Viltåkrar olssons frö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Viltåkrar olssons frö"

Transkript

1 olssons frö Viltremiss i kanten av rapsåker. Från vänster: Sträng otröskad raps. Fodermärgkål i plantstadium och längst ut en rad solrosor. Placering av viltåker Placera viltåkern där viltet brukar hålla till. Placering längs skogskanter och läplanteringar, kring märgelgravar och vattenhål ökar skyddsarealen. Det finns ingen tumregel för hur stor en viltåker ska vara, man kan utgå från att en liten åker är bättre än ingen alls. Däremot är en långsmal yta att föredra framför en kvadrat. Rätt placerade långsmala viltåkrar fungerar även som förflyttningsstråk i odlingslandskapet. Val av skifte och etablering Vid anläggning finns det en rad faktorer att ta ställning till. De centrala frågorna är: Läget: Du vet var viltet vistas, men kommer man åt den tilltänkta åkern med maskiner? Vilken maskinpark finns tillgänglig? Går det eventuellt att leja? Vad får det kosta? Odlingsförutsättningar: När Du valt läge för viltåkern bör Du undersöka hur odlingsförutsättningarna ser ut. Är marken sur och sank eller torr och sandig? En färsk jordanalys är ett bra hjälpmedel. De flesta grödor vill ha ph-värde 6-7. Kalkning och grundgödsling sker sedan i enlighet med växternas behov. Växtföljd: Växtföljden anger i vilken ordning grödorna odlas. Med bra växtföljd undviks många sjukdomar, skadedjur och ogräs och grödan kan utnyttja näringen på bästa sätt. Struktur och mullhalt förbättras också. Kålväxter kräver minst 4 år mellan grödorna. Ärter och bönor 6-7 år. Klöver kan odlas oftare, men en avbrottsgröda gör att sjukdomstrycket minskar. Ogrästryck: Det är viktigt att det inte finns fleråriga ogräs som kvickrot, tistel, skräppa mm. Kan Du tänka dig kemisk ogräsbekämpning eller är det andra metoder som gäller? En metod är att träda fältet. Tror Du att det finns mycket ogräsfrö i jorden kan det fungera med falsk såbädd, d v s man bearbetar jorden som om den skulle sås och låter den vila några veckor, eller till dess att ogräsfröna har grott. Då bearbetas jorden igen och ogräsplantorna förstörs. Detta kan man upprepa flera gånger. Jordbearbetning och sådd Hur ska Du bearbeta jorden före sådd? Detta är avhängigt av hur stor yta Du ska så och vilken maskinpark som finns tillgänglig. Vill Du lyckas är plöjning viktigt - på hösten om det är styvare jord, vår eller höst om det är lättare. Skapa sedan såbruk genom några harvningar. Det går bra med jordfräs också, bara Du inte kör för djupt. Tänk på att all bearbetning torkar ut jorden och gör att fröna får svårare att gro. Samtidigt behövs bearbetning för att få mer fina jordpartiklar runt fröet. Så när jorden är tillräckligt varm för att garantera snabb och säker uppkomst. Man kan lugnt vänta med att så till slutet av maj, ja ända fram till midsommar även om det innebär att blomningen blir senare. För tidig vårblomning kan vissa arter sås året före, t ex blodklöver och sötväppling. Eller så arter som är snabba, t ex honungsört. Beroende på arealens storlek kan Du så på flera olika sätt: För hand vid liten yta. Med handsåmaskin eller grässåmaskin klarar man lite större ytor. För stora ytor behöver man traktor och såmaskin. Handsådd: Sår Du för hand är det ofta lätt att så för tjockt. Det bästa är att väga upp frö för t ex 10m2, mäta upp ytan och så. Då får Du Viltåkrar 2016

2 Rörflen ger skydd invid matningsplatsen. en viss känsla för hur tjockt Du ska så. Så hellre tunt och två gånger, än allt på en gång. Sår Du två gånger så andra gången vinkelrätt mot den första för att få minsta möjliga antal mistor. Enradssåmaskin och grässåmaskin: Med enradssåmaskinen sås en rad i taget. Maskinen är i princip en skjuthacka med såhjul. Utmatningshålet ställer man in efter fröstorlek och fröna hamnar i raden. Använder man grässåmaskin ligger inte fröna i rader man talar istället om bredsådd. I praktiken sår man en 1 m bred remsa. Radsådd används för grödor som behöver plats och behöver radhackas, t ex majs och solros. Traktorsåmaskin: Sår Du med traktorsåmaskin är det viktigt att kontrollera att det går att så de små mängder som används vid ovanstående grödor. Många äldre maskiner har en s k frölåda för att så små utsädesmängder. Planerar Du att så frö som är stort och lätt, avlångt eller borstförsett, är det klokt att göra vridprov och testa hur maskinen matar ut fröet. Blandningar av frön i olika storlek: Är det för stor skillnad i fröstorlek, kan det vara bättre att så de olika arterna var för sig än att blanda dem. Tusenkornvikten (förkortat TKV) ger en uppfattning om fröstorleken. Den anger vad frön väger i gram. Vältning: Efter sådd är det lämpligt att välta, för att fröet ska få kontakt med omgivande jord och fukt. Val av gröda Välj kultur efter vilt Du vill gynna. Grödorna Du sår ska erbjuda föda och/eller skydd. Några exempel: fältfågel och älg har olika behov av lä och skydd. Det är även stor skillnad på hur rörliga viltarterna är. Älg rör sig över stora arealer medan rapphönan är stationär. Vilt äter också olika växter. Fåglarna gillar hampa och hirsfrö, medan småvilt främst uppskattar dessa växtslag för det skydd de ger. Klövvilt och småvilt äter gärna blodklöver, medan fältfågel inte trivs i så tät växtlighet, eftersom de blir våta där. Mer information om biotop- och födopreferenser finns på Jägarförbundets hemsida, i foldrarna Viltvård i odlingslandskapet och i Viltvård för klövvilt. Renbestånd eller blandning: Väljer man att bara så en art, talar man om att så i renbestånd. Då väljer man den grödan som är bäst lämpad. Vill man inte satsa allt på ett kort, sår man en blandning. Den komponeras så att arterna kompletterar varandra med hänsyn till härdighet och växtrytm (slåttertid, blomningstid eller pollen- och nektarpotential). Misslyckas en art tar andra i blandningen över. Baljväxter: Det finns två anledningar att odla baljväxter. Dels är baljväxter kvävefixerande, dels är växterna rika på protein. Proteinrika växter har högt fodervärde. Kvävefixerande växter är t ex klöverarter, lusern, getärt och käringtand. Dessa lever i symbios med kvävefixerande bakterier rhizobium. Baljväxterna är så att säga självförsörjande på kväve. Vid odling av käringtand och lusernarter rekommenderar vi att fröet ympas med bakteriekultur om dessa inte varit i kultur tidigare. Ett- eller fleråriga kulturer: Har Du tillgång till marken enbart under en säsong väljer Du en ettårig växt. Det finns många bra arter/ sorter att välja mellan: oljerättika, hirsblandning, blodklöver, honungsört, bovete osv. Samma val gör Du om Du vill vara flexibel och flytta runt viltåkern. Fleråriga grödor lämpar sig på marker som kan avsättas till viltändamål under flera år. Det kan vara bekvämt att slippa så in varje år, både arbets- och kostnadsmässigt. Ympningsanvisning: Bakteriekulturen är artspecifik och säljs i påsar avsedda för en viss mängd frö. Ska man ympa t ex 5 kg frö käringtand, beställer man bakteriekultur käringtand 50 g till 5 kg. Förvara bakteriekultur svalt och mörkt. Ympa utsädet så tätt inpå sådd som möjligt. Vid ympning av käringtand och lusern, som ska sås i renbestånd, minska vattenmängden till 0,15 dl vatten/kg frö. Utgör baljväxtfröet mindre än 30% av vallfröblandningens totala vikt, blanda 0,5 dl vatten/kg frö. Rör ut påsens innehåll i rent vatten. Blanda kulturlösningen med käringtand/ lusern så att varje frö blir fuktigt. Små mängder ympas i hink eller murarbalja. För större kvantiteter kan man använda frontlastarskopa eller ren betongblandare. I fröblandningar ympas först baljväxtutsädet, som därefter blandas med de övriga komponenterna i blandningen. Ympat utsäde är färskvara och ska sås så fort som möjligt. Kan Du inte så omgående, ställ blandningen mörkt och svalt. Kom ihåg att värme och direkt sol skadar eller dödar bakterierna.

