vallfrö Olssons betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor

Transkript

1 Olssons vallfrö 2015 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor tel

2 Stående fr. vänster: Per Andersson, Susanne Ravani. Sittande fr. vänster: Hans Lundahl, Elenor Nilsson, Anna-Carna Nilsson, Caroline Laurell, Magnus Brulin, Maria Holmberg, Monika Ahlström Olsson, Gunnar Danielsson, Anna Jansson, Poul-Erik ølgaard Rådgivning, försäljning: Gunnar Danielsson, Berghult, Kosta Telefon, fax: , mobil: , e-post: stig.gunnar.danielsson@telia.com Försäljning, leveransfrågor: Olssons Frö, Mogatan 6, S Helsingborg. Telefon , fax info@olssonsfro.se Postgiro Bankgiro Salg i Danmark: Poul Erik ølgaard, tlf , pe.oelgaard@olssonsfro.se I N N E H Å L L sortiment av ettåriga växter Vallfrösortiment blandningsförslag Allmänna ensilageblandningar mjölk och nöt... 8 Betesblandningar mjölk och nöt... 9 Vallblandningar för fuktiga jordar...11 Lusernblandningar...12 Käringtandsblandningar...14 Foderlosta och rörflen nygamla gräs med ny framtid?...15 Slåttervallsblandningar hästar...16 Betesvallsblandningar hästar...18 Intensiv lammproduktion...19 Extensiv lammproduktion...20 försäljningsvillkor...21 Vi ordnar frakt, om Du inte vill göra det själv. Tänk på att vi inte försäkrar transporterna och att Du står för risken om något händer. När varorna kommer hem till Dig, kontrollera att allt är helt och att alla kolli är med. Ibland packar vi flera sorter i samma säck. Öppna då och se så att allt är med. Är något sönder, reklamera direkt till åkaren. Under högsäsong har vi mycket att göra. Vill Du vara säker på att få Dina varor när Du vill ha dem är det ett måste att beställa i god tid. Ju förr dess bättre. Är Du osäker, fråga om aktuell leveranstid. Tänk på att transporten tar några dagar tel Grafisk form: Birger Olsson Omslagsfoto: Stina Holmerin tryck: KLS Grafisk Hus A/S 2014

3 Lin Titan foderraps delvis avbetad Fodervicker Persisk klöver Honungsört Cikoria Caliente Bovete tel

4 Sortiment av ettåriga växter Arter & sorter som säljes i renvara GF = grönfoder, GG = gröngödsling, B = bigröda, S = saneringsgröda, V = viltgröda, E = energigröda, F = fibergröda Art, sort, användning Blodklöver baljväxt, GF, GG,V, 20 kg/ha Trifolium incarnatum Bovete baljväxt, GF, GG, V 60 kg/ha Fagopyrum esculentum Blålupin Iris, Boregine baljväxt, GF, GG, V kg/ha Lupinus angustifolius Caliente Brand 199 Blandning av arter, S, 8 10 kg/ha Brassica ssp Foderraps Fontan, Titan kålväxt, GF, GG, V 6 10 kg/ha Brassica napus var partim Fodermärgkål Caledonian kålväxt, GF, V 4 5 kg/ha Brassica oleracea var. acephala Fodersockerbeta GF, frö/ha Foderbeta Eckdogelb Beta vulgaris Fodervicker Candy baljväxt, GF, GG, V 60 kg/ha Vicia sativa Gul sötväppling baljväxt, B, GG, 20 kg/ha Melilotus officinalis Gurkört ört, B, GG, V, kg/ha Borago officinalis Hampa ört, V, F, E, kg/ha Cannabis sativa Kommentar Allsidig ettårig baljväxt som är lätt att blanda med andra arter. Tålig mot frost och torka. Bättre tillväxt än andra ettåriga klöverarter vid temperaturer under 12 grader. Bra bestånd även på näringsfattiga jordar. Snabb groning, lättodlad, djuprotad, tål putsning. Övervintrar relativt bra i Götaland. Gammal kulturväxt med mångsidig användning till tröskning, viltbete, biväxt, gröngödsling och grönfoder. Snabbvuxen, lättodlad. God konkurrenskraft mot ogräs genom snabb uppkomst och hög, tät bladmassa. Full skörd vid 75 dagar. Passar bäst på måttligt näringsrika eller näringsfattiga, lättare jordar. Frostkänslig. Obesläktad med andra nyttoväxter. Används till tröskning, grönfoder och gröngödsling. Intressant i växtföljden eftersom den är helt obesläktad med ärter, åkerbönor och vicker. Torktålig med djupt rotsystem. Passar bäst på magrare jordar. Svag konkurrenskraft mot ogräs, speciellt vid för låg utsädesmängd. Samodlas ofta med andra arter. Till grönfoder kan man blanda den med bovete, vårsäd, purrhavre, fodervicker eller westervoldiskt rajgräs. Till mogen skörd är samodling med korn eller vårvete lämpligast. Boregine och Iris är högvuxna, förgrenade sorter. Ympas med speciell bakteriekultur. Blandning av olika senapsarter, utvecklad speciellt för marksanering (biofumigation). När Calientesenapen bryts ner i marken bildas en gas som sedan sanerar jorden på svamp, nematoder mm. Har i försök i bl a Storbritannien givit stora skördeökningar i potatis. Intressant förfrukt även till andra grödor som ex. jordgubbar, morötter, lusern, rödklöver m m. Snabbetablerad. Aggressivt växtsätt, med god konkurrens mot ogräs. Djuprotad och torktålig. Full skörd dagar efter sådd. Bra omväxlingsgröda i växtföljder med mycket vall. Mångsidig användning till grönfoderblandningar, bete, vilt och gröngödsling. Fontan är en ny, dubbellåg tysk sort. Titan är en frosttålig, bladrik, nyzeeländsk sort med god återväxt. Högvuxen och frosttålig dagar till full skörd. Långsam tillväxt efter sådd. Känslig för ogräskonkurrens i tidigt stadium. Mycket hög tillväxt i september oktober. Ingen återväxt efter skörd. Betydligt frosthärdigare än foderraps och rova. Caledonian är en högvuxen, bladrik sort med god tolerans mot klumprotsjuka. Finns även som betat frö. Liknar sockerbetan, men roten är mjukare och har lägre sockerhalt. Säljs som pelleterat frö i förpackning om frön. Beställningsvara. Gammal tysk sort med gul cylindrisk rot. Säljs som normalfrö i förpackningar på 1 kg. Högavkastande, odlingssäker ettårig baljväxt. Bra fodervärde. Lättare att skörda än ärter genom sin torrare, luftigare struktur. Aggressiv tät växt med god konkurrensförmåga mot ogräs. Tål putsning. Bra torktålighet. Går bra vid både hög och låg näringstillgång. Mycket flexibel användning. Hö, ensilage, bete och gröngödsling. Kan blandas med ettåriga rajgräs, vårsäd, purrhavre, lupin och foderraps. Vicker och vårsäd blandas oftast 50 kg+50 kg/ha. Högvuxen två-årig gröngödslingsväxt. Mycket bra struktureffekt, speciellt på lerjordar. Vanlig som förfrukt till perenna grödor, fruktträd, bärbuskar etc. ph-värde helst över 6,2. Torktålig, vinterhärdig och tålig mot stående vatten. Bra biväxt. Ej till foder. Ympas med bakteriekultur för lusern. Lättodlad ettårig växt som används till kryddväxt, gröngödsling, bi- och insektsväxt. Passar bäst vid svag till måttlig gödsling på lättare, varmare jordar. Väl etablerad har den god konkurrenskraft mot ogräs. Fryser bort under vintern, men kan ge kraftig självsådd. Mångsidig användning till vilt, fiber, frö och energi. Högvuxen. Aggressiv mot ogräs. Passar bra på mulljord. Se sortinformation på hemsida. Beställningsvara. Hirs Magic Millet Mix,Tanka Millet Mix V, 20 kg/ha Fältfåglars favoritgröda. Lämplig som skydd och föda åt fältfågel höst och vinter. Relativt värmekrävande vid sådden, ca 15 grader, men annars lättodlad och anspråkslös. Magic Millet Mix och Tanka Millet Mix är blandningar av olika ettåriga hirsarter. Honungsört ört, B, GG, V, (GF) 12 kg/ha Phacelia tanacetifolia Italienskt rajgräs gräs, GG, GF, kg/ha Lolium multiflorum Bin och humlors favoritväxt. Dekorativa blå blommor. Intressant alternativ som fånggröda/ mellangröda istället för vitsenap och oljerättika. Saknar släktskap med andra nyttoväxter. Mycket snabb tillväxt efter sådd. Effektiv kväveupptagning. Fryser bort under vintern. Svagt fodervärde. Användes med fördel som låg inblandning, 1 2 kg/ha, i vall och grönfoderblandningar för att gynna bin och humlor. Bättre tillväxt och kväveupptagning än andra växter vid låga temperaturer. Mycket bra avbrottsgröda i ensidiga vallväxtföljder genom sin goda konkurrenskraft mot fleråriga ogräs som skräppa, kvickrot etc. Snabb uppkomst efter sådd, snabb återväxt efter avslagning. Betestålig. Passar bra i vinterhagar och rastgårdar för nöt tel

