Olssons vallfrö betes- och slåttervallsblandningar, grönfoder, gröngödsling, viltgrödor. tel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Olssons vallfrö betes- och slåttervallsblandningar, grönfoder, gröngödsling, viltgrödor. tel"

Transkript

1 Olssons vallfrö 2017 betes- och slåttervallsblandningar, grönfoder, gröngödsling, viltgrödor tel

2 I N N E H Å L L Vallfrösortiment 2017 Arter och sorter som säljs i renvara Artblandningar...5 Bakteriekulturer...5 Sortiment av ettåriga växter 2017 Arter och sorter som säljs i renvara blandningsförslag slåttervallar 2 4 år mjölk och nöt betesvallar mjölk och nöt slåtter- och betesvallar fuktiga jordar...12 lusernvallar 3 8 år käringtandsvallar 3 8 år slåttervallar häst betesvallar häst...18 slåtter- och betesvallar intensiv lammproduktion slåtter- och betesvallar extensiv lammproduktion...20 mer om ettåriga växter försäljningsvillkor...25 Rådgivning, försäljning: Gunnar Danielsson, Berghult, Kosta Telefon, fax: , mobil: , e-post: gunnar.danielsson@olssonsfro.se Försäljning, leveransfrågor: Olssons Frö, Mogatan 6, S Helsingborg. Telefon , fax info@olssonsfro.se Postgiro Bankgiro Salg i Danmark: Poul Erik ølgaard, tlf , pe.oelgaard@olssonsfro.se Vi ordnar frakt, om Du inte vill göra det själv. Tänk på att vi inte försäkrar transporterna och att Du står för risken om något händer. När varorna kommer hem till Dig, kontrollera att allt är helt och att alla kolli är med. Ibland packar vi flera sorter i samma säck. Öppna då och se så att allt är med. Är något sönder, reklamera direkt till åkaren. Under högsäsong har vi mycket att göra. Vill Du vara säker på att få Dina varor när Du vill ha dem är det ett måste att beställa i god tid. Ju förr dess bättre. Är Du osäker, fråga om aktuell leveranstid. Tänk på att transporten tar några dagar. Grafisk form: Birger Olsson tryck: KLS Grafisk Hus A/S tel

3 Från vänster Caroline Laurell, Maria Holmberg, Elenor Nilsson, Susanne Ravani, Per Andersson, Monika Ahlström, Hans Lundahl, Anna-Carna Nilsson, Magnus Brulin, Kristoffer Persson, Gunnar Danielsson, Poul-Erik ølgaard Bästa odlare! Våren är snart här och det är dags att börja fundera på vad Du ska odla i år. Denna katalog innehåller beskrivningar av olika ett- och fleråriga växter som kan användas till vall, mellangröda, fånggröda, sanering med mera. Men den största delen av katalogen innehåller förslag och idéer på vilka frö Du ska blanda för att få rätt gröda till rätt jord och rätt djur. Ska en lätt sandjord sås passar vissa arter, är det en styv lerjord fungerar andra bättre. Likaså äter kor, får, hästar och getter inte riktigt samma växter eller rättare sagt, de behöver olika arter. Ibland har Du dessutom säkert egna idéer om vilka arter som ska ingå i en perfekt blandning. Hos oss är det Du som bestämmer och Du kan ändra i våra blandningsförslag hur mycket Du vill. Vallväxter odlas på nästan hälften av all åkermark i Sverige och betyder oerhört mycket, både för det öppna kulturlandskapet och för mjölk- och köttproduktionen i landet. Därför påverkar Ditt val av blandning också mångfalden i vår natur. Vårt fleråriga sortiment är framförallt till för vallar och djurhållning. Men de ett- och tvååriga växterna kan användas på många olika sätt, ibland även tillsammans med de fleråriga. Genom att blanda olika växter lämpliga för landscaping, kan Du till exempel skapa vackert blommande fält, kanske längs uppfarten till gården? Väljer Du istället gröngödslingsväxter kan Du förbättra Din jord och öka fruktbarheten för efterföljande grödor. Vi bifogar som vanligt vår prislista och en ordersedel. Den sistnämnda kan du fylla i, skanna och maila eller faxa (vi har fortfarande fax!). Det går även bra att skriva ett vanligt mail med vad Du vill köpa, när Du vill ha det, namn, adress och mobilnummer. Mobilnumret gör det lättare för oss att sms:a information om försändelsen. Du kan också skicka brev eller ringa. Det sistnämnda är bra om Du har funderingar och inte riktigt vet vad Du vill odla. Vi kommer däremot inte att lägga ut prislistan på internet. Det har gjort det alltför lätt för våra mer hemlighetsfulla konkurrenter att lägga sig några öre under oss i pris. Vår målsättning är inte att vara billigast, men bäst. Jag hoppas Du förstår och uppskattar det. När Du vill diskutera just Din odling, med de unika förutsättningar Din jord och Din djurhållning har, då finns vi här som Din givna samtalspartner. Ring gärna om Du har funderingar, vi försöker alltid hjälpa Dig! Med förhoppning om ett bra odlingsår! Per Andersson PS Vi har även en grönsaks- och blomsterfrökatalog med tillbehör, se på vår hemsida Där finns även förslag på biåkerblandningar och biväxter. tel

4 Vallfrösortiment 2017 Arter & sorter som säljes i renvara Art Alsikeklöver Trifolium hybridum Baljväxt 10 kg/ha, tkv 0,8 g Cikoria Cichorium intybus Ört 4 5 kg/ha, tkv 1,4 1,7 g Engelskt rajgräs Lolium perenne Gräs kg/ha, tkv 1,5 2 g Foderlosta, Bromus inermis Gräs 20 kg/ha, tkv 3 4 g Getärt Galega orientalis Baljväxt 20 kg/ha, tkv 8 10 g Humlelusern Medicago lupulina Baljväxt 12 kg/ha, tkv 1,6 g Hundäxing Dactylis glomerata Gräs 20 kg/ha, tkv 0,8 1 g Kummin Carum carvi Ört 8 kg/ha, tkv ~3g Käringtand Lotus corniculatus Baljväxt 12 kg/ha, tkv 0,8 1,2 g beskrivning, sorter Väl anpassad för kalla, fuktiga jordar, där varken röd- eller vitklöver trivs. Okänslig för stående vatten. Hög produktion även vid mycket låga ph-värden och fosforklasser. Aurora är en diploid kanadensisk sort med lite bättre uthållighet och spädare växtsätt än tetraploida sorter. Cikoria är en av de mest smakliga vallväxterna för idisslare, gris och häst. Används till slåtter, bete, gröngödsling och viltbete. Skördad och betad i rätt utvecklingsstadium har den högt fodervärde och smältbarhet. Mycket mineralrik. Avkastningen är mycket hög i treåriga vallar på bördiga, välgödslade jordar. Tål både lågt ph-värde och högt grundvatten. Hög och jämn betestillväxt även under torra, varma förhållanden på högsommaren. Djup, kraftig pålrot gör cikoria nästan lika torktålig som lusern. Effektivare än andra vallväxter på att ta upp djupt liggande kväve. Vinterhärdig. Puna II är en selektion ur Puna för bättre sjukdomsresistens och uthållighet. Aggressivt, snabbetablerat gräs med god betestålighet och marktäckning. Passar bäst där vallarna används både till slåtter och bete, eller som rena betesvallar. Kräver ett intensivt utnyttjande och gärna lite varma, drivande jordar för att den skall trivas. Foxtrot Sen diploid. Hög avkastning till både slåtter och bete. Tätvuxen, flexibel sort med god marktäckning och slitstyrka. En av Europas mest använda rajgrässorter de senaste 15 åren. Finns endast som ekologiskt frö. Indicus 1 Medelsen diploid. Överlägsen rajgrässort till intensivt bete. Hög, jämn, betesavkastning från april till november. Tätvuxen, tramptålig och bladrik. Låg tendens till axgång i återväxten. Vinterhärdigare och tåligare mot barfrost än marknadens övriga sorter. Finns även som ekologiskt frö. En av de mest torktåliga, långliggande och vinterhärdiga gräsen. Sprider sig med utlöpare. Bra gräs på mulljordar. Passar bäst i slåttervallar i mindre intensiva skördesystem. Stort och spretigt frö som är tekniskt svårt att så. Leif är en norsk sort med god vinterhärdighet och uthållighet i äldre vallar. Djuprotad baljväxt med högvuxet, kraftigt växtsätt. Långsam start men bildar med tiden täta bestånd. Gynnas av få skördar per år. Grov baljväxt som inte har de andra baljväxternas höga smaklighet. Liknande krav på jorden som lusern, men inte alls lika känslig. Omtyckt i viltåkrar. Ger bra skydd och föda åt fåglar och småvilt. God producent av nektar och pollen. Sort Gale. Snabbetablerad ett- och tvåårig lusernart som sprider sig genom självsådd. Lämplig i kortvariga vallar, som mellangröda och till höproduktion. Liknande krav på jord som vanlig lusern. Humlelusern har långsammare tillväxtrytm än blålusern, men klarar konkurrens från ogräs bättre tack vare ett horisontellt, revigt och buskigt växtsätt. Lätt att samodla med andra baljväxter. Späd bladmassa och tunn stjälk gör den lättare att torka till hö än andra lusernarter. Tål bete. I botten- och mellangrödor etablerar sig humlelusern bra, trots skuggande skyddsgrödor och konkurrar sällan med huvudgrödan. Bra bottengrödeblandning i grönsaker, spannmål och oljeväxter är 3 4 kg/ha var av humlelusern och vitklöver, som kompletterar varandra bra. Sort Virgo Pajbjerg Torktåligt, vinterhärdigt gräs med hög förstaskörd. Gynnas av värme och torka. Lägre krav på bördighet än timotej, rajgräs och rörsvingel. Långsam etablering men därefter mycket uthållig. Donata har axgång cirka 10 dagar senare än Dactus. Lägre avkastning än tidiga hundäxingsorter, men mindre aggressivt växtsätt som gör den lättare att blanda med andra arter. Anpassad till både slåtter och bete. Trivs bäst på lite kalla, fuktiga, näringsrika jordar. Hög avkastning i första skörden, speciellt kyliga vårar. Ger angenäm lukt och smak åt vinterfodret. Utvecklar sig långsamt och ger full skörd först tredje vallåret. Uthållig. Passar bra till såväl hö, ensilage och bete. Sort Volhouden/Bleja Långlivad baljväxt, bättre anpassad än klöverarterna till färre skördar och lägre näringstillförsel. Smaklig. Lättorkad till hö. Högre proteinkvalitet än andra baljväxter. Tålig mot värme och torka. Oberhaunstaedter har högre avkastning och bättre uthållighet än marknadens övriga käringtandssorter. Hög halt av kondenserade tanniner. Leo är en vinterhärdig kanadensisk sort förädlad ur ryskt material. God anpassning till fastmarksjordar i östra Sverige, som har för högt grundvatten för att passa lusernodling. Fungerar bra till både slåtter och bete tel

5 Art Lusern Medicago sativa Baljväxt 15 kg/ha, tkv 1,8 2 g Pimpernell Sanguisorba minor Ört 15 kg/ha, tkv 6 7 g Rödklöver Trifolium pratense Baljväxt kg/ha, tkv 1,5 2,5 g beskrivning, sorter Torktålig, högavkastande baljväxt. Intressant alternativ på jordar där rödklöver återkommit för ofta i växtföljden. Finns en mängd olika sorter och typer. Daphne Upprätt, lättodlad sort med bra etablering även på lite svåretablerade lusernjordar. God resistans mot sjukdomar. Bra till både rundbalsensilage och hackat ensilage. Bra hästlusern. Karlu Gulblommig sort. Mest använd för slåtter och bete av återväxten. Sprider sig med utlöpare i glesa vallar. Stort förgrenat rotsystem med både pålrötter, utlöpare och ett fintrådigt rotsystem. Överlägsen sort på torra, sandiga jordar. Tåligare än andra sorter mot dålig dränering, isbränna och utvintringsskador. Vinterhärdig. Luzelle Betestålig fransk sort med försänkt rothals. Tålig mot tramp- och körskador. Lägre avkastning än Daphne och Power 4:2, men tunnare stjälkar, lägre växtsätt och högre proteinhalt. Bra fårsort. Passar bra till såväl hö, rundbalsensilage och betesvallar. Power 4:2 Den första nordamerikanska sorten på den svenska marknaden. God anpassning till intensiva skördesystem. Hög foderkvalitet och sjukdomsresistans. Uthållig. Ympat frö. Torktålig och vinterhärdig ört. Passar bäst i slåttervallar vid måttlig gödsling och intensitet. Svag konkurrenskraft vid intensiv betning och täta vallar. Rik på mineraler och vitaminer. Handelssort Snabbare etablering och högre produktionsförmåga i två- treåriga vallar än andra baljväxter. Mindre känslig för jord, dränering, temperatur och ph än vitklöver och lusern. Går bra på de flesta jordar. Högre tillväxt än andra baljväxter vid temperaturer under grader. Känsligare för växtföljdssjukdomar än de andra baljväxterna. Taifun Tidig tetraploid. Högst avkastning av marknadens sorter i både Götaland och Svealand. Snabb återväxt och tålig mot många skördar per år. Lätt att använda i blandningar. Någon dag senare än Titus i blomning. Finns även som ekologiskt frö. Ilte Medelsen/sen diploid. Estnisk sort med mycket god vinterhärdighet i hela landet. Högre förstaskörd än Titus och Taifun men lägre återväxtskördar. Passar bäst för två eller tre skördar per år. Blomning runt juni. Finns även som ekologiskt frö. Rödsvingel Festuca rubra Gräs 20 kg/ha, tkv 0,8 1 g Rörflen Phalaris arundinacea Gräs 15 kg/ha, tkv ~1 g Rörsvingel Festuca arundinacea Gräs 25 kg/ha, tkv 2,7 4 g Svartkämpar Plantago lanceolata Ört 10 kg/ha tkv 2 g tkv 1,2 g Anspråkslös, härdig art för betesvallar, marktäckning och grönytor. Konkurrenssvag. Täcker luckor och hål i vallen när andra arter försvunnit. Sprider sig med utlöpare. Används även som fånggröda i spannmål. Sort Gondolin Rörflen är ett grovt, högvuxet gräs som sprider sig med underjordiska utlöpare. Vid god tillgång på kväve bildar den med tiden täta och uthålliga bestånd. Tåligare än andra gräs mot översvämningar och stående vatten. Kan användas till strö, foder och energigräs. Pedja Rörflenssort som börjar växa tidigt. Blir cm hög. Tål översvämning. Skörd vid axgång ger rimligt fodervärde. Högavkastande, uthållig och vinterhärdig art för intensiv vallodling. Används till både slåtter och bete. Bra komplement till timotej genom högre återväxtskördar och bättre konkurrensförmåga mot gräsogräs. Liknande foderkvalitet som ängssvingel och hundäxing. Tål både översvämning och torka. Djupt, kraftigt rotsystem med bra struktureffekt. Trivs bäst på bördiga jordar, gärna leror. Långsam etablering men bildar med tiden täta, slitstarka bestånd. Kora Tjeckisk sort med marknadens högsta avkastning i Götaland och Svealand. God vinterhärdighet i hela landet. Finns även som ekologiskt frö. Används till både slåtter och bete. Lättorkad till hö. Smaklig, mineralrik växt med högt fodervärde för växande idisslare. Tålig mot värme och torka. Bra tillväxt i betet under högsommaren. Bättre än gräsen på att ta upp kväve från djupare jordlager. Ceres Tonic Högavkastande, storbladig sort med snabb tillväxt under insåningsåret. Sämre vinterhärdighet än handelssorten. Kan användas som insåningsgröda för betesvallar. Passar bra att blanda med foderraps och cikoria. Mycket smaklig. Handelssort Småbladigare sort med god uthållighet och betestålighet. Kan liksom vitklövern sprida sig och med tiden bilda täta bestånd. Forts nästa sida tel