3 Ettåriga kulturer Blodklöver (Trifolium incarnatum) Blodklöver är en ettårig, ibland övervintrande, grönfoderväxt. Kvävefixerande. Den producerar mycket grönmassa med bra foderkvalitet och har stark attraktionskraft på vilt. I våra demoodlingar har rådjuren favoriserat blodklövern och betat den hårt. Blodklöver är praktfull i blom och en bra biväxt, med både nektar och pollen. Blodklöver är rimligt enkel att etablera. Utsädesmängd: kg/ha. TKV: 3,6 g. Sådjup: 1-2 cm. Bovete (Fagopyrum esculentum) Bovete är en gammal kulturväxt med nektarrik blomning och ymnig fröproduktion. Mycket bra växt för fågelåkrar av olika slag. Fungerar bra att så i anslutning till utsättningsplatser av fältfågel. Blomningen attraherar insekter och kulturen ger föda och skydd fram till frost. Bovete är obesläktad med andra nyttoväxter. Kulturen blir cm hög. Bovete är snabbväxande och lättodlad på magra, lätta, näringsfattiga jordar där många andra ettåriga arter har svårt att trivas. Den konkurrerar bra med ogräs, men är känslig för markpackning och frost. Vänta med sådd till risken för nattfrost är över i maj-juni. Full blomning efter 55 dagar, tröskmognad efter 75 dagar. Fryser vid första nattfrosten. Utsädesmängd: 60 kg/ha. TKV: 25 g. Sådjup: 1-2,5 cm. Hampa (Cannabis sativa) Hampa är en ettårig växt som ger bra skydd för småvilt och fågel i slättlandskapet. Fröna är mycket smakliga och äts gärna av småfågel och fältfågel. Hampa som förekommer i odling är främst fiberhampa. Observera att det finns flera specialregler kring odling och försäljning av hampa. Du som vill odla hampa måste söka gårdsstöd för Din hampodling, för att inte bryta mot narkotikalagstiftningen. All hampodling som Du inte söker stöd för betraktas som narkotikaproduktion. Utsädet ska vara certifierat och hampan ska sås i renbestånd. Du måste styrka att Du odlar en godkänd sort. Det gör Du genom att skicka in originaletiketterna på utsädesförpackningarna till länsstyrelsen. För att få fullt gårdsstöd för odling av hampa måste Du följa tvärvillkoren. Mer om regelverket på jordbruksverkets hemsida, gårdsstöd för mark där Du odlar hampa. Hampa är en näringskrävande gröda som passar bäst att odla på näringsrika mull- och myrjordar. Den trivs inte på kompakta leror. Hampa är en utmärkt förfrukt genom sitt djupgående rotsystem och ogräshämmande växtsätt. Den är relativt köldtålig och kan odlas i hela landet. Hampa sås på fast och fin såbädd på 2-3 cm sådjup. Vid fiberproduktion sås hampan tidigt för att få så lång växtsäsong som möjligt. Om hampan odlas för det vilda kan man vänta med sådden. Frömognad inträffar dagar efter sådd (sorten USO 31). När fåglarna ätit fröna fungerar hampvegetationen som lä och skydd för vilt. Skördas hampan inte till fiber måste vegetationen snittas och brukas ner. Det är lämpligt att göra efter ordentlig frost när hampfibern blivit spröd. Utsädes-mängd: ca 25 kg/ha.,tkv: ca 11 g. Hirsblandning Magic Millet Mix Fältfåglarnas favorit. Magic Millet Mix är en blandningar av japanskt hirs, vit hirs och rött hirs. Det japanska hirset bildar den värmande vegetationen, medan de övriga arterna ger föda. Magic Millet Mix blir cm hög. Användas som vindskydd för mer värmekrävande grödor, t ex majs, som skydd och lä där man reser fågel eller som frökälla. Magic står sig fint vintern igenom. Hirs fungerar bra i växtföljd med vall, oljeväxter, spannmål och baljväxter. Eftersom hirs är känsligt för herbicidrester bör man ha kontroll på spruthistorik de senaste åren. Hirs är obesläktat med andra kulturväxter Hirsblandningarna trivs på kraftiga jordar. På styva jordar ska man öka utsädesmängden och skorpbildande jordar ska man undvika. Gödsling: kg N/ha. Sådd: När jorden är varm, >12 C och risken för frost är över. Kulturtid: ca 100 dagar från sådd till moget frö. Utsädesmängd: kg/ha. TKV: 3,8 g. Sådjup: 1,5 cm. Rekommenderat radavstånd: cm. Honungsört (Phacelia tanacetifolia) Ettårig ört som är insekternas favoritväxt, eftersom den producerar mycket nektar och pollen. Passar därför mycket bra i fältfågelblandningar eller som biväxt. Honungs-ört är lättodlad och har snabb tillväxt efter sådd. Blomningen är spektakulär i blåviolett. Den pågår i 3-4 veckor, ca två månader efter sådd. Fröna är mörkergroende och måste myllas ned 1-2 cm vid sådd. Ofta blandas honungsört med andra arter för en längre kultur. Honungsört är dagsneutral och kan därmed sås i flera omgångar från tidig vår till juli. Fryser bort under vintern. Utsädesmängd: kg/ha i renbestånd. TKV: 1,8-2 g. Lin (Linum usitatissimum) Ett linfält i blomning lämnar ingen oberörd. Därför väljer vi att sälja blåblommigt oljelin. Oljelin är lättodlat och blir ca 60 cm högt. Oljelin är en bra komponent i fågelåkerblandningar. De energirika fröna är mycket uppskattade av fält- och småfåglar. Odlas lin i renbestånd kan sådd ske när jorden reder sig. Undvik skorpbildande jordarter eftersom det kan försvåra uppkomst. Såbädden ska vara fin och fröna läggas på 1-2 cm djup. Utsädesmängd: kg/ha. TKV: 6-7 g. Foderkålväxter Obs. Kålväxter är känsliga för upprepad odling och det krävs minst 4 år mellan dem i växtföljden. Blandningar av flera olika kålväxter ger ofta ett intressantare bete över en längre tid för viltet. Hirsblandningen i kanten av den tröskade åkern ger skydd och föda åt fasanerna. Fodermärgkål (Brassica oleracea) Fodermärgkål är en klassisk art för viltåkrar. Det är en högvuxen, stjälkstyv kålväxt som ger både föda och skydd åt viltet. Fodermärgkål tål köld bättre andra kålväxter. Stjälken är märgfylld och ger ett smakligt bete även när