5 Jordärtskocka ört, V, kg/ha Helianthus tuberosus Luddvicker baljväxt, GG, GF kg/ha Vicia villosa Oljelin ört, B, V, kg/ha Linum usitatissimum Oljerättika Colonel, Defender kålväxt, GG, B, S kg/ha Raphanus sativus var oleifera Persisk klöver baljväxt, GG, GF, B, V, 12 kg/ha Trifolium resupinatum Purrhavre Pratex, Exito gräs, S, GG, GF, kg/ha Avena strigosa Rova Pasja, blastrova, 4 6 kg/ha Samson, 6 kg/ha Green Globe, gul, 2 4 kg /ha kålväxt, S, GG, GF Brassica rapa Solros Tremia/Belinda, 75 M/ha Earlybird, 8 kg/ha ört, V, GF Helianthus annuus Spånadslin Marylin ört, F, kg/ha Linum usitatissimum Subklöver Leura baljväxt, GG, GF, 20 kg/ha Trifolium subterraneum Sudangräs Piper gräs, S, GG, kg/ha Vitsenap GG, B, S, kg/ha Sinapis alba Westervoldiskt rajgräs Alisca gräs, GF, GG, 20 kg/ha Lolium multiflorum var. westervoldicum Viltgröda och grönsak. Högvuxen gröda med potatislika, oregelbundna knölar under markytan. Erbjuder både skydd och föda åt vilt. För mer information om utsäde, sorter och radavstånd, se hemsida. Kungen bland gröngödslingsväxter. Bra struktureffekt, torktålig, aggressiv mot ogräs. Ger mycket kväve till marken. Odlas oftast i renbestånd eller ihop med blodklöver och rajgräs. Bör putsas minst en gång för att dess reviga växtsätt skall komma bäst till sin rätt. Frosttålig. God övervintring i Götaland. Oljelin är kortvuxna linsorter med förgrenad blomställning och hög skörd av oljehaltiga frön. Små krav på mark och gödsling. Går bäst på fuktigare jordar. Sen mognad kalla år. Svag konkurrenskraft mot ogräs. Vackra blå blommor. Snabbvuxen ettårig kålväxt. Bra mellangröda/fånggröda för att bekämpa ogräs, fånga kväve och förbättra markstrukturen. Djup pålrot och aggressivt, tätt växtsätt. Används även till nematodsanering och marksanering, biofumigation. Växer bäst vid god tillgång på näring och vatten. Gärna leror. Sådd från maj till mitten av augusti. Bra återväxt vid hög avslagning, cm. Fryser bort under vintern. Colonel är resistent klass 1 mot betcystnematoder. Defender är en multiresistent sort, dvs resistent mot rotgall- och betcystnematoder. Går bäst på fuktiga, näringsrika jordar. Låg utsädeskostnad, aggressiv mot ogräs, snabb återväxt efter putsning, hög tillväxt under eftersommaren. Mer värmekrävande än blodklöver. Väldoftande blommor som är attraktiva för bin och många insekter. Fryser bort under vintern. Snabbvuxet ettårigt gräs. Gammal kulturväxt som är en avlägsen diploid släkting till den vanliga havren. Intressant alternativ till ettåriga rajgräs, både som grönfoder och gröngödsling. Svag återväxt. Fryser bort under vintern. Lätt att bruka ner. Används även som saneringsväxt för att reducera förekomsten av rotsårsnematoder (Pratylenchus). Lättodlad, torktålig art som är en av våra äldsta kulturväxter. Finns i en mängd typer med olika färg, form och utveckling på blast och rova. Nästan alla av dagens rovor har minst två tredjedelar av rovan över markytan, vilket gör dem lättare för djuren att beta. Blastrova Pasja. Blastrovorna är korsningar mellan rova och kinesisk kål. De har hög bladandel och mycket snabb återväxt efter avbetning. Kräver ett intensivt utnyttjande och bördiga jordar för att trivas. Betas dagar efter sådd. Snabb marktäckning. Samson är en vit sommarrova. Sådd dagar innan skörd. Lika andel blast och rova. Mycket bra vid varierad näringstillgång och jordart. Tålig mot värme och torka. Kan gödslas mycket kraftigt. Mycket hög totalskörd. Ingen återväxt. Snabbetablerad. Aggressivt växtsätt. Green Globe är en gul vinterrova. Cirka 120 dagar till full skörd. Lägre blastandel än Barkant, och hårdare, frosttåligare rovor. Växer bäst på måttligt bördiga jordar. Ingen återväxt. Högvuxen ettårig ört. Tålig mot torka och värme. Odlas till vilt, fågelfrö, blomförsäljning, dekorationsändamål etc. Kan även blandas i grönfoder för de vackra blommornas skull. Blomning från två månader efter sådd. Tremia blir ca 180 cm hög och passar bra till tröskning och viltåkrar. Early Bird, 70 cm hög och används som prydnad. Linsorter med lång, smal stjälk med få förgreningar. Högt utbyte av användbar fiber. Lägre fröutbyte och färre blommor per planta än hos oljelin. Går bäst på måttligt bördiga och vattenhållande jordar. Torkkänslig. Ettårig klöverart med lågt, krypande växtsätt, som mest används till marktäckning i Sverige. Lättodlad på de flesta jordar. Fryser bort över vintern. Passar även bra i grönfoderblandningar som betas. Används som marktäckning mellan odlingsrader, under bärbuskar, fruktträd etc. Snabbväxande ettårigt värmekrävande gräs. Används i Sverige mest som saneringsväxt och gröngödsling. Obesläktad med andra arter utom majs. Används som bi- och viltväxt, saneringsgröda mot betcystnematoden och fånggröda/mellangröda. Bättre anpassad än oljerättikan till torrare, näringsfattigare jordar och sen sådd. Det vanligaste gräset i ettåriga grönfoder- och gröngödslingsblandningar. Mycket bra avbrottsgröda i ensidiga vallväxtföljder genom sin goda konkurrenskraft mot fleråriga ogräs som skräppa, kvickrot etc. Snabb uppkomst efter sådd, snabb återväxt efter avslagning. Lång tillväxtperiod under höst och vinter. Dör först vid minusgrader. Effektiv kväveupptagare och marktäckare under hösten. Många gröngödslingsväxter bör putsas under blomningen för att inte ge problem med självsådd. Tänk på växtföljden, när kålväxter används som fånggröda/mellangröda. tel

6 Vallfrösortiment Arter & sorter som säljes i renvara Art sort kommentar Alsikeklöver baljväxt 10 kg/ha Trifolium hybridum Cikoria ört, 4 5 kg/ha Cichorium intybus Engelskt rajgräs gräs, kg/ha Lolium perenne Foderlosta, gräs, 20 kg/ha Bromus inermis Getärt baljväxt 20 kg/ha Galega orientalis Humlelusern baljväxt, 12 kg/ha Medicago lupulina Hundäxing gräs, 20 kg/ha Dactylis glomerata Kummin ört, 8 kg/ha Carum carvi Käringtand baljväxt 12 kg/ha Lotus corniculatus Lusern baljväxt, 15 kg/ha Medicago sativa Aurora, diploid Puna II Foxtrot, sen diploid Indicus 1, medelsen diploid Kentaur, medelsen tetraploid Olsson Special sortblandning Carlton Gale Virgo Pajbjerg Donata, sen Volhouden Oberhaunstaedter Daphne Karlu Väl anpassad för kalla, fuktiga jordar, där varken röd- eller vitklöver trivs. Okänslig för stående vatten. Hög produktion även vid mycket låga ph-värden och fosforklasser. Aurora är en diploid kanadensisk sort med lite bättre uthållighet och spädare växtsätt än tetraploida sorter. Djuprotad, torktålig och vinterhärdig. Mycket hög avkastning på bördiga, välgödslade jordar. Högre avkastning i återväxten än kanske någon annan vallväxt. Puna II är en selektion ur Puna för bättre sjukdomsresistens och uthållighet. Aggressivt, snabbetablerat gräs med god betestålighet och marktäckning. Passar bäst där vallarna används både till slåtter och bete, eller som rena betesvallar. Kräver ett intensivt utnyttjande och gärna lite varma, drivande jordar för att den skall trivas. Hög avkastning till både slåtter och bete. Tätvuxen, flexibel sort med god marktäckning och slitstyrka. En av Europas mest använda rajgrässorter de sista 15 åren. Finns endast som ekologiskt frö. Indicus 1 är en ny holländsk sort. Bra till både slåtter och bete. Tätvuxen och uthållig. Enastående bra övervintring jämfört med andra rajgrässorter den svåra vårvintern Mycket betestålig. Tjeckisk sort. Högre avkastning i kortvariga slåttervallar än marknadens övriga sorter. Passar bättre för slåtter än bete. Finns även som ekologiskt frö. Bred sortblandning med betoning på senare axgång och långliggande vallar. Något mer anpassad till bete än till slåtter. Hög andel täta diploida sorter. Tät, tramptålig blandning. Består av: Kentaur, medelsen tetraploid 17 %, Pastour, sen diploid 35 %, Foxtrot, sen diploid 23 %, Maurice, sen tetraploid 25 %. Vinterhärdigt gräs med god tålighet mot både torka och stående vatten. Långsam etablering, men sprider sig med utlöpare och bildar täta bestånd med tiden. Smakligt, lättorkat slåttergräs. Passar bäst för två skördar per år. Carlton är en vinterhärdig kanadensisk sort med god uthållighet. Djuprotad baljväxt med högvuxet, kraftigt växtsätt. Långsam start men bildar med tiden täta bestånd. Gynnas av få skördar per år. Grov baljväxt som inte har de andra baljväxternas höga smaklighet. Liknande krav på jorden som lusern, men inte alls lika känslig. Omtyckt i viltåkrar. Ger bra skydd och föda åt fåglar och småvilt. God producent av nektar och pollen. Ympas med speciell bakteriekultur. Snabbetablerad ett- tvåårig lusernart som sprider sig genom självsådd. Lätt att samodla med andra baljväxter. Späd bladmassa och tunn stjälk gör den lättare att torka till hö än andra lusernarter. Växer ofta bra på mer näringsfattiga jordar än lusern. Betestålig. Torktåligt, vinterhärdigt gräs med hög förstaskörd. Gynnas av värme och torka. Lägre krav på bördighet än timotej, rajgräs och rörsvingel. Långsam etablering men därefter mycket uthållig. Axgång cirka 10 dagar senare än Dactus. Lägre avkastning än tidiga hundäxingsorter, men mindre aggressivt växtsätt som gör den lättare att blanda med andra arter. Anpassad till både slåtter och bete. Trivs bäst på lite kalla, fuktiga, näringsrika jordar. Hög avkastning i första skörden, speciellt kyliga vårar. Ger angenäm lukt och smak åt vinterfodret. Utvecklar sig långsamt och ger full skörd först tredje vallåret. Uthållig. Passar bra till såväl hö, ensilage och bete. Långlivad baljväxt, bättre anpassad än klöverarterna till färre skördar och lägre näringstillförsel. Smaklig. Lättorkad till hö. Högre proteinkvalitet än andra baljväxter. Tålig mot värme och torka. Oberhaunstadter har högre avkastning och bättre uthållighet än marknadens övriga käringtandssorter. Hög halt av kondenserade tanniner. Torktålig, högavkastande baljväxt. Intressant alternativ på jordar där rödklövern återkommit för ofta i växtföljden. Finns en mängd olika sorter och typer. Upprätt, lättodlad sort med bra etablering även på lite svåretablerade lusernjordar. God resistans mot sjukdomar. Bra till både rundbalsensilage och hackat ensilage. Bra hästlusern. Gulblommig sort. Mest använd för slåtter och bete av återväxten. Sprider sig med utlöpare i glesa vallar. Stort förgrenat rotsystem med både pålrötter, utlöpare och ett fintrådigt rotsystem. Överlägsen sort på torra, sandiga jordar. Tåligare än andra sorter mot dålig dränering, isbränna och utvintringsskador. Vinterhärdig tel

