olssons frö Biväxter 2018

Transkript

1 olssons frö Biväxter 2018 Honungsbin behöver nektar och pollen. Nektar lagras, liksom pollen, i samhällena och ger bina energi. Pollen innehåller protein, fett och vitaminer och är byggstenar för kommande generation bin. Många vilda växter är goda nektar- och pollenleverantörer. Det gäller även lantbruksgrödor som oljeväxter och flera klöverarter. Vill man inte enbart förlita sig på det växtval som finns i närheten av bigården kan man välja att så en biåker eller gynna bra biväxter. Bra biväxter ger mycket nektar och/eller pollen under lång tid. Det är få växter som uppfyller dessa kriterier och därför väljer man med fördel arter som går omlott i blomning, för att uppnå en så lång säsong som möjligt. Vissa arter, som honungsört, har en kort kulturtid och går att så i omgångar. Det går även att förskjuta blomningen genom att grödan putsas. I litteraturen finns det uppgifter om de olika växternas honungspotential, även om siffrorna som anges inte helt stämmer överens från den ena studien till den andra. Honungsört anses vara den värdefullaste ettåriga växten för bin och kan ge upp till 400 kg honung/ha. Därefter kommer gurkört och sötväppling med en potential på 200 kg/ha. Bland de bästa fleråriga biväxterna är blålusern, alsike-, röd- och vitklöver, med en potential på 200 kg/ha. Mogatan 6, Helsingborg Telefon Fax info@olssonsfro.se

2 Biväxter Växternas attraktivitet för bin anges 1 3, där 1 anger lite nektar/pollen och 3 anger mycket nektar/ pollen. B anger när blomningen börjar och b fortsatt blomning. (Uppgifterna ur Biplantekalender 2013) TKV eller tusenkornvikt anger fröstorlek. Högt TKV innebär stora frön. Ettåriga arter Blodklöver (Trifolium incarnatum) Ettårig, ibland övervintrande baljväxt. Blir cm hög. Bra biväxt, med både nektar (2) och pollen (2). Blommar ca 12 v efter sådd. Vid sådd på sensommaren inträffar blomningen året därpå i maj/juni. Ställer inte större anspråk på jordmån. Gror snabbt och är lättodlad. Tål både värme, torka, frost och kyla. Odlingssäker. Producerar mycket grönmassa, används som gröngödsling och till grönfoder. Tål putsning. Utsädesmängd kg/ha TKV 3,5 g Sådjup 1 3 cm Bovete (Fagopyrum esculentum) Ettårig ört som blir cm hög. Saknar släktskap med andra nyttoväxter. Bra insektväxt, utmärkt nektarproducent (3) men ger även pollen (1). Ren bovetehonung blir mörk i färgen, med en karakteristisk doft och smak. Trivs på lätta varma jordar. Mycket känslig för frost. Kan sås sent, gror bra trots dålig markfukt. Kraftigväxande, ger snabb marktäckning, men glesnar under utdragen blomning. Full blomning efter 55 dagar, dvs juni/juli. Känslig för bekämpningsmedel och markpackning. Utsädesmängd 60 kg/ha TKV 25 g Sådjup 2 4 cm Bovete Gurkört (Borago officinalis) Ettårig ört som blir cm hög. Saknar släktskap med andra nyttoväxter. Gurkört är en mycket god nektarleverantör (3) och en medelgod pollenleverantör (2). Mycket bra dragväxt. Blommar under längre tid, från midsommar fram till frost. Trivs på lätta, torra och väldränerade jordar, där den kan självså sig. Kräver varm jord och viss markfukt för att gro. Fröna är mörkergroende. Blomning 12 v efter sådd. Utsädesmängd kg/ha TKV 19 g Sådjup 2 3 cm Honungsört (Phacelia tanacetifolia) Ettårig ört, cm hög. Saknar släktskap med andra nyttoväxter. Bin, humlors och blomflugors favoritväxt med hög produktion av nektar (3) och pollen (3). Passar som dragväxt för insekter i fröodlingar. Odlas då i renbestånd eller med ettåriga klöverarter. Dagsneutral och kan därmed sås i flera omgångar från tidig vår till juli. Honungsört är mörkergroende. Snabbväxande och konkurrenskraftig, ger ca en månads sammanhängande blomning. Sådd till full blomning 8 10 v. Bör putsas efter blomning för att undvika självsådd. Ingen återväxt efter putsningen. Fryser bort under vintern. Används som gröngödsling och fånggröda. Utsädesmängd kg/ha TKV 1,8 2 g Sådjup 1 3 cm Luddvicker (Vicia villosa) Oljerättika Gurkört Ettårig baljväxt, övervintrande vid sådd i juli/ aug. God biväxt, har både nektar (2) och pollen (1). Används som gröngödslingsväxt samt i ettåriga blandningar till slåtter och bete. Kraftigväxande, nedliggande, cm