4 blötsnön och kylan förstört alla bladen. Den har lång utvecklingstid, dagar för full skörd. Fodermärgkål trivs bäst på näringsrika jordar i god kultur, med låg förekomst av kvickrot. Den kräver mycket näring och det är viktigt att lyckas med ogräsbekämpningen. Gödslas med kg N/ha, gärna fördelat på två givor. Som viltgröda är det ofta bättre att så efter 1 juni, eftersom det ger mindre problem med ogräs och jordloppor. Insektsbetat utsäde bör användas vid tidig sådd, och vid upprepad odling. Utsädesmängd: 4-5 kg/ha. TKV: 4 g. Sådjup: 1-2 cm. Caledonian är en klumprotsresistent sort som har bra balans mellan stjälk och blad. Foderraps (Brassica napus) Foderraps producerar stora upprätta blad på långa, smala bladstjälkar. Bladen är mycket smakliga och tål frost ner till ca -10 o C. Foderraps ger bra skydd åt småvilt och fågel efter 6-7 veckor. Den trivs med lös, lucker struktur på jorden och utveckas dåligt på packade jordar. Går bra både på magra och torra jordar, men kräver ett kvävetillskott på minst kg/ha. Beräkna 70 dagar från sådd till full skörd. Sådd maj/juni för augustibete. Sådd från midsommar till mitten av juli för höst/vinterbete. Utsädesmängd: 6 kg/ha. TKV: 3-6 g. Sådjup: 2-3 cm. Rova (Brassica rapa) Sommarrova Samson producerar både blast och en avlång rova. Rovan är högt sittande i marken och passar bra för betning. Räkna med dagar till full skörd. Sommarrova är en flexibel gröda eftersom djuren äter både bladen och rovan. Den är lättodlad och tålig mot insekter och sjukdomar. Fungerar bra vid både låg och hög näringstillgång. Mera näring ger större rovor. Mindre näring ger högre andel blast. Bättre foderkvalitet än andra kålväxter vid ojämn gödsling. Sönderfrusna rovor är ett begärligt foder för hare och rådjur under vinter och tidig vår. Utsädesmängd: 5-6 kg/ha. TKV: 3,3 g. Sådjup: 1-2 cm. Vinterrova Massif är en rund med grönt skal. Rovan sitter högt i marken och är bra för betning. Den har högre ts-halt än sommarrova och är därmed bättre vinterfoder. Lättodlad och tålig mot sjukdomar och ogynnsamt väder. Cirka dagar till full skörd. Sådd från mitten av maj till mitten av juni. Den växer lite långsammare och är känsligare för ogräskonkurrens än sommarrovan. Ogräsharvningar före sådd är viktigt. Ofta lönar det sig att harva mer och så lite senare. Passar bättre än de andra kålväxterna på näringsfattiga, torra jordar. Passar bra i Götaland och Svealands inland. Massif ger inte sommarfoder, men däremot ett bra bete från slutet av september. Utsädesmängd: 2-4 kg/ha. TKV: 2 g. Sådjup: 1-2 cm. Så i omgångar när fröstorlek skiljer sig mycket. I detta fall honungsört som sås först och därefter sås solros för hand eller med handjagare. Vitsenap (Sinapis alba) Vitsenap är en gröngödslingsväxt som platsar i viltåkern. Den är en bra insektsväxt som ger både nektar och pollen. Kan med fördel användas i fågelåkrar. Vitsenap är anspråkslös och lättodlad. Tack vare snabb etablering är vitsenap konkurrenskraftig mot ogräs. Kan sås från vår till tidig höst. Vitsenap upphör att växa vid första frosten. Utsädesmängd: kg/ha. TKV: 6 g. Sådjup: 1-2 cm. Räkna med dubbla utsädesmängden vid bredsådd. Oljerättika (Raphanus sativus var oleifera) Oljerättika är en snabbväxande art som används för nematodsanering. I viltsammanhang är oljerättika värdefull eftersom den ger skydd åt fältvilt och dessutom fungerar som nektar och pollenväxt. Den blommar långt ut på hösten och attraherar en mångfald insekter. Fröna som bildas är oljerika och en god näringskälla på hösten. Växtligheten bildar tak och fungerar som skydd för fågel och småvilt. Oljerättika är lättodlad och kan sås hela säsongen ända fram till augusti. Utsädesmängd: kh/ha. TKV: 13 g. Sådjup: 1-2,5 cm. Persisk klöver (Trifolium resupinatum) Ettårig gröngödslingsväxt som blir cm hög. Kvävefixerande. Blommorna är små, rosa och väldoftande. Persisk klöver är en mycket bra nektar- och pollenkälla med stor attraktionskraft på bin, fjärilar och andra insekter. Den ger mycket grönmassa med bra fodervärde. Passar bra i viltblandningar eftersom hjort och småvilt gärna betar den. Persisk klöver är långsam i starten, men kommer snabbt igen efter putsning och avbetning. Växtsättet är aggressivare än hos blodklöver. Växer i hela landet på bra åkermark. Den blommar veckor efter sådd. Vänta med att så tills det är tjänligt. Fryser bort relativt tidigt. Utsädesmängd: kg/ha. TKV: 1,3-1,4 g. Sådjup: 1-2 cm. Solros (Helianthus annus) Fantastisk färgklick i odlingslandskapet. De oljerika fröna är favoritföda för de flesta vilda fåglar. Samtliga solrosor i vårt sortiment, med undantag för snittsorterna, är lämpliga att använda i viltåker. Vår erfarenhet är att solros fungerar bäst i blandningar. Bredså eller så några rader i kanten av remissen. Välj om möjligt sort efter de övriga arternas höjd. Solrosor är en värmekrävande kultur som är känslig för jordpackning. Jorden ska vara varm och torka upp snabbt. Undvik solros efter fodermärgkål, betor och vall i växtföljden. Odla inte solros oftare än vart fjärde år på samma skifte. Så samtidigt som det är tjänligt att så majs. Jordtemperatur 8-9 C. Solros är känslig för låga temperetur tills fjärde bladparet utvecklats. Radavstånd beroende på maskinpark och sorthöjd. Är sorten lågväxande krävs fler plantor för att hålla ogräset i schack. Välta gärna efter sådd. Färre plantor ger större blommor och senare avmognad. Belinda är en lantbrukssort för oljeproduktion. Den blir ca 180 cm hög och passar bra till tröskning och viltåkrar. Välj solrossorter för landscaping om Du önskar utdragen blomning. Gödsling: N kg/ha i en giva. Vid delad giva ska N inte tillföras efter att plantorna blivit högre än 15 cm. N fördröjer mognad. Sjukdomar: angrepp av gråmögel och bommulsmögel kan förekomma. Utsädesmängd: frö/ha som ger plantpopulation om /ha. TKV: g. Sådjup: 3-5 cm.