7 Art sort kommentar Lusern, forts Pimpernell ört, 15 kg/ha Sanguisorba minor Luzelle Power 4:2 Handelssort Betestålig fransk sort med försänkt rothals. Tålig mot tramp- och körskador. Lägre avkastning än Daphne och Power 4:2, men tunnare stjälkar, lägre växtsätt och högre proteinhalt. Bra fårsort. Passar bra till såväl hö, rundbalsensilage och betesvallar. Den första nordamerikanska sorten på den svenska marknaden. God anpassning till intensiva skördesystem. Hög foderkvalitet och sjukdomsresistans. Uthållig. Ympat frö. Torktålig och vinterhärdig ört. Passar bäst i slåttervallar vid måttlig gödsling och intensitet. Svag konkurrenskraft vid intensiv betning och täta vallar. Rik på mineraler och vitaminer. Rödklöver baljväxt, kg/ha Trifolium pratense Titus, tidig tetraploid Taifun, tidig tetraploid Ilte, medelsen/sen diploid Snabbare etablering och högre produktionsförmåga i två- treåriga vallar än andra baljväxter. Mindre känslig för jord, dränering, temperatur och ph än vitklöver och lusern. Går bra på de flesta jordar. Högre tillväxt än andra baljväxter vid temperaturer under grader. Känsligare för växtföljdssjukdomar än de andra baljväxterna. Tysk sort som blommar runt 8 juni i Götaland, dvs. samtidigt med timotejens och de sena engelska rajgräsens axgång. Mycket snabb återväxt. Tålig mot intensiva skördesystem och betning. Lätt att hantera i blandningar genom sitt mindre aggressiva växtsätt. Finns endast som ekologiskt frö. Tysk sort med mycket hög avkastning och god vinterhärdighet i både Götaland och Svealand. Snabb återväxt och tålig mot många skördar per år. Lätt att hantera i blandningar. Någon dag senare än Titus i blomning. Estnisk sort med mycket god vinterhärdighet i hela landet. Högre förstaskörd än Titus och Taifun men lägre återväxtskördar. Passar bäst för två eller tre skördar per år. Blomning runt juni. Finns även som ekologiskt frö. Rödsvingel gräs, 20 kg/ha Festuca rubra Rörflen gräs, 15 kg/ha Phalaris arundinacea Rörsvingel gräs, 25 kg/ha Festuca arundinacea Svartkämpar ört, 10 kg/ha Plantago lanceolata Timotej gräs, 12 kg/ha Phleum pratense Gondolin Hykor, rörsvingelhybr. Kora Ceres Tonic, storbladig Handelssort Comer Haukila Anspråkslös, härdig sort för betesvallar och grönytor. Konkurrenssvag. Täcker luckor och hål i vallen när andra arter försvunnit. Sprider sig med utlöpare. Används även som fånggröda i spannmål. Rörflen är ett grovt, högvuxet gräs som sprider sig med underjordiska utlöpare. Vid god tillgång på kväve bildar den med tiden täta och uthålliga bestånd. Tåligare än andra gräs mot översvämningar och stående vatten. Kan användas till strö, foder och energigräs. Mer om rörflen på sid 15. Högavkastande, vinterhärdig art för intensiv vallodling. Tålig mot både översvämning och torka. Djupt, kraftigt rotsystem med bra struktureffekt. Trivs bäst på bördiga jordar, gärna leror. Högavkastande sort för Götaland och södra Svealand. Något tidigare axgång än Kora. Finns endast som ekologiskt frö. Tjeckisk sort med marknadens högsta avkastning i Götaland och Svealand. God vinterhärdighet i hela landet. Finns även som ekologiskt frö. Används till både slåtter och bete. Lättorkad till hö. Smaklig, mineralrik växt med högt fodervärde för växande idisslare. Tålig mot värme och torka. Bra tillväxt i betet under högsommaren. Bättre än gräsen på att ta upp kväve från djupare jordlager. Högavkastande, storbladig sort med snabb tillväxt under insåningsåret. Sämre vinterhärdighet än handelssorten. Kan användas som insåningsgröda för betesvallar. Passar bra att blanda med foderraps och cikoria. Mycket smaklig. Småbladigare sort med god uthållighet och betestålighet. Kan liksom vitklövern sprida sig och med tiden bilda täta bestånd. Hög avkastning och uthållighet vid god tillgång på kväve och vatten. Hög förstaskörd. Smakligt gräs med hög fiberkvalitet. Vinterhärdigare än de flesta andra gräs. Tidig belgisk sort. God vinterhärdighet i Götaland och Svealand. Hög avkastning speciellt i äldre vallar. Några dagar senare i axgång än Lischka, Grindstad och Switch. Konkurrensstark, aggressiv sort väl anpassad för intensiv vallodling. Bra betessort. Uthållig. Finsk sort av sk Norrlandstyp. Hög förstaskörd, medelgod återväxt. Vinterhärdig. Passar bäst i en och tvåskördesystem. Forts nästa sida tel

8 Vallfrösortiment Arter & sorter som säljes i renvara Art sort kommentar Timotej, forts Vitklöver baljväxt, 5 kg/ha Trifolium repens Ängssvingel gräs 20 kg/ha Festuca pratensis Nuutti Switch Winnetou Vitklöver sortblandning Lifara Sen finsk kvalitetstimotej med bladrik återväxt. Mycket vinterhärdig i hela Sverige. Bra fårtimotej. Finns även som ekologiskt frö. Ny, högavkastande, tidig timotejsort. Snabb utveckling i både förstaskörd och återväxt. Finns endast som ekologiskt frö. Medelsen dansk sort. Spädare, bladrikt växtsätt. 3 4 dagar senare axgång än Comer. Betestålig. Den vanligaste baljväxten till bete, men även mycket använd till slåtter. Gynnas av bete och intensiva skördar. Kräver relativt bördiga, vattenhållande jordar för att avkasta bra. Svagare tillväxt än rödklöver vid temperaturer under grader. Bred sortblandning med hög avkastning och uthållighet under skiftande förhållanden. Består av: Klondike 60 % Silvester 20 % Rivendel 20 %. Finns även som delvis ekologisk vallfröblandning (GEV). Vinterhärdigt gräs för slåtter och bete. Passar bäst på kalla, fuktiga jordar med låg till måttlig näringstillförsel. Finns även som ekologiskt frö. Betesvall med hög andel cikoria Käringtandsrik återväxt FOTO: gunnar danielsson Vitklöver och svartkämpar Betad lusernvall. tel

9 Artblandningar Art sort kommentar Dansk gräsblandning kg/ha 35 % Indicus1/Foxtrot 25 % Cancan/Stefani 15 % Comer, timotej, tidig 10 % Balin, ängsgröe 15 % Gondolin, rödsvingel Tät, tramptålig gräsblandning med snabb etablering, god återväxt och lång tillväxtperiod under hösten. Väl anpassad till både slåtter och bete. Avsedd att ingå som del i betes- eller ensilageblandningar. God uthållighet och tramptålighet genom den höga andelen diploida rajgräs. Bred sammansättning av arter och sorter. God vinterhärdighet från Götaland till Svealands slättbygd. Finns även som delvis ekologisk vallfröblandning (GEV). Olssons gräsblandning kg/ha 45 % Lischka, tidig timotej 10 % Kentaur, engelskt rajgräs, medelsen tetraploid 15 % Lifara/Preval, ängssvingel 15 % Sobra, ängsgröe 15 % Reverent, rödsvingel Gräsblandning med hög timotejandel och låg rajgräsandel. Jämfört med föregående blandning har den bättre vinterhärdighet och bättre anpassning till kalla jordar, låg näringstillgång och lågt ph-värde. Den passar något bättre till slåtter än till bete. Lättorkad till hö. Innehållet av rajgräs ger snabb etablering och bra marktäckning under första vallåret. Uthållig genom den höga andelen ängsgröe och rödsvingel. Finns även som delvis ekologisk vallfröblandning (GEV). Bakteriekulturer Bakteriekultur används till dessa arter Hur man ympar Lusern Käringtand Lupin Lusern Humlelusern Gul sötväppling Käringtand Blålupin Bakteriekulturen säljs i påsar avsedda för en viss mängd frö. Skall man ympa t ex 5 kg frö av käringtand, beställer man bakteriekultur till 5 kg frö. Tag 0,15 0,5 deciliter vatten/kg frö. Den lägsta mängden vid t ex käringtand i renbestånd. Den högsta mängden när t ex käringtandfröet utgör mindre än 30 % av vallfröblandningens totala vikt. Blanda vattnet med torvkulturen till en grötliknande massa. Blanda ut med fröet. Blanda först var art för sig, med sin egen bakteriekultur. Blanda sen ihop alla fröerna i vallblandningen med varandra. Låt gärna blandningen stå kallt och mörkt i timmar efter ympning. Max 2 4 dagar. Hi-Stick Inoculant. 1 påse räcker till 100 kg frö. Torrympas normalt, d v s påsens innehålls rörs direkt ut i fröet. Kan även våtympas. Anses ge något säkrare resultat. Påsens innehåll rörs ut i 0,8 liter vatten. Rör till en grötliknande massa. Blanda väl med fröet. Vitklöverblandning tel