hög och ger mycket god marktäckning. Tål putsning. Trivs bäst på lätt jord, ph 6 8. Torkkänslig i groningsstadiet. Blommar ca 5 v efter sådd. Utsädesmängd kg/ha TKV 30 g Sådjup 2 5 cm Oljerättika (Raphanus sativus) Ett-tvåårig kålväxt, cm hög. Tänk på växtföljden. Bra insektväxt, ger rikligt med nektar (3) och även pollen (2). Snabbetablerad växt till nematodsanering och som fånggröda. Marktäckande efter 4 5 v. Djupgående rotsystem som har positiv effekt på jordstruktur. Tål frost, fryser inte bort. Något känslig för torka. Sås på våren i träda (april/maj) eller insådd i växande gröda eller efter skörd i augusti. Bra återväxt vid hög avslagning, cm. Fryser bort under vintern. Utsädesmängd kg/ha TKV 13 g Sådjup 1 4 cm

3 Persisk klöver (Trifolium resupinatum) Ettårig baljväxt, cm hög. Ganska bra insektväxt, nektarproduktion (2) och pollenproduktion (3). Väldoftande. God tillväxt på de flesta jordar, men kräver varm jord och fuktighet för att gro. Kortdagsväxt, går snabbt i blom vid vårsådd. Blommar v efter sådd. Aggressiv mot ogräs, snabb återväxt efter putsning. Gröngödslingsväxt. Utmärkt även i trädesblandningar med westerwoldiskt rajgräs och honungsört. Billig. Utsädesmängd 12 kg/ha TKV 1,4 g Sådjup 1 cm Vitsenap (Sinapis alba) Ettårig kålväxt, ca 60 cm hög. Tänk på växtföljden. Bra insektväxt, både nektar- (3) och pollenproduktion (2) är medelbra. Blommar ca sex v efter sådd. Blomning 2 3 v. Ger skydd och frön åt fåglar. Lättodlad växt med god konkurrenskraft. Snabbetablerad även vid låg markfukt. Sås från vår till tidig höst. Djupgående och välförgrenat rotsystem. Tål inte avputsning. Upphör att växa vid första frosten, vissnar ner vid några minusgrader. Utsädesmängd kg/ha TKV 6 g Sådjup 2 3 cm Fleråriga arter Esparsett (Onobrychis viciifolia) Flerårig tålig baljväxt till foder, blir cm hög. God nektar- och pollenleverantör (3 2), blomningen är utdragen och börjar i juli. Esparsett trivs på torr kalkmark. Används som hö i England. Är inte speciellt värmekrävande. Etablerar sig långsamt och konkurrerar därför dåligt mot ogräs. Sås i skyddsgröda. Utsädesmängd 70 kg/ha TKV ca 20 g Sådjup 2 3 cm Getärt (Galega orientalis) Synnerligen tålig och långlivad baljväxt, cm hög. Getärt är en utomordentligt bra nektar- (3) och pollenväxt (3), i klass med honungsört. Blommar juni juli. Passar bäst på luckra och väldränerade jordar. Köldtålig, men kan utvintra på grund av isbränna. Getärt är en svåretablerad gröda eftersom fröet gror långsamt och växtsättet ger dålig konkurrensförmåga mot ogräs. Utsädet innehåller ofta en stor andel hårda frön. Sås vår- försommar. Utsädesmängd 20 kg/ha. I blandningar med 8 12 kg/ha getärt och 10 kg timotej/ ängssvingel. TKV 8 10 g. Sådjup 1 3 cm. Nu har vi färdigympat utsäde. Humlelusern (Medicago lupulina) Ett- till tvåårig baljväxt. Blir cm hög. Humlelusern är en medelgod nektarleverantör (2) och medelmåttig pollenväxt (1), blommar juni sep andra året. Den är snabbetablerad, anspråkslös för varma, torra lägen. Sprider sig genom självsådd och upplevs därför som flerårig. Lätt att samodla med andra baljväxter och passar bra som bottengröda i grönsaksodling mm. Utsädesmängd 12 kg/ha TKV 1,6 g Sådjup 1 2 cm Käringtand Käringtand (Lotus corniculatus) Flerårig, anspråkslös baljväxt. Blir cm hög. Rimligt god nektarkälla (2) och pollenproduktion (2). Blommar i juni-aug. Trivs bättre än klöverarterna på torra, näringsfattiga jordar. Kan bli uthållig. Ympas med speciell bakteriekultur. Utsädesmängd 12 kg/ha TKV 1g Sådjup 1 2 cm lusern (Medicago sativa) Flerårig djuprotad baljväxt med bra fodervärde och hög produktion. Blir cm hög. Mycket god nektarproducent (3) och halvbra pollenproduktion (2). Trivs inte på vattensjuka kompakta jordar men är enastående på torra jordar. Utsädesmängd 15 kg/ha TKV 2 g Sådjup 1 2 cm Sötväppling gul/vit (Melilotus officinalis/ alba) Ett- till tvåårig baljväxt. Blir cm hög första året och upp till 2 m året därpå. Blommar juli sep andra året och är en god nektar- (3) och pollenväxt (2). Sötväppling har djupgående pålrot och trivs bra på lätta och torra jordar. En rimligt lättetablerad marktäckande art med bra växtkraft och