STUDIER AV KÄRINGTAND med avseende på populationsekologi, proteinutnyttjande och parasitpåverkan hos betesdjur
|
|
- Mikael Blomqvist
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Magne Tuvesson 1 (projektansvarig), Nilla Nilsdotter-Linde 2, Gun Bernes 3, Dan Christensson 4, Helena Hedqvist 5, Jan Jansson 6, Michael Murphy 7 & Peter Waller 4 1 SLU, Inst. för ekologi och växtproduktionslära, Box 7043, Uppsala, tel: , e-post: Magne.Tuvesson@evp.slu.se 2 SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, Uppsala, tel , e-post: Nilla.Nilsdotter- Linde@ffe.slu.se 3 SLU, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap 4 Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Avdelningen för parasitologi 5 SLU, Inst. för husdjurens utfodring och vård 6 Hushållningssällskapet i södra Älvsborg 7 Lantmännen foderutveckling AB STUDIER AV KÄRINGTAND med avseende på populationsekologi, proteinutnyttjande och parasitpåverkan hos betesdjur Projektet har genomförts som ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt mellan institutionerna för norrländsk jordbruksvetenskap, husdjurens utfodring och vård samt ekologi och växtproduktionslära vid SLU, avdelningen för parasitologi vid SVA och Hushållningssällskapet i södra Älvsborg. Magne Tuvesson har varit projektansvarig och Nilla Nilsdotter-Linde koordinator. Medel för projektets finansiering har erhållits från SJFR (Skogs- och Jordbrukets forskningsråd), Statens Jordbruksverk och A.M. Salmenii donationsfond. Bakgrund Baljväxter har förmåga att i samverkan med kvävefixerande bakterier binda luftkväve. I ett ekologiskt produktionssystem där handelsgödselmedel undviks bidrar baljväxterna till att upprätthålla kvävebalansen i marken och därmed till en långsiktigt god produktionsförmåga i systemet. Käringtand är en mångårig, anspråkslös art med djupt rotsystem som skulle kunna minska risken för produktionsnedsättande parasitangrepp i de svenska vallarna genom att ge större möjlighet till omväxling mellan olika vallbaljväxter. Arten är torktålig, den tolererar såväl liten fosfortillgång som lågt ph och nya skott nybildas kontinuerligt under säsongen. Detta kan göra arten värdefull på relativt torra och näringsfattiga betesmarker. Käringtand innehåller kondenserade tanniner. Dessa substanser binds lätt till protein, vilket kan skydda proteinet mot mikrobiell nedbrytning i vommen och därmed påverka proteinutnyttjandet hos djur som äter tannininnehållande växter. Kondenserade tanniner kan även enligt genomförda studier på Nya Zeeland ge betesdjuren förbättrad motståndskraft mot inälvsparasiter. Denna egenskap hos tannininnehållande växter skulle ge möjlighet att reducera användningen av kemiska avmaskningsmedel och därmed även minska risken för spridning av eventuella restsubstanser via träcken, vilket framför allt är viktigt i ekologisk produktion. Mål Projektets övergripande mål är att undersöka käringtandens potential som kväveförsörjare i ett uthålligt odlingssystem, som bidragande till ett effektivt proteinutnyttjande hos betesdjur och som hämmare av ska- 81
2 dor från inälvsparasiter. Det är önskvärt med ett minskat beroende av kemiska avmaskningsmedel till djur på bete vilka samtidigt effektivt ska kunna utnyttja permanenta hagmarksbeten för att upprätthålla ett öppet odlingslandskap. Projektet omfattar fem delprojekt: 1. Samodlingskomponenter till käringtand, där avsikten är att studera olika fröblandningars potential att ge odlingssäkra och mer uthålliga slåtter- och betesvallar. 2. Uthållighet i käringtandblandvall betad med får, med avsikten att studera effekten av tramp, urin och träck på olika käringtandtypers avkastning och uthållighet i blandbestånd med vitklöver och engelskt rajgräs. 3. Effekt av käringtand på parasitinfektion hos lamm, med studier av hur inälvsparasiter i olika stadier påverkas av utfodring med käringtand. 4. Effekt av käringtand på parasitinfektion hos nöt, med studier av hur inälvsparasiter hos ungnöt påverkas då djuren omväxlande betar på parasitinfekterat hagmarksbete och käringtand/rajgräs- respektive vitklöver/rajgräsbete. 