5 fleråriga kulturer Fleråriga grödor lämpar sig på marker som kan avsättas till viltändamål under flera år. Det kan vara bekvämt att slippa så in varje år, både arbets- och kostnadsmässigt. Fleråriga gräs och örter sås ofta in i spannmål. Klöver Det minst arbetskrävande är att anlägga en klövervall. Klövervallen uppskattas av klövdjur och småvilt och är ett billigt alternativ. Efter anläggningen putsas vallen på förhösten. Den årliga putsningen blir den enda skötselåtgärden eftersom klöver själv sköter kvävetillförseln. En vitklövervall håller många år, medan rödklövervallen håller upp till fem år. Klövervallen sås i insådd av spannmål, t ex havre. För att sådd och putsning ska kunna ske maskinellt ska åkern ligga rimligt tillgänglig. Andra baljväxter, såsom lusern och käringtand, fungerar också bra. Getärt är uthållig och långlivad där den trivs. Utsädesmängder i renbestånd kg/ha: Rödklöver 8, vitklöver 4, lusern 12-15, käringtand 8, getärt Önskar man en högväxt kultur som kommer igen väljer man cikoria, rörflen eller gul sötväppling. Dessa klarar sig utan mycket passning och kan därför sås på svårarbetade ställen. Cikoria har mycket smakliga blad och tål att bli hårt betad. År två blir den upp till två meter hög med ett spärrgreningt växtsätt som ger bra skydd. Rörflen är mycket anspråkslös och trivs till och med i våta kantzoner. Den erbjuder häckningsskydd och ger vindskydd även på vintern. Sötväppling är en trevlig tvåårig baljväxt som också blir 1,5 m andra året. Den är en bra biväxt och förnyar sig själv genom viss självsådd. Jordärtskockan ger fint skydd redan på försommaren och de uppharvade knölarna äts begärligt. Utsädesmängd i renbestånd kg/ha: Cikoria 4-5, sötväppling 20, rörflen Cikoria (Cichorium intybus) Puna är en flerårig vallcikoria-sort, som första året bildar en maskrosliknande bladrosett. Följande år blir den 2 meter hög om den inte betas. Cikoria är en av de allra bästa skyddsgrödorna för hare och fältfågel under sensommar och höst, genom sitt höga täta växtsätt. Lagom täta bestånd ger skydd utan att vara ogenomträngliga för hund och drevfolk. Det är även en mycket smaklig betesgröda för klövvilt och gäss. Cikoria tål hårt betestryck och används mycket på hjortfarmer i Nya Zealand. Det är en dekorativ växt i landskapet med vackra blå blommor. Blomningen är lång, från juli till slutet av september. Cikoria är högavkastande, djuprotad och torktålig. Passar bäst på djupa, näringsrika och välgödslade jordar där den kan bli mycket uthållig. På magra jordar blir den två-treårig. Utsädesmängd: 4-5 kg/ha. TKV: 1,5 g. Sås i varm jord, sådjup 1 cm. För att ge fullt skydd första året är det lämplig att så med andra arter. Getärt (Galega orientalis) Uthållig och tålig baljväxt. Självförsörjande genom sin kvävefixerande förmåga. Bra växt i viltåker eftersom den inte behöver skördas för att trivas. Fungerar som födokälla och skydd för vilt. Värdefull leverantör av nektar och pollen. Passar på luckra och väldränerade jordar. Besvärlig att etablera eftersom fröet gror långsamt. Utsädesmängd: 20 kg/ha i renbestånd. TKV: 7 g. Sådjup: 1-2 cm. Kan sås som blandvall med 8-12 kg getärt och 10 kg timotej/ängssvingel per hektar. Vi rekommenderar att fröet ympas med bakteriekultur. Gul sötväppling (Medicago officinalis) Gul sötväppling är en högväxt tvåårig gröngödslingsväxt. Sötväpplingen producerar rikligt med nektar och pollen, vilket lockar insikter och i sin tur fåglar. Sötväppling ger god marktäckning första året, men begränsat skydd för viltet. Därför är det lämpligt att så den tillsammans med en kålväxt, honungsört eller hirs för skydd första året. Andra året blir sötväppling upp till 2 m hög med ett skyddande spärrgrenigt växtsätt. Blomningen är utdragen och väldoftande. Sötväppling är botaniskt en tvåårig växt men förnyar sig själv genom självsådd. Det är en kvävefixerande och anspråkslös växt för lätta, torra jordar. Sötväppling är rimligt lätt att etablera. Utsädesmängd: 20 kg/ha. TKV: 2,3 g. Så grunt, på 0,5 cm djup. Jordärtskocka (Helianthus tuberosus) En allt populärare grönsak som förekommer i fältmässig odling i landskapet. Jordärtskocka erbjuder skydd främst under sommarhalvåret. Kulturen kan bli upp till tre meter hög. Vintertid erbjuder kronärtskocka inte lika bra skydd, men att döma av spår, håller viltet gärna till i vegetationen. Jordärtskockan bildar rotknölar i ändan av korta utlöpare. Storleken varierar från en valnöt till ett ägg. Viltet äter gärna knölarna och genom att harva över raden när vädret tillåter, hjälper vi viltet att komma åt skockorna. Kvarglömda knölar övervintrar och förökar sig. Det är viktigt att tunna ut beståndet i flerårig kultur, för att skockorna ska bibehålla växtkraften. Jordärtskocka blommar med liten solroslik blomma, men alla sorter hinner inte blomma. De trivs bäst på mullhaltig sandjord och växtplatsen bör vara varm och solig. Jordärtskocka planteras som potatis i 10 cm djupa fåror. Lämpligt radavstånd är cm med 2-3 knölar per meter. Utsädesmängd: kg/ha. Jordärtskocka ska gärna gödslas och kupas. Skockan kan bli ogräsaktig. Käringtand (Lotus corniculatus) Långlivad, torktålig baljväxt som passar I extensiv odling. Kvävefixerande. Passar där det blir för torrt och magert för klöver. Mycket smaklig för hjort, rådjur och hare. Utsädesmängd: 12 kg/ha. TKV: 1,2 g. Sådjup: 0,5-1 cm. Lusernarter (Medicago sativa) Blålusern är en kvävefixerande baljväxt för lätta jordar med högt ph. Smaklig, vacker vallväxt med högt proteinvärde. Välj Luzelle, den blåblommiga beteslusernen. Utsädesmängd: kg i renbestånd. TKV: 1,8-2,0 g. Sådjup: 2cm. Rörflen (Phalaris arundinacae), Rörflen är ett högvuxet, vassliknande gräs som ger gott skydd åt vilt. Speciellt är det ett omtyckt vinterskydd för fasaner och rapphöns. Anlägg smala remsor, som ger lä och/ eller fungerar som gångstråk i landskapet. Det är lämpligt att så med ordentligt radavstånd för att viltet ska kunna röra sig i grödan. Rörflen blir 0,5 m första säsongen och 1,5 m följande år. Sås den fläckvis i strandkanter skapar man vassruggar som änderna trivs i. Rörflen är viltväxande på näringsrik, fuktig mark i större delen av landet. Det är ett flerårigt gräs som bildar bestånd genom underjordiska utlöpare. Rörflen är anspråkslös och uthållig i odling och startar tidigt på våren. Tål torka och tillfällig översvämning. I början växer rörflen långsamt och därför är det viktigt att ha ogräsfri jord. Kan med fördel sås in med ettårig täckgröda. Tillgång på utsäde varierar. Utsädesmängd: kg/ha. TK: 0,9-1,0 g. Sådjup: 1-2 cm.

