veckor efter vardera tre olika skördetillfällen i första skörd. n = 3 Skörd Timotej/käringtand 38,1 35,8 31,3 37,3 40,5 35,9 32,9 33,7 Timotej/rödklöver 28,5 26,4 27,8 21,9 33,9 27,0 19,0 27,3 Ängssvingel/rödklöver 38,5 38,1 30,8 75,5 73,5 67,5 63,5 68,9 Timotej/käringtand 22,4 23,8 22,6 34,0 52,8 39,1 35,3 39,0 Timotej/rödklöver 23,8 22,6 19,8 35,8 57,3 57,3 34,7 45,4 Ängssvingel/rödklöver 26,2 24,6 20,8 44,5 41,6 52,2 41,1 57,2 Tabell 12. Genomsnitt av baljväxternas - och innehåll (mg/kg ts) i de olika skördarna, och = 1 vecka före, vid och 1 vecka efter timotejens axgång i första skörd och i återväxt vid sex eller åtta veckor efter vardera tre olika skördetillfällen i första skörd. n = 3 Skörd Käringtand/timotej 35,6 32,6 72,2 54,5 60,6 35,9 46,6 Rödklöver/timotej 15,2 18,4 17,3 21,0 23,7 18,1 15,1 12,7 Rödklöver/ängssvingel 16,9 16,4 18,9 17,8 26,1 28,6 16,7 18,2 Käringtand/timotej 56,3 64,9 95,1 87,5 79,7 54,0 74,3 Rödklöver/timotej 48,6 40,7 49,5 45,6 65,1 45,4 36,3 33,8 Rödklöver/ängssvingel 43,0 37,9 34,9 31,9 54,7 44,7 44,2 48,8 8

9 Foulum Forskningscenter, Danmark Vallväxtblandningar I samspelet mellan skörd och blandning hade blandningarna med rödklöver lägre nivåer av α- tokoferol (P<0,0001) och (P=0,0072) än blandningarna med vitklöver och käringtand/vitklöver i tredje och fjärde skörd (Tabell 13). För alla blandningar var det högre nivåer av både och i första och fjärde skörd än i andra och tredje skörd. Blandningarna med vitklöver och käringtand/vitklöver hade högre innehåll av och i fjärde än i första skörd medan blandningarna med rödklöver inte skilde i vitamininnehåll mellan första och fjärde skörd. Tabell 13. Innehåll av och i mg/kg ts i vallväxtblandningar skördade i Danmark vid fyra tillfällen 30/5-05, 5/7-05, 22/8-05 och 24/ Skörd Medel P - värde Skörd x Blandning Blandning Skörd Eng. Rajgräs/rödklöver 60,2 24,3 17,9 54,0 39,1c <0,0001 <0,0001 Eng. Rajgärs/vitklöver 65,6 32,7 27,9 83,2 52,3b LSD 0,05 Timotej/käringtand/vitklöver 74,8 28,9 29,7 110,8 61,1a =9,4 Timotej/rödklöver 66,1 20,2 17,7 46,8 37,7c Medel skörd 66,7b 26,5c 23,3c 73,7a <0,0001 Eng. Rajgräs/rödklöver 37,6 14,0 14,2 38,2 26,0c 0,0072 <0,0001 Eng. Rajgräs/vitklöver 49,3 25,8 31,4 67,9 43,7a LSD 0,05 Timotej/käringtand/vitklöver 33,9 19,1 25,1 65,9 36,0b =8,6 Timotej/rödklöver 35,6 14,9 15,0 40,7 26,5c Medel skörd 39,1b 18,4c 21,4c 53,2a <0,0001 Gräs Det fanns ett samspel mellan skörd och blandning för koncentrationen av i gräs (P=0,0009; Tabell 14). Timotej odlad med käringtand/vitklöver hade högst innehåll av β- karotin i fjärde skörd, följt av engelskt rajgräs och timotej i blandning med rödklöver. I tredje skörden hade engelskt rajgräs odlad med vitklöver högre halt av än de övriga gräsen. Koncentrationen av var högst i fjärde skörd för samtliga gräs och engelskt rajgräs odlad med vitklöver hade högre innehåll av i tredje än i första och andra skörd (Tabell 14). I genomsnitt över skördar hade timotej odlad med käringtand/vitklöver högre koncentration av än de övriga gräsen, vilka inte skilde sig åt (P<0,0001; Tabell 14). I genomsnitt över arter var koncentrationen av i gräs högst i fjärde skörd, följt av gräs från första skörd, som hade högre koncentration än gräs från andra och tredje skörd (P<0,0001). 9