5. Tanninernas inverkan på proteinomsättningen i vommen, med studier av olika käringtandsorters närings- och tannininnehåll samt deras effekt på proteinnedbrytningen i vommen. Projektet startade 1997 och är nu i slutfas. Delprojekt 1 övergår och slutförs i ett nytt projekt finansierat av SJV. Ytterligare två delprojekt (4 och 5) kommer att fortsätta i det nya projektet med delvis ändrad inriktning. Delprojekt 1. Samodlingskomponenter till käringtand (Lotus corniculatus L.) Nilla Nilsdotter-Linde & Magne Tuvesson Syfte Försöket avser att ge svar på vilka samodlingskomponenter som är lämpliga för käringtand i kalltempererat klimat med avseende på avkastning, näringsinnehåll och uthållighet i slåttervall med flerskördesystem. Komponenter med olika konkurrenskraft, utvecklingsrytm och näringsvärde har valts. Jämförelse sker med en redan marknadsförd örtblandning. Totalt har tre försök anlagts på KRAV-godkänd mark; 1997: Sundbro två mil norr om Uppsala, något mullhaltig mycket styv lera, 1998: Sundbro samt Rådde försöksgård tre mil söder om Ulricehamn, måttligt mullhaltig svagt lerig sandig morän. Försöksplatserna speglar såväl olika klimatiska förutsättningar som olika jordarter. Försöken i Uppland och Västergötland skördas två respektive tre gånger per år och fortgår i 82 E K O L O G I S K T L A N T B R U K N R 30 A U G U S T I
3 vardera tre vallår. Då fältförsöken fortsätter och avslutas i ett fortsättningsprojekt, diskuteras endast resultat från fältförsöket anlagt Försöket anlades i slutet av maj i korn, vilket skördades i början av juli. Insådden toppades den 2 september och ogräsrensades våren Ingen växtnäring har tillförts. Vallen skördades med 8 cm stubbhöjd 25 juni och 11 augusti 1998 samt 24 juni och 18 augusti Bestämning har bl.a. utförts av torrsubstansavkastning (ts) och botanisk sammansättning. Vallens näringsmässiga innehåll samt dess innehåll av kondenserade tanniner analyseras för närvarande. Käringtandens samodlingskomponenter är vitklöver, timotej, (Motim respektive Alexander), ängssvingel, engelskt rajgräs, pimpernell, cikoria och kummin. Ett examensarbete på agronomlinjen har kunnat knytas till försöket. Försöket etablerade sig väl. P.g.a. en mycket kall sommar med stor nederbörd kunde endast två skördar tas Avkastningen varierade mellan och kg ts ha -1. Inblandningen av vitklöver minskade såväl den totala avkastningen som andelen käringtand något. Andelen vitklöver var förvånansvärt låg (2 8 % i skörd 1 och % i skörd 2). Käringtandandelen i led utan vitklöver varierade mellan 29 och 49 % i skörd 1 och mellan 56 och 83 % i skörd 2. I genomsnitt gav blandningar med engelskt rajgräs störst avkastning i första skörd, medan blandningar med timotej Alexander respektive ängssvingel avkastade mest i andra skörd. Även under andra vallåret togs två skördar, då p.g.a. en extremt -1 torr sommar. Avkastningen varierade mellan 5100 och 6800 kg ts ha med en mycket liten avkastning i andra skörd. Vitklöverandelen ökade som väntat jämfört med det första vallåret, men i mycket begränsad omfattning. Andelen var % i skörd 1 och % i skörd 2. Andelen käringtand förväntades gå ner, vilket främst blev fallet i skörd 1. Andelen var 7 16 % i skörd 1 och % i skörd 2. I genomsnitt gav blandningar med timotej Alexander respektive ängssvingel störst avkastning i första skörd, medan blandningar med timotej Motim, engelskt rajgräs respektive timotej Motim, ängssvingel och engelskt rajgräs hävdade sig bäst under den andra tillväxtperioden. Intressant är att de båda timotejsorterna skilde sig så mycket åt båda åren. Avkastningen tycks variera starkt beroende på försöksplats. Käringtanden har haft betydligt svårare för att hävda sig i försöket på Rådde än i Uppsala. Den största skillnaden är att vitklöver växt bättre i Västergötland och därmed konkurrerat starkare med käringtanden. Delprojekt 2. Uthållighet i käringtandvall (Lotus corniculatus L.) betad med får Nilla Nilsdotter-Linde & Jan Jansson Syfte Avsikten med projektet var att undersöka olika sorter av käringtand i 83
4 samodling med engelskt rajgräs och vitklöver med avseende på uthållighet, produktivitet, näringsinnehåll och konkurrenskraft vid intensivt fårbete. Försöket anlades på KRAV-godkänd måttligt mullrik moig moränsand 1997 på Toarps säteri, 1,5 mil S Ulricehamn och betades med får 1998 och Sorter av nedliggande, intermediär och upprätt käringtandtyp såddes i början av juli utan insåningsgröda men tillsammans med de traditionella betesväxterna engelskt rajgräs och vitklöver. Insådden toppades i ogräsbekämpande syfte. Ingen växtnäring har tillförts. I försöket tillämpades intensivt rotationsbete med två avbrott för betestillväxt i tre till fyra veckor och efterföljande slåtterskörd under två vallår. Fåren började beta i början av maj båda åren och slutade inte beta förrän i mitten av oktober det första vallåret. Vallen skördades med 5 cm stubbhöjd den 2 juli och 6 augusti 1998 samt 29 juni och 20 september Torrsubstansavkastning och botanisk sammansättning har bestämts. Följande medeltillväxt per dag för vallarna noterades (vallår: skörd (efter x dagars tillväxt)): I:1 (23): kg ts ha -1 med baljväxthalt %, I:2 (30): kg ts