konkurrensförmåga. Bör ympas med bakteriekultur för lusern. Utsädesmängd 20 kg/ha TKV 2 g Sådjup1 3 cm Klöverarter Alsikeklöver (Trifolium hybridum) Flerårig baljväxt. Blir ca 50 cm hög. Mycket god nektarleverantör (3) och en bra pollenleverantör (3). Blommar juni till sep. Klöverart för kalla och fuktiga lägen. Sås oftast i blandningar, till gröngödsling/biåker tillsammans med humlelusern och vitklöver. Utsädesmängd 10 kg/ha TKV 0,8 g Sådjup 1 2 cm Rödklöver (Trifolium pratense) Flerårig baljväxt, cm hög. Utmärkt insektväxt (3 3). Blommar maj sep. Så både tidig och sen rödklöver för att få lång blomning. Bina kan inte alltid utnyttja nektarn fullt ut eftersom blommans längd gör att de inte kommer åt den. Däremot är pollenet tillgängligt. Sämre uthållighet än vitklöver. Bör putsas för att inte tappa produktionsförmåga. Passar i blandningar. Utsädesmängd kg/ha TKV ca 2,7 g Sådjup 1 3 cm Vitklöver (Trifolium repens) Flerårig baljväxt, cm hög. Utmärkt nektarproducent (3) och medelgod pollenkälla (3). Blommar juni sep. Bina är beroende av varmt väder för att klöverblomman ska släppa nektarn. Växer på alla jordtyper. Långlivad vallväxt, bör putsas. Sås som regel i blandning. Utsädesmängd 4 5 kg TKV 0,7 g Sådjup 1 cm Vit sötväppling

4 Ettåriga blandningsförslag Honungsörtblandning Honungsört 5 7 kg Persiskklöver 5 7 kg Blodklöver 5 7 kg (Italienskt rajgräs 8 10 kg) (Vitsenap 2 4 kg) Totalt kg Allmänt Honungsört är en mycket bra biväxt. Persisk klöver och blodklöver är nästan lika bra. Som blandning är den lättetablerad på de flesta jordar. Honungsört trivs bäst vid högre näringstillförsel, men klarar sig annars bra på de flesta jordarter vid både torka och regn. Persisk klöver har ett grunt rotsystem och växer bäst under varma somrar på bördig vattenhållande lerjord. Blodklöver har en djup pålrot och klarar även torka och kylig väderlek långt in på hösten. Fördelen med att blanda arterna är minskat behov av att tillföra kväve, större flexibilitet i skötseln och ökad odlingssäkerhet, eftersom arterna kompletterar varandra. Använder man en blandning blir det inte samma förlust om man måste putsa ogräsen. Mörkergroende frön och såtidpunkt Honungs- och gurkörtens frön är mörkergroende och behöver myllas till 2 cm för att få hög grobarhet. Honungsört sås från mitten av april till mitten av juli. Gurkört sås från början av maj till början av juli. Tidig sådd, speciellt under kyliga förhållanden missgynnar dock baljväxterna i blandnigen. Ogräsbekämpa gärna med falsk såbädd vid sen sådd. Blomning Honungsört blommar dagar efter sådd. Blomningsperioden är dagar. Vill man ha blomning längre tid måste man så i två omgångar med dagars mellanrum. Vill man ha en tidigare start på blomningen kan alternativet med vitsenap användas, vilket innebär kraftig blomning redan efter dagar. Vitsenap tål också betydligt tidigare sådd än klöverarterna. Nackdelar är ökad risk för klumprotsjuka, samt att vitsenap kan ge upphov till spillplantor och därmed bli ogräsaktig. Putsning, avslagning När honungsörten blommat ut kan klöverblandningen putsas för att blomma om och för att bekämpa ogräs. I en glesare gröda är det bäst att putsa med vanlig rotorslåtter. I en tätare gröda måste man använda betesputs för att inte den avslagna grönmassan ska kväva återväxten. Persisk klöver och honungsört Efter putsning Cirka dagar efter putsning av honungsörten blommar klöverarterna. Har frö drösat bör man inte jordbearbeta på hösten utan låta fröna ligga kvar på markytan under vintern. Fröna ruttnar då och förstörs till största delen innan eventuell jordbearbetning på våren. Persisk klöver och honungsört fryser bort under vintern, medan blodklövern kan ha god marktäckning fram till april-maj. Att blanda andra ettåriga baljväxter med honungsört Beroende på olika odlingsförhållanden och växtföljder kan honungsörten blandas med andra ettåriga baljväxter än persisk klöver och blodklöver. Exempelvis humlelusern, spärrklöver, serradella och luddvicker. Ring eller maila gärna om du vill veta mer. Ettårig klöverblandning Persisk klöver 5 kg Blodklöver 5 kg, Spärrklöver 5 kg Humlelusern 4 kg Totalt 19 kg/ha Detta är en artrik småfröig baljväxtblandning