6 Vallfrösortiment 2017 Arter & sorter som säljes i renvara Art Timotej Phleum pratense Gräs 12 kg/ha, tkv 0,4 0,5 g Vitklöver Trifolium repens Baljväxt 5 kg/ha, tkv 0,6 0,8 g Ängssvingel Festuca pratensis Gräs 20 kg/ha, tkv ~2 g beskrivning, sorter Vårt viktigaste slåttergräs. Smakligt och vinterhärdigt. Hög avkastning och uthållighet vid god tillgång på vatten och kväve. Okänslig för högt grundvatten och skadas sällan av isbrännor och tillfälligt stående vatten. Högre förstaskörd än andra vallväxter, speciellt kalla vårar. Lättetablerad art, men klarar inte för djup sådd, max 1 cm. Svag konkurrensförmåga mot gräsogräs och relativt torkkänslig. Comer Tidig belgisk sort. God vinterhärdighet i Götaland och Svealand. Hög avkastning speciellt i äldre vallar. Några dagar senare i axgång än Grindstad och Switch. Konkurrensstark, aggressiv sort väl anpassad för intensiv vallodling. Bra betessort. Uthållig. Haukila Finsk medelsen sort av nordlig typ som härstammar från Haukila gård i Tavastland. Snabb tillväxt på våren, bra avkastning i första skörden, medelgod återväxt. Passar bäst i ett-tvåskördesystem. Vinterhärdig. Nuutti Finsk sort med mycket god vinterhärdighet och uthållighet i hela landet. Bladrik, sen kvalitetstimotej med axgång 5 8 dagar senare än Grindstad och Switch. Höga skördar för att vara en sen sort, speciellt i äldre vallar. Passar bäst för 1 3 skördar om året. Bra fårtimotej. Finns även som ekologiskt frö. Ragnar Sen svensk sort dagar senare i axgång än Grindstad och Switch. Passar bra för samodling med käringtand. Sämre vinterhärdighet än Nuutti. Finns endast som ekologiskt frö. Switch Ny, högavkastande, tidig timotejsort. Snabb utveckling i både förstaskörd och återväxt. Finns endast som ekologiskt frö. Winnetou Medelsen dansk sort. Spädare, bladrikt växtsätt. 3 4 dagar senare axgång än Comer. Betestålig. Den vanligaste baljväxten till bete, men även mycket använd till slåtter. Gynnas av bete och intensiva skördar. Kräver relativt bördiga, vattenhållande jordar för att avkasta bra. Svagare tillväxt än rödklöver vid temperaturer under grader. Vitklöver sortblandning Bred sortblandning med hög avkastning och uthållighet under skiftande förhållanden. Består av: 60% Klondike, 20% Silvester och 20% Rivendel. Finns även som delvis ekologisk vallfröblandning (GEV). Vinterhärdigt gräs för slåtter och bete. Ängssvingel är tramptålig och har god återväxt. Passar bäst på kalla, fuktiga jordar med låg till måttlig näringstillförsel. Finns även som ekologiskt frö. Sort Lifara Insådd av klöver och svartkämpar. Inslag av jordrök som försvinner efter första avbetning eller 4. tel

7 Artblandningar Art Sort kommentar Dansk gräsblandning kg/ha Olssons gräsblandning kg/ha 30 % Engelskt rajgräs, Indicus1/Foxtrot 30 % Engelskt rajgräs, Humbi 1 15 % Timotej, medelsen, Winnetou 10 % Ängsgröe, Balin 15 % Rödsvingel, Gondolin 45 % Timotej, tidig, Lischka 10 % Engelskt rajgräs, medelsen tetraploid, Kentaur 15 % Ängssvingel, Lifara/Preval 15 % Ängsgröe, Balin 15 % Rödsvingel, Reverent Uthållig, vinterhärdig gräsblandning av dansk typ med hög andel diploida rajgräs och mindre andel rödsvingel, timotej och ängsgröe. Främst avsedd att ingå i högavkastande vallblandningar för produktionsbete. Engelsk rajgräs Indicus 1 bidrar i högsta grad till att blandningen har mycket hög avkastningspotential, beteskvalitet och vinterhärdighet i hela Götaland och Svealands slättbygder. Timotej kompletterar rajgräset genom högre tillväxt vid lägre temperatur. Rödsvingel och ängsgröe växer med utlöpare som täcker luckor och skador i betesvallen. Dansk gräsblandning blandas med fördel med klöver och svartkämpar. Finns även som delvis ekologisk vallfröblandning (GEV). Artrik gräsblandning till hö, ensilage, återväxtbete och bete. Passar moderat betestryck. Lätt att torka till hö. Kan även sås i kombination med baljväxter och örter. Inslaget av rödsvingel och ängsgröe gör blandningen uthållig. Höga kvävegivor gynnar timotej, vid lägre givor gynnas svingelarterna. Kan även odlas på kalla fuktiga jordar med lågt ph- värde. Olssons Gräsblandning är vinterhärdig, men något känslig för torka. Finns även som delvis ekologisk vallfröblandning (GEV). Bakteriekulturer Bakteriekultur Används till dessa arter Hur man ympar Lusern Käringtand Lupin Lusern Humlelusern Gul sötväppling Käringtand Blålupin Bakteriekulturen är artspecifik och säljs i påsar avsedda för en viss mängd frö. Skall man ympa t ex 5kg frö av käringtand, beställer man bakteriekultur käringtand 50g till 5kg frö. Förvara bakteriekultur svalt och mörkt. Ympa utsädet så tätt inpå sådd som möjligt. Vid ympning av käringtand och lusern, som ska sås i renbestånd, minska vattenmängden till 0,15 dl vatten/kg frö. Utgör baljväxtfröet mindre än 30% av vallfröblandningens totala vikt, blanda 0,5 dl vatten/kg frö. Rör ut påsens innehåll i rent vatten. Blanda kulturlösningen med käringtand/ lusern så att varje frö blir fuktigt. Små mängder ympas i hink eller murarbalja. För större kvantiteter kan man använda frontlastarskopa eller ren betongblandare. I fröblandningar ympas först baljväxtutsädet, som därefter blandas med de övriga komponenterna i blandningen. Ympat utsäde är färskvara och ska sås så fort som möjligt. Kan du inte så omgående ställ blandningen mörkt och svalt. Kom ihåg att värme och direkt sol skadar eller dödar bakterierna.. Hi-Stick Inoculant. 1 påse räcker till 100 kg frö. Torrympas normalt, d v s påsens innehålls rörs direkt ut i fröet. Kan även våtympas. Påsens innehåll rörs ut i 0,8 liter vatten. Rör till en grötliknande massa. Blanda väl med fröet. tel

8 Sortiment av ettåriga växter Arter & sorter som säljes i renvara GF = grönfoder, GG = gröngödsling, B = bigröda, S = saneringsgröda, V = viltgröda, E = energigröda, F = fibergröda Art, sort, användning Blodklöver Trifolium incarnatum Baljväxt, GF, GG,V, 20 kg/ha, tkv 3,6 g Bovete Hajnalka Fagopyrum esculentum Baljväxt, GF, GG, V 60 kg/ha, tkv 25 g Blålupin Boregine Lupinus angustifolius Baljväxt, GF, GG, V kg/ha, tkv g Caliente Brand 199 Blandning av arter, S, Brassica ssp 8 10 kg/ha, tkv 3 g Foderraps Fontan, Titan Brassica napus var partim Kålväxt, GF, GG, V 6 10 kg/ha, tkv 3 6 g Fodermärgkål Caledonian Brassica oleracea var. acephala Kålväxt, GF, V 4 5 kg/ha, tkv 4 g Fodersockerbeta GF, frö/ha, tkv 20 g Foderbeta Eckdogelb Beta vulgaris Fodervicker Candy Vicia sativa Baljväxt, GF, GG, V 60 kg/ha, tkv g Gul sötväppling Melilotus officinalis Baljväxt, B, GG, 20 kg/ha, tkv 2,3 g Gurkört Borago officinalis Ört, B, GG, V, kg/ha, tkv 19 g Hampa Cannabis sativa Ört, V, F, E, kg/ha Hirs Magic Millet Mix V, 12 kg/ha, tkv 3,8 g Honungsört Phacelia tanacetifolia Ört, B, GG, V, (GF) 12 kg/ha, tkv 1,8 2 g Kommentar Allsidig ettårig baljväxt som är lätt att blanda med andra arter. Tålig mot frost och torka. Bättre tillväxt än andra ettåriga klöverarter vid temperaturer under 12 grader. Bra bestånd även på näringsfattiga jordar. Snabb groning, lättodlad, djuprotad, tål putsning. Övervintrar relativt bra i Götaland. Gammal kulturväxt med mångsidig användning till tröskning, viltbete, biväxt, gröngödsling och grönfoder. Snabbväxt, lättodlad. God konkurrenskraft mot ogräs genom snabb uppkomst och hög, tät bladmassa. Full skörd vid 75 dagar. Passar bäst på måttligt näringsrika eller näringsfattiga, lättare jordar. Så när risken för nattfrost är över. Obesläktad med andra nyttoväxter. Används till tröskning, grönfoder och gröngödsling. Intressant i växtföljden eftersom den är helt obesläktad med ärter, åkerbönor och vicker. Torktålig med djupt rotsystem. Passar bäst på magrare jordar. Svag konkurrenskraft mot ogräs, speciellt vid för låg utsädesmängd. Samodlas ofta med andra arter. Till grönfoder kan man blanda med bovete, vårsäd, purrhavre, fodervicker eller westervoldiskt rajgräs. Till mogen skörd är samodling med korn eller vårvete lämpligast. Boregine är högvuxen och förgrenad. Ympas med speciell bakteriekultur. Blandning av olika senapsarter, utvecklad speciellt för marksanering (biofumigation). När Calientesenapen bryts ner i marken bildas en gas som sedan sanerar jorden på svamp, nematoder mm. Har i försök i bl a Storbritannien gett stora skördeökningar i potatis. Intressant förfrukt även till andra grödor som t ex jordgubbar, morötter, lusern, rödklöver mm. Snabbetablerad. Aggressivt växtsätt, med god konkurrens mot ogräs. Djuprotad och torktålig. Full skörd dagar efter sådd. Bra omväxlingsgröda i växtföljder med mycket vall. Mångsidig användning till grönfoderblandningar, bete, vilt och gröngödsling. Fontan är en snabbväxande, vinterhärdig och smaklig sort. Titan är en frosttålig, bladrik, nyzeeländsk sort med god återväxt. Högväxt och frosttålig dagar till full skörd. Långsam tillväxt efter sådd. Känslig för ogräskonkurrens i tidigt stadium. Mycket hög tillväxt i september oktober. Ingen återväxt efter skörd. Betydligt frosthärdigare än foderraps och rova. Caledonian är en högväxt, bladrik sort med god tolerans mot klumprotsjuka. Finns även som insektsbetat frö. Liknar sockerbetan, men roten är mjukare och har lägre sockerhalt. Säljs som pelleterat frö i förpackning om pellets. Beställningsvara. Gammal tysk sort med gul cylindrisk rot. Säljs som normalfrö i förpackningar på 1 kg. 60 g ger 1000 pl. Plantavstånd/radavstånd 40 cm. (multigerm) Högavkastande, odlingssäker ettårig baljväxt. Bra fodervärde. Lättare att skörda än ärter genom torrare, luftigare struktur. Aggressiv tät växt med god konkurrensförmåga mot ogräs. Tål putsning. Bra torktålighet. Går bra vid både hög och låg näringstillgång. Mycket flexibel användning. Hö, ensilage, bete och gröngödsling. Kan blandas med ettåriga rajgräs, vårsäd, purrhavre, lupin och foderraps. Vicker och vårsäd blandas oftast kg/ha. Högväxt två-årig gröngödslingsväxt. Mycket bra struktureffekt, speciellt på lerjordar. Vanlig som förfrukt till perenna grödor, fruktträd, bärbuskar etc. ph-värde helst över 6,2. Torktålig, vinterhärdig och tålig mot stående vatten. Bra biväxt. Ej till foder. Ympas med bakteriekultur för lusern. Lättodlad ettårig växt som används till kryddväxt, gröngödsling, bi- och insektsväxt. Passar bäst vid svag till måttlig gödsling på lättare, varmare jordar. Väl etablerad har den god konkurrenskraft mot ogräs. Fryser bort under vintern, men kan ge kraftig självsådd. Mångsidig användning till vilt, fiber, frö och energi. Högväxt. Aggressiv mot ogräs. Passar bra på mulljord. Beställningsvara. Diverse sorter av fiberhampa. Nu även Finola, sort lämplig för fröproduktion. Skördemogen ca 135 dagar efter sådd. Fältfåglars favoritgröda. Lämplig som skydd och föda åt fältfågel höst och vinter. Relativt värmekrävande vid sådden, ca 15 grader, men annars lättodlad och anspråkslös. Magic Millet Mix är en blandning av olika ettåriga hirsarter. Bin och humlors favoritväxt. Mycket snabb tillväxt efter sådd. Effektiv kväveupptagning. Mörkergroende. Intressant alternativ som fånggröda/mellangröda istället för vitsenap och oljerättika. Saknar släktskap med andra nyttoväxter. Fryser bort under vintern. Svagt fodervärde. Användes med fördel som låg inblandning, 1 2 kg/ha, i vall och grönfoderblandningar för att gynna bin och humlor.. tel