ha -1 med baljväxthalt %, II:1 (27): kg ts ha -1 med baljväxthalt %, II:2 (42): kg ts hā 1 med baljväxthalt %. Den samlade påfrestningen på käringtanden blev för stor. Försöket avbröts efter två vallår då andelen käringtand reducerats till 1 2 %. Vitklöverns goda odlingsförutsättningar har påverkat konkurrensförhållandena starkt. et är en samlad effekt av avbetning, artkonkurrens, selektivitet, tramp och träck. Enligt vissa iakttagelser är käringtanden mycket begärlig för djuren. Någon vetenskaplig smaklighetsstudie har dock ej genomförts. Fårens selektiva konsumtionsmönster kan ha påskyndat käringtandens tillbakagång. Delprojekt 3. Effekt av käringtand (Lotus corniculatus L.) på parasitinfektion hos lamm Gun Bernes, Dan Christensson & Peter Waller Bakgrund Växter av bland andra släktet Lotus, vilka innehåller kondenserade tanniner har i kontrollerade utfodrings- och betesförsök i bland annat Nya Zeeland visats ge skydd mot parasiter. Närvaron av kondenserade tanniner tycks förhindra att parasitära nematodlarver etablerar sig i löpmage och tarm hos idisslare. Studierna har främst gjorts på får. Man har också visat att samma effekt kan uppnås med hjälp av renframställda kondenserade tanniner. Huruvida det är en direkt anthelmintisk effekt på t.ex. masklarver eller en indirekt effekt till följd av ett bättre proteinutnyttjande är omdiskuterat. 84 E K O L O G I S K T L A N T B R U K N R 30 A U G U S T I
5 Syfte Avsikten med projektet var att se om käringtand i foderstaten kan ha en avmaskande effekt i mag-tarmkanalen på etablerade parasiter och om den kan förhindra etableringen av nya parasitlarver hos lamm. En stallstudie genomfördes på Röbäcksdalen sommaren 1998, där 36 korsningslamm utfodrades antingen med färsk käringtand/timotej som innehåller tanniner eller med vitklöver/timotej. Lammen var infekterade med vanliga mag-tarmparasiter antingen 4 veckor före eller 4 veckor in i den sex veckor långa försöksperioden. Foderkonsumtionen mättes varje dag och prov togs för analys av fodrets näringsvärde och tanninhalt. Lammen vägdes och träckprov togs varannan vecka under försöksperioden. Slakten skedde vid slakteriet i Skellefteå. Prover togs från mag- respektive tarminnehåll och undersöktes vid SVA gällande förekomst av vuxna maskar och larver. Andelen käringtand i fält var betydligt lägre än klöverandelen. För att utjämna detta kompletterades vitklöverfoderstaten med rent gräs så att alla lamm fick samma mängd torrsubstans av baljväxter respektive gräs. Det blöta sommarvädret medförde att käringtanden växte långsamt, medan gräset växte bra. Gräset blev förvuxet vilket hämmade konsumtionen under första delen av försöket innan en andraskörd fanns att tillgå. Käringtanden konsumerades med god aptit. I medeltal åt lammen totalt 0,75 kg ts per dag, vilket gav ca 8 MJ. Intaget av tanniner i käringtandsgruppen var ca 1 g/dag. Det ringa näringsintaget medförde att tillväxten var nära noll. Träckproven visade att infekteringen lyckats. Någon skillnad mellan grupper utfodrade med vitklöver respektive käringtand påvisades inte. Ej heller analyser av mag-tarminnehållet visade några statistiskt säkra skillnader beroende på gröda. Någon effekt av käringtand på lammens parasitbörda kunde alltså inte beläggas i detta försök. En anledning till utebliven effekt kan vara den ringa mängd tanniner som lammen fick i sig. Delprojekt 4. Effekt av käringtand (Lotus corniculatus L.) på parasitinfektion hos nötkreatur Dan Christensson & Jan Jansson Syfte Avsikten med försöket är att se om käringtand i foderstaten kan ha en avmaskande effekt i löpmage och tarm på nötkreatur samt att undersöka dess smaklighet och uthållighet som betesväxt för nötkreatur. Nötkreatur har ett foderval skilt från får, varför effekten av tanninhaltigt bete kan skilja avsevärt mellan djurarterna. Det övergripande syftet är att minska beroendet av kemiska avmaskningsmedel till djur på bete och samtidigt effektivt kunna utnyttja permanenta hagmarksbeten för 85