6 ettåriga blandningar Väljer man att så in en blandning av flera arter ökar odlingssäkerheten. Tanken är att blandningarna ger täckande vegetation under lång tid, gärna genom vintern. Det i kombination med föda erbjuder goda jaktmöjligheter. Utsädesmängderna avser kg/ha. Fältfågel Blandningarna för fältfågel är komponerade så att vegetationen bildar ett skyddande tak mot rovfågelangrepp, samtidigt som den är så gles att fåglarna obehindrat kan röra sig. Vegetationen ska innehålla växter som attraherar insekter och snabbt blir torra efter regn. Använd nektar- och pollenrika växter för ytor som används för fågelutsättning och fröproducerande kulturer till höst och vinter för att ge mat åt fåglarna. Anlägg lagom tät vegetation i drevsträckorna. Helsäsongsblandning för fältfågel Högväxt blandning med inslag av solros. Bovete ger snabb marktäckning. Bovete, senap och rättika producerar nektar. Hirs och fodermärgkål ger skydd och föda. Lin, solros, senap och rättika har oljerika frön. På grund av varierande fröstorlek krävs omsorgsfull sådd. Bovete 10 kg, Fodermärgkål 1 kg, Magic Millet hirsblandning 5 kg, Oljerättika 5 kg, Solros frö, Vitsenap 5 kg Helsäsongsblandning för fältfågel Bovete, senap och rättika producerar nektar. Hirsen ger skydd och föda. Lin, senap och rättika har oljerika frön. Lättare att så eftersom arterna i blandningen har ungefär samma fröstorlek. Bovete 10 kg, Magic Millet hirsblandning 5 kg, Oljelin 10 kg, Oljerättika 5 kg, Vitsenap 1 kg Fasanblandning En ett- till flerårig fältfågelblandning som ger pollen och nektar på sommaren, frö senare på hösten och cikoria som växer upp andra året. Sås när marken är varm. Magic Millet hirsblandning 10 kg, Honungsört 2 kg Ytterligare vinterskydd ger rörflen sått i strängar. Solros frön förhöjer intrycket. Kålväxtblandning Blandning för hela säsongen. Foderraps och sommarrova kommer snabbt. Vinterrova och oljerättika ger bete och skydd senare. Billig allroundblandning som passar såväl fältfågel som klövvilt och småvilt. Foderraps 2 kg, Sommarrova 2 kg, Vinterrova 1 kg, Oljerättika1 kg Älg, hjort & rådjur Älg är mycket förtjust i kålväxter, som fodermärgkål, foderraps och fodersockerbetor. Kålväxtblandning med blodklöver/persisk klöver Blod- och persiskklöver är mycket smakliga och betas gärna. Därtill är klövern självförsörjande på kväve och konkurrerar därmed inte med kålväxterna om markens kväve. Blodklöver/Persiskklöver 5-10 kg, Foderraps 1 kg, Oljerättika 1 kg Sommarrova 1 kg, Vinterrova 1 kg. Fodermärgkål 1 kg, Foderraps 2 kg, Italienskt rajgräs 3 kg, Blodklöver/Persiskklöver 4 kg. Spannmål kan också fungera som stomme i viltåkern. Följande förslag fungerar för klövoch småvilt. Korn 50 kg, Vete/Råg 50 kg, Klöver 5 kg, Fodermärgkål 1kg. Havre 100 kg, Foderraps/Oljerättika 5 kg. Fasanblandning bestående av honunsört, Magic Millet hirsblandning och cikoria. Räddningsplanka när viltåkern fallerar Snabbväxta kålväxter som kan sås t o m början augusti. T ex foderraps, vitsenap och oljerättika. Foderraps 5 kg, Oljerättika 1 kg, Vitsenap 1 kg, Rova 1 kg

7 Cikoria är stjälkstyv och klarar snö och blåst bra. Här i en viltremiss. Går också att så i en skalbaggeås. fleråriga blandningar Det är bekvämt att slippa så in varje är, både med tanke på arbete och kostnad. Men valmöjligheterna blir naturligtvis färre. Vi väljer gräs, baljväxter och örter som används i vallodling. Hjort, rådjur & småvilt Klövervall med örter Älg äter med förtjusning klövervall. Lägger vi till örter i klövervallen får vi en artrik och smaklig blandning som hjort och rådjur gillar (fungerar även för ensilering och bete). Här trivs även markvilt. Vallen blir hög och erbjuder därmed skydd i landskapet. Uppskattas även av insekter. Rödklöver 5 kg, Alsikeklöver 1kg, Käringtand 1kg, Blålusern 1kg, Kummin 1 kg. Slåtteräng Fältfågel & småvilt För att anlägga en slåtteräng föreslår vi mindre mängd klöver och insådd av gräs och fler örter. Denna blandning ger en artrik äng med stor dragningskraft på insekter och klövvilt. Den passar jordar med varierande bördighet och dränering. Bra året-runt-blandning som ger flerårigt viltskydd. Skyddar även vintertid mot rovfågel. Producerar inte frö på samma sätt som de ettåriga blandningarna. Olssons gräsblandning 10 kg, Rödklöver 1 kg, Vitklöver 1 kg, Humlelusern 1 kg, Käringtand 3 kg, Lusern 1 kg, Kummin 1 kg, Pimpernell 1 kg, Svartkämpar 1 kg Blandning för magra, torra jordar Gräs 10 kg (Olssons gräsbl/dansk gräsbl/ Ängssvingel/Rörsvingel), Rödklöver 1 kg, Vitklöver 1 kg, Lusern 1 kg, Honungsört 2 kg Det fungerar bra att blanda i ettåriga växter i en flerårig blandning. Honungsört är en kort kultur, som har stor dragningskraft på insekter. Bland kålväxterna finns det många bra alternativ. Oljerättika och vitsenap är lättetablerade grödor med nektarpotential. De kan också användas för att lappså luckor i beståndet senare på säsongen. foto: urban ireklint Flerårig viltåker insådd i spannmål och fodermärgkål Fodermärgkål 2 kg, Spannmål 50 kg, Timotej 12 kg, Rödklöver 3 kg. Honungsört 3 kg, Lusern/Käringtand/Getärt 2 kg, Sötväppling 5 kg, Oljerättika 5 kg. Skalbaggeåsar (beetlebanks) Skalbaggeås är en anlagd sträng med tuvartade gräs och örter i odlingslandskapet. Tanken är att skalbaggeåsen blir hemvist för jordlöpare och andra naturliga fiender till bladlöss och andra skadedjur Gräsen kan kompletteras med blommande örter för att gynna humlor och vilda bin (pollinatörer). Mer information i ämnet finns i skriften Så anlägger du en skalbaggeås på Jordbruksverkets hemsida. Följande förslag på blandning kommer därifrån: Timotej 5 kg, Hundäxing 5 kg, Baljväxt 1 kg (Rödklöver/Vitklöver/Lusern), Honungsört 5 kg Andra tänkbara gräsarter är rörsvingel och ängssvingel.

olssons frö Viltåkrar 2018 Placering av viltåker Val av skifte och etablering

olssons frö Viltåkrar 2018 Placering av viltåker Val av skifte och etablering olssons frö Viltåkrar 2018 Helsäsongsblandning för fältfågel. Placering av viltåker Anlägg viltåkern där viltet brukar hålla till. Placering längs skogskanter och läplanteringar, kring märgelgravar och