9 GF = grönfoder, GG = gröngödsling, B = bigröda, S = saneringsgröda, V = viltgröda, E = energigröda, F = fibergröda Italienskt rajgräs Lolium multiflorum Gräs, GG, GF, kg/ha, tkv 3,5 g Jordärtskocka Helianthus tuberosus Ört, V, kg/ha Luddvicker Vicia villosa Baljväxt, GG, GF kg/ha, tkv 30 g Oljelin Linum usitatissimum Ört, B, V, kg/ha, tkv 6 7 g Oljerättika Colonel, Defender Raphanus sativus var oleifera Kålväxt, GG, B, S kg/ha, tkv 13 g Persisk klöver Trifolium resupinatum Baljväxt, GG, GF, B, V, 12 kg/ha, tkv 1,3 1,5 g Purrhavre Pratex, Exito Avena strigosa Gräs, S, GG, GF, kg/ha, tkv 22 g Rova Brassica rapa Kålväxt, S, GG, GF Samson 6 kg/ha, tkv 3 g Massif, gul 2 4 kg /ha, tkv 2,2 g Solros Charks Helianthus annuus Ört, V, GF, 75 M/ha, tkv g Spånadslin Linum usitatissimum Ört, F, kg/ha, tkv 5 6 g Subklöver Trifolium subterraneum Baljväxt, GG, GF, 20 kg/ha, tkv 11 g Sudangräs Piper Gräs, S, GG, kg/ha, tkv 11 g Vitsenap Sinapis alba GG, B, S, kg/ha, tkv 6 g Westerwoldiskt rajgräs Alisca Lolium multiflorum var. westervoldicum Gräs, GF, GG, 20 kg/ha, TKV 4 g Bättre tillväxt och kväveupptagning än andra växter vid låga temperaturer. Mycket bra avbrottsgröda i ensidiga vallväxtföljder genom god konkurrenskraft mot fleråriga ogräs som skräppa, kvickrot etc. Snabb uppkomst efter sådd, snabb återväxt efter avslagning. Betestålig. Passar bra i vinterhagar och rastgårdar för nöt. Viltgröda och grönsak. Högväxt gröda med potatislika, oregelbundna knölar under markytan. Erbjuder både skydd och föda åt vilt. Kan övervintra i södra Sverige. Kungen bland gröngödslingsväxter. Bra struktureffekt, torktålig, aggressiv mot ogräs. Ger mycket kväve till marken. Odlas oftast i renbestånd eller ihop med blodklöver och rajgräs. Bör putsas minst en gång för att det reviga växtsättet bäst skall komma till sin rätt. Frosttålig. God övervintring i Götaland. Oljelin är låga linsorter med förgrenad blomställning och hög skörd av oljehaltiga frön. Små krav på mark och gödsling. Går bäst på fuktigare jordar. Sen mognad kalla år. Svag konkurrenskraft mot ogräs. Vackra blå blommor. Snabbväxt ettårig kålväxt. Bra mellangröda/fånggröda för att fånga kväve och förbättra markstrukturen. Djup pålrot och aggressivt, tätt växtsätt. Används även till nematodsanering och marksanering, biofumigation. Växer bäst vid god tillgång på näring och vatten. Gärna leror. Sådd från maj till mitten av augusti. Bra återväxt vid hög avslagning, cm. Fryser bort under vintern. Colonel är resistent klass 1 mot betcystnematoder. Defender är en multiresistent sort, dvs resistent mot rotgall- och betcystnematoder. Går bäst på fuktiga, näringsrika jordar. Låg utsädeskostnad, aggressiv mot ogräs, snabb återväxt efter putsning, hög tillväxt under eftersommaren. Mer värmekrävande än blodklöver. Väldoftande blommor som är attraktiva för bin och många insekter. Fryser bort under vintern. Snabbväxt ettårigt gräs. Gammal kulturväxt som är en avlägsen diploid släkting till vanlig havre. Intressant alternativ till ettåriga rajgräs, både som grönfoder och gröngödsling. Svag återväxt. Fryser bort under vintern. Lätt att bruka ner. Används även som saneringsväxt för att reducera förekomsten av rotsårsnematoder (Pratylenchus). Lättodlad, torktålig art som är en av våra äldsta kulturväxter. Finns i en mängd typer med olika färg, form och utveckling på blast och rova. Nästan alla dagens rovor har minst två tredjedelar av rovan över markytan, vilket gör dem lättare för djuren att beta. Samson är en vit sommarrova. Sådd dagar innan skörd. Lika andel blast och rova. Mycket bra vid varierad näringstillgång och jordart. Tålig mot värme och torka. Kan gödslas kraftigt. Mycket hög totalskörd. Ingen återväxt. Snabbetablerad. Aggressivt växtsätt. Massif är en grönskalig, gul vinterrova. Cirka 120 dagar till full skörd. Lägre blastandel än Samson och hårdare, frosttåligare rovor. Växer bäst på måttligt bördiga jordar. Ingen återväxt. Högväxt ettårig ört. Tålig mot torka och värme. Odlas till vilt, fågelfrö, dekorationsändamål etc. Kan även blandas i grönfoder för de vackra blommornas skull. Blomning från två månader efter sådd. Charks blir ca 180 cm hög och passar bra till tröskning och viltåkrar. Enhetlig lantbrukssort för oljeproduktion. Lin med lång, smal stjälk med få förgreningar. Högt utbyte av användbar fiber. Lägre fröutbyte och färre blommor per planta än hos oljelin. Går bäst på måttligt bördiga och vattenhållande jordar. Torkkänslig. Ettårig klöverart med lågt, krypande växtsätt, som mest används till marktäckning i Sverige. Lättodlad på de flesta jordar. Fryser bort under vintern. Passar även bra i grönfoderblandningar som betas. Används som marktäckning mellan odlingsrader, under bärbuskar, fruktträd etc. Snabbväxande, ettårigt, värmekrävande gräs. Används i Sverige mest som saneringsväxt och gröngödsling. Obesläktad med andra arter utom majs. Används som fånggröda/mellangröda, saneringsgröda mot betcystnematoden samt bi- och viltväxt. Bättre anpassad än oljerättikan till torrare, näringsfattigare jordar och sen sådd. Det vanligaste gräset i ettåriga grönfoder- och gröngödslingsblandningar. Mycket bra avbrottsgröda i ensidiga vallväxtföljder genom god konkurrenskraft mot fleråriga ogräs som skräppa, kvickrot etc. Snabb uppkomst efter sådd, snabb återväxt efter avslagning. Lång tillväxtperiod under höst och vinter. Dör först vid minusgrader. Effektiv kväveupptagare och marktäckare under hösten. tel

10 slåttervallar 3 4 år mjölk och Nöt Bästa baljväxterna för mjölk och nöt Rödklöver Går bra på nästan alla jordar. Kräver växtföljd för att få bra avkastning och övervintring. Vitklöver Långsam etablering, svag förstaskörd, men höga andra- och tredjeskördar. Går bäst på bra gräsjordar med god vattenhållande förmåga. Okänslig för växtföljd. Lusern Torktåligaste vallväxten. Torrare grönmassa än klöverarterna, hög avkastning och rik på både mineraler och protein. Rätt typ av rödklöver Tidig klöver Mindre plantor med få skott. Lätt att samodla med gräs, eftersom blomningen sker samtidigt i början av juni. Tål intensiva skördesystem. Lägre förstaskörd än senklövern, men högre återväxtskördar. Taifun är en tidig tysk sort som är lätt att blanda med andra arter. Väl anpassad till såväl extensiva som intensiva skördesystem och betesvallar. Växer även bra ihop med aggressiva gräsarter. Taifun har en avkastningsnivå som ligger högt över de flesta av marknadens vanligaste sorter. God vinterhärdighet i Götaland och större delen av Svealand. Medelsen/sen klöver Stora plantor med många skott. Blomning i slutet av juni. Svår att samodla med gräs, ofta blir det för lite eller för mycket klöver. Bra överlevnadsförmåga, men när de väl försvinner ger de stora luckor i vallen. Ilte är en tetraploid estnisk sort. Mycket god vinterhärdighet i hela landet. Högre förstaskörd än de tidiga typerna. Snabb återväxt för en sen sort. Passar bäst för två, eller ibland tre, skördar. Bästa gräsen Timotej Finns med i alla blandningsförslag. Har hög förstaskörd och mycket god vinterhärdighet. Bättre fiberkvalitet än de andra gräsen och bättre tillväxt vid låga temperaturer. Tidiga sorter som Comer och Switch passar bra för intensiva skördesystem och ihop med aggressiva arter. Nuutti och Winnetou har en växtrytm som passar färre skördar. Rörsvingel Ett givet gräs i alla vallar som skördas fyra gånger per år. Trivs bäst på bördiga jordar med god tillgång på växtnäring, gärna lerjordar. Långsammare etablering än timotej, men mycket hög produktion från och med andra vallåret. Bra vinterhärdighet och god marktäckning. Tålig mot både torka och väta. Högst avkastningsnivå av gräsen. Kraftigare och djupare rotsystem än något annat gräs och därmed bra struktureffekt i växtföljden. Tålig mot avbetning, men svårt gräs att ha i betet på grund av låg smaklighet. Engelskt rajgräs Bästa gräset för vallar som ska användas till både slåtter och bete, eller som rena betesvallar. Som ren slåttervall fungerar rajgräs däremot inte lika bra och vinterhärdigheten blir sämre. Snabb återväxt, tålig mot hård betning höst och vår, bra marktäckning och tramptålighet. Kräver ett jämnt, intensivt utnyttjande för att trivas bra. Ängssvingel Ersättning för timotej vid låga kvävenivåer. Dåligt komplement till timotej eftersom båda sorterna har ett öppet växtsätt och svag konkurrenskraft mot gräsogräs. Rörsvingelblandningar För intensiv vallproduktion med fyra skördar/år. God anpassning till de flesta jordarter. Mycket vinterhärdiga och tåliga mot både torra och blöta förhållanden. Passar bäst på bördiga, välgödslade jordar. Innehåller marknadens mest högavkastande sorter av rödklöver (Taifun), timotej (Switch/Comer) och rörsvingel (Kora). Välbalanserade vallar där rödklöver och timotej växer bra under de första vallåren och vitklöver, rörsvingel och lusern under de senare. Rörsvingeldominerade vallar har ofta låga proteinhalter, varför det är viktigt att inte ha för låg klöverandel. Rörsvingelns aggressiva återväxt gör dessutom att det sällan blir problem med höga klöverandelar i återväxten. Det är viktigt att skörda i rätt tid för få bra energivärden. Detta gäller både förstaskörden och återväxten. Timotej Comer har något lägre avkastning än Switch, men samtidigt senare axgång och bättre smältbarhet. Med ärtor eller vicker i växtföljden används lusern Power 4:2, som har god resistens mot ärtrotröta. Blandningsförslag 2017 köp i renvara Rörsvingelblandning 4 Högavkastande blandning lämplig för intensiv vallodling. Täta, aggressiva vallar med god konkurrenskraft mot gräsogräs. God anpassning för varierande jordar. Vinterhärdig. Rödklövern Ilte används från norra Svealand och norrut och i svaga växtföljder i Götaland och Svealand. Taifun är en medelsen sort med marknadens högsta avkastning för Götaland och Svealand. Rödklöver Taifun/Ilte 3 7 kg Vitklöver Sortblandning 1 2 kg Timotej Switch/Comer 10 kg Rörsvingel Kora 9 kg Totalt kg/ha Rörsvingelblandning Lusern Proteinrik, vinterhärdig slåtterblandning för torra jordar i främst östra Götaland och Svealand. På bra lusernjordar kan hela eller delar av rödklövern ersättas av lusern. Tvärtom på sämre lusernjordar. Med ärtor eller vicker i växtföljden används lusern Power 4:2. Utan ärtväxter i växtföljden används en blandning av de fyra luserntyperna, för att få en bredare anpassning till olika jordar och skördesystem. Lusern Power 4:2/Sortblandning 5 8 kg Rödklöver Taifun 2 5 kg Timotej Switch/Comer 7 kg Rörsvingel Kora 7 kg Cikoria Puna II 0 1 kg Kummin Volhouden 0 1 kg Totalt kg/ha Rörsvingelblandning 2 Högre timotejandel och lägre andel rörsvingel avsedd för treskördesystem. Passar bäst på fuktiga, välgödslade jordar med god vattenhållande förmåga. Relativt tålig mot dålig dränering. Rödklöver Taifun/Ilte 2 5 kg Vitklöver/Alsikeklöver 0 2 kg Timotej Switch/Comer 12 kg Rörsvingel Kora 4 kg Ängssvingel 0 2 kg Totalt kg/ha. tel

11 Rödklöverblandningar För två- och treskördesystem eller slåtter med bete av återväxten. Hög avkastning, speciellt under första vallåret. Lättetablerade vallar som fungerar bra med de flesta insåningsmetoder och på de flesta jordar och bördighetsförhållanden. Relativt tåliga mot torka och värme, samtidigt som tillväxten under kalla och blöta somrar är god. Sämre förfruktsvärde än lusernblandningar och inte lika ogräsfria och tåliga mot körskador som rörsvingelblandningarna. Välj senare eller tidigare sorter av timotej, rajgräs och rödklöver beroende på skördesystem, gödsling etc. Att anpassa rödklövermängden i blandningen till gårdens egna förutsättningar är viktigt. Högre intensitet och gödsling kräver högre rödklövermängd, 4 8 kg/ha. Vid lägre intensitet och gödsling räcker det med 2 5 kg/ha. Vid låga gödslingsnivåer är det bättre att använda käringtandsblandningar. Käringtanden ger torrare, mer lättbärgad grönmassa och är mindre aggressiv mot gräsen. Rödklövers stora nackdel är känslighet för växtföljdssjukdomar. Med för mycket rödklöver i växtföljden blir avkastning och vinterhärdighet sämre. Rödklöver, rotröta och växtföljd Rödklöver är den vanligaste baljväxten i Sverige och odlas ofta år efter år utan uppehåll, vilket lätt leder till rotröta. Avkastningen ökar om man förbättrar växtföljden, dvs har avbrottsgrödor efter rödklövern under två till tre år. Vitklöver uppförökar också rotröta även om den inte visar symptomen så tydligt. Rotröta försämrar klöverns övervintring och orsakar vissa år kraftig utvintring. Enda sättet att förbättra övervintringen och öka skörden är att hålla avstånd mellan klövergrödorna i växtföljden. Det går bra att ha spannmål, oljeväxter eller andra ettåriga grödor, men det går också att variera baljväxterna. Ett alternativ på fastmarksjordar är en blandning av lusern och timotej. Skördenivån är ungefär densamma som för rödklöver- timotejblandning. Har Du en dålig växtföljd eller andra problem med övervintringen så är Ilte ett bra alternativ. Det är en rödklöver av Norrlandstyp som fungerar bra i hela landet. Blandningsförslag 2017 köp i renvara Rödklöverblandning 4 Bäst anpassad för slåtter med intensiv betning av återväxten, men även för omväxlande användning mellan slåtter och intensivt bete. Kan också användas som rena slåttervallar, men då ersätts delar av rajgräset med ängssvingel/rörsvingel. Använd helst diploida rajgrässorter för att få tätare och slitstarkare tredjeårsvallar. Rödklöver 1 8 kg Vitklöver 0 3 kg Svartkämpar 1 kg Kummin 1 kg Eng rajgräs 8 kg Timotej 8 kg Ängssvingel/Rörsvingel 0 3 kg Totalt kg/ha Rödklöverblandning 9 Anpassad för tvåskördesystem eller slåtter och bete. Vinterhärdig blandning för Götaland- Norrland med 40 55% timotej. Högre timotejandel vid god tillgång på kväve och vatten. Vid lägre kvävenivåer ökas andelen ängssvingel/ foderlosta och timotejandelen minskas. Komplettera timotej med foderlosta på torrare jordar och med ängssvingel på fuktigare jordar. Använd fler baljväxter än rödklöver för att få bättre baljväxtproduktion i tredje/fjärde vallåret. Lusern Karlu/humlelusern på torra jordar och lerjordar, käringtand på dåligt dränerade leror och vitklöver på jordar med god vattenhållande förmåga. Lusern Karlu passar bättre än andra lusernsorter för tvåskördesystem. Anpassa sortvalet i rödklöver och timotej till önskad foderkvalitet och baljväxtandel. Eventuellt kan en liten mängd tetraploida rajgräs användas för att öka energihalten och få högre skörd första vallåret. Rödklöver 4 6 kg Vitklöver/Käringtand/Lusern Karlu 0 3 kg Timotej 8 11 kg Foderlosta/Ängssvingel 4 8 kg Engelskt rajgräs, tetraploid Kentaur/Calibra 0 2 kg. Svartkämpar 0 1 kg Kummin 0 1 kg Totalt kg/ha Rödklöverblandning 10 Artrik slåttervall för dikor och växande nöt. Det breda innehållet av baljväxter, gräs och örter gör blandningen väl lämpad för varierande jordar. Passar bäst för två till tre skördar per år. Den låga rödklöverandelen gör blandningen anpassad även för mer långliggande vallar. Rödklöver 2 kg Vitklöver 2 kg Käringtand/Alsikeklöver 2 kg Timotej 6 kg Rörsvingel/Foderlosta 5 kg Eng rajgräs/ängssvingel 5 kg Cikoria 1 kg Kummin 1 kg Totalt 24 kg/ha tel