6 att upprätthålla ett öppet odlingslandskap. I ett försök att på bete studera den antiparasitära effekten av en i Sverige odlingsbar foderväxt innehållande kondenserade tanniner användes vanlig käringtand. Som kontrollväxt med jämförbart näringsinnehåll användes vitklöver. I försökets förutsättningar ingick att kunna utnyttja permanenta hagmarker som bete av bl.a. landskapsvårdande skäl. Tjugofyra inköpta tjurkalvar, vilka tidigare aldrig vistats på bete och som vid betessläppningen vägde drygt 200 kg levande vikt, indelade i fyra grupper om sex djur vardera betade enligt följande: Grupp 1 och 2 betade omväxlande hagmarksbete respektive vall insådd med käringtand och engelskt rajgräs. Kontrollgruppen (grupp 3 och 4) betade parallellt på hagmarksbete respektive vall insådd med vitklöver och engelskt rajgräs med avsikt att avväga så att båda grupperna fick likvärdig näringstillförsel. Betesperioderna på hagmark respektive vall upprepades från betessläppet i början av juni till slakten i septemberoktober med ca 3 veckors intervall. Första året infekterades samtliga djur med ca larver av magtarmmaskarna Ostertagia och Cooperia. Andra året infekterades djuren naturligt från betet av där övervintrande parasitlarver. Dessa härrörde från de under första försöksåret infekterade kalvarna. Djuren i grupp 2 och 4 avmaskades regelbundet för att eliminera upptagna parasiter. Preliminära resultat visar att parasiter etablerade sig likartat hos de olika betesgrupperna. Man såg ingen skillnad i maskbörda mellan de båda ej avmaskade betesgrupperna. Däremot har djur som betat käringtand visat en bättre tillväxt. Delprojekt 5. Tanninernas inverkan på proteinomsättningen i vommen Helena Hedqvist & Michael Murphy Bakgrund Tanniner är naturliga substanser med stor spridning inom växtriket. Dessa polyfenoler har sedan länge använts vid garvning av läder, därav det alternativa namnet garvsyra. Den egenskap som utnyttjas är att tanninerna binder till proteiner och därmed gör lädret mjukt. Den proteinbindande förmågan är också något som uppmärksammats alltmer inom proteinutfodring till idisslare. Det har visat sig att komplexet mellan tanniner och proteiner är ph-beroende med följd att komplexet är stabilt i vommiljö men upplöses vid den ph-sänkning som sker i löpmagen. Därmed kan den del av proteinet som är vomskyddat (tanninbundet) spjälkas och absorberas som aminosyror i tunntarmen. På så sätt kan en överdriven nedbrytning av protein till ammoniak i vommen minskas liksom följaktligen också kväveförlusterna via urinen. Intresset är stort för att finna en optimal tanninhalt; den ska vara 86 E K O L O G I S K T L A N T B R U K N R 30 A U G U S T I
7 tillräcklig hög för att förbättra t.ex. tillväxt och mjölkavkastning utan att försämra smakligheten hos växten. Syfte Avsikten med projektet var att analysera tanniner i käringtand och därefter undersöka deras effekt på proteinnedbrytningen i vommen. Sommaren 1998 skördades ett sortförsök i Uppsala när 50 % av respektive bestånd var i blom. Prover från detta sortförsök och från delprojekt 1, 3 och 4 analyserades med olika tanninanalysmetoder. Utifrån dessa analyser valdes fyra sorter med varierande tanninhalt ut för studier av proteinnedbrytning. Detta skedde med en in vitro-metod där foderprover inkuberades med vomvätska under fyra timmar. Tanninhalterna var generellt låga och varierade beroende på analysmetod mellan 0 och 1,1 % av ts, respektive 0,2-1,7 % av ts. Högst tanninhalt uppmättes i sorten Georgia One. Tanninhalterna var överlag högre i Uppsala än i Umeå (delprojekt 3) och Rådde (delprojekt 4). Studien av proteinnedbrytning visade ett mycket starkt negativt samband mellan andel nedbrutet protein i vommen och tanninhalt (R 2 = 0,93). Publikationer Bernes, G Har käringtand någon effekt på parasiter? Fårskötsel 3, Bernes, G Käringtand nyttig, men svårodlad i norr. Ekobruk Norr 6, 6-7. Bernes, G., Christensson, D. & Waller, P Effekt av käringtand på parasitinfektion hos lamm. SLU. Centrum för uthålligt lantbruk. Ekologiskt lantbruk, Alnarp, 8-10 november Sammanfattningar av föredrag och postrar, Bernes, G., Christensson, D. & Waller, P Kan käringtand hindra parasiter hos lamm? Foredrag fra 26. Internorden (red. V. Lind & I. Hansen). Grønn forskning 15, Bernes, G. Christensson, D. & Waller, P Kan käringtand hindra parasiter hos lamm? SLU. Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. 10:e regionala konferensen för norra Sverige. Röbäcksdalen meddelar 1, Bernes, G., Waller, P.J. & Christensson, D The Effect of Birdsfoot Trefoil (Lotus corniculatus) and White Clover (Trifolium repens) in Mixed Pasture Swards on Incoming and Established Nematode Infections in Young Lambs. Acta Veterinaria Scandinavica vol. 41:4, Hedqvist, H Kondenserade tanniner i käringtand (Lotus corniculatus L.) kvantifiering och karaktärisering samt in vitro studier av deras effekt på proteinnedbrytningen i våmmen. SLU. Institutionen för husdjurens utfodring och vård. Examensarbete 116. Hedqvist, H Kondenserade tanniner i käringtand (Lotus 87