Läs mer

olssons frö Viltåkrar 2013 Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som Såtidpunkt Val av gröda Placering av viltåker

olssons frö Viltåkrar 2013 Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som Såtidpunkt Val av gröda Placering av viltåker olssons frö Viltåkrar 2013 Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som man minskar viltskadorna på lantbruksgrödar och skogsmark. En viltåker ökar fodertillgången. Beroende på val av gröda

Läs mer

olssons frö Viltåkrar 2017 Placering av viltåker Val av skifte och etablering

olssons frö Viltåkrar 2017 Placering av viltåker Val av skifte och etablering olssons frö foto: annelunds gård Viltåkrar 2017 Hirsblandning, honungsört och praktmalva Placering av viltåker Placera viltåkern där viltet brukar hålla till. Placering längs skogskan ter och läplanteringar,

Läs mer

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning

Läs mer

Konsten att övertala bönder att odla blommor

Konsten att övertala bönder att odla blommor Konsten att övertala bönder att odla blommor av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, Skara, tel: 070-571 53 51, kirsten.jensen@lansstyrelsen.se Biodlaren vill ha Nektar (= Honung) Pollen

Läs mer

Det här gäller för träda och vall 2017

Det här gäller för träda och vall 2017 2017-07-18 Det här gäller för träda och vall 2017 Här får du samlad information om träda och om vall. De är grödor som på olika sätt kan påverka flera stöd som du söker. Det här gäller för träda På den

Läs mer

Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan

Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan Förslag testodling 2017 Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan Tanken är att locka naturliga fiender till grönsaksodlingar för att minskat trycket från

Läs mer

vallfrö Olssons betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor

vallfrö Olssons betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor Olssons vallfrö 2015 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor www.olssonsfro.se tel 042-250 450. Stående fr. vänster: Per Andersson, Susanne

Läs mer

Olssons. vallfrö. betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor

Olssons. vallfrö. betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor Olssons vallfrö 2014 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan www.olssonsfro.se tel

Läs mer

Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019

Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019 Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne Uddevalla 10 januari 2019 Olika definitioner Mellangrödor: odlas mellan två huvudgrödor Fångrödor: odlas i första hand för att

Läs mer

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar 1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret? Krav på energi och protein eller mängd foder.

Läs mer

olssons frö Vallfrö 2012

olssons frö Vallfrö 2012 olssons frö Vallfrö 2012 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor Innehåll sortiment av ettåriga växter... 1 3 Vallfrösortiment... 4 7 blandningsförslag

Läs mer

betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får

betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får olssons frö Vallfrö 2013 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan www.olssonsfro.se

Läs mer

olssons frö Biväxter 2018

olssons frö Biväxter 2018 olssons frö Biväxter 2018 Honungsbin behöver nektar och pollen. Nektar lagras, liksom pollen, i samhällena och ger bina energi. Pollen innehåller protein, fett och vitaminer och är byggstenar för kommande

Läs mer

olssons frö Biväxter 2017

olssons frö Biväxter 2017 olssons frö Biväxter 2017 Honungsbin behöver nektar och pollen. Nektar lagras, liksom pollen, i samhällena och ger bina energi. Pollenet innehåller protein, fett och vitaminer och är byggstenar för kommande

Läs mer

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Lämpl antal grobara kärnor/m 2 Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara

Läs mer

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge Fåglar Pollinatörer Skadegörares naturliga fiender Variationens betydelse SVEA-konferensen 2016 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Håkan Wahlstedt,

Läs mer

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer

Läs mer

Mellangrödor som funkar och hur bygga mullhalt. Marcus Willert, HIR Skåne. ÖSF-konferens 29 november 2018

Mellangrödor som funkar och hur bygga mullhalt. Marcus Willert, HIR Skåne. ÖSF-konferens 29 november 2018 Mellangrödor som funkar och hur bygga mullhalt Marcus Willert, HIR Skåne ÖSF-konferens 29 november 2018 Olika definitioner Mellangrödor: odlas mellan två huvudgrödor Fångrödor: odlas i första hand för

Läs mer

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Slutseminarium Bioenergi och biologisk mångfald från gräsmarker Alnarp 17 dec 2014. Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Petter

Läs mer

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Sida 1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 och redigerad av Torbjörn Henningsson Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret?

Läs mer

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne, Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden Marcus Willert, HIR Skåne, 2018-09-17 Positiva effekter med odling av mellangrödor: Förbättring markbördighet Biologisk jordbearbetning

Läs mer

Biodiversitet i grönsaks- och bärodling

Biodiversitet i grönsaks- och bärodling Biodiversitet i grönsaks- och bärodling Erfarenheter och lärdomar 2015-2016 Christina Winter christina.winter@jordbruksverket.se Elisabeth Ögren elisabeth.ogren@jordbruksverket.se 2016-09-19 Disposition

Läs mer

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer. Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se Foto: A Andersson Biologisk mångfald på slätten Ekologiska fokusarealer Övrigt Träda Salix Kvävefixerande gröda

Läs mer

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet

Läs mer

Sådd direkt eller i skydd?

Sådd direkt eller i skydd? Sådd direkt eller i skydd? Med nya anläggningsmetoder anpassar vi oss till förändrade produktionsförhållanden Hannu Känkänen ja Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionsforskningen Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna

Läs mer

Jordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling

Jordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling Jordbruksinformation 1-2019 Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling Se upp för hästhov i ekologisk odling Hästhov (Tussilago farfara) kan bli ett ogräsproblem i ekologisk odling. Tidig blomning och fröspridning

Läs mer

olssons frö OCH SLÅTTERVALLSBLANDNINGAR BIGRÖDOR BLOMSTERÅKRAR tel

olssons frö OCH SLÅTTERVALLSBLANDNINGAR BIGRÖDOR BLOMSTERÅKRAR   tel olssons frö OCH SLÅTTERVALLSBLANDNINGAR GRÖNFODER gröngödsling VILTgrödor 2018BETES- BIGRÖDOR BLOMSTERÅKRAR www.olssonsfro.se tel 042-250 450. I N N E H Å L L Vallfrösortiment 2017 Arter och sorter som

Läs mer

Olssons Frö BETES- OCH SLÅTTERVALLSBLANDNINGAR GRÖNFODER GRÖNGÖDSLING VILTGRÖDOR BIGRÖDOR BLOMSTERÅKRAR

Olssons Frö BETES- OCH SLÅTTERVALLSBLANDNINGAR GRÖNFODER GRÖNGÖDSLING VILTGRÖDOR BIGRÖDOR BLOMSTERÅKRAR Olssons Frö 2019 BETES- OCH SLÅTTERVALLSBLANDNINGAR GRÖNFODER GRÖNGÖDSLING VILTGRÖDOR BIGRÖDOR BLOMSTERÅKRAR Möt Olssons personal Bakre raden från vänster: Per Andersson, Magnus Brulin, Caroline Laurell,

Läs mer

När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård

När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård Mitt arbetshäfte namn klass Träff 1 Datum Idag har vi träffats för första gången. Vi har rensat ogräs, grävt, gödslat jorden, satt lök och

Läs mer

Viltvård i odlingslandskapet

Viltvård i odlingslandskapet Viltvård i odlingslandskapet Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Viltvård i odlingslandskapet Markägare, brukare och jägare kan enskilt eller tillsammans bedriva viltvård inom lantbruket

Läs mer

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Marknad och markförbättring Skövde 15 oktober 2014 Ogrässanering Förebyggande metoder: Konkurrens från gröda Växtföljd Jordbearbetning och sådd Dränering

Läs mer

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.