med lång blomning för varierande förhållanden. Sås från början av maj till slutet av juni. Så grunt på 1 2 cm djup i varm jord. Välta efter sådd. Ettåriga ogräs putsas ca dagar efter sådd. Blomning ca dagar efter sista putsning. Persisk klöver har ett aggressivt växtsätt och växer snabbt på bördig jord under varma somrar. Alexandrinerklöver föredrar höga sommartemperaturer och har ett glest, högvuxet växtsätt. Blodklöver växer bra även under kyliga somrar och har en djup, kraftig pålrot. Spärrklövern har ett djupare rotsystem än persisk klöver samtidigt som tillväxten är nästan lika god. Humlelusernen trivs bäst vid ett högre ph-värde än de andra artern,a men är torktåligare, växer länge på hösten och ger god marktäckning. Vid hög andel humlelusern kan vallen eventuellt användas som flerårig bigröda, gröngödsling eller grönfoder. Ettårig klöverblandning är en utmärkt kombination av gröngödsling, strukturgröda och/ eller grönfodergröda. Den ger goda möjligheterna till ogräsbekämpning genom putsning och blandningen har stor kvävefixerande förmåga. Tack vare den breda artsammansättningen är den potentiella blomningsperioden aug-sep. Förfruktsvärdet är också bra.

5 Storfröig ettårig blandning, putsas ej Fodervicker 25 kg Blålupin 25 kg Honungsört 5 kg Bovete 5 kg Oljelin 5 kg Solros frön Totalt 65 kg + solros Storfröig blandning för sådd från april till slutet av maj. Blandningen är en kombination av biblandning under sommaren och vilt- och fågelåker höst och vinter. Lång blomningsperiod från tidiga arter som bovete och lupin till sena arter som solros och oljelin. Huvudblomning infaller dagar efter sådd. Sådjup 3 5 cm. Ogräsharva före sådd om så behövs. Tål inte putsning efter sådd. Går bäst på inte alltför bördiga jordar. Låt den gärna stå fram till vårplöjning. Blandningen ger riklig blomning, men kan bli gles och därmed rätt ogräsrik. Passar därför bäst i vallväxtföljder. Ej lämplig för intensiva växtföljder. fleråriga blandningsförslag Flerårig biblandning 1 Alsikeklöver 2 kg Käringtand 2 kg Lusern 2 kg Vitklöver Sortblandning 2 kg Humlelusern 2 kg Cikoria 2 kg Svartkämpar 2 kg Totalt 14 kg Flerårig biblandning 2 Lusern 7 kg Käringtand 7 kg Timotej sen 5 kg Alsikeklöver 1 kg Humlelusern 1 kg Vitklöver Sortblandning 1 kg Cikoria 1 kg Svartkämpar 1kg Totalt 24 kg/ha Blandning 1 innehåller baljväxter och örter medan Blandning 2 dessutom innehåller gräs. Båda passar varierande odlings- och nederbördsförhållanden. Huvudblomning är från mitten av juni till mitten av juli. Under insåningsåret är blomningen från mitten/slutet av aug. Blandningarna kan kompletteras med 2 kg honungsört per hektar för att få bättre blomning under insåningsåret. Putsning, avslagning och skötsel Nackdelen med fleråriga växter är att man till stor del får en blomning som sammanfaller med de vilda växternas blomning. Ett sätt att ändra på det är att putsa vallen i slutet av maj eller början av juni för att på så sätt flytta blomningen. Ny blomning från ca 40 dagar efter putsning. Om man putsar en tredjedel av vallen med tre veckors mellanrum kan man på så sätt få en lång blomning från mitten av juli till mitten av sep. Vid putsning av fleråriga vallar är det nästan alltid nödvändigt att använda betesputs, annars kväver de avslagna massorna grödan. Ett annat skötselalternativ är att använda vallen till rundbalsensilage i förstaskörden och sen låta återväxten blomma till bina. Första skörd 1 juni 20 juni. Blomning ca 40 dagar efter slåtter. Till detta ändamål passar flerårig Biblandning nr 2 bäst. Fleråriga nektar och pollenblandningar Projektet Blommor för bin har som mål att etablera så kallad bifodergröda på hektar icke produktiv åkermark före 2020 i ett samarbete med lantbrukare i framför allt södra Sverige. Bifodergrödan ska främst erbjuda humlor och andra vilda bin pollen och nektar, men även fjärilar och fåglar gynnas. Följande fleråriga blandningsförslag är framtagna av Bee Urban 2016 (se mer på för projektets räkning. Flerårig biblandningt Beeurban nr 1 Denna blandning rekommenderas i första hand. Tillåten på ekologiska fokusarealer som obrukad fältkant och träda. Honungsört 5 kg Gul sötväppling 4 kg Rödklöver (tidig och senblommande) 4 kg Vitklöver 2 kg Käringtand 2 kg Totalt 17 kg/ha Beeurban nr 2 Särskilt framtagen för skyddszon med miljöersättning. Andelen vallbaljväxter är anpassad till gällande regelverk. Rödsvingel 9 kg Honungsört 5 kg Rödklöver 0,75 kg Vitklöver 0,75 kg Totalt 15,5 kg/ha