8 corniculatus) och deras effekt på proteinnedbrytningen i våmmen. Kungsängendagarna SLU. Institutionen för husdjurens utfodring och vård. Kungsängens Forskningscentrum. Rapport 248, Hedqvist, H. & Murphy, M Kondenserade tanniner i käringtand (Lotus corniculatus L.) kvantifiering, karaktärisering samt effekt på proteinnedbrytningen i våmmen. SLU. Centrum för uthålligt lantbruk. Ekologiskt lantbruk, Alnarp, 8-10 november Sammanfattningar av föredrag och postrar, 150. Hedqvist, H., Mueller-Harvey, I., Reed, J.D., Kreuger, C.G. & Murphy, M Characterisation of tannins and in vitro protein digestibility of several Lotus corniculatus varieties. Anim. Feed Sci. Technol. 87, Nilsdotter-Linde, N Tar käringtanden klivet ut på åkern? Forskningsnytt om øekologisk landbruk i Norden 2, 7. Nilsdotter-Linde, N Käringtanden kommer med åren. Svenska Vallföreningen. Svenska vallbrev 5, 3-4. Nilsdotter-Linde, N Tar käringtanden klivet ut på åkern? populationsekologi, proteinutnyttjande, parasitpåverkan. Forskningsnytt om økologisk landbruk i Norden 7, 12. Nilsdotter-Linde Käringtand - ny vallväxt; odling och användning. Regional växtodlings- och växtskyddskonferens Uddevalla jan SLU. Inst. för jordbruksvetenskap, Lanna, Saleby, Lidköping. 7 s. Nilsdotter-Linde, N. & Tuvesson, M Samodlingskomponenter till käringtand (Lotus corniculatus L.). SLU. Centrum för uthålligt lantbruk. Ekologiskt lantbruk, Alnarp, 8-10 november Sammanfattningar av föredrag och postrar, Nilsdotter-Linde, N., Bernes, G., Christensson, D., Jansson, J., Murphy, M. & Tuvesson, M Tar käringtanden klivet ut på åkern? populationsekologi, proteinutnyttjande, parasitpåverkan. SLU. Konferens Ekologiskt lantbruk mars 1998 i Uppsala. Abstract, 27. Nilsdotter-Linde, N., Bernes, G., Christensson, D., Jansson, J., Murphy, M. & Tuvesson, M Tar käringtanden klivet ut på åkern? populationsekologi, proteinutnyttjande, parasitpåverkan. SLU. Centrum för uthålligt lantbruk. Ekologiskt lantbruk, Alnarp, 8-10 november Sammanfattningar av föredrag och postrar, 172. Nilsdotter-Linde, N., Bernes, G., Christensson, D., Jansson, J., Murphy, M. & Tuvesson, M Tar käringtanden klivet ut på åkern? populationsekologi, proteinutnyttjande, parasitpåverkan. SLU och Stiftelsen Jordbruksforskning. Jordbrukskonferensen forskning för det nya seklet mars 1999 i Uppsala. Rapport, 116. Nilsdotter-Linde, N., Bernes, G., Christensson, D., Jansson, J., Murphy, M. & Tuvesson, M Tar käringtanden klivet ut på åkern? populationsekologi, proteinutnyttjande, parasitpåverkan. SLU. CUL. Ekologiskt lantbruk mars Konferensrapport. Ekologiskt lantbruk 28, E K O L O G I S K T L A N T B R U K N R 30 A U G U S T I
9 Övrig forskningsinformation och samarbete Projektet har förutom i ovanstående publikationer presenterats vid minst elva tillfällen vid fältvandringar i olika delar av landet, vid minst 19 tillfällen som föredrag på olika kurser och konferenser, vid 10 tillfällen i form av en eller flera postrar samt på fem olika platser på Internet. Internationellt samarbete har bl.a. skett med Dr Glen Broderick vid USDA, Madison, Wisconsin och Dr Irene Mueller-Harvey vid Reading University, Storbritannien (delprojekt 5). Specialstudier av konkurrens i käringtandbestånd genomförs i examensarbete av agr. stud. Anita Heikkilä (delprojekt 1). Projektets bidrag till det ekologiska lantbrukets utveckling Sammanfattningsvis kan konstateras att käringtand visat sig ha odlingsvärde även under de klimatiska förutsättningar som råder i Sverige. Konkurrensförmågan är svag, speciellt tidigt på säsongen. En lyckad odling förutsätter att odlingsmetodiken anpassas. Pågående samodlingsstudier förväntas ge riktlinjer om hur optimala fröblandningar kan se ut. Käringtand är lämpad både för slåtter och bete under förutsättning att skörde- respektive betesintensiteten inte är för hög. Ett kombinerat slåtter- och betessystem med sen förstaskörd är det system som hittills visat sig mest lovande. Två skördar per år rekommenderas utom i landets sydligaste delar där man kan ta ytterligare en skörd. Förutom de växtodlingsmässiga aspekterna med ytterligare en baljväxt i växtföljden är de utfodringsmässiga och parasitologiska aspekterna med en foderväxt innehållande kondenserade tanniner mycket intressanta. Hittills har några parasiteffekter inte kunnat påvisas av den i utfodringsförsök provade sorten Norcen. Trots låga halter av tanniner har dock proteinnedbrytningen i vommen påverkats. Användning av käringtand i t.ex. betesvall skulle därmed kunna resultera i förbättrat proteinutnyttjande och i praktiken mindre kväveläckage, bättre ekonomi och ev. bättre djurhälsa. Effekten av sort- och artval, olika skördetidpunkter samt olika konserveringsmetoder är angelägna ämnen för fortsatta studier. 89
ODLING AV KÄRINGTAND. Nilla Nilsdotter-Linde Fältforskningsenheten, SLU Tel: 018-671431 E-post: Nilla.Nilsdotter- Linde@ffe.slu.se