Läs mer

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16 BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16 David Hansson & Sven Erik Svensson Inst. för biosystem och teknologi SLU Alnarp Miniträda och sommarmellangröda

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Hur gynnar vi nyttodjur i fält? Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen

Läs mer

Olssons vallfrö betes- och slåttervallsblandningar, grönfoder, gröngödsling, viltgrödor. tel

Olssons vallfrö betes- och slåttervallsblandningar, grönfoder, gröngödsling, viltgrödor.   tel Olssons vallfrö 2017 betes- och slåttervallsblandningar, grönfoder, gröngödsling, viltgrödor www.olssonsfro.se tel 042-250 450. I N N E H Å L L Vallfrösortiment 2017 Arter och sorter som säljs i renvara...

Läs mer

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan

Läs mer

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk

Läs mer

Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen

Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen 20180214 Val av vallblandning Vilka djur ska äta fodret Markens egenskaper Förutsättningar kring

Läs mer

Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014

Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014 Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014 Sören Eriksson HS Konsult Klöverhumla Brunnby, juli 2010. Petter Haldén Innehåll Presentera försök om blommande kantzoner. Visa på åtgärder gjorda på Västeräng.

Läs mer

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas

Läs mer

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne EU-stöd 2019 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbaka blick på 2018 Eurokurs 10,309 krisavdrag 1,41% Direktstöden 2018 utb 7/12 Miljöstöden delbetalning 20/10 slutbet Dec 2018 Krisstöd 2018 utb

Läs mer

Gynna mångfalden på kantzoner

Gynna mångfalden på kantzoner Gynna mångfalden på kantzoner Foto: Petter Haldén Jordbruksinformation 19 2016 Denna skrift riktar sig till dig som vill utnyttja olika typer av kantzoner för att gynna den biologiska mångfalden. De regelstyrda

Läs mer

Blommande fältkanter. Ordlista

Blommande fältkanter. Ordlista Blommande fältkanter Bakgrund Filmen handlar om att skapa blommande remsor längs fältkanter och i fält. Blommande fältkanter främjar artrikedomen i jordbrukslandskapet, och har också direkt nytta för odlingen.

Läs mer

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern Olika möjligheter Helsädesensilage (vete-korn-havre) Ensilage av ärt, åkerböna,

Läs mer

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis Helleberga Fältnummer/namn 5 Jordart Mellan-styv lera Datum för inventering 2009-08-05 2010-07-22 Gröda Höstvete Speltvete Sort Stava Oberkulmer Rotkorn Förfrukt Höstraps

Läs mer

Frö- och Oljeväxtodlarna

Frö- och Oljeväxtodlarna Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen

Läs mer

Viltvård i odlingslandskapet

Viltvård i odlingslandskapet Viltvård i odlingslandskapet Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Viltvård i odlingslandskapet Markägare, brukare och jägare kan enskilt eller tillsammans bedriva viltvård inom lantbruket

Läs mer

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter Sommarmellangrödor - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter Sven-Erik Svensson och David Hansson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Sommarmellangrödor efter konservärt på St. Markie

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Olssons Frö 2011. Betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får. Grönfoder, gröngödsling

Olssons Frö 2011. Betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får. Grönfoder, gröngödsling Olssons Frö 2011 Betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får. Grönfoder, gröngödsling Innehåll sortiment av ettåriga växter... 1 3 Vallfrösortiment... 4 7 blandningsförslag Allmänna

Läs mer

Projekt Nyskapande av småbiotoper i slättbygdernas åkerlandskap- Kan Wild Bird Cover vara ett sätt att gynna odlingslandskapets fåglar?

Projekt Nyskapande av småbiotoper i slättbygdernas åkerlandskap- Kan Wild Bird Cover vara ett sätt att gynna odlingslandskapets fåglar? Projekt Nyskapande av småbiotoper i slättbygdernas åkerlandskap- Kan Wild Bird Cover vara ett sätt att gynna odlingslandskapets fåglar? Sammanfattning av verksamheten t.o.m. oktober 2006 Syftet med första

Läs mer

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) Förslag på förändringar och åtgärder Låt inte vallarna ligga mer än tre år Öka utsädesmängden för

Läs mer

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest

Läs mer

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

Egenskaper för gräs, klöver och lusern Egenskaper för gräs, klöver och lusern Engelskt rajgräs Tål flera skördar per år. Tål betning och tramp väl. Högt sockerinnehåll, smakligt, energirik, lättensilerad. Känslig för snömögel. Bäst vinterhärdighet

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Två delar: Etablering (sådd och såbäddsberedning) Våroljeväxter i plöjningsfri odling Den ideala såbädden Vad krävs av såbädden för att klara torra

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Författare Bovin H., Rahbek Pedersen T. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 1 Utgivare Huvudspråk

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?!

Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?! Etablering av ekologisk majs Majs Biologi Jordart Jordbearbetning Växtföljd Såddtidpunkt Övrigt: majs efter majs?! Hermann Leggedör HS Rådgivning Agri AB Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar 0708 156 760 Hermann.leggedor@hush.se

Läs mer

Odlingsbeskrivning för industrihampa

Odlingsbeskrivning för industrihampa Odlingsbeskrivning för industrihampa Text & foto Jonas Ivarson HS Kristianstad 2005 Detta material är producerat inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket, vilket finansieras gemensamt av skattemedel

Läs mer

Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.

Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster. Mekanisk ogräsbekämpning Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster Mekanisk ogräsbekämpning Åtgärder i växande gröda Radhackning Ogräsharvning Övriga åtgärder Åtgärder före sådd Stubbearbetning, plöjning

Läs mer

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 2015-06-29 Enkla mångfaldsåtgärder på gården Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 1 Mångfald på slätten Både tio ton vete och lärksång Jordbruksverket Fyra fokusområden: Nyttodjur Fåglar

Läs mer

Sandra Lindström Hushållningssällskapet Kristianstad 2010. Fröblandningar för den biologiska mångfalden i slättlandskapet

Sandra Lindström Hushållningssällskapet Kristianstad 2010. Fröblandningar för den biologiska mångfalden i slättlandskapet Sandra Lindström Hushållningssällskapet Kristianstad 2010 Fröblandningar för den biologiska mångfalden i slättlandskapet Sammanfattning Om man vill stärka förutsättningarna för den biologiska mångfalden

Läs mer

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas Finansierat av Vretafonden (SLF, Region Öst) Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland,

Läs mer

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd Ingela Löfquist 0708-94 53 51 ingela.lofquist@hush.se I torkans fotspår. Bakgrund Höga temperaturer och ingen nederbörd gav betes- och foderbrist. Vilka

Läs mer

Olssons vallfrö 2016. betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor

Olssons vallfrö 2016. betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor Olssons vallfrö 2016 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor www.olssonsfro.se tel 042-250 450. I N N E H Å L L Vallfrösortiment 2016 Arter

Läs mer

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Innehållsförteckning Bakgrund 1 Fakta 2 Frågeställning 3 Metod 3 Resultat 4 Slutsatser och diskussion 4 Bakgrund Vara-Bjertorp GK är belägen mitt på Västgötaslätten.