6 Allmänna odlingsråd Val av skifte och etablering Val av skifte och växtföljd Välj skifte nära bisamhället. Bin flyger max 2 3 km från kupan. Placeras kuporna i fält ska man kunna komma till med bil för att hämta skattramar och för övrig service av kuporna. Odlingsmässigt är det rationellt med långsmala ytor. Biåkern kan då vara en remsa av x antal såmaskinsbredder. Är fältet oregelbundet i formen kan man placera bigrödan i snibbar och åkervikar för att få till rationell form för lantbruksdrift. Undvik att så biremsan på samma ställe år efter år. Det minskar ogräsproblemen och risken för växtföljdssjukdomar. Ett- eller flerårig kultur Har Du tillgång till marken enbart under en säsong väljer Du en ettårig biväxt. Välj arter med rik blomning som klarar ogräskonkurrens. Det finns många bra arter att välja mellan, som t ex honungsört, persisk klöver, vitsenap och oljerättika. Samma val gör Du om Du vill vara flexibel och flytta runt nektar- och pollenkällan. Vill man ha ett flerårigt alternativ för att slippa etablera ny åker varje år, väljer man vit- eller rödklöver, käringtand, lusern eller esparsett. Sötväppling är tvåårig och huvudblomning inträffar året efter sådd. Renbestånd eller blandning Väljer man att så en art talar man om att så i renbestånd. Då väljer man den gröda som är bäst lämpad. Vill man inte satsa allt på ett kort sår man en blandning. Den komponeras så att arterna kompletterar varandra i fråga om blomningstid eller pollen- och nektarpotential. Lyckas man blir blomningen lång. En annan fördel med blandning är att om en art går ut är det andra som tar över. Sist men inte minst, välj biväxter efter odlingsförutsättningar. Jordbearbetning och sådd Hur ska Du bearbeta jorden före sådd? Detta är delvis avhängigt av hur stor yta Du ska så på. Det är viktigt att det inte finns fleråriga ogräs, som kvickrot, tistel, skräppa mm. Då kan det vara bättre att träda fältet än att så. Plöj styvare jord på hösten. Lättare jord kan plöjas höst eller vår. Skapa sedan såbruk genom några harvningar. Det går bra med jordfräs också, bara Du inte kör för djupt. Tänk på att all bearbetning torkar ut jorden och gör att fröna får svårare att gro. Samtidigt behövs bearbetning för att få fler fina partiklar runt fröet. Falsk såbädd ogräs Tror Du att det finns mycket ogräsfrö i jorden kan det fungera med falsk såbädd, dvs man bearbetar jorden som Pollinatorremsa i potatis om man ska så, låter den vila i några veckor, eller till dess att ogräsfröna har grott. Då bearbetar man igen och tar på så sätt bort mycket ogräs. Detta kan göras flera gånger. Sådd Så när jorden är tillräckligt varm för att garantera snabb och säker uppkomst. För tidig vårblomning kan vissa arter sås föregående år, t ex blodklöver och sötväppling. Eller så arter som är snabba, t ex honungsört. Skalbaggeåsar (beetlebanks) Skalbaggeås är en anlagd sträng med tuvartade gräs och örter i odlingslandskapet. Tanken är att skalbaggeåsen blir hemvist för jordlöpare och andra naturliga fiender till bladlöss och andra skadedjur. Gräsen kan kompletteras med blommande örter för att gynna humlor och vilda bin (pollinatörer). Mer information i ämnet finns i skriften Så anlägger du en skalbaggeås på Jordbruksverkets hemsida. Beroende på ytan kan Du så på flera olika sätt: För hand på små ytor, med handsåmaskin om lämplig maskin finns, eller med traktorsåmaskin (helst med frölåda). Handsådd/handsåmaskin Sår Du för hand är det ofta lätt att så för tjockt. Det bästa är att väga upp frö för t ex 10 m 2, mäta upp ytan, och så. Då får Du en viss känsla för hur tjockt Du ska så. Så hellre tunt och två gånger än allt Följande förslag på blandning kommer därifrån. Frömängden är avsedd för 1 ha. Timotej 5 kg Hundäxing 5 kg Baljväxt 1 kg (Rödklöver/Vitklöver/Lusern) Cikoria 1 kg Honungsört 5 kg Totalt 17 kg Andra tänkbara gräsarter är rörsvingel och ängssvingel.