Nilla Nilsdotter-Linde Fältforskningsenheten, SLU Tel: 018-671431 E-post: Nilla.Nilsdotter- Linde@ffe.slu.se ODLING AV KÄRINGTAND På senare år har intresset för baljväxten käringtand som betes- och slåtterväxt
Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar
Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Inst. f växtproduktionsekologi Nilla.Nilsdotter-Linde@slu.se 070-662 74 05 Växjö möte 181205 Bakgrund Fodermängd och kvalitet
Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret? Krav på energi och protein eller mängd foder.
Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem
Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem Eva Salomon, RISE Nilla Nilsdotter-Linde, SLU, VPE Eva Spörndly, SLU, HUV Research Institutes of Sweden Finansiär: SLF
Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård
Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ola Hallin, Rådgivarna Sjuhärad Sammanfattning Vallfröblandningar med 45 % rörsvingel Swaj eller rörsvingelhybrid Hykor har
VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara
VALL Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning
VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande
VALL Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande Maria Stenberg, Avdelningen för precisionsodling, SLU, Skara, Ingemar Gruvaeus, HS Skaraborg,
Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
Sida 1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 och redigerad av Torbjörn Henningsson Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret?
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att hitta vallfröblandningar
Använd betestillväxten till nötkreaturen och inte till parasiterna. Lena Stengärde och Torbjörn Lundborg Växa Sverige
Använd betestillväxten till nötkreaturen och inte till parasiterna Lena Stengärde och Torbjörn Lundborg Växa Sverige Betet En bra betesgång främjar djurens utveckling och ska vara ekonomiskt intressant.
Kamp mot tramp. Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3
Kamp mot tramp Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3 1 Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Inst. för växtproduktionsekologi 2 JTI Institutet för jordbruks- och
Käringtand för åkermarksbete tillväxt och foderintag hos växande kvigor
A 2. B E T A B Ä T T R E! Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU, tel: 018-67 14 31, e-post: nilla.nilsdotter-linde@ffe.slu.se Medförfattare: Olsson, I. 1, Hedqvist, H. 1, Jansson, J. 2, Danielsson,
Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar
Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar Hushålllningsällskapet/ HS Konsult AB Örebro Greppa Näringen Linköping 21 november 2013 Disposition Genomgång av sjukdomar och symtom
Resultaten visar i ett medeltal för de fyra
JAN JANSSON, Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad OGRÄS Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Fyra försök fi nns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling
Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland
Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan
= Mer AAT. Tanniner i vallfodret blandensilage med käringtand till mjölkkor
Går det att förbättra svenska mjölkkors proteinförsörjning med käringtand i slåttervallen? Tanniner i vallfodret blandensilage med käringtand till mjölkkor Torsten Eriksson, SLU HUV Nilla Nilsdotter-Linde,
Vallbaljväxter senaste nytt från odlingsförsök
Vallbaljväxter senaste nytt från odlingsförsök Seminarium i Uppsala 24 25 oktober 2001 MARIA STENBERG & NILLA NILSDOTTER-LINDE (red.) Forage legumes recent knowledge from studies in field experiments.
HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?
Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning
Bra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem
Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Maria Stenberg & Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU Magne Tuvesson, Inst för ekologi och växtproduktionslära, SLU Hur skiljer sig rödklöver
Fröblandningar med rörsvingel och Hykor
Fröblandningar med rörsvingel och Hykor Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller Hykor (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt rajgräs) har avkastningen
Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Skördesystem i vall Delrapport för två vallår Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Sammanfattning Att skörda timotej, ängssvingel och rödklöver tre gånger per år
Vallfröblandning för breddat skördefönster
fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom
Rörsvingel Vad vet vi om den?