10 Tabell 14. Innehåll av och i mg/kg ts i gräs skördade i Danmark vid fyra tillfällen 30/5-05, 5/7-05, 22/8-05 och 24/ Skörd x Medel P - värde Skörd x Skörd Alm. Rajgräs/rödklöver 42,2 35,5 31,8 80,8 47,6b NS 0,0001 Alm. Rajgräs/vitklöver 57,0 32,3 38,9 102,8 57,8b Timotej/käringtand/vitklöver 61,3 63,0 46,9 142,4 78,4a Timotej/rödklöver 57,0 35,4 34,4 91,3 54,5b Medel skörd 54,4b 41,5c 38,0c 104,3a <0,0001 Alm. Rajgräs/rödklöver 32,7 29,4 38,8 151,0 62,9a 0,0009 0,0047 Alm. Rajgräs/vitklöver 34,7 29,7 58,6 157,4 70,1a LSD 0,05 Timotej/käringtand/vitklöver 19,8 34,4 34,9 180,4 67,4a =17,1 Timotej/rödklöver 34,7 26,5 26,6 120,0 52,0b Medel skörd 30,5b 30,0b 39,7b 152,2a <0,0001 Baljväxter Eftersom en av blandningarna hade två baljväxtarter, käringtand och vitklöver, analyserade vi datan först med käringtand och sedan med vitklöver från den aktuella blandningen. Med käringtand i modellen Det fanns samspel mellan skörd och art för baljväxternas innehåll av och β- karotin (P<0,0001; Tabell 15). I andra, tredje och fjärde skörd hade käringtand högre nivåer av än vitklöver och rödklöver men i första skörd var det ingen skillnad mellan baljväxterna. Koncentrationen av var i samtliga baljväxter högre i fjärde än i andra och tredje skörd. Dessutom hade käringtand högre innehåll av i fjärde än i första skörd (Tabell 15). Rödklöver hade i regel lägre innehåll av än vitklöver och käringtand, vilka endast skilde sig åt i fjärde skörd med ett högre innehåll i käringtand än i vitklöver (Tabell 15). Samtliga baljväxter innehöll mest i fjärde skörd och det var oftast inte någon skillnad i nivån av mellan de övriga skördarna. Tabell 15. Innehåll av och i mg/kg ts i baljväxtprover skördade i Danmark vid fyra tillfällen 30/5-05, 5/7-05, 22/8-05 och 24/ Skörd x Mede l P - värde Skörd x Skörd Alm. Rajgräs/rödklöver 49,3 37,7 19,6 57,9 41,1b <0,0001 <0,0001 Alm. Rajgräs/vitklöver 38,6 30,6 21,5 63,2 38,5b LSD 0,05 Timotej/käringtand/vitklöver 62,1 74,1 70,6 118,4 81,3a =26,2 Timotej/rödklöver 53,1 36,1 19,6 71,4 45,1b Medel skörd 50,8b 44,6bc 32,8c 77,7a <0,0001 Alm. Rajgräs/rödklöver 33,9 36,4 26,9 108,5 51,4c <0,0001 <0,0001 Alm. Rajgräs/vitklöver 51,1 53,4 46,1 147,1 74,4b LSD 0,05 =16,5 Timotej/käringtand/vitklöver 42,6 57,4 60,1 196,4 89,2a Timotej/rödklöver 35,1 37,6 23,5 116,1 53,1c Medel skörd 40,7b 46,2b 39,2b 142,0a <0,

11 Med vitklöver i modellen När modellen körs med vitklöver istället för käringtand försvinner samspelen mellan skörd och blandning. För nivåerna finns bara en skillnad mellan skördarna, där det är högst nivå i fjärde skörd, följd av första, andra och tredje skörd (P<0,0001). Nivåerna med β- karotin varierar mindre men även här är det högst nivå i fjärde skörd (P<0,0001). Vitklöver, som har odlats med engelskt rajgräs hade högre innehåll av än vitklöver, som odlats med käringtand och timotej, samt rödklöver (P=0,001; Tabell 16) Tabell 16. Innehåll av och i mg/kg ts i baljväxter skördade i Danmark vid fyra tillfällen 30/5-05, 5/7-05, 22/8-05 och 24/ Skörd x Medel P - värde Skörd x Skörd Alm. Rajgräs/rödklöver 49,3 37,7 19,6 57,9 41,1 NS NS Alm. Rajgräs/vitklöver 38,6 30,6 21,5 63,2 38,5 Timotej/käringtand/vitklöver 48,4 26,5 19,0 42,7 34,1 Timotej/rödklöver 53,1 36,1 19,6 71,4 45,1 Medel skörd 47,3b 32,7c 19,9d 58,8a <0,0001 Alm. Rajgräs/rödklöver 33,9 36,4 26,9 108,5 51,4b NS 0,0010 Alm. Rajgräs/vitklöver 51,1 53,4 46,1 147,1 74,4a Timotej/käringtand/vitklöver 28,6 37,2 39,9 129,2 58,7b Timotej/rödklöver 35,1 37,6 23,5 116,1 53,1b Medel skörd 37,2b 41,2b 34,1b 125,2a <0,0001 Resultatspridning hittills i projektet Presentationer Poster vid Ekologiska konferensen, SLU Ultuna, CUL, november 2005 och Fakultetens forskardag 29 maj Muntlig presentation av Hanna Danielsson om ensileringsstudien på kurs för ekologiska rådgivare vid Länsstyrelse och Hushållningssällskap den 14 september 2006, Umeå. Kursansvariga: Torbjörn Pettersson och Lis-Britt Carlsson, Jordbruksverket. Muntlig presentation av Hanna Danielsson om ensileringsstudien på Svenska Vallföreningens sommarmöte, Nötcenter Viken, Falköping 3 augusti Arrangörer: Skaraborgs Vallförening, HS Skaraborg och SLU Skara. Muntlig presentation av Hanna Lindqvist (Danielsson) om resultaten från 2005 från Lanna och Foulum på European Grassland Conference, SLU Uppsala 9-12 juni Muntliga presentationer av Hanna Danielsson om resultaten från vallförsöket och ensileringsstudien vid projektgruppsmöten. Poster vid International Legume Conference, Cork, Irland, oktober 2009 organiserad av Teagasc. 11

12 Publikationer Danielsson, H. Carvelid, N., Richardsson, J., Nadeau, E., Gustavsson, A-M., Jensen, S. K., Nilsdotter-Linde, N. och Søegaard, K Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs. s Ekologiskt lantbruk Att navigera i en ny tid, SLU, Ultuna november. Centrum för uthålligt lantbruk, SLU. Carvelid, N. och Richardsson, J Ekologiskt vallförsök om vitaminer och övrigt näringsinnehåll. Projektarbete. Kvalificerade Yrkesutbildningen Agrotekniker, Biologiska Yrkeshögskolan. 10 sidor. Björck, E Vallfodrets betydelse i fårproduktionen. Projektarbete. Kvalificerade Yrkesutbildningen Agrotekniker. Danielsson, H., Nadeau, E., Gustavsson, A-M., Jensen, S.K., Søegaard and Nilsdotter-Linde, N Contents of α-tocopherol and β-carotene in grasses and legumes harvested at different maturities. Grassland Science in Europe, Vol. 13, pp H. Lindqvist, E. Nadeau and S. K. Jensen Vitamin concentration of legume-grass silages treated with different additives. Proc. Int. Conf. Forage legumes in temperate pasturebased systems October 15-16, Cork, Ireland. Irish Journal of Agricultural and Food Research Draft Issue: 135, pp Lindqvist, H., Nadeau, E. and Jensen, S.K. Alpha-tocopherol and β-carotene in legume-grass mixtures as influenced by harvest time, ensiling and type of silage additive. Manuscript submitted to Grass and Forage Science. Skara 30 januari Elisabet Nadeau, docent, forskningsledare 12