7 på en gång. Sår Du två gånger, så då andra gången vinkelrätt mot den första för att få minsta möjliga antal mistor. Bredsådd/radsådd Sår Du med traktorsåmaskin är det viktigt att kontrollera att Du kan så de små mängder som används vid ovanstående grödor. Många äldre maskiner har en frölåda för att små utsädesmängder. Blandningar med frö i olika storlek Är det för stor skillnad i fröstorlek kan det vara bättre att så de olika arterna var för sig än att blanda dem. Vältning Efter sådd är det lämpligt att välta för att fröet ska få kontakt med omgivande jord och fukt. Putsning och skötsel För att ge insådden en bra start är det viktigt att kontrollera ogräs. En putsning ca två månader efter sådd sätter tillbaka ogräsen. Kontrollera att kulturen tål putsning. Man kan bli tvungen att putsa flera gånger under första säsongen. Putsningen bidrar till att beståndet blir tätare. Det sker en fördröjning i utvecklingen (blomning, frösättningen) och det kan man utnyttja för att förskjuta blomnigen. Bakteriekultur till baljväxter Bakteriekulturen är artspecifik och säljs i påsar avsedda för en viss mängd frö. Ska man ympa t ex 5 kg frö av käringtand, beställer man bakteriekultur käringtand 50 g till 5 kg frö. Ympat utsäde är färskvara och ska sås så fort som möjligt. Kan Du inte så omgående ställ blandningen mörkt och svalt. Kom ihåg att värme och direkt sol skadar eller dödar bakterierna. Vid ympning av käringtand och lusern, som ska sås i renbestånd, minska vattenmängden till 1 msk vatten/kg frö. Utgör baljväxtfröet mindre än 30% av vallfröblandningens totala vikt, blanda 0,5 dl vatten/kg frö. Rör ut påsens innehåll i rent vatten. Blanda kulturlösningen med käringtand/lusern så att varje frö blir fuktigt. Små mängder ympas i hink eller murarbalja. För större kvantiteter kan man använda frontlastarskopa eller ren betongblandare. I fröblandningar ympas först baljväxtutsädet, som därefter blandas med de övriga komponenterna i blandningen. Gör så här: Putsa halva ytan i början av juni och låt resten gå i blom. Så småningom växer den putsade ytan i kapp och blommar. På detta sätt får man en längre sammanhängande blomning i t ex klöverkultur. Välj tidpunkt för putsning av blommande gröda då minsta möjliga mängd bin är i gång. Riktmärke är färre än ett bi/m². Disigt väder eller tidiga morgnar är bra väder för putsning. Putsa aldrig mer än 90 95% av arealen. Spara några smala strängar så att vilda bin, humlor och insekter hinner anpassa sig till de förändrade förhållandena. Använd gärna rotorslåmaskin utan kross eller slåtterbalk. I en gles gröda går det bäst att putsa med vanlig rotorslåtter. I en tät gröda måste man använda betesputs för att inte den avslagna grönmassan ska kväva återväxten. Beeurban nr 1, honungsörten putsad För dig som vill läsa mer Artikeln Bra honungs- och pollenväxter av Thorsten Rahbek Pedersen på Jordbruksverkets hemsida Se även källhänvisningarna. Artikeln Några vanliga biväxter finns på biodlarföreningens hemsida. Artikeln beskriver de viktigaste biväxterna, de flesta är vilda växter. Biplantekalender 2013 biernes fødegrundlag. Utgivet av Danmarks Biavlerforening Hittas genom att googla Biplantekalender 2013 Biavlerforening Hittas genom att googla Biplantekalender 2013 Nätverket verkar för samarbete och utveckling för alla aktörer som arbetar med pollineringsfrågan. Boken Trädgårdsmyller av Christina Winter handlar om insekter som hjälper dig odla. Beställs på webbplatsen Boken Blommor och bin av Ingemar Fries beskriver ett av naturens viktigaste samspel det mellan blommande växter och pollinerande insekter. Pollinering, pollineringens betydelse och de arter vilda bin vi har i Sverige beskrivs på ett populärt och tillgängligt sätt. Beställs på webbplatsen