12 Betesvallar mjölk och nöt foto: kjell sjelin Gräs för produktionsbete Engelskt rajgräs är på många sätt det ideala gräset för produktionsbete. Snabb återväxt, tramptåligt och högavkastande vid intensiv betning. Jämn tillväxt från april till slutet av oktober. Det är viktigt med jämn, intensiv gödsling och avbetning över hela säsongen för att få en bra uthållighet och vinterhärdighet. Fungerar bra med både rotationsbetning och kontinuerlig betning. Vinterhärdigheten är betydligt bättre i betesvallar än i slåttervallar och det är ett mycket snabbetablerat, oömt gräs, som redan första året ger god slitstyrka för intensiv betning av nötkreatur. Engelskt rajgräs trivs bra på de flesta väldränerade, bördiga jordar i Götaland och bra lägen i Svealand. Trivs sämre än timotej och ängsgröe på kalla, fuktiga jordar. Diploida engelska rajgräs fungerar bäst i betet. De har visserligen lägre avkastning än de tetraploida sorterna, men å andra sidan ett tätare växtsätt, bättre tramptålighet och högre betesavkastning från och med andra vallåret. Indicus 1 är en ny revolutionerande diploid rajgrässort för intensiv vallproduktion. Vinterhärdigheten är mycket god, samtidigt som tillväxten är kraftig under tidig vår och senhöst. Detta gör Indicus 1 till en utmärkt sort för bete i stort sett året runt. Kombinationen av tidig axgång i förstaskörden, ingen tendens till axgång i återväxtbetet, tät bestockning och mycket hög avkastning, är unik och innebär att Indicus 1 fungerar bra både i betes- och slåttervallar. Ängssvingel och rörsvingel ersätter rajgräsen från Svealand och norrut på grund av bättre vinterhärdighet. Rörsvingel är ett grovt gräs som ställer höga krav på fållindelning för att fungera. Dansk Gräsblandning innehåller en blandning av 60% diploida engelska rajgräs, 15% timotej, 15% rödsvingel och 10% ängsgröe. Alternativ till rena rajgräs på jordar med varierande bördighet och dränering. Gräs som ängsgröe och rödsvingel sprider sig med utlöpare och är bra på att täcka luckor i betesvallen vid vattenkar, drivgångar, fuktiga partier etc. Timotej är ett bra komplement till rajgräs med god tillväxt vid temperaturer under tio grader. Viktigt inslag i produktionsbeten för att hålla hög avkastning även under kyliga vårar och somrar. Trivs bäst med rotationsbetning. Örter ett bra komplement Cikoria Puna II är en högavkastande sort för intensiva produktionsbeten. Högre avkastning, kvalitet och smaklighet än gräs under torra somrar. Passar bäst på bördiga, välgödslade jordar, gärna leror. Tålig mot låga ph-värden. Lika torktålig som lusern. Smakligt och mineralrikt inslag i betet. Kummin är tillsammans med timotej den vallväxt som börjar växa tidigast på våren. Är tålig mot både torka och väta. Långsam etablering, men uthållig även i äldre vallar. Värdefull vallväxt under torra, kyliga vårar och mycket vinterhärdig. Mineralrik. Svartkämpar är en uthållig, slitstark, trampoch betestålig vallväxt. Bra komplement till gräsen med fin tillväxt under torra, näringsfattiga förhållanden. Kan liksom vitklövern sprida sig i luckor i vallen. Stort innehåll av mineraler tel

13 Bästa klöverarterna Vitklöver är den vanligaste baljväxten i betesblandningar. Den är tålig och uthållig och har hög avkastning vid varma och fuktiga förhållanden. Vitklöver klarar sig bra med både rotationsbetning och kontinuerlig betning. Rödklöver är ett viktigt inslag i produktionsbetet. Ett bra komplement till vitklöver, med betydligt högre avkastningspotential och säkrare tillväxt, både under kalla och torra förhållanden. Väl anpassad för rotationsbetning. Tidiga rödklöversorter som Taifun är uthålliga och produktiva i betesvallar. Gräs för motionsbeten Ängsgröe är ett lågavkastande betesgräs med mycket god vinterhärdighet. Det sprider sig med utlöpare och ger mycket tramptåliga, slitstarka, täta vallar från tredje vallåret. Kräver relativt mycket kväve för att trivas. Uthållig och odlingssäker på kalla mulljordar. Det viktigaste inslaget i långliggande vallar och betesvallar där tonvikten ligger på tramptålighet. Betydligt kortare växtsäsong än rajgräsen på hösten. Rödsvingel kompletterar ängsgröe med bra anpassning till låg kvävetillförsel och torra förhållanden. Liknade avkastningsnivå som ängsgröe. Här presenterar vi blandningsförslag för hög och jämn sommarproduktion av bete på fastmark. Blandningarna innehåller nya, högavkastande betessorter av engelskt rajgräs, betesanpassade timotejsorter, olika sorters vitklöver och nya sorter av cikoria och svartkämpar. Blandningsförslag 2017, köp i renvara Produktionsbeten Engelsk Fröblandning 4 Snabbetablerad, högavkastande och slitstark blandning. Tålig mot mycket intensiv betning. Bra till både kontinuerlig betning och rotationsbetning. Vitklöver Sortblandning 2 3 kg Rödklöver Taifun 0 2 kg Engelskt rajgräs Indicus 1/ Dansk gräsblandning (eng rajgräs, diploida 60%, timotej 15%, rödsvin gel 15%, ängsgröe 10%) kg Svartkämpar 0 2 kg Totalt kg/ha Engelsk fröblandning 5 Artrik, högavkastande blandning för intensiv rotationsbetning i Götaland och Svealand. Lägre andel rajgräs och högre andel timotej, ängssvingel, ängsgröe och rödsvingel. Vitklöver Sortblandning 2 3 kg Rödklöver Taifun 2 3 kg Cikoria Puna II 1 kg Motionsbeten Engelsk Fröblandning 9 Passar bäst för vall med tonvikt på enkel skötsel och motionsbete, inte hög produktion av mjölk och kött. Vinterhärdig och passar även bra för långliggande betesvallar. Timotej och ängssvingel producerar bra under de första två vallåren, därefter dominerar ofta ängsgröe kraftigt. Viktigt med putsning/avbetning under de två första åren för att gynna ängsgröe och rödsvingel. Kan användas som Svartkämpar 1 kg Kummin Volhouden 0 1 kg Dansk gräsblandning (eng rajgräs, diploida 60%, timotej 15%, rödsvingel 15%, ängsgröe 10%) 0 5 kg Olssons gräsblandning (timotej 45%, ängssvingel 15%, rödsvingel 15%, ängsgröe 15%, eng rajgräs 10%) kg Totalt kg/ha Engelsk Fröblandning 8 Artrik, högavkastande blandning för intensiv rotationsbetning i Götaland och Svealand. Hög rajgräsandel. Vitklöver Sortblandning 3 kg Rödklöver Taifun 0 3 kg Cikoria Puna II 1 1,5 kg Kummin Volhouden 1 1,5 kg Svartkämpar 0 3 kg Timotej Comer/Switch 5 7 kg Engelskt rajgräs Indicus kg Totalt kg/ha produktionsbete på mulljordar, där alla andra gräs utom ängsgröe brister i produktion och uthållighet. Vitklöver 2 3 kg Svartkämpar 0 2 kg Olssons gräsblandning (timotej 45%, ängssvingel 15%, rödsvingel 15%, ängsgröe 15%, eng rajgräs 10%) kg Totalt kg/ha Vitklöver och cikoria tel

14 slåtter- och betesvallar fuktiga jordar Timotej finns med i de flesta av våra blandningsförslag för fuktiga jordar. Det är viktigt att komplettera med aggressiva gräs med utlöpare, som t ex rörsvingel, foderlosta och ängsröe, för att få bättre konkurrenskraft mot gräsogräs och bra bärighet på vallen. På jordar som är för blöta för klöverarterna är alsikeklöver ett bra alternativ. Rörflen är ett högavkastande gräs med flexibel användning till halm och foder och ett intressant alternativ som permanent långliggande vall på mycket fuktiga jordar. Bästa gräsen Timotej tål stående vatten och vattensjuka jordar bra. Mycket vinterhärdig, tål vårfrost och växer bättre än andra vallgräs vid låga temperaturer. Etablerar sig snabbt och ger höga skördar redan första vallåret. Trivs bäst med rik tillgång på kväve. Nackdelen är att timotej inte bildar en bra vallsvål att köra på och att det glesa växtsättet gör att kvickroten gärna får fäste i vallen. Det uppvägs av den goda foderkvaliteten. Rörsvingel och foderlosta är intressanta samodlingsgräs till timotej. De utvecklas långsamt under insåningsåret, men sprider sig med utlöpare och bildar med tiden täta bestånd med god konkurrenskraft mot ogräs. Bägge har djupa, kraftiga rotsystem som skapar en vallsvål med god bärighet. Rörsvingel har mycket god vinterhärdighet i hela landet och klarar även dålig dränering. Foderlosta är lika vinterhärdig, men tål inte översvämningar lika bra. Rörflen används på jordar som är för blöta för de andra vallväxterna. Mycket vinterhärdig och uthållig, passar bäst för långliggande vallar. Etableringen är långsam. Rörflen sprider sig med utlöpare och bildar med tiden täta bestånd med god bärighet. Den är svår att samodla och sås helst i renbestånd eller ihop med en liten mängd alsikeklöver. Rörflen ger grovt, kraftigt gräs med låg smältbarhet som är bra foder till lågproducerande djur, t ex dikor. Används även för halmproduktion, antingen vår- eller sommarskördad. Baljväxt som tål fukt Alsikeklöver är tåligare än andra klöverarter mot översvämning, dålig dränering och lågt ph-värde. Även bra mot markpackning. Den diploida sorten Aurora är en späd, uthållig alsikeklöver, som inte blir lika grov som de tetraploida sorterna. Välj rätt vallväxt Timotej/Olssons gräsblandning. Timotej passar för slåtter, lågt ogrästryck och treåriga vallar. Olssons gräsblandning passar för bete, högt ogrästryck och långliggande vallar. Rörsvingel/foderlosta. Rörsvingel passar bäst för tre-fyra skördar/år, foderlosta för två/ år. Bägge fungerar bäst i långliggande vallar. Alsikeklöver/vitklöver. Alsikeklöver passar bäst för tre- till fyraåriga vallar med dålig dränering och för slåttervallar med få skördar per år. Vitklöver passar bättre för långliggande vallar, bete och intensivare skördesystem. Rödklöver/vitklöver Rödklöver passar bäst för slåtter och kortvariga vallar, vitklöver för bete och mer långliggande vallar. Blandningsförslag 2017, köp i renvara Vallblandning 1 för fuktiga jordar Artrik blandning för jordar med dålig dränering. Den breda artsammansättningen gör den väl anpassad till varierande bördighet och dränering. Alsikeklöver 3 kg Käringtand 3 kg Vitklöver/Rödklöver 2 kg Cikoria 1 kg Kummin 1 kg Timotej 5 8 kg Foderlosta/Ängssvingel 5 8 kg. Totalt kg/ha Vallblandning 2 för fuktiga jordar Slåtterblandning för tvåskördesystem på fuktiga jordar. Högre timotejandel i kortvariga vallar, högre andel foderlosta i mer långliggande vallar. Alsikeklöver 0 5 kg Timotej 5 13 kg Foderlosta 5 15 kg Totalt kg/ha Vallblandning 4 för fuktiga jordar Smaklig betesblandning för jordar med varierande dränering eller områden med hög nederbörd. Hög andel baljväxter och örter. Passar bra till både slåtter och bete. Vitklöver 2 kg Alsikeklöver 2 kg Kummin 2 kg Olssons gräsblandning kg Totalt kg/ha foto: kjell sjelin tel