10 Allmänna ensilageblandningar mjölk och nöt Rätt baljväxtart? Även om rödklöver är den bästa baljväxten på 70 % av alla jordar, är det bra att känna till alternativen. Rödklöver. Går bra på nästan alla jordar. Kräver växtföljd för att få bra avkastning och övervintring. Alsikeklöver. Tåligare än rödklöver mot lågt ph, dålig dränering, svag gödsling och markpackning. Inte lika känslig för växtföljd, men passar sämre än rödklöver för intensiva skördesystem. Vitklöver. Långsam etablering, svag första skörd, men höga andra- och tredjeskördar. Går bäst på bra gräsjordar med god vattenhållande förmåga. Okänslig för växtföljd. Lusern. Högre avkastning än rödklöver på rätt jord, med rätt sorter och rätt intresse. Kräver god kunskap och god teknik för att lyckas. Torrare grönmassa än klöverarterna och högre proteinhalt än rödklöver. Torktåligaste vallväxten! Käringtand. Bättre anpassad än de andra baljväxterna för odlingssystem med svag gödsling och en eller två skördar per år. Bra foder med bra smak och hög proteinhalt, även vid extensiv odling. Bättre proteinkvalitet än lusern och klöverarterna. Lättare att torka till hö än andra baljväxter. Tål både torka och dålig dränering, men konkurreras ut av andra vallväxter vid intensiva skördesystem och intensiv gödsling. Rätt typ av rödklöver? I teorin är alltid medelsen klöver bäst, men i verkligheten är det oftast tvärtom. Fungerar rödklövern dåligt på gården, byt typ. Rödklöver finns i två typer: Tidig klöver. Mindre plantor med få skott. Lätt att samodla med gräs, eftersom de blommar samtidigt i början av juni. Tålig mot intensiva skördesystem. Lägre förstaskörd än senklövern, men högre återväxtskördar. Titus och Taifun är två tyska sorter av tidig klöver som är lätta att blanda med andra arter. Väl anpassade till såväl extensiva som intensiva skördesystem, betesvallar och ihop med aggressiva gräsarter. Taifun har en avkastningsnivå som ligger högt över de flesta av marknadens vanligaste sorter. God vinterhärdighet i Götaland och större delen av Svealand. Medelsen/sen klöver. Stora plantor med många skott. Blomning i slutet av juni. Svårare att samodla med gräs, ofta blir det för lite eller för mycket. Bra överlevnadsförmåga, men när de väl försvinner ger de stora luckor i vallen. Ilte är en tetraploid estnisk sort. Mycket god vinterhärdighet i hela landet. Högre förstaskörd än de tidiga typerna. Snabb återväxt för en sen sort. Passar bäst för två, eller ibland tre, skördar. Vilka vallgräs passar bäst? Timotej finns med i alla blandningsförslagen. Har hög förstaskörd och mycket god vinterhärdighet. Bättre fiberkvalitet än de andra gräsen och bättre tillväxt vid låga temperaturer. Tidiga sorter som Comer och Lischka passar bra för intensiva skördesystem och ihop med aggressiva arter. Nuutti, Winnetou och Haukila har växtrytm som passar färre skördar. Rörsvingel är ett givet gräs i alla vallar som skördas fyra gånger per år. Trivs bäst på bördiga jordar med god tillgång till växtnäring, gärna lerjordar. Långsammare etablering än timotej, men mycket hög produktion från och med andra vallåret. God vinterhärdighet och god marktäckning. Tålig mot både torka och väta. Högst avkastningsnivå av gräsen. Kraftigare och djupare rotsystem än något annat gräs och därmed bra struktureffekt i växtföljden. Tålig mot avbetning, men svårt gräs att sköta i betet på grund av låg smaklighet. Engelskt rajgräs. Bästa gräset för vallar som skall användas till både slåtter och bete, eller som rena betesvallar. Snabb återväxt, tålig mot hård betning höst och vår, bra marktäckning och tramptålighet. Kräver ett jämnt, intensivt utnyttjande för att trivas bra. Som ren slåttervall tappar man mycket av poängen med rajgräs. Dessutom sämre vinterhärdighet i slåttervallar än i betesvallar och för slåtter passar rajgräset bäst i Götaland och bra lägen i Svealand. Ängssvingel. Ersättning till timotej vid lägre kvävenivåer. Dåligt komplement till timotej genom att bägge två har svag konkurrenskraft mot gräsogräs och öppet växtsätt. Hundäxing. Vinterhärdigt, torktåligt gräs. Passar bra för långliggande vallar. Donata är en sen hundäxingssort som passar bra ihop med lusern, rödklöver och timotej. Foderlosta. Mycket vinterhärdigt och torktåligt gräs, med god uthållighet. Sprider sig med underjordiska utlöpare. Relativt tåligt mot stående vatten. Passar bäst för två eller max tre skördar per år och mer långliggande vallar. Smakligt gräs som är ett bra komplement till timotej genom sin goda uthållighet och täthet i äldre vallar. I likhet med rörsvingel kraftigare och djupare rotsystem än något annat gräs. Bra struktureffekt i växtföljden. Osäker tillgång på utsäde. foto: andré maslennikov Blandningsförslag 2015 Rörsvingelblandningar Rörsvingelblandning 4 Kräver fyra skördar om året för att ge hög kvalitet. Mycket vinterhärdig blandning. Tålig mot både torka och översvämningar. Passar bäst på bördiga, välgödslade jordar. Trivs bäst med intensiv gödsling. Götaland Norrland. Rödklöver 3 5 kg Vitklöver 1 2 kg Timotej, tidig 10 kg Rörsvingel, tidig 9 kg Totalt kg/ha Rörsvingelblandning 2 Högre innehåll av timotej och lägre av rörsvingel, jämfört med föregående blandning. Avsedd för treskördesystem eller två skördar till dikor. Mycket härdig blandning för Götaland Norrland. Passar bäst på fuktiga, välgödslade jordar med god vattenhållande förmåga eller varierande dränering. Rödklöver 2 5 kg Vitklöver/Alsikeklöver 0 2 kg Timotej 12 kg Rörsvingel 4 kg Ängssvingel 2 kg Totalt kg/ha. tel

11 Betesblandningar mjölk och nöt Rörsvingelblandning Lusern Vinterhärdig rörsvingelblandning för torrare jordar. Avsedd för fyra skördar per år och bördiga, välgödslade jordar. Lusern 5 8 kg Rödklöver 2 5 kg Timotej, tidig 7 kg Rörsvingel, sen 7 kg Cikoria 1 kg Totalt 26 kg/ha Rödklöverblandningar Rödklöverblandning 4 Vallblandning för treskördesystem eller en förstaskörd med betning av återväxten. Fungerar även som betesvall, som ibland används till slåtter. Passar bäst för lite varmare, bördiga jordar i Götaland och Svealand. På jordar med varierande fuktighet och dränering kan man ersätta delar av rajgräset med ängssvingel/rörsvingel om återväxten inte betas. Rödklöver 1 5 kg Vitklöver 1 3 kg Svartkämpar 1 kg Eng rajgräs 8 kg Timotej 8 kg Ängssvingel/Rörsvingel 0 3 kg Totalt kg/ha Rödklöverblandning 9 Vallblandning utan både rajgräs och rörsvingel. Artrik blandning för hög kvalitet med två skördar per år. Vinterhärdig blandning för Götaland, Svealand och Norrland. Rödklöver 4 6 kg Vitklöver/Käringtand 0 3 kg Timotej 8-11 kg Foderlosta/Ängssvingel 4-8 kg Svartkämpar 0 1 kg Kummin 0 1 kg Totalt kg/ha Rödklöverblandning 10 Det breda innehållet av baljväxter, gräs och örter gör blandningen väl lämpad för jordar med varierande bördighet och dränering. Passar bäst för två till tre skördar per år. Den låga rödklöverandelen gör blandningen lämpad för tre till fem vallår. Bra blandning för köttproduktion. Rödklöver 2 kg Vitklöver 2 kg Käringtand/Alsikeklöver 2 kg Timotej 6 kg Rörsvingel/Foderlosta 5 kg Eng rajgräs/ängssvingel 5 kg Cikoria 1 kg Totalt 24 kg/ha Vallväxter för betesvallar Produktionsbeten Engelskt rajgräs är på många sätt det ideala gräset för produktionsbeten. Snabb återväxt, tramptåligt och högavkastande vid intensiv betning. Jämn tillväxt från april till slutet av oktober och trivs bäst med ett jämnt och högt betestryck. Fungerar bra med både rotationsbetning och kontinuerlig betning. Vinterhärdigheten är betydligt bättre i betesvallar än i slåttervallar och det är ett mycket snabbetablerat, oömt gräs som redan första året ger en god slitstyrka för intensiv betning av nötkreatur. Engelskt rajgräs trivs bra på de flesta väldränerade, bördiga jordar i Götaland och bra lägen i Svealand. Går sämre än timotej och ängsgröe på kallare, fuktigare jordar. Det är viktigt med jämn, intensiv gödsling och avbetning över hela säsongen för att få en bra uthållighet och vinterhärdighet. Diploida engelska rajgräs fungerar bäst i betet. De har visserligen lite lägre avkastning än de tetraploida sorterna, men å andra sidan ett tätare växtsätt, bättre tramptålighet och högre betesavkastning från och med andra vallåret. Ofta blandar man in en lägre andel tetraploida sorter, som har bättre smaklighet och högre produktion under första vallåret. Indicus 1 och Foxtrot är uthålliga, högavkastande diploida betessorter med hög, jämn beteskvalitet och liten tendens till stråskjutning från vår till höst. Indicus 1 är en ny sort som har bättre tålighet mot barfrost under vårvintern än äldre sorter. Finns tyvärr bara som konventionellt frö. Foxtrot är en äldre sort som används i de flesta länder i norra och västra Europa. Pålitlig och högavkastande under skiftande förhållanden över hela sitt odlingsområde. Dansk Gräsblandning innehåller en blandning av 60 % diploida engelska rajgräs, 15 % timotej, 15 % rödsvingel och 10 % ängsgröe. Alternativ till rena rajgräs på jordar med lite mer varierande bördighet och dränering. Gräs som ängsgröe och rödsvingel sprider sig med utlöpare och är också bra på att täcka luckor i betesvallen vid vattenkar, drivgångar, fuktiga partier etc. Timotej är ett bra komplement till rajgräs med bättre tillväxt vid temperaturer under 10 grader. Viktigt inslag i produktionsbeten för att hålla hög avkastning även under kyliga vårar och somrar. Trivs bäst med rotationsbetning. Baljväxter och örter kompletterar gräsen genom högre avkastning under varma, torra förhållanden. De är smakligare och har högre innehåll av protein och mineraler. Vitklöver är den vanligaste baljväxten i betesblandningar. Den är tålig och uthållig och har hög avkastning vid varma och fuktiga förhållanden. Vitklöver klarar sig bra med både rotationsbetning och kontinuerlig betning. Rödklöver är ett viktigt inslag i produktionsbetet. Ett bra komplement till vitklöver, med högre avkastningspotential och säkrare tillväxt, både under kalla och torra förhållanden. Rödklöver är betydligt bättre anpassad till rotationsbetning än till kontinuerlig betning. Tidiga rödklöversorter som Titus och Taifun har god uthållighet och produktion i betesvallar. foto: stina holmerin tel