8 Färdiga ettåriga blomsterblandningar Olssons regnbåge med solstänk Varför sommarblomsblandning? Ettåriga sommarblommar som direktsås är ett enkelt och billigt sätt att skapa blomsterprakt Blandningarna fungerar lika bra i hemmaträdgården som i offentliga anläggningar. Så längs uppfarten till gården, längs cykelvägar eller i trafikrondeller. Blandningarna är lättetablerade och kräver begränsad skötsel. Arterna avlöser varandra, med blomning fram till frosten. Blommorna gläder ögat, dessutom fungerar de som nektar- och pollenkälla för våra pollinatörer. För varje blandning anges utsädesmängd. Om förutsättningarna är goda väljer man den lägre mängden. De ettåriga blandningarna sås i april maj eller när dagstemperatur når C och 7 8 C på natten. Olssons blomsteråkerblandning kräver mindre värme för att gro. Finns i förpackningar om 200 g eller 1 kg Chrono-anuelles Höjd cm, börjar blomma snabbt. Arter som ingår är strandkrassing, blåklint, tigeröga, Cosmidium, rosenskära, sömntuta, vit sommarslöja, lin och ringblomma. Utsädesmängd 2 5 g/m Olssons pasteller Höjd upp till 120 cm. Sommarblomsblandning i mjuka pastelltoner. Blåklint i olika färger, sommarmalva, sommarslöja, slöjsilja, rosenskära mm. Utsädesmängd 3 4 g/m Olssons regnbåge med solstänk Höjd upp till 120 cm. Sommarblomsblandning i klara starka färger med inslag av gult. Blandningen innehåller bland annat klint i olika färger, sömntuta, rosenskära, blomsterlin, vallmo och tigeröga. Utsädesmängd 3 4 g/m Miel Ettårig, cm, honungsblandnig som innehåller arter som attraherar bin och andra pollinerande insekter. T ex gurkört, ringblomma, clarkia, rosenskära, sömntuta, kokardblomster, atlasblomma, sommarrudbeckia och zinnia. Utsädesmängd 2 5 g/m Olssons Blomsteråkerblandning Ettårig, cm. Blandningen består av gammaldags åkerogräs som blåklint, vallmo, klätt, riddarsporre, åkerkulla och gullkrage. Så i renbestånd med 1,5 g/m2. Förpackningsstorlek 200 g och 1 kg Olssons Biåkerblandning Ettårig, cm. Blandningen innehåller både nektar- och pollenväxter som blommar från juni till september. Blandningen innehåller inga kålväxter, men honungsört, bovete, persisk klöver, vit sötväppling, blodklöver, ringblomma och blåklint i enkelblommig vildform, koriander och fänkål. Vänta med att så tills risk för nattfrost är över. Utsädesmängd 2 g/m 2. Förpackningen 200 g räcker till 100 m 2 och 1 kg till 500 m 2. Olssons pasteller Blåklint Olssons Frö, , info@olssonsfro.se, Gunnar Danielsson, , , gunnar.danielsson@olssonsfro.se

9 Färdiga fleråriga blomsterblandningar Kulturängsblandningen kan sås både vår och sensommar medan Tenor är avsedd för vårsådd. Kom ihåg att ta hänsyn till rekommenderad utsädesmängd Tenor Sommarblomsblandning Består av ett-, två- och fleråriga arter. Höjd cm. Etablerar sig snabbt och blommar fram till första frosten. Arter som ingår är rölleka, blåklint, prästkrage, vallmo, klätt, tigeröga, gyllenlack, vit sommarslöja, lin, förgätmigej, ängsnejlika, ringblomma och blomsteriberis. Utsädesmängd 2 5 g/m Olssons Kulturängsblandning Flerårig blandning med arter som framför allt används i vallodling. Blandningen passar för magra och torra förhållanden och inne- håller cikoria, blålusern, gullusern, käringtand, pimpernell, svartkämpar, getärt, kummin, vitklöver, rödklöver, alsikeklöver, prästkrage, stor-och litenblåklocka, blåeld, brunört, rödblära, rödklint, gulsporre, gulmåra, äkta johannesört, bockrot och rölleka. Utsädesmängd 1g/m 2 för blomstrande kulturäng. Olssons biåkerblandning Sådd av ettåriga blomsterblandningar Blandningarna består av sommarblommor som är lämpliga att direktså. Genom att kombinera tidigblommande arter med senblommande förlängs blomningsperioden. Art- och sortval påverkar blandningens färgtema. Tidpunkt Sås i april-maj, eller när temperaturen är C på