15 Lusernvallar 3 8 år Käringtandsblandning 1 Bästa blandningen för dåligt dränerade eller svårodlade lerjordar, där lusern och rödklöver inte trivs. Används till både slåtter och bete. Käringtand 8 12 kg Timotej, sen/olssons gräsblandning/ Foderlosta 5 12 kg Totalt kg/ha Rörsvingelblandning för fuktiga jordar Intensiv vallblandning med hög gräsandel för ensilage/återväxtbete på kväverika mulljordar. Passar bäst för vallar som skall ligga mer än tre år eller för jordar med högt ogrästryck. Kan även användas som ren betesvall. Alsikeklöver/Vitklöver 0 3 kg Timotej/Olssons gräsblandning 5 10 kg Rörsvingel kg Totalt kg/ha Rörflensblandning för fuktiga jordar För jordar som är för dåligt dränerade för timotej, rörsvingel och foderlosta. Kan användas till både halm och grovfoder. Viktigt att sådden av rörflen sker under goda förhållanden, med rätt sådjup, temperatur och fuktighet. Alsikeklöver 0 2 kg Rörflen 15 kg Totalt kg/ha Lusern är en mycket torktålig vallväxt. Den är högavkastande, smaklig, mineralrik och har bra fiberkvalitet. En bra omväxlingsgröda på klövertrötta jordar och mindre känslig för rotröta än rödklöver, men kräver god växtföljd. Proteinhalten är högre än för rödklöver och lusern ger en torrare grönmassa än båda klöverarterna. Avkastningen är mycket hög, speciellt tredje och fjärde året och kan ge mycket i upp till fem år. Lusern är en klassisker som hästfoder. Nytt, brett sortmaterial anpassat för varierande jordar, skördeintensitet och återväxtbetning. Passar bäst på lätta jordar eller lerjordar i södra och östra Sverige, men kan även odlas på väldränerade fastmarksjordar i övriga landet. Med ärtor eller vicker i växtföljden är det viktigt med lusernsorter som har god resistens mot ärtrotröta, som Power 4:2. I annat fall ger en blandning av flera lusernsorter säkrare odling och stabilare foderkvalitet. Brett sortmaterial Det finns två olika typer av lusern betes- och slåttertyp. Luzelle är en fransk betestålig sort för såväl bete som rundbalsensilage och hö. Bra sort för rotationsbetning i fållor för både nöt, hästar och får. Har högre proteinhalt och något spädare stjälk än Daphne. Luzelle har violetta blommor och djup pålrot. Efter förädling ligger rothalsen under markytan, vilket skyddar mot betning, tramp- och körskador. Den sänkta rothalsen ger också långsammare återväxt och ett lägre, mer liggande växtsätt. Sjukdomsresistensen är sämre och avkastningen är något lägre än för Daphne och Power 4:2. Daphne är modern fransk slåttertyp med hög avkastning, trots att den är relativt finstjälkig. Bra etablering även på svåra lusernjordar och mycket tålig mot olika sjukdomar (utom ärtrotröta). Daphne har högt liggande rothals, djup pålrot och violetta blommor. Power 4:2 är en högavkastande amerikansk lusern för slåttervallar. Bästa lusersorten i växtföljder med ärter och vicker, eftersom den har god resistens mot ärtrotröta. Anpassad för intensiv odling i långliggande vallar. Frisk och med bladrikt växtsätt. Karlu är en estnisk gulblommig sort. Rotsystemet är omfattande med förgrenade pålrötter, stort fintrådigt rotsystem och underjordiska utlöpare, vilket ger fördelar på blötare jordar med högre grundvatten. Karlu är vinterhärdig och tålig mot både torka och översvämning. Överlägsen på riktigt torra, lätta jordar, där den sprids med utlöpare och bildar tätare bestånd med åren. Karlu har kontinuerlig skottillväxt och sen, utdragen blomning. Efter skörd är återväxten långsam och bladrik och sorten passar därför bra för slåtter i förstaskörden och bete av återväxten eller ensilage med 2 eller 3 skördar per år. Karlu går lättare än andra lusernsorter att samodla med baljväxter som rödklöver och käringtand. Humlelusern är en spenslig lusernart med späd bladmassa och tunn, halvliggande stjälk. Ett- och två-årig art med snabb etablering. Sprider sig med självsådd. Lätt att samodla med andra baljväxter som rödklöver, käringtand och vitklöver. Odling av lusern Lusern trivs bäst på djupa, bördiga, väldränerade jordar. Undvik vattenhållande jordar, högt grundvatten, kalla lägen med risk för frost och ph-värden under 5,8 6,0. Forts nästa sida foto: kjell sjelin tel

16 Lusernvallar 3 8 år, forts Kan man odla höstraps och höstvete fungerar lusern nästan alltid bra. Jordar där timotej och vitklöver går bättre än andra vallväxter är däremot oftast för vattenhållande. Vid sådd är det viktigt att vara extra noggrann. Lusern behöver ljus och värme för en bra etablering och varken för kall, torr eller blöt såbädd. Den är känsligare än rödklöver för putsning, betning och skuggning av insåningsgrödan. Om förhållandena inte är optimala är det extra viktigt att välja rätt sort. Har man inte odlat lusern förut måste man ympa fröet med bakteriekultur för lusern. Speciellt viktigt på jordar med ph-värde mellan 5,8 och 6,5. Ju lägre ph, ju blötare jord och ju kallare temperatur vid sådd, desto viktigare blir ympningen. Vid ph över 6,5 finns det normalt tillräckligt med bakterier Bakterierna fixerar inte kväve förrän temperaturen kommer över 12 grader, så det är oftast bäst att så lusernvallarna sist i vårbruket. En blandning av flera lusernsorter ger i praktiken oftast säkrare etablering. Blandningsförslag 2017, KÖP I RENVARA Växtföljdsblandning lusern Alternativ till rödklövervallar för de flesta fastmarksjordar med ph över 6,0. Odlingssäker blandning för treskördesystem där lusern och timotej kompletterar varandra väl. Lusern växer bäst i återväxten och under varma och torra år, timotej i förstaskörden och under kalla, blöta år. Lusern går normalt i blom i mitten av juni, vilket passar bra med axgången för timotej. På skiften med varierande jordar, där man vill ha högre baljväxtandel, är käringtand är ett bra komplement. Käringtand växer bra på de delar av åkern som är för blöta eller har för lågt ph-värde för lusern. I intensiv odling på bördiga jordar kan en del timotej ersättas av rörsvingel, i mindre intensiv odling ängssvingel. På torra jordar kompletteras timotej med svartkämpar. Använd sortblandningar av lusern för säkrare etablering och stabilare foderkvalitet. Till nöt och mjölkkor används oftast 10 kg vardera av timotej och lusern. Till får och i proteinvallar används 12 kg lusern och 8 kg timotej. Lusern 5 12 kg Käringtand, 0 5 kg Timotej 8 10 kg Ängssvingel/Rörsvingel 0 3 kg Svartkämpar 0 2 kg Totalt kg/ha Gotlandsblandning 1 Lusernblandning för jordar som är för torra för rödklöver. Anpassa gräsen efter skördesystem och önskad foderkvalitet. Timotej för bra jordar, hög foderkvalitet och hög lusernandel. Hundäxing för torra jordar, dikor och låg lusernandel. Rörsvingel för intensiv odling på bördiga lerjordar. Foderlosta i mer extensiva skördesystem och långvariga vallar. Olssons Gräsblandning ihop med lusernsorterna Luzelle och Karlu och svartkämpar i vallar för både bete och slåtter. Lusern/Humlelusern kg Hundäxing Donata/Foderlosta/Rörsvingel/ Timotej/Olssons Gräsblandning 8 10 kg Svartkämpar 0 2 kg Totalt kg/ha Gotlandsblandning 2 Slåtter och betesblandning för varierande jordar, myrjordar, dåligt dränerade leror och jordar med varierande dränering. Käringtand ger bra avkastning på jordar som är för blöta för lusern. På varierande jordar kan man förslagsvis blanda 5 kg vardera av käringtand och lusern. Är betet viktigt, använd alternativet med vitklöver och lägre lusernandel. Karlu är den säkraste lusernsorten på jordar med högt grundvatten, pga sitt stora, fintrådiga rotsystem. Lusern 0 8 kg Käringtand 5 8 kg Olssons gräsblandning 10 kg Svartkämpar 1 2 kg Kummin 1 2 kg Vitklöver 0 2 kg Totalt 20 kg Lusernblandning 5 Lik Gotlandsblandning 1, men med ett betydligt mer artrikt och varierat innehåll. Passar bäst för mindre intensiv vallodling. Smaklig, lättetablerad blandning för varierande förhållanden. Lusern 9 kg Foderlosta/Timotej 5 10 kg Rödklöver 1 kg Käringtand 1 kg Humlelusern 1 kg Svartkämpar 1 kg Kummin 1 kg Eng rajgräs 1 kg Totalt kg/ha Lusernblandning 3 Blandningsförslag med både rödklöver och lusern för bördigare jordar och mer intensiva skördesystem i östra Sverige. Passar bäst för jordar med bra tillgång på vatten och näring. Hög lusernandel på torra jordar, hög rödklöverandel på fuktiga jordar. Relativt betestålig i återväxten, beroende på sortval. Använd blandningar med flera sorter av rödklöver, timotej och rajgräs för jämnare foderkvalitet. För intensiv vallodling se även Rörsvingelblandning Lusern på sidan 8. Lusern 5 8 kg Rödklöver 2 5 kg Timotej 5 kg Eng rajgräs 3 kg Hundäxing/Ängssvingel 2 kg Totalt 20 kg/ha tel

17 Käringtandsvallar 3 8 år Käringtand är en av de smakligaste vallväxterna. Intressant baljväxt i växtföljden eftersom den helt saknar släktskap med såväl klöver som lusern och ärtväxter. Alternativ på klövertrötta jordar som är för blöta eller har för lågt ph för lusern. Bästa baljväxten för hö. Hög proteinkvalitet Käringtand skiljer sig från andra baljväxter genom sitt innehåll av kondenserade tanniner. Innehållet av tanniner minskar risken för trumsjuka och förbättrar proteinutnyttjandet. Passar bättre än andra baljväxter till hö eller torrt hösilage, tack vare det bladiga, torra växtsättet. Den utdragna blomningen och det bladrika växtsättet gör att den kombinerar hög kvalitet med få skördar. En mycket smaklig växt för idisslare i både bete, hö och ensilage. Utmärkt foder till unga idisslare och får. Oberhaunstaedter är en äldre tysk sort med hög proteinkvalitet, lämplig till både slåtter och bete. Blommar ca 20 juni och passar därför bäst för samodling med sena sorter av timotej och foderlosta. Leo är en vinterhärdig kanadensisk sort förädlad ur ryskt material. God anpassning till fastmarksjordar i östra Sverige, som har för högt grundvatten för att passa lusernodling. Fungerar bra till både slåtter och bete. Tålig baljväxt Käringtand är en uthållig, långliggande baljväxt. Mycket torktålig, gynnas av höga temperaturer och växer bäst under sommaren. Gynnas av ljus och värme och bör därför inte skuggas av skyddsgrödan. Trivs bäst vid låg till måttlig gödsling och i mindre intensiva skördesystem. Bästa baljväxten på svårodlade lerjordar där klöver och lusern sällan trivs. Käringtand kräver god fukt vid sådd och en temperatur på grader för lyckad etablering. Fungerar bäst med insådd i grönfoder eller i renbestånd. Har man inte odlat käringtand förut, måste fröet ympas med artspecifik bakteriekultur. Blandningsförslag 2017, KÖP I RENVARA Växtföljdsblandning Käringtand Alternativ till rödklöver på klövertrötta jordar som är för blöta eller har för lågt ph för lusern. För två eller tre skördar/år eller slåtter och bete av återväxten. Hög, uthållig foderkvalitet genom hög andel sen timotej. Käringtand 5 8 kg Timotej, sen kg Totalt 20 kg/ha Växtföljdsblandning Käringtand/Lusern Alternativ till rödklöver på klövertrötta jordar. Lusern är ett bra komplement till käringtand genom bättre tillväxt på bördiga, välgödslade jordar. För två eller tre skördar/år eller slåtter och bete av återväxten. Hög, uthållig foderkvalitet genom hög andel sen timotej. Käringtand 3 5 kg Lusern Karlu 3 5 Timotej, sen 8 12 kg Totalt 20 kg/ha Käringtandsblandning 1 Hö- och proteinblandning avsedd för en eller två skördar per år, eller bete av återväxten. Använd Olssons gräsblandning om återväxten ska betas regelbundet. Timotej passar bäst på fuktiga jordar och i vallar som ska ligga tre till fyra år. Foderlosta passar bäst på jordar som är för torra för timotej och i mer långliggande vallar. Med mer käringtand blir vallen mer proteinrik. Käringtand 8 12 kg Timotej, sen/ Olssons gräsblandning/ Foderlosta 5 12 kg Totalt kg/ha foto: per andersson Käringtandsblandning 4 Örtrik blandning som passar bra till hö, ensilage och återväxtbete. Vid lågt betestryck kan den också användas som ren betesvall. På varierande jordar och när vallen ska användas till ensilage eller bete kan man eventuellt lägga till 1 kg vitklöver eller alsikeklöver (använd dock inte alsikeklöver till hästar). Käringtand 5 kg Kummin 1,5 kg Svartkämpar 1,5 kg Pimpernell 0 1 kg Lusern Karlu 0 1 kg Vitklöver/Alsikeklöver 0 1 kg Olssons gräsblandning 10 kg Totalt kg/ha Rödklöverblandning 11 Vinterhärdig blandning med hög andel baljväxter. Bra för både kortvariga och långliggande vallar, beroende på val av arter. Rödklöver 3 5 kg Käringtand/Lusern 5 kg Timotej 5 7 kg Foderlosta 5 kg Ängssvingel 0 2 kg Totalt kg/ha Slåtterängsblandning 1 Artrik hö- och betesblandning för magra, torra jordar. Vitklöver 0 1 kg Käringtand 4 kg Humlelusern/Lusern Karlu 4 kg Pimpernell 1 kg Kummin 1 kg Svartkämpar 1 kg Timotej/Ängssvingel 5kg Foderlosta 5 kg Totalt kg/ha Slåtterängsblandning 2 Artrik höblandning för näringsrika jordar. Passar bra på jordar med varierande bördighet och dränering. Rödklöver 1 kg Alsikeklöver 1 kg Käringtand 3 kg Humlelusern 1 kg Lusern Karlu 1 kg Kummin 1 kg Pimpernell 1 kg Svartkämpar 1 kg Timotej, sen 5 kg Foderlosta 5 kg Totalt 20 kg/ha tel