12 Betesblandningar mjölk och nöt Cikoria Puna II är en högavkastande djuprotad ört som passar bäst på bördiga, välgödslade beten. Puna II ger mycket hög avkastning under högsommaren. Lika torktålig som lusern. Smakligt och mineralrikt inslag i betet. Kräver ett intensivt utnyttjande på sommaren för att trivas. Kummin är tillsammans med timotej den vallväxt som börjar växa tidigast på våren. Den är tålig mot både torka och väta. Långsam etablering, men uthållig även i äldre vallar. Värdefull vallväxt under torra, kyliga vårar och mycket vinterhärdig. Mineralrik. Svartkämpar är en uthållig, slitstark, trampoch betestålig vallväxt. Bra komplement till gräsen med bättre tillväxt under torra, näringsfattiga förhållanden. Kan liksom vitklöver sprida sig i luckor i vallen. Stort innehåll av mineraler. Ängssvingel och rörsvingel ersätter rajgräsen från Svealand och norrut på grund av bättre vinterhärdighet. Rörsvingel är ett grövre gräs och ställer större krav på fållindelning för att fungera. Motionsbeten Ängsgröe är ett lågavkastande betesgräs med mycket god vinterhärdighet. Det sprider sig med utlöpare och ger mycket tramptåliga, slitstarka och täta vallar från tredje vallåret. Kväver relativt mycket kväve för att trivas. Uthållig och odlingssäker på kalla mulljordar. Det viktigaste inslaget i betesvallar där tonvikten ligger på tramptålighet och långliggande vallar, inte produktion av mjölk och kött. Betydligt kortare växtsäsong än rajgräsen på hösten. Rödsvingel kompletterar ängsgröe med bättre anpassning till lägre kvävetillförsel och torra förhållanden. Liknade avkastningsnivå som ängsgröe. Vitklöver och svartkämpar är lättodlade arter som passar bra för både motionsbeten och produktionsbeten. Blandningsförslag 2015 Produktionsbeten Engelsk Fröblandning nr 4 Snabbetablerad, högavkastande och slitstark blandning. Tålig mot mycket intensiv betning. God anpassning till både kontinuerlig betning och rotationsbetning. På torrare jordar används rödklöver och svartkämpar. Dansk Gräsblandning används för lite kallare, fuktigare jordar. Vitklöver 2 3 kg Rödklöver, tidig 0 2 kg Engelskt rajgräs /Dansk gräsblandning (eng rajgräs, diploida 60 %, timotej 15 %, rödsvingel 15 %, ängsgröe 10 %) kg Svartkämpar 0 2 kg Totalt kg/ha Engelsk Fröblandning nr 8 Artrik, högavkastande blandning för intensiv rotationsbetning. Bred blandning med god anpassning till varierande förhållanden. Passar bäst för bördiga, väldränerade jordar i Götaland och gynnade lägen i Svealand. På lite näringsfattigare, torrare jordar kan man ersätta en del av klövern med käringtand och öka andelen svartkämpar. Vitklöver 3 kg Rödklöver 0 3 kg Cikoria 1 1,5 kg Kummin 1 1,5 kg Svartkämpar 0 3 kg Timotej 5 7 kg Engelskt rajgräs kg Totalt kg/ha Engelsk fröblandning 5 Artrik, högavkastande blandning för intensiv rotationsbetning i kallare, fuktigare lägen i Götaland och Svealand. Lägre andel rajgräs och högre andel timotej, ängssvingel, ängsgröe och rödsvingel. Vitklöver 2 3 kg Rödklöver 2 3 kg Cikoria 1 kg Dansk gräsblandning (eng rajgräs, diploida 60 %, timotej 15 %, rödsvingel 15 %, ängsgröe 10 %) 0 5 kg Olssons gräsblandning (timotej 45 %, ängssvingel 15 %, rödsvingel 15 %, ängsgröe 15 %, eng rajgräs 10 %) kg Totalt kg/ha Motionsbeten, enklare skötsel, långliggnde vallar Engelsk Fröblandning 9 Passar bäst för vallar där det är större tonvikt på enkel skötsel och motionsbete än på hög produktion av mjölk och kött. Vinterhärdig och passar även bra för långliggande betesvallar. Timotejen och ängssvingeln producerar bra under de första två vallåren, därefter dominerar ofta ängsgröen kraftigt. Viktigt med putsning/avbetning under de två första vallåren för att gynna ängsgröen och rödsvingeln. Kan användas som produktionsbete på mulljordar, där alla andra gräs utom ängsgröe brister i produktion och uthållighet. Vitklöver 2 3 kg Svartkämpar 0 2 kg Olssons gräsblandning (timotej 45 %, ängssvingel 15 %, rödsvingel 15 %, ängsgröe 15 %, eng rajgräs 10 %) kg Totalt kg/ha foto: odd nygård tel

13 Vallblandningar för fuktiga jordar Vilka vallväxter passar bäst för fuktiga jordar? Timotej finns med i de flesta vallblandningar för fuktiga jordar och är relativt tålig mot stående vatten och vattensjuka jordar. Mycket vinterhärdig, tål vårfrost och växer bättre än andra vallgräs vid låga temperaturer. Etablerar sig snabbt och ger höga skördar redan första vallåret. Trivs bäst med rik tillgång på kväve. Nackdelen är att den inte bildar en bra vallsvål att köra på och att dess glesa växtsätt gör att kvickroten gärna får fäste i vallen. Bra foderkvalitet. Rörsvingel och foderlosta är intressanta samodlingsgräs till timotej. De utvecklas långsamt under insåningsåret, men sprider sig med utlöpare och bildar med tiden täta bestånd med god konkurrenskraft mot ogräs. Bägge har djupa, kraftiga rotsystem som skapar en vallsvål med god bärighet. Rörsvingeln har mycket god vinterhärdighet i hela landet och är tålig mot dålig dränering. Foderlostan är lika vinterhärdig som rörsvingeln, men inte riktigt lika tålig mot översvämningar. Ängsgröe och rödsvingel har traditionellt används mycket på kväverika, väldränerade mulljordar. De växer med utlöpare och skapar med tiden en stark vallsvål och god konkurrensförmåga mot gräsogräs. Passar bättre till bete än slåtter och har betydligt lägre avkastning i slåttervallar än rörsvingel och foderlosta. Rörflen används på jordar som är för blöta för de andra vallväxterna. Mycket vinterhärdig och uthållig, passar bäst för långliggande vallar. Långsam etablering, men sprider sig med utlöpare och bildar med tiden täta bestånd med god bärighet. Är svår att samodla och sås helst i renbestånd eller ihop med en liten mängd alsikeklöver. Grovt, kraftigt gräs med lägre smältbarhet och bra foder till lågproducerande djur, dikor etc. Används även för halmproduktion, antingen vår- eller sommarskördad. Alsikeklöver är tåligare än andra klöverarter mot översvämning, dålig dränering och lågt ph-värde. Även bra mot markpackning. Den diploida sorten Aurora är en spädare, mer uthållig alsikeklöver, som inte blir så grov som de tetraploida sorterna. Att välja mellan de olika vallväxterna i blandningsförslagen Rödklöver/vitklöver. Rödklöver passar bäst för slåtter och kortvariga vallar, vitklöver för bete och mer långliggande vallar. Rörsvingel/foderlosta. Rörsvingel passar bäst för tre fyra skördar per år, foderlosta för två per år. Bägge fungerar bäst i långliggande vallar. Alsikeklöver/vitklöver. Alsikeklöver passar bäst för tre- till fyraåriga vallar med sämre dränering och för slåttervallar med färre skördar per år. Vitklöver passar bättre för mer långliggande vallar, bete och intensivare skördesystem. Timotej/Olssons gräsblandning. Timotej passar för slåtter, lågt ogrästryck och treåriga vallar. Olssons gräsblandning passar för bete, högt ogrästryck och långliggande vallar. Blandningsförslag 2015 Vallblandning 1 för fuktiga jordar Artrik blandning för jordar med sämre dränering. Den breda artsammansättningen gör den väl anpassad till variationer i bördighet och dränering. Alsikeklöver 3 kg Käringtand 3 kg Vitklöver/Rödklöver 2 kg Cikoria 1 kg Timotej 5 8 kg Foderlosta/Ängssvingel 5 8 kg. Totalt kg/ha Klöverblandning för fuktiga jordar Högavkastande ensilageblandning för jordar med varierande dränering eller för områden med hög nederbörd. Rödklöver/Vitklöver 3 kg Alsikeklöver 3 kg Timotej 5 8 kg Rörsvingel/Foderlosta/Olssons gräsblandning 8 15 kg Totalt kg/ha Vallblandning 2 för fuktiga jordar Slåtterblandning för tvåskördesystem på fuktiga jordar. Högre timotejandel i kortvariga vallar, högre andel foderlosta i mer långliggande vallar. Alsikeklöver 0 5 kg Timotej 5 13 kg Foderlosta 5 15 kg Totalt kg/ha Rörsvingelblandning 3 Intensiv vallblandning med hög gräsandel för ensilage/återväxtbete på kväverika mulljordar. Passar bäst för vallar som skall ligga mer än tre år eller för jordar med högt ogrästryck. Kan även användas som ren betesvall. Alsikeklöver/Vitklöver 0 3 kg Timotej/Olssons gräsblandning 5 10 kg Rörsvingel kg Totalt kg/ha Vallblandning 4 för fuktiga jordar Smaklig betesblandning för jordar med varierande dränering eller områden med hög nederbörd. Hög andel baljväxter och örter. Passar bra till både slåtter och bete. Vitklöver 2 kg Alsikeklöver 2 kg Kummin 2 kg Olssons gräsblandning kg Totalt kg/ha Rörflensblandning 1 För jordar som är för dåligt dränerade för timotej, rörsvingel och foderlosta. Kan användas till både halm och grovfoder. Viktigt att sådden av rörflen sker under goda förhållanden, dvs rätt sådjup (1cm), rätt temperatur (minst 12 C) och lagom fuktig såbädd. Alsikeklöver 0 2 kg Rörflen 15 kg Totalt kg/ha foto: kjell sjelin tel