dagen och 7 8 C på natten. Gäller även Miel och Olssons biåkerblandning. Olssons blomsteråkerblandning kan sås tidigare. Plats Välj en solig växtplats. Minst ett par timmar direkt solljus krävs för att blomningen ska blir bra. Sommarblomsblandningarna går att så i vanlig trädgårdsjord, förutsatt att den är tillräckligt väldränerad. Jorden behöver inte vara näringsfattig för att sommarblommorna ska trivas. Förberedelser av underlaget Prioritet ett är att ha en ogräsfri såbädd. Gammal grässvål harvas eller fräses upp. Finns det mycket ogräs trädas ytan före sådd. Genom att trädan hålls svart, dvs harvas över kontinuerligt, reduceras antalet ogräs. Vissa arter är svåra att bli av med, som kvickrot, åkertistel, åkervinda med flera. Får man inte bukt med rotogräsen genom upprepade harvningar återstår att gräva bort jorden med rotogräs. Alternativt kan ytan täckas med landskapsväv som man lägger ny jord ovanpå till såbädd. Slutligen harvas eller krattas ytan så såbädden har bra struktur inför sådd. Utsädesmängd Mät upp ytan som ska sås. Sommarblomsblandningar sås med 3 4 g/ m2. Beräkna fröåtgång. Sådd Eftersom utsädesmängden är mycket låg rekommenderar vi att fröet blandas med bulkmaterial. Fukta sågspån eller sand och blanda i proportionerna 1 del frö till 5 delar bulk. Det är viktigt att fröet blandas ordentligt med bulkmaterialet. Så för hand och tänk på att fördela fröet jämnt över ytan. Är ytan stor är det en fördel att dela upp fröet i mindre portioner. Välj om möjligt vindstilla väderlek. Vältning och bevattning Fröet myllas ned ytligt genom att sådden trycks till med toppen av krattan eller kör över ytan med gallervält. Bevattning av sådden brukar inte vara nödvändigt, men i perioder av försommartorka kan lätt vattning vara gynnsam. Fröet gror på dagar förutsatt att marken är tillräckligt fuktig. Skötsel Förutsatt att såbädden är ogräsfri orsakar ogräs inte större problem. Enstaka uppstickande ogräsplantor kan avlägsnas av estetiska skäl, men i övrigt klarar blomarterna ogräskonkurrensen. Beroende på väderlek pågår blomning långt in på hösten. De vissna och döda blomplantorna kan brukas ned på hösten, om man så önskar, eller stå kvar som skydd åt insekter och vilt. Olssons Frö, , info@olssonsfro.se, Gunnar Danielsson, , , gunnar.danielsson@olssonsfro.se

10 Foto: Karin Källander Projekt Bikalendern Bikalendern är ett projekt om klimatförändringens effekter för biodling. Det förändrade klimatet ändrar växtsäsongen vilket påverkar samspelet mellan bin och växter. I ett nytt samarbetsprojekt mellan Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR) och Svenska fenologinätverket genom SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) kan DU bidra till att vi får fram ny kunskap om vad vädervariationer och den förändrade växtsäsongen betyder för bisamhällets tillväxt, hälsa, honungsproduktion och pollinering. Vi behöver din hjälp! Projekt Bikalendern är ett medborgarforskningsprojekt. Det betyder att forskningsdata kommer att samlas in av frivilliga biodlare i samverkan med forskare. Eftersom vi vill att projektet ska omfatta hela landet kan inte forskarna samla in data själva. Din hjälp behövs! Som deltagare ska du efter bästa förmåga göra observationer av när dragväxter blommar och när bina drar. Utöver detta vill vi att du gör några observationer av bisamhällets tillväxt och status, samt lövsprickning och höstlöv hos några träd. Fullständiga instruktioner kan laddas ner via hemsidan Prognoser och ny kunskap Tack vare Svenska fenologinätverkets historiska data (om honungsbin och vårväxter) och data från SMHI kommer projektet kunna utveckla bikalender-prognoser som visar hur våren utvecklas varje år. Kontakta oss Maila till info@naturenskalender.se om du undrar något och vill delta i projektet.