Rörsvingel Vad vet vi om den? Elisabet Nadeau SLU Skara och Hushållningssällskapet Sjuhärad Christina Nyemad Lantmännen Lantbruk Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad Bakgrund Rörsvingel och dess
Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd
Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd SLU EkoForsk 2002 Projektansvarig: Ullalena Boström, EVP, SLU. E-post: Ullalena Bostrom@vpe.slu.se Bakgrund Trots att vårsådd stråsäd ofta är relativt konkurrenskraftig
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att prova
Vallfröblandning för breddat skördefönster
fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005 har ett försök (L6-456 F36065) i vall I på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom val av en tidig
Jordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar
Jordbruksinformation 10-2010 Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Text: Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst AB Foto omslag: Anna Jarander Mycket bete i foderstaten är
En ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Försöket visar att vallfröblandningar med rörsvingelhybrid ger tre till åtta procent
nytt ekologisk odling Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr
nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap ekologisk odling nr 3 2001 Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson Varför bestämma klöverhalten? Klöver kan fixera luftkväve med
Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar
Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,
Vallfoder som enda foder till får
Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,
Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen
Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Økomelk-konferanse
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och
Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter
Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H0541203
Slutrapport för SLF projekt nr H0541203 Skördesystem i vall Kjell Martinsson och Lars Ericson Institutionen för Norrländsk Jordbruksvetenskap SLU 90183 Umeå 1. Bakgrund Denna rapport redovisar resultatet
Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.
Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. En LRF-finansierad Kraftsamlingsundersökning på gårdsnivå av fyra
Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004
Bibliografiska uppgifter för Vallfoder fyller mjölken med nyttigheter Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt
Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej
Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Författare Frankow-Lindberg B. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet
Delredovisning till SJV för projektet Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs
Delredovisning till SJV för projektet Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs Sökande: Docent Elisabet Nadeau, Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Docent Anne-Maj Gustavsson,
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Vallfröblandning för breddat skördefönster
Vallfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005-2006 har ett försök (L6-456 F36065/66 ) i vall I-II på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom
Författare Andresen N. Utgivningsår 2010
Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Mjölk Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 2 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,
Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria
Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Inledning Hur skiljer sig kvalitetsegenskaperna åt mellan käringtand, cikoria och våra vanliga klöverarter? Hur fungerar dagens vallskördeprognoser
Vallfröblandning för breddat skördefönster
allfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom
Släpp tidigt Rotationsbete oftast bäst avkastning både på djur och bete Anpassa beläggningen! Tumregel: Efter halva sommaren, halva beläggningen
Sida 1 av 5 Bete Bete som foder är ibland en dåligt utnyttjad resurs. Förr var det ont om beten och man betade all mark som gick att beta. Idag är det tvärt om och det är brist på betesdjur för att hålla
Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall
Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall 2017-03-22 FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Medverkande: Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå, ämnesansvarig SLU, ordförande
Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen
Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen 20180214 Val av vallblandning Vilka djur ska äta fodret Markens egenskaper Förutsättningar kring
TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA
TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling
VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters
VALL OCH GROVFODER Timotejsorters konkurrensförmåga Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga
Uddevallakonferensen 2015
Uddevallakonferensen 2015 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi,
Ungdjurs tillväxt på Bete
Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:
Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel
Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I två orienterande försök på Rådde har upprepade insekticidbehandlingar på våren till vallanläggning utan
Växjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2
Växjö möte 14 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi, Uppsala 2
Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång
Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har
En ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Vallfröblandningar med gräsarterna rörsvingelhybrid och timotej har gett högre
Ekologisk parasitkontroll hos förstagångsbetande nötkreatur
Ekologisk parasitkontroll hos förstagångsbetande nötkreatur Sten-Olof Dimander, SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt), tel: 018-67 40 34, e-post: sten-olof.dimander@sva.se Följande föredrag är en sammanfattning
Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter
Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter Stiftelsen Lantbruksforskning 2014 2016 2016 Maria Neil, Emma Ivarsson Inst. för f r husdjurens
Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken
Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Författare Bovin H., Rahbek Pedersen T. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 1 Utgivare Huvudspråk
Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling
Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum
Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet
Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet Carl Helander, Annika Arnesson och Elisabet Nadeau 1 Inst. för husdjurens miljö och
Kemisk bekämpning av skräppa i vall L och L5-6081,
KLAS ERIKSSON, Hushållningssällskapet i Kalmar Kemisk bekämpning av skräppa i vall L-8 och L-8, 2-22 Det fi nns effektiva behandlingar av skräppa i etablerad vall. Tidpunkt för behandling avgörande för
R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur
Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet
Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver
Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg Bakgrund Försöksserierna avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens
Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ANNE-MAJ GUSTAVSSON, Sveriges lantbruksuniversitet VALL OCH GROVFODER Kvävegödsling och strategi i vall Delredovisning av försöksserien Kvävegödsling och strategi
Sakredovisning för år
Bilaga 1 Projekt: Blindharvning effekt på olika ogräsarter i ärter och vårsäd Projektansvarig: Anneli Lundkvist Sakredovisning för år 23-24 Sammanfattning I projektet studeras regleringseffekten på ettåriga
Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar
Gödslingsstrategier till vall Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar 0706-15 67 70 linda.af.geijersstam@hush.se Vallgödsling Kalium Kväve Svavel Koll på kalium Markkartering. Avkastning. Vallålder.
Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008
Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind
Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare Mats Höglind Hjälpsådd Insådd av nytt vallfrö i befintlig vall Plöjningsfri kompletteringssådd Foto: Geir Paulsen og Mats Höglind 2 Varför hjälpsådd/direktsådd?
Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning
Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning Magnus Halling Kurs Greppa näringen Rådde 217519 Harvets system Perennial ryegrass harvest systems growing periods Number of days from 2th April 2 4 6 8 1
Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall
Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Delrapport i Ulricehamnsprojektet Sammanfattning Att skörda två vallskördar med bra näringskvalité
Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor
Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Vilken vallfröblandning ska vi använda? Ska vi öka baljväxtandelen eller ska vi öka kvävegödslingen för att höja proteinhalten
Vad provas och hur? Vad provas inte?
Vad provas och hur? Vad provas inte? Björn Andersson, FältForsk, SLU Värdeprovning av jordbruksväxter Provning för intagning på svensk sortlista, s.k. VCU-provning (Value for Cultivation and Use). Försöken
Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist
Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd Ingela Löfquist 0708-94 53 51 ingela.lofquist@hush.se I torkans fotspår. Bakgrund Höga temperaturer och ingen nederbörd gav betes- och foderbrist. Vilka
Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm
Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder
Majsdagen 2008 intryck från Vittskövle
Majsdagen 2008 intryck från Vittskövle Redovisning av Partnerskap Alnarp projekt nr 306 Christian Swensson 1, Elisabet Nadeau 2, Zohaib Mussadiq 3, Mårten Hetta 3 och Eva-Maria Lidström 4 1 Området för
Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor
Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -
Jordbruksinformation Starta eko. Lamm
Jordbruksinformation 4 2015 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder
NÖT 2013-14. www.edelfoder.se
NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer
Tips på VPE-föredrag 2014 2014-06-03 Nilla Nilsdotter-Linde
Tips på VPE-föredrag 2014 2014-06-03 Förslag på föredragstitel Projekttitel Ansvarig Finansiär Fusarium och mykotoxiner pågående forskning - Fusarium langsethiae gäckande mykotoxinproducenter som inte
Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland
blandningar för breddat skördefönster, Värmland Ingemar Gruvaeus Hushållningssällskapet, Skara Ragnar timotej ger en klart lägre andel gräs i blandning med klöver än Grindstad. Ragnar har lägre skörd,
Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet
Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Grovfôrkonferansen 7-8
Åkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.
Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd - avkastning och fodervärde Lars Ericson/2005-05-26 Projektansvariga Lars Ericson, Hugo Hjelm och Kjell Martinsson Bakgrund Under åren 2002 och
Bete i ekologisk mjölkproduktion
Rapport nr 7042-P 2004-11-15 Bete i ekologisk mjölkproduktion en intervjuundersökning sommaren 2004 Katarina Häll-Larsson och Christian Swensson Svensk Mjölk Forskning Telefon 0771-191900. E-post fornamn.efternamn@svenskmjolk.se
Redovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket
Bilaga 1 Åsa Myrbeck 2014-11-07 Jordbearbetning och Hydroteknik, SLU 750 07 Uppsala Redovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket Projekttitel: Inverkan av olika bearbetningstidpunkter
Vattenhushållning i ett framtida klimat
Vattenhushållning i ett framtida klimat Abraham Joel och Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och biobaserade utveckling Globala
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så
Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2009
Bibliografiska uppgifter för Ensilering påverkar inte grödans fettsyrasammansättning Författare Arvidsson K. Utgivningsår 9 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur
Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ
insåddens utveckling vid olika helsädesalternativ Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under åren 2005-2008 genomfördes en försöksserie, L7-7001 omfattande tre försök som belyste hur olika så och
Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003
Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde Projektansvarig: Lars Ericson, NJV, SLU Lägesrapport 2003 Bakgrund Säsongen 2003 har vi genomfört två fältförsök i Värmland och ett i Västerbotten.
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och
Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20
Vallar för Dina förutsättningar. Gård & Djurhälsa Nötseminarier 2018 Per-Anders Andersson, Lantmännens Odlingsrådgivning Sv Wide Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når
Är det viktigt att ha kontroll på inälvsparasiterna?
Är det viktigt att ha kontroll på inälvsparasiterna? Lena Malmgren Veterinärmedicinsk chef MSD Animal Health Author/location Kan hästar få kolik av inälvsparasiter? JA De viktigaste/vanligaste inälvsparasiterna
Skräppa vid vallanläggning
Skräppa vid vallanläggning Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under hösten 2003 anlades ett försök i Sjuhäradsbygden (Berg) och ett försök i Jönköpings län (Drömminge) i serien L5-6801. Resultat
Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2
Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Magnus Halling Växjö möte 7 december 2011 Planering för denna ppt (dölj senare) Mål klart Litteratur Jämförelse Karl-Erik och Linda - delvis Metod förteckning
Försöksåret 2012/2013
Försöksåret 2012/2013 Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus Antal försök i södra jordbruksdistriktet 1994 till 2013 1 Försöksåret 2013 Mars var kallt