Läs mer

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde 2011-01-26 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Oljeväxter - Etablering och gödsling - Pollinering

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014

VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014 VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014 Vi är flexibla och erbjuder förutom våra standardblandningar nedan också gärna fröblandningar efter dina önskemål! Konventionella vallfröblandningar för HÖ, HÖSILAGE

Läs mer

Du behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer

Du behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer 2017-07-18 Förgröningsstöd 2017 Syftet med förgröningsstödet är att minska det europeiska jordbrukets klimatpåverkan och främja den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Förgröningsstödet är ett

Läs mer

RAPPORT 2018 ÅKERLANDSKAPET. viktig biologisk mångfald

RAPPORT 2018 ÅKERLANDSKAPET. viktig biologisk mångfald RAPPORT 2018 ÅKERLANDSKAPET viktig biologisk mångfald 2 Världsnaturfonden WWF Åkerlandskapet viktig biologisk mångfald INNEHÅLL ÅKERLANDSKAPET VIKTIG BIOLOGISK MÅNGFALD... 4 ALLTFÖR ENSIDIGT FOKUS PÅ ATT

Läs mer

Trädgård på naturens villkor

Trädgård på naturens villkor Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!

Läs mer

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne EU-stöd 2018 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbaka blick på 2017 Eurokurs 9,6490 krisavdrag 1,39% Direktstöden 2017 utb. halva Dec beslutsbrev till våren Miljöstöden delbetalning 20/10 slutbet.

Läs mer

Miljöersättningar Minskat kväveläckage

Miljöersättningar Minskat kväveläckage Här kan du se vilka grödkoder som ger vilka. Miljöar Spannmål 1 Korn (höst) J J J N J J J J N N N N J N 2 Korn (vår) J J J N J J J J N N N N J N 3 Havre J J J N J J J J N N N N J N 4 Vete (höst) J J J

Läs mer

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

Egenskaper för gräs, klöver och lusern Egenskaper för gräs, klöver och lusern Långsam etablering. Kräver högt ph och väldränerad jord. Tål många skördar per år. Uthållig. Torktålig. Mer fiberrik jämfört med klöver. Minst 20% i blandningar.

Läs mer

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Försök med radhackningsteknik och radavstånd Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB per.stahl@hush.se Försök med radhackning 2006-2010 Fastliggande försök med tre radavstånd Följer gårdens

Läs mer

TEMA FÅNGGRÖDOR. Utnyttja fånggrödor effektivt TEMA. Kväve till följande gröda. Växtslaget väljs utgående. med fånggrödan. Vad menas med fånggrödor?

TEMA FÅNGGRÖDOR. Utnyttja fånggrödor effektivt TEMA. Kväve till följande gröda. Växtslaget väljs utgående. med fånggrödan. Vad menas med fånggrödor? FÅNGGRÖDOR Utnyttja fånggrödor effektivt Forskare Hannu Känkänen Naturresursinstitutet (Luke) Efter skörd saknar åkern i vanliga fall ett levande växttäcke. Det kan man råda bot på genom att odla botten-

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och

Läs mer

Fortsatt kamp mot mossan, försök med algomin mossa

Fortsatt kamp mot mossan, försök med algomin mossa Examensarbete Hgu 2015 2015 Fortsatt kamp mot mossan, försök med algomin mossa Magnus Johansson Hgu 2013-2015 Bakgrund/Inledning Jag har de senaste 7 åren jobbat på Torslanda GK och jag har 12 års erfarenhet

Läs mer

Örternas uthållighet i vallodling - 1 -

Örternas uthållighet i vallodling - 1 - Örternas uthållighet i vallodling - 1 - Innehåll Sid 3 Sid 4 Sid 7 Sid 8 Sid 9 Sid 10 Sid 11 Sid 16 Inledning och upplägg av undersökningen Resultat Kommentarer till resultaten Lantbrukarnas svar på frågeenkät

Läs mer

Kontinuerlig hjälpsådd för uthållig ekologisk vallodling. Ett dokumentationsprojekt

Kontinuerlig hjälpsådd för uthållig ekologisk vallodling. Ett dokumentationsprojekt Kontinuerlig hjälpsådd för uthållig ekologisk vallodling Ett dokumentationsprojekt 2011-2013 Innehåll Inledning och syfte med projektet 3 Tidigare erfarenheter från försök 4 Resultat Dokumentetionsprojekt

Läs mer

Mångfaldsplan Jannelunds Gård

Mångfaldsplan Jannelunds Gård Gårdsbeskrivning Mångfaldsplan Jannelunds Gård Jannelund ligger i Lekebergs kommun nära Mullhyttan i Örebro län. Kilsbergen angränsar i norr och i väster medan bördig jordbruksbygd breder ut sig österut.

Läs mer

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha

Läs mer

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Maj Rundlöf Institutionen för ekologi, SLU Uppsala Miljömålsseminarium 2009 12 02 Pollineringsbehov? 75 90% av alla vilda växter är beroende av pollinerande insekter

Läs mer

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Biologi: Gror framförallt på hösten Ljusgroende Groningsvila varierar från år till år Fröbank

Läs mer

Observationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)

Observationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis) Försök med bottengröda i vårvete Uppdaterad 21.10.2013 Med observationsförsöket följer man med bottengrödans inverkan på jordens kulturtillstånd, huvudväxtens skördemängd och kvalitet samt halten lösligt

Läs mer

Framgångsrik precisionssådd

Framgångsrik precisionssådd I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård

Läs mer

Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar

Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Inst. f växtproduktionsekologi Nilla.Nilsdotter-Linde@slu.se 070-662 74 05 Växjö möte 181205 Bakgrund Fodermängd och kvalitet

Läs mer

ÄRTOR INNAN UPPKOMST EFTER UPPKOMST

ÄRTOR INNAN UPPKOMST EFTER UPPKOMST Ogräsbekämpning - generellt i bönor och ärtor Bönor och ärtor är mer känsliga för ogräsmedel än spannmålsgrödor och raps. Det är färre alternativ i marknaden för att bekämpa ogräs i bönor och ärtor. Ogräsbehandlingar

Läs mer

Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland

Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland Program Teori Rapsetablering i Östergötland Direktsådd i Östergötland Stödet för minskat

Läs mer

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt

Läs mer

BLOMSTERREMSOR OCH ANDRA BLOMMANDE ÅTGÄRDER I YRKESMÄSSIG TRÄDGÅRDSODLING

BLOMSTERREMSOR OCH ANDRA BLOMMANDE ÅTGÄRDER I YRKESMÄSSIG TRÄDGÅRDSODLING Utgivningsdatum 2018-02-28 BLOMSTERREMSOR OCH ANDRA BLOMMANDE ÅTGÄRDER I YRKESMÄSSIG TRÄDGÅRDSODLING Text: Christina Winter BLOMSTERREMSANS FUNKTION Blommande växter lockar insekter och spindeldjur genom

Läs mer

Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind

Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare Mats Höglind Hjälpsådd Insådd av nytt vallfrö i befintlig vall Plöjningsfri kompletteringssådd Foto: Geir Paulsen og Mats Höglind 2 Varför hjälpsådd/direktsådd?

Läs mer

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013 SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Helsäd, höstkorn Höstkorn Höstkorn, malt 2 Korn (vår) Helsäd, vårkorn Vårkorn, foder Vårkorn, foder m ins

Läs mer

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ola Hallin, Rådgivarna Sjuhärad Sammanfattning Vallfröblandningar med 45 % rörsvingel Swaj eller rörsvingelhybrid Hykor har

Läs mer

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så

Läs mer