18 Slåttervallar häst Grovfoder (hö eller ensilage) är basen i hästens foder. Ett bra grovfoder är smakligt, håller god hygienisk kvalitet och täcker stora delar av hästens näringsbehov. Våra blandningsförslag är artrika med flera olika grässorter. Örterna ger ett bra tillskott av mineraler och vitaminer till vinterfodret. Baljväxter som lusern och käringtand är bra vid låga kvävenivåer och för ekologisk odling. Artrika blandningar har många fördelar, både för odlingen och det färdiga fodret. Även hästar behöver en varierad diet, med bra sammansättning av fiber, mineraler och kolhydrater. Med fler arter i vallen ökar tåligheten mot både torka och stående vatten, återväxten blir snabbare, kvävefixeringen bättre och uthålligheten i äldre vallar ökar. Bästa gräsen för hästar Timotej är ofta en stor andel av vallen, eftersom det har ett fodervärde som passar hästar och de gärna äter det. Odlingsmässigt fungerar det bra med hög avkastning och ett upprätt växtsätt. Dessutom är timotej lätt att torka. Ofta blandar man timotejsorter av olika tidighet för att få jämn kvalitet och tillväxtrytm. Höga timotejandelar fungerar bäst i två- till treåriga vallar med god tillgång på vatten och en kvävegiva på kg/ha och skörd. Foderlosta och rörsvingel är utmärkta komplement till timotej, med god torktålighet, uthållighet och konkurrensförmåga mot ogräs. Det djupa, kraftiga rotsystemet ger slitstyrka och bra jordstruktur. Foderlostan har hög förstaskörd, men långsam återväxt. Den har ett lättorkat strå, som ger bra struktur till fodret, både i förstaskörden och i återväxten. Rörsvingel är ett grovt gräs med mycket snabb, bladrik återväxt utan stråskjutning. Vid låga kvävegivor och på magra jordar minskar man andelen timotej och ökar istället ängssvingel och rödsvingel. Ska återväxten betas, eller vallen med tiden användas som betesvall, använd Olssons Gräsblandning. Proteinrika baljväxter Baljväxter är ett bra komplement till gräs genom högt innehåll av mineraler och vitaminer, lågt sockerinnehåll och hög proteinhalt vid tidig skörd. Med stor andel baljväxter i vallen minskar behovet av extra kvävetillförsel i odling och proteintillskott vid utfodring. Lusern är en klassiker som hästfoder. Den är högavkastande, smaklig, mineralrik och har fin fiberkvalitet. Går bra att blanda med gräs på de flesta bördiga, väldränerade jordar, speciellt i södra och östra Sverige. Lusernblandningar får ofta hög gräsandel i förstaskörden och hög lusernandel i återväxtskördarna. Lämplig kvävegiva med 5 kg lusern/ha i blandningen är kg N/ha och skörd. För mer information om sorter och blandningar, se även Lusernblandningar på sid Käringtand är lättodlad och anspråkslös. Den är inte aggressiv och ger en stabil andel i vallen. Käringtand är späd och lätt att torka till hö, men ger lägre avkastning/ha än lusern. Mineralrika örter Örter är ett bra komplement i vallen genom relativt högt innehåll av mineraler och vitaminer. Bra tillväxt under torra, varma förhållanden när gräsen producerar dåligt. Kummin är uthållig och passar bra i vallar som ska ligga tre till sex år. Aromatisk växt som ger god lukt åt hö och ensilage. Den är mineralrik, har högre fetthalt än andra vallväxter och är lättorkad till både hö och hösilage. Tillväxtrytmen passar bra i ett tvåskördesystem för timotej. Svartkämpar och pimpernell trivs bäst på måttligt vattenhållande jordar med låg till medelhög (0 70 kg N/ha och skörd) gödslingsnivå. foto: gunnar danielsson tel

19 BLANDNINGSFÖRSLAG 2017, KÖP I RENVARA Timotejblandning 2 En blandning med hög andel (50 70%) timotej, kompletterat med ängssvingel och rörsvingel/foderlosta. Passar bäst för tre- fyraåriga vallar på jordar med god tillgång på vatten (gärna lerjord) och näring ( kg N/ha och skörd). Rörsvingel/foderlosta har en viktig funktion i blandningen genom positiva effekter på markstrukturen och god konkurrenskraft mot kvickrot och andra gräsogräs i äldre vallar. Timotej kg Foderlosta/Rörsvingel 3 4 kg Ängssvingel 2 kg Lusern 0 5 kg Kummin 0 1 kg Totalt kg/ha Timotej/Foderlosta blandning Höblandning för långliggande vallar. Anpassad för två skördar/år och medelhöga kvävegivor ( kg N/ha och skörd). Mycket god vinterhärdighet. Torktålig, men även bra på fuktiga jordar. Timotej 8 10 kg Foderlosta 8 12 kg Lusern/käringtand 0 5 kg Kummin 0 1 kg Totalt kg/ha Hästblandning 4 slåtter Örtrik blandning med käringtand och lägre timotejandel än Timotejblandning 2. Passar bäst för medelhöga kvävenivåer (60 70 kg N/ha och skörd). Vid lägre gödselnivåer kan en del timotej ersättas av rödsvingel eller ängssvingel. Fungerar även bra med varierande jord, dränering och gödsling. Timotej 8 10 kg Foderlosta 3 5 kg Ängssvingel/Rödsvingel 2 4 kg Käringtand 3 kg Kummin 1 kg Svartkämpar 1 kg Pimpernell 0 1 kg Totalt kg/ha Hästblandning 6 slåtter Käringtand och lusern, samt en lägre andel timotej, gör denna blandning bättre anpassad till ekologisk produktion och torrare jordar, jämfört med tidigare blandningar. Käringtand 3 5 kg Lusern Karlu 3 5 kg Timotej 5 kg Foderlosta 5 kg Rödssvingel/Hundäxing 0 5 kg Kummin 1 kg Svartkämpar 1 kg Pimpernell 1 kg Totalt kg/ha Hästblandning 12 slåtter Hög andel grova gräs med låg sockerhalt, som rörsvingel och tidig timotej. Passar bra på bördiga jordar och som vinterfoder till hästar med lågt näringsbehov. Väl lämpad för bete av återväxten. Rörsvingel 4 5 kg Hundäxing Donata 4 5 kg Rödsvingel 4 5 kg Timotej, tidig 4 5 kg Lusern 0 5 kg Kummin 0 1 kg Totalt kg/ha Hästblandning 13 slåtter Spädare gräsblandning som passar bra på fuktiga, kalla jordar. Betestålig och anpassad för långliggande vallar. Bra timotejandel, 45%, för måttlig kvävetillförsel och skördeintensitet. Väl lämpad för vallar som används till slåtter de första åren och sedan övergår till betesvallar. Olssons Gräsblandning (timotej 45%, ängssvingel 15%, rödsvingel 15%, ängsgröe 15%, eng rajgräs 10% ) kg Käringtand 1 3 kg Kummin 0 1 kg Svartkämpar 0 1 kg Totalt kg/ha Hästblandning 1 Utmärkt höblandning för ekologisk produktion och vid låga kvävenivåer (30 50 kg/ha och skörd). Lättorkad och väl lämpad för betning av återväxten. Bra till kombinationen häst och får. Käringtand 3 5 kg Lusern Karlu/Humlelusern 0 3 kg Kummin 1,5 kg Svartkämpar 1,5 kg Olssons Gräsbandning kg Totalt16 26 kg/ha Lusernblandning 7 Protein- och ensilageblandning med mycket hög lusernandel. Används istället för rena lusernvallar, som ger stort inslag av ogräs, speciellt under vintern. Lusern 17 kg Timotej 3 kg Totalt 20 kg/ha tel

20 Betesvallar häst BLANDNINGSFÖRSLAG 2017, KÖP I RENVARA Lågt näringsbehov Alla hästar har ett underhållsbehov av foder och näring, som varierar beroende på ras, vikt och arbetsinsats. Fullblod har t ex behov av mer foder än ponnyer och kallblod. Våra förslag är artrika och har en hög andel rörsvingel och rödsvingel. Dessa passar för hästar med lågt näringsbehov. Tramptålig, högavkastande blandning som ger ett näringsrikt bete med hög halt av mineraler och vitaminer. För hästar med stort proteinbehov, till exempel fölston och unghästar, använd alternativet med 1-2 kg vitklöver/ha. Passar bäst på bördiga, varma jordar med ph över 5,9 6,0, dvs bra vitklöverjordar. Mycket torktålig, men passar inte på kalla, fuktiga jordar och mullfattiga leror. Vinterhärdig från Götaland till Svealands slättbygd. Bra höstbete. Kräver god fållindelning och ett relativt stort djurantal, så att betet hela tiden kan hållas tätt och smakligt. Snabbetablerad blandning som kan betas efter fyra månader. Vitklöver 0 2 kg Käringtand 3 kg Lusern Luzelle 3 kg Cikoria 1 kg Svartkämpar 1 kg Dansk gräsblandning (eng rajgräs, sena diploida 60%, timotej 15%, rödsvingel 15%, ängsgröe 10%) kg Totalt kg/ha Hästblandning 3 Slitstark, lättetablerad blandning som passar på de flesta jordar. Kan kompletteras med örter och baljväxter, för att få högre tillväxt under sommaren och en mer varierad betessammansättning. Bra blandning för vallar som används till slåtter de första åren och sedan till bete. Öka utsädesmängden med 25 30% om vallen måste betas under insåningsåret. Normalt betestålig från 12 månader. Käringtand/Lusern Karlu 0 2 kg Kummin 0 1 kg Svartkämpar 0 2 kg Cikoria 0 1 kg Humlelusern 0 1 kg Olssons gräsblandning (timotej 45%, ängssvingel 15%, rödsvingel 15%, ängsgröe 15%, eng rajgräs 10%) 20 kg Totalt kg/ha Hästblandning 4 Artrik blandning för näringsrika, bördiga jordar, gärna leror. Ger ett bete med grov struktur och låg sockerhalt. Tål både torra och blöta förhållanden. Långsam etablering genom den höga andelen rörsvingel. Bildar med tiden täta, tramptåliga bestånd med mycket god uthållighet. Bör betas försiktigt de första 18 månaderna efter sådd. Rörsvingel är slitstarkt, vinterhärdigt och utmärkt som betesgräs för lättfödda hästar. Längre tillväxtperiod på hösten än andra gräs. Käringtand 2 kg Kummin 1 kg Svartkämpar 2 3 kg Cikoria 0 1 kg Humlelusern 0 1 kg Olssons gräsblandning (timotej 45%, ängssvingel 15%, rödsvingel 15%, ängsgröe 15%, eng rajgräs 10%) 10 kg Rörsvingel 10 kg Totalt kg/ha Hästblandning 12 En slitstark blandning av amerikansk typ, rajgräsfri och med lågt sockerinnehåll. Tål värme och torka. Bred blandning av gräs som passar jordar med varierande bördighet, jordart och dränering. Hög andel grova gräs som passar bra till vuxna hästar med måttliga foderbehov. Bör betas försiktigt de första 18 månaderna efter sådd. På näringsfattiga jordar kan man ersätta hela eller delar av rörsvingeln med rödsvingel och ängssvingel. Svartkämpar 0-2 kg Rörsvingel 7,5 kg Hundäxing 7,5 kg Rödsvingel 7,5 kg Timotej 7,5 kg Totalt kg/ha Högt näringsbehov Utöver underhållsbehovet behöver dräktiga eller digivande ston, växande unghästar och hästar som arbetar hårt mer foder. Hästblandning 2 foto: stina holmerin Hästblandning 9 Samma typ som Hästblandning 2, men klarar kallare, fuktigare förhållanden bättre. Allsidig, artrik blandning som passar bra för de flesta odlingsförhållanden. Härdig och uthållig för Götaland och Svealand. Kan betas från 12 månader. Vitklöver 0 2 kg Käringtand 3 5 kg Cikoria 1 kg Svartkämpar 2 kg Dansk gräsblandning (eng rajgräs, sena diploida 60%, timotej 15%, rödsvingel 15%, ängsgröe 10%) 0 7 kg Olssons gräsblandning (timotej 45%, ängssvingel 15%, rödsvingel 15%, ängsgröe 15%, eng rajgräs 10%) 8 15 kg Totalt kg/ha Hästblandning 10 Mycket snabbetablerad betesblandning med hög rajgräsandel. Betestålig efter fyra månader. Tramptålig. Passar bäst för relativt bördiga, väldränerade fastmarksjordar i Götaland och gynnade lägen i Svealand. Bättre betesavkastning under tidig vår och sen höst än de andra blandningarna. Vitklöver 0 1 kg Svartkämpar 0 2 kg Dansk gräsblandning (eng rajgräs, sena diploida 60%, timotej 15%, rödsvingel 15%, ängsgröe 10%) kg Totalt kg/ha Betesblandning lusern Lusernrikt bete som passar bäst för växande hästar och hästar med stort näringsbehov. Betas med intensivt fållsystem, max 2 4 dagar per fålla. Kan odlas på de flesta bördiga, väldränerade jordar med ph över 6,0. Mycket torktålig blandning. Lusern Luzelle (betestålig)/ Karlu (gulblommig) kg Hundäxing Donata/Timotej 3 5kg Svartkämpar 2 kg Totalt kg/ha tel