14 Lusernblandningar Lusern ger högre avkastning än rödklöver på rätt jord och med rätt sorter. Bra omväxlingsgröda på klövertrötta jordar. Kräver god kunskap och god teknik för att lyckas. Ger torrare grönmassa än klöverarterna. Ger högre proteinhalt än rödklöver. Den torktåligaste vallväxten. Mindre känslig för rotröta än rödklöver, men gynnas av god växtföljd. Mycket hög avkastning, speciellt tredje och fjärde vallåret. Utmanande odling. Lusern kräver intresse Lusern kan sällan odlas på alla skiften på en gård. Den trivs bäst på djupa, bördiga, väldränerade jordar med ph-värde över 6,0. Undvik packade jordar och jordar med stark kapilläritet. Kan man odla höstraps och höstvete fungerar lusern nästan alltid bra. Jordar där timotej och vitklöver går bättre än andra vallväxter är däremot oftast för vattenhållande. Lusern kräver god kunskap och god teknik Jämfört med rödklöver måste allt kring sådden göras lite bättre. Lusern är känslig för markpackning, kall jord, för torr eller för blöt såbädd och behöver mer ljus och värme för bra etablering. Den är känsligare än rödklöver för putsning, betning och beskuggning av insåningsgrödan. Vid kalla, fuktiga förhållanden är det också viktigt med rätt sort. Samodling med gräs Tidiga timotejsorter som t ex Comer, Lischka och Grindstad är bra i vallar som ligger i max tre år och där jorden oftast håller fukten fram till mitten av juni. Hundäxing, foderlosta och rörsvingel passar bra för mer långliggande vallar och på jordar som är för torra för timotej. Rörsvingel kräver bördiga jordar, gärna leror, för att trivas. Undvik om möjligt tidiga gräsarter och sorter som går i ax långt innan lusernen börjar blomma. För lusernens uthållighet och foderkvalitet är det viktigt med sena sorter av hundäxing. Foderlosta är tåligare än de andra gräsen mot värme och torka och passar, i motsats till hundäxing och rörsvingel, bäst i mer extensiva skördesystem med två eller tre skördar per år. Foderlosta och rörsvingel passar bra att blanda med timotej, för att ge högre skörd under första vallåren och högre avkastning och kvalitet i förstaskörden. Variera sort och artval mellan olika fält Både för skördekvalitet, resistens mot sjukdomar, genetisk variation och utvintring är det positivt att inte alla fält är sådda med samma lusernsort eller art. Den gulblommiga Karlu har t ex lite lägre avkastning än Daphne och Power 4:2, men skadas sällan av vårfrost, som de andra sorterna gör. Blir förstaskörden försenad är det också bra att ha några fält med lusern, som håller kvaliteten bättre vid sen skörd. Nya amerikanska sorter som Power 4:2 har bredare sjukdomsresistens än europeiska sorter. Både den och Karlu saknar släktskap med de europeiska lusernsorterna. Rätt typ och sort av lusern? Daphne är modern fransk ensilagesort från 1990-talet. Hög avkastning, trots att det är en relativt finstjälkig sort. Bra etablering även på svåra lusernjordar och mycket tålig mot olika sjukdomar. Daphne har djup pålrot och violetta blommor. Karlu är en estnisk korsning mellan gulblommiga och blåblommiga lusernsorter. Färgen varierar med mest gula, men även violetta och vita blommor. Härstammar från långliggande vallar på estnisk alvarmark. Rotsystemet är omfattande med förgrenade pålrötter, stort fintrådigt rotsystem och underjordiska utlöpare. Karlu är tåligare mot torka, översvämning och utvintringsskador än de andra lusernsorterna. Överlägsen på riktigt torra, lätta jordar. Sprider sig med utlöpare och blir ofta tätare med åren. Karlu har kontinuerlig skottillväxt och senare och mer utdragen blomning. Efter skörd är återväxten långsam och bladrik och passar därför bra med slåtter i förstaskörden och bete av återväxten. Luzelle är en fransk betestålig lusernsort från 1990-talet. Bra anpassning för såväl bete, rundbalsensilage och hö. Den har högre proteinhalt och något spädare stjälk än Daphne. Luzelle har violetta blommor och djup pålrot. Efter förädling ligger rothalsen under markytan, vilket skyddar mot betning, tramp- och körskador. Den sänkta rothalsen ger också långsammare återväxt och ett lägre, mer liggande växtsätt. Sjukdomsresistensen är sämre och avkastningen är något lägre än för Daphne och Power 4:2. Power 4:2 är en högavkastande amerikansk lusern, som har en helt annan härstamning än de europeiska sorterna. Anpassad för intensiv vallodling i långliggande vallar. Sorten är frisk och har ett bladrikt växtsätt (kallas multifoliolate leaf expression i USA). Sammanfattning av sortegenskaper foto: Kjell Sjelin Förklaring: > = mer eller bättre än >> = mycket mer eller bättre än Etableringsförmåga på svåra lusernjordar: Daphne > Power 4:2 >> Luzelle, Karlu Passar för rundbalar: Luzelle > Karlu > Daphne, Power 4:2 > Avkastning: Power 4:2, Daphne > Luzelle > Karlu Långliggande vallar: Karlu >> Power 4:2 > Daphne, Luzelle, Betestålighet: Luzelle > Karlu Genetisk variation: Karlu > Power 4:2 >> Luzelle > Daphne Anpassning för 4-skördesystem: Power 4:2 > Daphne > Luzelle >> Karlu Sjukdomsresistens, krav på växtföljd: Daphne, Power 4:2 >> Luzelle, Karlu tel

15 foto: per andersson Blandningsförslag 2015 Lusernblandning 7 Protein- och ensilageblandning med mycket hög lusernandel. Används istället för rena lusernvallar, eftersom vallar med enbart lusern ger för mycket ogräsinslag, speciellt under vintern. Lusern kg Timotej/Hundäxing/Foderlosta 3 5 kg Totalt kg/ha Gotlandsblandning Lusernblandning för hö, ensilage och återväxtbetning på jordar som är för torra för timotej och rödklöver. Sena sorter av hundäxing och rörsvingel. På dåligt dränerade delar av vallen kan man även blanda in käringtand. Svartkämpar används om vallen skall betas intensivt. Lusern kg Hundäxing Donata/Foderlosta/Rörsvingel 8 10 kg Käringtand 0 5 kg Svartkämpar 0 2 kg Totalt kg/ha Smålandsblandning Lusernblandning för ensilage eller återväxtbetning på bördiga jordar med normala fuktighetsförhållanden, varken för torra eller för fuktiga. På torrare jordar, eller om vallen skall ligga längre än tre år, kan man gärna blanda in timotej och foderlosta. På dåligt dränerade delar av vallen kan man blanda in käringtand. Svartkämpar används om vallen skall betas intensivt. Lusern kg Timotej, tidig 5 10 kg Foderlosta/Rörsvingel 0 5 kg. Käringtand 0 5 kg Svartkämpar 0 2 kg Totalt kg/ha Lusernblandning 5 Liknar föregående blandning men är mer artrik och varierad. Den innehåller fyra baljväxtarter, tre gräs och två örter. Passar även bra på jordar med varierad bördighet och dränering. Lusern 9 kg Foderlosta/Timotej 5 10 kg Rödklöver 1 kg Käringtand 1 kg Humlelusern 1 kg Svartkämpar 1 kg Eng rajgräs 1 kg Totalt kg/ha Lusernblandning 3 Lusernblandning för ensilage i tre skördar eller bete av återväxten. Passar bäst för jordar med bra tillgång på vatten och näring. Lusern 8 kg Rödklöver 2 kg Timotej 3 kg Eng rajgräs 5 kg Hundäxing 2 kg Totalt 20 kg/ha Rörsvingelblandning Lusern Proteinrik och vinterhärdig ensilageblandning för bördiga, välgödslade jordar. Passar bäst för tre till fyra skördar. På bra lusernjordar kan hela eller delar av rödklövern ersättas av lusern. Tvärtom på sämre lusernjordar. Lusern 5 8 kg Rödklöver 2 5 kg Timotej, tidig 7 kg Rörsvingel, sen 7 kg Svartkämpar 1 kg Totalt 26 kg/ha Lusernblandning 6 Uthållig slåttervallsblandning, främst för långliggande vallar och lite mer extensiva skördesystem. Bred anpassning till både torra och blöta förhållanden. Den höga andelen baljväxter gör den väl anpassad även till låga gödselgivor. Kan användas till hö, ensilage och återväxtbete, beroende på sortval. Lusern 5 kg Käringtand 5 kg Timotej 5 kg Foderlosta 5 kg Svartkämpar 1 kg Pimpernell 1 kg Totalt 23 kg/ha tel