21 slåtter- och betesvallar Intensiv lammproduktion Smakliga baljväxter Baljväxter innehåller mycket protein och lite fiber. För lakterande tackor och avvanda lamm är baljväxter därför ett utmärkt foder. Avvanda lamm kan växa upp till g per lamm och dag på baljväxter i renbestånd. Vitklöver är en vinterhärdig, uthållig baljväxt som går att odla på de flesta jordar i Sverige, men ger endast hög avkastning på riktigt bördiga, vattenhållande jordar. I intensiv betesproduktion bör vitklöver kombineras med andra arter, till exempel rödklöver, svartkämpar och cikoria. Rödklöver är ett bra baljväxtalternativ till vitklöver, med minst dubbelt så hög avkastning i treåriga vallar. Lättodlad även på kalla och torra jordar. Går bättre än vitklöver på mer näringsfattiga jordar. I motsats till vitklöver har rödklöver mycket hög avkastning redan under insåningsåret. Gällande rekommendationer avråder från hög rödklöverandel i foderstaten under betäckningssäsongen. Men praktiska erfarenheter tyder på att de negativa effekterna på tackornas fruktsamhet inte är så stora. Lusern är ytterligare ett alternativ på bördiga jordar, som är för torra för vitklöver. Luzelle och Karlu är beteståliga lusernsorter som passar bra för lammproduktion. Dessa sorter har ett spädare växtsätt än traditionella lusernsorter. Viktiga örter Örterna cikoria och svarkämpar odlade i renbestånd kan ge en daglig tillväxt på g per dag för avvanda lamm. Cikoria är en smaklig och torktålig, men näringskrävande, gröda. Oavsett nederbörd har cikoria hög och jämn avkastning från mitten av maj till mitten av september. Passar bäst i intensiva produktionssystem. Odla som huvudgröda med 5 kg utsäde/ha eller i en blandning bestående av 4 kg vitklöver och 4 kg cikoria. Kan också utgöra mindre inslag (1 2 kg) i de flesta vallblandningar. Cikoria passar bättre till bete än ensilage. Svårare att samodla med gräs än svartkämpar. Svartkämpar är en bladrik lättodlad ört med hög avkastning på sensommaren. Kan användas till hö, ensilage och bete. Trivs sämre på tunga, kalla jordar. Svartkämpar har djupt rotsystem och liknande kvävebehov som gräs. Tål torka och värme betydligt bättre än gräs och vitklöver, men sämre än cikoria. Svartkämpar passar att odla i blandning med andra vallväxter. Som huvudgröda med 8 10 kg utsäde/ha, eventuell med tillägg av 4 kg röd- och vitklöver. I blandning med rajgräs, klöver och timotej är 1 5 kg/ha lämplig mängd. Svartkämpar finns av två typer. Den storbladiga typen, Grassland Tonic har hög avkastning och passar i kortvariga vallar. Den småbladiga typen är uthålligare och finns som handelsutsäde. Bästa gräsen I motsats till örter och baljväxter fungerar gräsen bäst i betet under vår och höst, när temperaturer ligger kring grader. Under sommaren är lammtillväxten på gräs i renbestånd enbart ca g per dag för avvanda lamm, alltså mindre än för örter och baljväxter. Engelskt rajgräs är det gräs som har högst avkastning och bäst uthållighet i intensiv betesproduktion vid dagars rotation. BLANDNINGSFÖRSLAG 2017, KÖP I RENVARA Blandningsförslag för intensiv lammproduktion i långliggande vallar, 3 8 år. Våra förslag har hög andel klöver och örter i kombination med timotej och sena, bladrika sorter av engelskt rajgräs. Långliggande vallar 3 8 år Indicus 1 är en ny revolutionerande diploid rajgrässort för intensiv lammproduktion. Vinterhärdigheten är mycket god, samtidigt som tillväxten är kraftig under tidig vår och senhöst. Detta gör Indicus 1 till en utmärkt sort för bete i stort sett året runt. Kombinationen av tidig axgång i förstaskörden, ingen tendens till axgång i återväxten, tät bestockning och mycket hög avkastning, är unik och innebär att Indicus 1 fungerar bra både i betes- och slåttervallar. Timotej är det smakligaste gräset för får. Det är inte optimalt för intensiva betessystem, men ett bra komplement till rajgräset, med högre förstaskörd och bättre tillväxt vid låga temperaturer. Ersätter rajgräs på kalla, fuktiga jordar och allmänt från Svealands inland och norrut. Engelsk fröblandning 6 för får Bra allround-blandning för lammproduktion. Använd vitklöver, den högre mängden gräs och den lägre mängden svartkämpar om vallen ska ge ett spätt och lättfodrat vinterfoder. Använd rödklöver, den högre mängden svartkämpar och den lägre mängden gräs om fokus är på lammens tillväxthastighet på återväxtbetet. På kallare, fuktigare jordar rekommenderar vi den högre mängden timotej och den lägre mängden svartkämpar och rajgräs. Cikoria kan ersätta timotej i vallar på bördig jord som enbart betas. Vitklöver 2-3 kg alt. Rödklöver 5-10 kg Engelskt rajgräs 8-12 kg Timotej 0-7 kg Svartkämpar 2-5 kg Cikoria 0 2 kg Forts nästa sida tel

22 slåtter- och betesvallar extensiv lammproduktion Intensiv lammproduktion, forts Vitklöverblandning 5 Vinterhärdig blandning med hög andel timotej och ängssvingel. Passar jordar som är för kalla och fuktiga för engelskt rajgräs. I norra Svealand och norrut ersätts engelskt rajgräs av Olssons Gräsblandning och svartkämpar av kummin. Vitklöver 3 kg Rödklöver/Alsikeklöver 0 3 kg Timotej 10 kg Engelskt rajgräs/olssons gräsblandning 5 kg Ängssvingel 5 kg Svartkämpar/Kummin 0 2,5 kg Totalt 23 28,5 kg/ha Klöver/örtblandning för bete Högavkastande blandning för intensiv betesproduktion i kortvariga vallar. Kan betas från dagar efter sådd. Tålig mot värme och torka. Ger högre lammtillväxt under sommaren än gräsrika vallar. Tillför också andra egenskaper till betet som högt mineralinnehåll, hög proteinkvalitet och bra motståndskraft mot parasiter. Tillsätt stallgödsel vid sådd. Hög avkastning från mitten av maj till början av september. Cikoria Puna II 3 kg Svartkämpar Ceres Tonic 3 kg Rödklöver Taifun 4 kg Vitklöver Sortblandning 3 kg Totalt 13 kg/ha Lusernblandning får Passar bäst på bördiga jordar som är för torra för att ge hög avkastning av vitklöver och rajgräs. Används till tre- till sexåriga vallar. Mycket högre avkastningspotential än rödklöver och vitklöver, speciellt efter andra vallåret. Jämfört med vitklöverblandningar har lusernblandningen en lägre tillväxt under vår och höst och högre under sommaren. Kräver ett väl fungerande rotationsbete för att ge hög betesavkastning. Använd beteståliga lusernsorter som Luzelle och Karlu. För mer förslag på lusernblandningar, se sid Lusern 12 kg Timotej/Foderlosta 0 8 kg Käringtand 0 5 kg Svartkämpar 0 3 kg Totalt kg/ha Klöver och svartkämpar BLANDNINGSFÖRSLAG 2017, KÖP I RENVARA Blandningsförslag med käringtand, vitklöver och humlelusern, blandat med svartkämpar och kummin. Sena timotejsorter och hög andel långliggande arter som rödsvingel och foderlosta. Långliggande vallar 3 8 år Vitklöverblandning 4 Säker blandning vid svag gödsling och bördighet under extensiva förhållanden. Snabb uppkomst. Tål torka, låg näringstillförsel och ojämnt betestryck. Relativt låg avkastning till slåtter, men ett fint foder som gärna äts av fåren. Ska vallen betas använder man högre andel svartkämpar och lägre andel gräs. Tvärtom när vallen mest ska användas till slåtter. Vitklöver 5 kg Svartkämpar 2 5 kg Olssons gräsblandning (timotej 45%, ängssvingel 15%, rödsvingel 15%, ängsgröe 15%, eng rajgräs 10%) 5 10 kg Totalt kg/ha Käringtandsblandning 4 Artrik blandning till hö eller ensilage som passar bra på de flesta jordar vid måttlig till låg bördighet och gödsling. Lämplig för lättare återväxtbetning. Tål både torka och översvämning. I vallar som mest används till slåtter kan man använda förslaget med timotej/ rödsvingel och foderlosta. Käringtand 5 8 kg Svartkämpar 2 kg Kummin 1 kg Olssons gräsblandning (se ovan) 8-10 kg eller Timotej/Rödsvingel och Foderlosta 8-10 kg Totalt kg/ha Vallblandning 9 för får Bättre betesavkastning och betestålighet än Käringtandsblandningen. Kan även användas som ren betesvall. Passar bättre för ensilage än hö. Innehåller torktåliga arter som käringtand och svartkämpar samt timotej och vitklöver, som är bra vid god tillgång på markfukt och näring. Vitklöver 2 3 kg Käringtand 2 5 kg Humlelusern 0-3 kg Svartkämpar 1 2 kg Kummin 1 2 kg Olssons gräsblandning (se ovan) 10 kg Totalt kg/ha För fler blandningsförslag för extensiv lammproduktion, se även under Käringtandsblandningar på sid tel

23 mer om ettåriga växter Blodklöver Blodklöver Ettårig klöverart för ensilage, bete, viltåker och gröngödsling. Används ofta i ettåriga ensilage- och betesblandningar med andra baljväxter och ettåriga rajgräs. Liknar rödklöver till växtsättet, men har ljusare grön färg och större, hårigare blad. Mycket dekorativa, djupröda blommor. Odlingssäker och tål både värme, torka, frost och kyla. Djuprotad och betestålig. Fungerar bra på både magra och bördiga jordar. Betydligt bättre tillväxt än andra baljväxter under hösten och vid lägre temperaturer. Kan övervintra milda vintrar i Götaland. Utsädesmängd i renbestånd ca kg/ha. Blandningsförslag: Ettårig klöver/rajgräsblandning: Blodklöver 5 8 kg/ha Persisk klöver 5 8 kg/ha Westervoldiskt/italienskt rajgräs 7 10 kg/ha Totalt 20 kg Ettårig bi /insektsblandning: Blodklöver 5 kg/ha Persisk klöver 5 kg/ha Honungsört 5 kg/ha Totalt 15 kg/ha Variant av Landsbergsblandning: Luddvicker kg/ha Blodklöver 10 kg/ha Italienskt rajgräs 7 15 kg/ha Totalt kg/ha Bovete Lättodlad, snabbetablerad gröda till tröskning, grönfoder och mellangröda. En av de mest snabbväxande grödorna. Gror på 3 5 dagar och kan producera 3 4 ton grönmassa på 6 8 veckor. Kan brukas ner dagar efter sådd. Trivs bäst vid fuktiga förhållanden och måttliga sommartemperaturer mellan C. Mycket frostkänslig. Bovete går bra på de flesta jordtyper, men är känslig för markpackning och blöta jordar. Även om bovete är en av de mest lättodlade grödorna som mellangröda, är odling till mogen skörd inte lika lätt. Man måste ha ett tätt bestånd för att få jämn mognad. Vid höga temperaturer under blomningen blir frösättningen sämre. Bovete odlas även i renbestånd för att gynna insekter och går bra att använda i grönfoderblandningar med fodervicker, lupin, foderraps, purrhavre och vårsäd. Måttligt fodervärde. Bra skyddsväxt för småvilt och fåglar. Fröna är trekantiga. Utsädesmängd cirka kg/ha, sådjup 2 3 cm. Blommar efter dagar med kraftig aromatisk doft. Lång, utdragen blomning. Pollineras av bin, humlor och blomflugor. Tröskmogen efter dagar. Potentiell skördenivå cirka kg/ha. Bovete ger ett glutenfritt mjöl. Hajnalka kan användas till tröskning, grönfoder eller mellangröda. Bovete Blålupin (Blå sötlupin) Ettårig baljväxt för odling till moget frö, grönfoder och gröngödsling. Intressant i växtföljden eftersom den saknar släktskap med andra odlade baljväxter som ärter, vicker, åkerbönor, klöver, lusern etc. En bra grönfoderväxt med högt fodervärde, god smaklighet, hög proteinhalt och god stjälkstyrka. Lätt att samodla med andra arter. En av de bästa insåningsgrödorna för vallar och sås då antingen i renbestånd, eller blandad med fodervicker och/eller vårsäd. Lämplig blandning är kg/ha blålupin och kg/ha korn/havre/vete/ purrhavre. Denna blandning går också att skörda sent när baljorna är fullmatade, men inte torra nog för tröskning. Blålupinfrö är ett utmärkt foder till de flesta djurslag med hög proteinhalt (30 35%), och låg stärkelsehalt (8 10%). Skördenivå från kg till kg/ha. Fördelarna med att odla blålupin till moget frö är många. Arten har få sjukdomar, bra fältgroning med snabb uppkomst och är lätt att tröska. Passar bäst för torra, sandiga jordar med måttlig tillgång på näring och ph värde från 5,2 till 6,5. Djupgående, kraftig pålrot. På fält där lupin inte odlats tidigare ympas fröna med bakteriekultur. Blommar även med vita och ljusrosa blommor, trots namnet. Blålupin har odlats länge i Europa, men före 1900-talet fanns det bara alkaloidhaltiga, bittra sorter. De alkaloidfria sorter vi använder idag kallades förut sötlupin. Idag används bara beteckningen blålupin. Tidigare trodde man mycket på oförgrenade sorter av blålupin. Dessa sorter blev dock för korta och gav för låg skörd. De konkurrerar också sämre mot ogräs. Idag används förgrenade sorter vid odling till moget frö. Odlingen begränsas av två faktorer ogräs och ojämn mognad för vilket det finns två lösningar, som båda behöver kombineras med intensiv ogräsharvning eller kemisk bekämpning: 1. Odling i renbestånd med mycket hög utsädesmängd, kg/ha, som ger ett tätt bestånd och jämn blomning. 2. Blandning med vårsäd, kg/ha blålupin och kg/ha korn/havre/vete. För användning som proteinfoder måste lupinen rensas från spannmålen. Boregine är en förgrenad sort med hög avkastning och relativt tidig mognad. Mycket användbar och odlingssäker både till grönfoder och odling till mogen skörd. tel

24 mer om ettåriga växter Titan foderraps delvis avbetad Foderraps En av de bästa omväxlingsgrödorna i valldominerade växtföljder. Tar effektiv upp kväve efter vallbrott. Används till ensilering, bete och viltgröda. Blandas ofta med ettåriga rajgräs för bättre tramptålighet och återväxt. Stora, upprätta blad på långa, smala stjälkar. Foderraps är torktålig, men känslig för markpackning och dålig dränering. Alla kålväxter har växtföljdssjukdomar och bör inte återkomma oftare än vart fjärde år. Utmärkt betesgröda/tillskottsgröda för växande idisslare under sensommar och höst genom låg fiberhalt och hög socker-, energi och proteinhalt. Smaklig höstgröda för vilt och ett alternativ till fodermärgkål. Växer snabbt, ca 90 dagar från sådd till full skörd. Lättodlad med kraftig, djup pålrot. Aggressivt växtsätt med god konkurrenskraft mot ogräs. Kräver god tillgång på näring. Snabb, säker etablering vid bra markfukt och temperaturer över 12 C. Frosttålig ner till minus 8 10 C. Viktigt med försiktig tillvänjning, vanligtvis en timme/dag i 10 dagar, för optimal tillväxt. Sådjup 1 2 cm. Utsädesmängd 6 kg/ha. Titan tillhör den nya generationen foderrapssorter. Ger ett proteinrikt, näringsrikt foder med hög smaklighet. Otroligt god återväxt. Hög, jämn foderkvalitet vid såväl värme och torka som regn och kyla. Fontan är en lättodlad tysk sort med god frosttålighet. Kan sås tidigt på säsongen utan att gå i blom. Smaklig. Fodermärgkål Används till bete eller ensilage för mjölk- och köttproduktion eller viltbete. Högavkastande, högväxt kålsort med lång vegetationsperiod. Frosttålig. Mycket näringskrävande, gödslas gärna med kg N/ha. Dålig konkurrenskraft mot ogräs, framförallt under första halvan av växtsäsongen. Sen sådd (efter 1/6) ger ofta mindre problem med ogräs och insekter, dock till priset av lägre skörd. Insekter kan förstöra sådden, varför det är bäst att använda insektsbetat frö. Utsädesmängd cirka 4 5 kg/ha. Caledonian är en högväxt, märgfylld sort med god tolerans mot klumprotsjuka. Fodervicker Fodervicker Intressant alternativ till ärter i grönfoderblandningar. Odlingsmässigt betydligt säkrare än ärter. Tålig mot torka och regn och bättre resistens mot växtföljdssjukdomar. Ger inte samma höga skörd som ärter, men jämnare och säkrare. Lämplig skördetid är i början av blomningen, ca dagar efter sådd. Jämfört med ärter har vicker en torrare, bladrikare grönmassa med högre proteinhalt. Låg eller ingen återväxt efter skörd. Aggressiv, tät växt med god konkurrenskraft mot ogräs. Växtföljden är viktig. Även om vickern är tålig mot växtföljdssjukdomar sprider den sjukdomar som drabbar ärter och åkerbönor. Tusenkornvikt g, vilket är hälften av ärter. Utsädesmängd i renbestånd ca 60 kg/ha. Proteinblandning vicker/vårsäd, insåningsgröda med hög proteinhalt: Fodervicker 50 kg/ha Korn/havre/vete 50 kg/ha eller purrhavre kg/ha Totalt 100 kg/ha Foderblandning vicker/vårsäd, insåningsgröda med lägre proteinhalt: Fodervicker kg/ha Korn/havre/vete 100 kg/ha eller purrhavre kg/ha Totalt 100 kg/ha Vickerblandning utan insådd: Fodervicker kg/ha Blodklöver 0 10 kg/ha Westervoldiskt rajgräs kg/ha Foderraps 0 5 kg/ha Totalt kg/ha tel