16 Käringtandsblandningar Käringtand kommer bäst till sin rätt i odlingssystem med svag gödsling och en eller två skördar per år. Tål både torka och dålig dränering, men konkurreras ut av klöverarterna vid intensiva skördesystem och intensiv gödsling. Växer främst under sommaren och gynnas av höga temperaturer. Svagare tillväxt under höst och vår. Trivs bäst på lågt gödslade leror och mjälor och ph-värdet har ingen större betydelse för tillväxten. Rotsystemet är djupt fintrådigt. Lusernblandning 6 Uthållig slåttervallsblandning för långliggande vallar. Bred anpassning till både torra och blöta förhållanden. Den höga baljväxtandelen gör den väl anpassad även till låga gödselgivor. Kan användas till hö, ensilage och återväxtbete, beroende på sortval. Lusern 5 kg Käringtand 5 kg Timotej 5 kg Foderlosta 5 kg Svartkämpar 1 kg Pimpernell 1 kg Totalt 23 kg/ha Sådd. Käringtand kräver god fukt och temperaturer på grader för en lyckad etablering % av fröna kan vara hårda och behöver därför mer fukt än normala frön för att gro. Det är viktigt att kvävefixeringen kommer igång så snabbt som möjligt efter uppkomst, men den startar på allvar först vid grader. Har man inte odlat käringtand på fem till tio år, bör fröna ympas med en speciell bakteriekultur. Visserligen finns det ofta små mängder käringtandsbakterier utspridda i jorden, men som nämns ovan är det viktigt att kvävefixeringen snabbt kommer igång. Käringtand gynnas av ljus och värme och det är viktigt att den inte skuggas av skyddsgrödan. Ett vanligt alternativ är att så i renbestånd i slutet av maj, putsa av ogräs efter sex till sju veckor och skörda eller beta i slutet av augusti. Foderkvalitet. Käringtand skiljer sig från andra baljväxter genom sitt innehåll av kondenserade tanniner, sin tunna, torra stjälk och en utdragen blomning. Innehållet av tanniner gör att proteinkvaliteten blir bättre än hos klöver- och lusernarter. Passar bättre än andra baljväxter till hö eller torrt hösilage genom det bladiga, torra växtsättet. Den utdragna blomningen och det bladrika växtsättet gör att den kombinerar hög kvalitet med få skördar. En av de smakligaste växterna för idisslare i både bete, hö och ensilage. Mycket bra foder till unga idisslare och får. Oberhaunstaedter är en äldre tysk sort med hög proteinkvalitet och god anpassning till både slåtter och bete. Den blommar kring 20 juni och passar bäst för samodling med sena sorter av timotej och foderlosta. Blandningsförslag 2015 Käringtandsblandning 1 Hö- och proteinblandning avsedd för en eller två skördar per år, eller bete av återväxten. Använd Olssons gräsblandning om återväxten skall betas regelbundet. Timotej passar bäst på fuktigare jordar och i vallar som skall ligga tre till fyra år. Foderlosta passar bäst på jordar som är för torra för timotej och i mer långliggande vallar. Med mer käringtand blir vallen mer proteinrik. Käringtand 8 12 kg Timotej, sen/ Olssons gräsblandning/ Foderlosta 5 12 kg Totalt kg/ha Käringtandsblandning 4 Örtrik blandning som passar bra till hö, ensilage och återväxtbete. Vid lågt betestryck kan den också användas som ren betesvall. På varierande jordar och när vallen skall användas till ensilage eller bete kan man eventuellt lägga till 1 kg vitklöver eller alsikeklöver (använd inte alsikeklöver till hästar). Käringtand 5 kg Kummin 1,5 kg Svartkämpar 1,5 kg Pimpernell 0 1 kg Lusern Karlu 0 1 kg Vitklöver/Alsikeklöver 0 1 kg Olssons gräsblandning 10 kg Totalt kg/ha foto: per andersson Rödklöverblandning 11 Vinterhärdig blandning med hög andel baljväxter. Bred anpassning för både kortvariga och långliggande vallar beroende på val av arter. Rödklöver 3 5 kg Käringtand/Lusern 5 kg Timotej 5 7 kg Foderlosta 5 kg Ängssvingel 0 2 kg Totalt kg/ha Slåtterängsblandning 1 Artrik hö- och betesblandning för magrare, torrare jordar. Vitklöver 0 1 kg Käringtand 4 kg Humlelusern/Lusern Karlu 4 kg Pimpernell 1 kg Svartkämpar 1 kg Timotej/Ängssvingel 5kg Foderlosta 5 kg Totalt kg/ha Slåtterängsblandning 2 Artrik höblandning för mer näringsrika jordar. Passar bra på jordar med varierande bördighet och dränering. Rödklöver 1 kg Alsikeklöver 1 kg Käringtand 3 kg Humlelusern 1 kg Lusern Karlu 1 kg Pimpernell 1 kg Svartkämpar 1 kg Timotej, sen 5 kg Foderlosta 5 kg Totalt 20 kg/ha tel

17 Foderlosta och rörflen Nygamla gräs med ny framtid? De senaste årens extrema väder väcker intresse för gräsarter som trivs med både torra och blöta förhållanden. Även jordar med dålig dränering kan med rätt artval utnyttjas bättre för vallproduktion och då kan nygamla arter som foderlosta och rörflen spela en viktig roll. Foderlosta Utbredning. Foderlosta har under 1900-talet odlats av och till i de flesta länder i Skandinavien och nordöstra Europa. Immigranterna tog med sig växten till Kanada och USA, där den under 1900-talets mitt var ett av de mest odlade fodergräsen. I takt med en intensivare vallodling med fler skördar har foderlosta successivt ersatts av gräs som hundäxing och rörsvingel. Idag används den mest till extensiva slåttervallar på torra jordar. Egenskaper. Foderlostan är förmodligen det torktåligaste av alla vallgräs, inklusive hundäxing och rörsvingel. Vinterhärdigheten och tåligheten mot stående vatten är också mycket god och i Kanada odlas den lika långt norrut som de mest vinterhärdiga timotejsorterna. Jämfört med andra gräs är förstaskörden hög och återväxten långsam. Den passar bäst för två skördar per år, gynnsamma år till och med tre skördar. Skördetidpunkt och kvalitet i förstaskörden ligger mellan timotej och ängssvingel. Foderlostan har strån även i återväxten, vilket gör den väl anpassad till höproduktion. I skandinaviska sortförsök har foderlosta oftast lägre avkastning än timotej första vallåret, likvärdig avkastning andra året och betydligt högre avkastning tredje året. På mulljordar är foderlosta ett uthålligt, slitstarkt slåttergräs för två-skördesystem. Det är uthålligare än andra gräs på mulljordar som både kan vara för blöta och för torra. Sådd och etablering. Foderlostan har liksom hundäxing och rörsvingel stora lätta frön och långa transporter till fält kan leda till att fröet skiktar sig i sålådan, som därför bör vara utrustad med omrörare. Foderlosta gynnas av samodling med snabbetablerade arter som timotej, käringtand, lusern och alsikeklöver. Den sprider sig med utlöpare och kan med tiden bilda täta bestånd. Varför foderlosta på 2000-talet? Bra samodlingsgräs med lusern och käringtand på torra jordar i östra Sverige där nederbörd och näring inte räcker för mer än två skördar. Bra vallgräs tillsammans med timotej och alsikeklöver på fuktiga jordar, som ofta inte skördas mer än två gånger per år. Foderlosta har god uthållighet, varför vallens liggtid kan fördubblas jämfört med en traditionell timotej/ängssvingelvall. På svårbrukade skiften är långliggande vallar en bra lösning. Rörflen Med extremare klimat och sämre underhåll av äldre dräneringssystem är det lämpligt att så in rörflen permanent på många låglänta jordar. Egenskaper. Rörflen är ett grovt vassliknande gräs med flexibel användning till halm, hö och ensilage. Det sprider sig med utlöpare, bildar täta bestånd, är torktåligt, vinterhärdigt och fritt från bladsjukdomar. Rörflen tål översvämning och vattensjuka marker bättre än andra gräs. Det är svårt att samodla och trivs därför bäst i renbestånd. Etablerade rörflensvallar ligger minst år i Nordamerika. Gödsling. Mycket tacksamt för höga kvävegivor. God förmåga att lagra kväve i det stora rotsystemet. Ett av de effektivaste gräsen för tillförsel av stora mängder näring. Etablering. Långsam groning och etablering, därför viktigt att sådden sker under gynsamma förhållanden. Rätt sådjup (1cm), varm såbädd (minst 12 C) och lagom fukt ger säker etablering. Sås i renbestånd. Användning. Rörflen har flexibel användning, både till foder och strö. Som strömedel är det nästan likvärdigt med vårsädeshalm. Kan skördas till halm antingen tidig vår eller under högsommaren. Sent skördad rörflen är ett utmärkt foder till dikor, som ofta får för bra hull. I Nordamerika används det även i treskördesystem till mer högproducerande djur. Ett bra val på svårbrukade jordar som inte plöjs så ofta och på fält med stora variationer mellan blöt och torr jord. Rörflen kräver, liksom rörsvingeln, hög kvävetillförsel för att fungera i intensiv produktion och då används sorter med låg alkaloidhalt, vilket de flesta har. Fungerar även bra att blanda med annat grovfoder i fullfodersystem. foto: per-olov Eriksson/N tel

18 Slåttervallsblandningar hästar Artrika blandningar har många fördelar, både för odlingen och för det färdiga fodret. Även hästar behöver en varierad diet, med bra sammansättning av fiber, mineraler och kolhydrater. Med fler arter i vallen ökar även odlingens torktålighet, tålighet mot stående vatten, snabb återväxt, kvävefixering, uthållighet i äldre vallar etc. Val av gräs I hästvallar används ofta relativt stora andelar timotej kompletterat med andra gräs som ängssvingel, foderlosta, rödsvingel och rörsvingel. Timotej har hög avkastning och upprätt växtsätt, är lätt att torka och har en frisk, smaklig bladmassa. Som foder har den såväl hög fiberandel som fiberkvalitet och låg sockerhalt. Ofta blandar man timotejsorter av olika tidighet för att få jämnare kvalitet och tillväxtrytm. Höga timotejandelar fungerar bäst på två- till treåriga vallar med god tillgång på vatten och kväve. Foderlosta och rörsvingel är bra komplement till timotej, med bättre torktålighet, uthållighet och konkurrensförmåga mot ogräs. Det djupa, kraftiga rotsystemet ger slitstyrka och bra jordstruktur. Foderlostan har hög förstaskörd, men något svagare återväxt. Den har ett lättorkat strå, både i förstaskörd och återväxt, som ger bra struktur till fodret. Rörsvingel är ett grovt gräs med mycket höga, bladrika återväxtskördar. Vid lägre kvävegivor och på magrare jordar minskar man andelen timotej och ökar istället ängssvingel och rödsvingel. Ska återväxten betas, eller vallen med tiden användas som betesvall, använd Olssons Gräsblandning. Val av baljväxter Baljväxter är ett bra komplement till gräs med högre innehåll av mineraler och vitaminer, lågt sockerinnehåll och hög proteinhalt vid tidig skörd. Med högre andel baljväxter i vallen minskas behovet av extra kvävetillförsel. Lusern är en klassiker som hästfoder. Den är högavkastande, smaklig, mineralrik och har bra fiberkvalitet. Går bra att blanda med gräs på de flesta bördiga, väldränerade jordar, speciellt i södra och östra Sverige. Lusernblandningar får ofta hög gräsandel i första- skörden och hög lusernandel i återväxtskördarna. Lämplig kvävegiva i vallfröblandningen med 5 kg lusern per hektar är kg N/ha och skörd. För mer information om sorter och blandningar, se även Lusernblandningar på sid Käringtand är lättodlad och kan odlas på många jordar som är för dåligt dränerade, har för lågt ph och för låg bördighet för lusern. Den är inte aggressiv och ger en stabil andel i vallen. Käringtand är spädare än lusern och lätt att torka till hö, men har lägre avkastning per hektar. Val av örter Örterna kompletterar gräsen bra genom högre innehåll av mineraler och vitaminer. De har bra tillväxt under torra, varma förhållanden när gräsen producerar dåligt. Kummin är uthållig och passar bra i vallar som skall ligga tre till sex år. Det är en aromatisk växt som ger god doft åt hö och ensilage. Den är mineralrik och innehåller en högre fettandel än andra vallväxter. Kummin är lättorkad till både hö och hösilage. Tillväxtrytmen passar bra i ett tvåskördesystem för timotej. Svartkämpar och pimpernell trivs bäst på torrare, näringsfattiga jordar med försiktig kvävegödsling. foto: gunnar danielsson tel

19 Blandningsförslag 2015 Timotejblandning 2 En blandning med hög andel (50 70 %) timotej, kompletterat med ängssvingel och rörsvingel/foderlosta. Passar bäst på jordar med god tillgång på vatten och näring, gärna lerjordar. Rörsvingel/foderlosta har en viktig funktion i blandningen genom sin goda struktureffekt och bättre konkurrenskraft mot kvickrot och andra gräsogräs i äldre vallar. Timotej kg Foderlosta/Rörsvingel 3 4 kg Ängssvingel 2 kg Lusern 0 5 kg Kummin 0 1 kg Totalt kg/ha Timotej/Foderlosta blandning Tål torka betydligt bättre än föregående blandning. Den höga andelen foderlosta gör blandningen lämpad även för långliggande vallar. Bäst anpassad för två skördar per år. Mycket god vinterhärdighet. Klarar dålig dränering. Timotej 8 10 kg Foderlosta 8 12 kg Lusern 0 5 kg Kummin 0 1 kg Totalt kg/ha Hästblandning 4 slåtter Örtrikare blandning med käringtand och en lägre timotejandel. Passar bäst med lite lägre kvävenivåer än föregående blandning. Kan fungera bra även med varierande jord och gödsling. På näringsfattiga jordar kan en del timotej ersättas av rödsvingel eller ängssvingel. Timotej 8 10 kg Foderlosta 3 5 kg Ängssvingel/Rödsvingel 2 4 kg Käringtand 3 kg Svartkämpar 1 kg Pimpernell 0 1 kg Totalt kg/ha Hästblandning 6 slåtter Lik föregående blandning, men passar bättre på torrare jordar i östra och södra Sverige. Högre baljväxtandel gör den väl anpassad till ekologisk produktion. Käringtand 3 5 kg Lusern Karlu 3 5 kg Timotej 5 kg Foderlosta 5 kg Rödssvingel/Hundäxing 0 5 kg Svartkämpar 1 kg Pimpernell 1 kg Totalt kg/ha foto: stina holmerin Hästblandning 12 slåtter Lägre timotejandel än andra blandningar. Innehåller istället större andel grova gräs med låg sockerhalt, som rörsvingel och hundäxing. Passar bra på bördiga jordar och som vinterfoder till hästar med lågt näringsbehov. Kan användas till både slåtter och bete. Rörsvingel 4 5 kg Hundäxing Donata 4 5 kg Rödsvingel 4 5 kg Timotej 4 5 kg Lusern 0 5 kg Kummin 0 1 kg Totalt kg/ha Hästblandning 13 slåtter Lite spädare gräsblandning som passar bra på fuktiga, kalla jordar. Tålig mot bete och anpassad för mer långliggande vallar. Lagom timotejandel, 45 %, för en relativt måttlig intensitet på skördenivå och kvävetillförsel. Väl lämpad för vallar som används till slåtter de första åren och sedan övergår till betesvallar. Olssons Gräsblandning (timotej 45 %, ängssvingel 15 %, rödsvingel 15 %, ängsgröe 15 %, eng rajgräs 10 % ) kg Käringtand 1 3 kg Kummin 0 1 kg Svartkämpar 0 1 kg Totalt kg/ha Hästblandning 1 En bra vall som är lätt att torka till hö trots den högre baljväxtandelen. Passar bra för ekologisk produktion och vid låga kvävegivor. Kan användas både till slåtter och bete. Bra till kombinationen häst och får. Käringtand 5 kg Kummin 1,5 kg Svartkämpar 1,5 kg Olssons Gräsbandning kg Totalt kg/ha Hästblandning 5 Denna blandning innehåller även vitklöver och är lämplig på jordar där man vet att vitklövern normalt inte sprider sig för mycket, eller till hästar med högt proteinbehov. Passar bra för ekologisk produktion och vid låga kvävegivor. Kan användas till både slåtter och bete. Bra till kombinationen häst och får. Vitklöver 1 2 kg Käringtand 3 4 kg Kummin 1,5 kg Svartkämpar 1,5 kg Olssons Gräsbandning kg Totalt kg/ha tel

20 Betesvallsblandningar hästar Hästar med högre näringsbehov Hästblandning 2 Tramptålig, högavkastande blandning som ger ett näringsrikt bete med hög halt av mineraler och vitaminer. Bra för hästar med högre krav på näring. För hästar med högre proteinbehov, till exempel fölston och unghästar, använder man oftast alternativet med 1 2 kg vitklöver per hektar. Odlingsmässigt passar blandningsförslaget bäst på bördigare, varma jordar med ph över 5,9 6,0, dvs bra vitklöverjordar. Mycket god torktålighet, men inte anpassad till kalla, fuktiga jordar och mullfattiga leror. Vinterhärdig från Götaland till Svealands slättbygd. Bra höstbete. Kräver god fållindelning och ett relativt stort djurantal, så att betet hela tiden kan hållas tätt och smakligt. Lämplig för bete, ensilage och hösilage, men inte för hö. Vitklöver 0 1 kg Käringtand 3 kg Lusern Luzelle 3 kg Cikoria 1 kg Svartkämpar 1 kg Dansk gräsblandning (eng rajgräs, sena diploida 60 %, timotej 15 %, rödsvingel 15 %, ängsgröe 10 %) kg Totalt kg/ha Hästblandning 9 Samma typ som Hästblandning 2, men bättre anpassad för kallare, fuktigare förhållanden. Allsidig, artrik blandning med god anpassning till de flesta odlingsförhållanden. Härdig och uthållig för Götaland och Svealand. Vitklöver 0 2 kg Käringtand 3 5 kg Cikoria 1 kg Svartkämpar 2 kg Dansk gräsblandning (eng rajgräs, sena diploida 60 %, timotej 15 %, rödsvingel 15 %, ängsgröe 10 %) 0 7 kg Olssons gräsblandning (timotej 45 %, ängssvingel 15 %, rödsvingel 15 %, ängsgröe 15 %, eng rajgräs 10 %) 8 15 kg Totalt kg/ha Betesblandning lusern Lusernrikt bete som passar bäst för växande hästar och hästar med stort näringsbehov. Betas med intensivt fållsystem, max 2 4 dagar per fålla. Kan odlas på de flesta bördiga, väldränerade jordar med ph över 6,0. Mycket torktålig blandning. Lusern Luzelle (betestålig)/karlu (gulblommig) kg Hundäxing Donata/Timotej 3 5kg Svartkämpar 2 kg Totalt kg/ha Hästblandning 10 Paddockblandning med hög rajgräsandel. Mycket snabb etablering. Kan användas både till komplett sådd och som årlig hjälpsådd med ca 10 kg/ha och år. Passar bäst på varmare, mer drivande jordar och med fölston/växande hästar, gärna i gynnsamt läge i Götaland och Svealand, där den goda potentialen för hög betesproduktion under hösten kommer väl till sin rätt. Tålig mot bete första vintern. Vitklöver 0 1 kg Svartkämpar 2 kg Dansk gräsblandning (eng rajgräs, sena diploida 60 %, timotej 15 %, rödsvingel 15 %, ängsgröe 10 %) kg Totalt kg/ha Hästar med lägre näringsbehov Hästblandning 4 bete Artrik blandning med grov struktur och låg sockerhalt, för hästar med lågt eller medellågt näringsbehov. Bra anpassning till både torra och blöta förhållanden och trivs bäst på näringsrika, bördiga jordar. Normalt består blandningen av lika mycket rörsvingel och Olssons gräsblandning. För högre beteskvalitet och lägre tillförsel av kväve, ökas andelen Olssons gräsblandning. På näringsfattiga jordar kan hela eller delar av rörsvingeln ersättas med en blandning av rödsvingel och hundäxing. Rörsvingeln ger ett utmärkt bete för lättfödda hästar, är vinterhärdigt och mycket tåligt mot både torka och dålig dränering. Etableringen är något långsam, men med tiden bildas täta, tramptåliga bestånd. Bör betas försiktigt de första 18 månaderna efter sådd. Väl etablerad har rörsvingeln ett stort och djupt rotsystem med utmärkt slitstyrka. Lång tillväxtperiod på hösten. Käringtand 2 kg Svartkämpar 2 3 kg Cikoria 0 1 kg Humlelusern 0 1 kg Olssons gräsblandning (timotej 45 %, ängssvingel 15 %, rödsvingel 15 %, ängsgröe 15 %, eng rajgräs 10 %) 5 15 kg Rörsvingel 5 15 kg Totalt kg/ha Hästblandning 12 bete En slitstark paddockblandning av amerikansk typ. Bred blandning av gräs som passar jordar med varierande bördighet, jordart och dränering. Tålig mot värme och torka. Hög andel grova gräs som passar bra till vuxna hästar med måttliga foderbehov. Rajgräsfri blandning med lågt sockerinnehåll. Bör betas försiktigt de första 18 månaderna efter sådd. På näringsfattiga jordar kan man ersätta hela eller delar av rörsvingeln med rödsvingel och ängssvingel. Svartkämpar 0 2 kg Rörsvingel 7,5 kg Hundäxing 7,5 kg Rödsvingel 7,5 kg Timotej 7,5 kg Totalt 30 kg/ha foto: stina holmerin tel