25 Honungsört Honungsört Används både som bigröda och mellangröda. Lättodlad, snabbväxt med god konkurrenskraft mot ogräs. Effektiv kväveupptagning. Ingen återväxt efter putsning. Mycket intressant som fång- och mellangröda. Bra i växtföljden genom att den inte är släkt med andra odlade växter. Bin, humlors och blomflugors favoritväxt med hög produktion av pollen och nektar under ca fyra veckors blomning med vackert blå blommor. Passar därför som dragväxt för insekter i fröodlingar. Odlas då i renbestånd, med gurkört eller i blandning med ettåriga klöverarter. Ettårig bi och insektsblandning: Blodklöver 5 kg Persisk klöver 5 kg Honungsört 5 kg Totalt 15 kg/ha Sås i omgångar från mitten av april till slutet av juli, dagar före blomning. Mörkergroende frön som måste myllas 1 2 cm vid sådd. Utsädesmängd kg/ha i rensbestånd. Italienskt rajgräs Högavkastande, tätvuxet, bladrikt rajgräs med god tramptålighet. Mycket lättetablerat, kan betas dagar efter sådd. Bättre tillväxt och kväveupptagning än något annat gräs vid låga temperaturer. Växer lite långsammare än westervoldiskt rajgräs under de första 4 5 månaderna, därefter omvänt förhållande. Växer kraftigt och länge på hösten. Används till grönfoder, mellangröda, gröngödsling eller ettårig betesvall. En av de bästa ettåriga betesvallarna för nöt. Bra för vinterhagar och rastfållor som sås om varje vår. Efter milda vintrar kan det ge ett tidigare vårbete än vanliga gräsvallar. Som grönfoder, mellangröda och gröngödsling odlas det ofta ihop med fodervicker, foderraps, luddvicker eller ettåriga klöverarter. Utsädesmängd ca 20 kg/ha. Luddvicker Används till slåtter, bete och gröngödsling. Torktålig, aggressiv mot ogräs, tål putsning, har bra struktureffekt och ger mycket kväve till marken. Lång tillväxtperiod som utnyttjar vegetationsperioden väl. Växtsättet är revande, revorna blir cm. Utsädesmängd vid gröngödsling kg/ha eller kg/ha i Landsbergsblandning (se sid 21). Persisk klöver I ettåriga fodervallar till slåtter och bete används antingen Landsbergsblandningen eller en blandning med stråsäd, purrhavre, fodervicker och ettåriga klöverarter. Används mest som vårsådd, men kan även sås i augusti och september som övervintrande grönfoder i södra Sverige. Persisk klöver Ettårig, småfröig baljväxt som används till ensilage, bete och gröngödsling. Väldoftande, små ljusrosa blommor med stor attraktionskraft på bin, fjärilar och andra insekter. Gror långsamt, men har snabb återväxt. Kan putsas. Bra fodervärde, lättodlad. Aggressivare växtsätt än blodklöver. Ljuskänslig och trivs sämre som bottengröda än blodklöver och subklöver. Fryser bort relativt tidigt. Trivs bäst på vattenhållande jordar, dvs bra åkermark. Växer bra i hela landet, även i Norrland. Utsädesmängd i renbestånd: kg/ha Blandningsförslag: Ettårig klöver/rajgräsblandning: Blodklöver 5 8 kg Persisk klöver 5 8 kg Westervoldiskt/italienskt rajgräs 7 10 kg Totalt 20 kg/ha Ettårig bi- och insektsblandning: Blodklöver 5 kg Persisk klöver 5 kg Honungsört 5 kg Totalt 15 kg/ha Gröngödslingsblandning: Persisk klöver 6 8 kg Honungsört 6 kg tel

26 mer om ettåriga växter Purrhavre Purrhavre Används till bete, ensilage, mellangröda och gröngödsling eller som saneringsgröda. Purrhavre har snabbare etablering och högre förstaskörd än westervoldiskt rajgräs, men ingen återväxt och tål inte frost. Mycket bra mellangröda även på lite sandigare, torrare jordar. Bladrikt, tätt växtsätt. Tål både kortare översvämningar och torrperioder. Passar bra i ettåriga slåtterblandningar ihop med fodervicker och luddvicker. Bra insåningsgröda. Används också som saneringsväxt för att hämma frilevande nematoder (Trichodorus sp, Pratylenchus sp). Utsädesmängd i renbestånd cirka kg/ha, som saneringsgröda mot nematoder kg/ha. Sådjup 2 5 cm. Sådd från maj till augusti. Rova En av de populäraste ettåriga betesväxterna i Storbritannien, Australien och Nya Zealand. Stor användning till såväl får som till dikor, ungnöt och mjölkkor. Flexiblare än foderrapsen, genom att den har både blast och rova. Själva rovan är inte en rot, utan en uppsvälld del av stjälken, med ca två tredjedelar ovanför markytan. Detta gör den lättåtkomlig för betande djur. Rova är en kålväxt och får samma sjukdomar och insektsangrepp som övriga kålväxter. Bör inte odlas oftare än vart fjärde år på samma fält. Vit sommarrova Snabbväxande, högt sittande rova, speciellt avsedd för betning av får, nöt och vilt. En av de bästa viltgrödorna genom flexibel användning. Aggressivt växtsätt och mycket konkurrenskraftig mot ogräs. Lättodlad och tålig mot insekter och sjukdomar. Fungerar bra vid både låg och hög näringstillgång. Mera näring ger större rovor. Mindre näring ger mer blast. Bättre foderkvalitet än andra kålväxter vid ojämn gödsling. Lämplig utsädesmängd 3 6 kg/ha. Kan även odlas i blandning med foderraps och ettåriga rajgräs dagar till full skörd. Gul vinterrova Lagringstålig, hård rova. Används främst som bete från och med september. Jämfört med sommarrova har den längre tillväxtperiod, lägre blastandel, mindre krav på näring och jord och hårdare, frosttåligare rovor. Mycket bra anpassning till vegetationsperioden i Götalands och Svealands inland. Sådd i slutet av maj ger full skörd i slutet av september. Bra tillskottsbete för djuren från början av oktober och framåt dagar från sådd till full skörd. Sudangräs Snabbväxande ettårigt gräs som tillhör samma växtfamilj som sorghum och majs. Påminner till utseendet om en sirlig majsplanta. Värmekrävande, frostkänslig och gror bäst vid temperaturer mellan C. Mycket hög avkastning på välgödslade jordar under varma somrar. Snabb återväxt efter skörd. Kan användas som foder. Foderkvaliteten är medelgod. Sudangräs som har frusit innehåller giftiga ämnen och bör inte betas. Sudangräs är olämpligt för hästar. Sudangräs passar bäst i fullfoderstater och till ensilering i plansilo. Kan användas som akutgröda efter utvintrade vallar och misslyckade vårsådder. Relativt billigt utsäde per hektar. Bra växtföljdsgröda på djurgårdar med för mycket vall i växtföljden. God konkurrenskraft mot ogräs som skräppa och tistlar. Djupt, kraftigt rotsystem med en fantastisk förmåga att förbättra jord och markstruktur. Mycket tålig mot värme och torka. Utsädesmängd kg/ha. Ensilering eller bete dagar efter sådd. Westervoldiskt rajgräs Ett av de vanligaste gräsen i ettåriga blandningar för grönfoder, mellangröda och gröngödsling. Övervintrar inte. Lättetablerad art med snabbare utveckling efter sådd än italienskt och engelskt rajgräs. Hög avkastning vid god tillgång på näring. Mycket snabb återväxt efter avslagning. Kan odlas både i renbestånd och blandat med ettåriga klöverarter och fodervicker. Bra ettårig omväxlingsgröda på mulljordar och i vallrika växtföljder för att få ner mängden gräsogräs. Kan ersättas med purrhavre i grönsaksodling, radodlade grödor och ekologisk odling, på jordar där rajgräset lätt kan bli ett ogräs. Används traditionellt som insåningsgröda även om resultaten är mycket varierande. Westervoldiskt rajgräs har kraftig tillväxt under hösten, vilket kan ge luckor i insådden. Passar bäst som insåningsgröda för rena gräsvallar och i fuktiga, kalla lägen. Utsädesmängd renbestånd 20 kg/ha, som insåningsgröda kg/ha. Sådjup 2 5 cm. Axgång cirka dagar efter sådd tel

27 Allmänna bestämmelser för leverans av varor från Olssons Frö AB Parter Parter i dessa bestämmelser är Olssons Frö AB, Säljaren och Köparen. Tillämplighet Dessa bestämmelser gäller för Säljarens samtliga leveranser. Avvikelse från bestämmelserna måste avtalas skriftligen för att bli gällande. Leverans Leverans sker fritt Säljarens lager i Helsingborg. Vid leverans övergår faran för godsets förstörande på Köparen. Säljaren har således därefter inget ansvar för skada på godset. Frakt Frakt sker på Köparens bekostnad och risk. Köparen har således att arrangera eventuell transportförsäkring. Säljaren åtar sig att på Köparens uppdrag och för dennes räkning arrangera frakt och transportförsäkring till Köparen. Priser Säljarens priser anges exklusive mervärdesskatt och andra avgifter. Priserna avser endast lägsta i katalog prissatta kvantiteter. Vid beställning av lägre kvantiteter prissätts dessa från fall till fall av Säljaren. Priser angivna i katalog och prislista gäller till den 1 september katalogens år. Säljaren reserverar sig dock för justeringar på grund av förändringar i leverantörspriser, nya eller höjda avgifter eller valutakursförändringar vilka tillkommit efter det att katalogen tryckts. Betalningsvillkor Betalningsvillkor är 30 dagar netto för kreditgodkända kunder. Vid utebliven betalning tillkommer dröjsmålsränta med 1 % per månad. Lagstadgad avgift för påminnelse debiteras. Säljaren förbehåller sig rätten att stoppa vidare leveranser om betalning inte sker i rätt tid. Analys och kvalitetskrav Allt utsäde leveras med krav enligt EU:s direktiv för handel med standardfrö. Leveransskyldighet Vid slutförsäljning eller brist på viss vara äger Säljaren fritaga sig från leveransplikt. Vid slutförsäljning av vara äger Säljaren dock rätt att leverera likvärdig vara. Köparen ska skriftligen underrättas härom så snart Säljaren befara att leverans inte kan ske. I fall av försenad leverans skall Köparen omedelbart på Säljarens förfrågan uppge om han vill kvarbliva vid köpet med förlängd leveranstid eller frånträda detsamma. Returer Varor tages inte i retur. Skulle ex gratie så ske utgår en returavgift på 20 % av Säljarens pris till Köparen. Reklamationer Det åligger Köparen att noga besiktiga levererade varor på sätt anges i Köplagen (1990:931). Anmärkningar måste för att beaktas vara Säljaren tillhanda inom 8 dagar från det att Köparen mottog varan. Originalemballage skall i förekommande fall kunna uppvisas. Eventuell anmärkning efter sådd och plantering skall för att beaktas ske omgående till Säljaren efter det att felet upptäcktes. I intet fall svarar Säljaren för fel som upptäckts eller bort upptäckas senare än ett år från det att köparen mottog varan. Säljarens ansvar för skada vid fel, brist, eller dröjsmål Säljaren ansvarar inte för fel, brist eller dröjsmål som uppkommit på grund av omständigheter över vilken inte Säljaren råder. Säljaren ansvarar i intet fall för produktionsbortfall, utebliven vinst eller annan ekonomisk följdförlust. Därutöver gäller att Säljaren i intet fall svarar för ersättning för direkt eller indirekt skada med belopp som överstiger köpeskillingen för den aktuella varan. Vad gäller frö har Säljaren ingen ersättningsskyldighet för vara som levererats föregående kalenderår eller tidigare. Säljaren äger rätt att i stället för kontant ersättning för skada lämna ersättningsleverans. Köparen har bevisbördan för att uppkommen skada inte beror på felaktig hantering, odlingsmetod, sjukdomseller insektsangrepp eller annat förhållande utanför Säljarens kontroll. Tvist Tvist skall lösas vid Helsingborgs Tingsrätt. Tillämplig lag Svensk lag skall tillämpas vid tolkning och tillämpning av detta avtal. Ovanstående gäller from tills vidare. tel

28 betes- & slåttervallsblandningar för mjölk, nöt, häst och får. grönfoder, gröngödsling, viltgrödor OLSSONS FRÖ Mogatan 6, Helsingborg Tel Fax tel

Olssons vallfrö 2016. betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor

Olssons vallfrö 2016. betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor Olssons vallfrö 2016 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor www.olssonsfro.se tel 042-250 450. I N N E H Å L L Vallfrösortiment 2016 Arter

Läs mer

vallfrö Olssons betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor

vallfrö Olssons betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor Olssons vallfrö 2015 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor www.olssonsfro.se tel 042-250 450. Stående fr. vänster: Per Andersson, Susanne

Läs mer

Olssons Frö BETES- OCH SLÅTTERVALLSBLANDNINGAR GRÖNFODER GRÖNGÖDSLING VILTGRÖDOR BIGRÖDOR BLOMSTERÅKRAR

Olssons Frö BETES- OCH SLÅTTERVALLSBLANDNINGAR GRÖNFODER GRÖNGÖDSLING VILTGRÖDOR BIGRÖDOR BLOMSTERÅKRAR Olssons Frö 2019 BETES- OCH SLÅTTERVALLSBLANDNINGAR GRÖNFODER GRÖNGÖDSLING VILTGRÖDOR BIGRÖDOR BLOMSTERÅKRAR Möt Olssons personal Bakre raden från vänster: Per Andersson, Magnus Brulin, Caroline Laurell,

Läs mer

olssons frö OCH SLÅTTERVALLSBLANDNINGAR BIGRÖDOR BLOMSTERÅKRAR tel

olssons frö OCH SLÅTTERVALLSBLANDNINGAR BIGRÖDOR BLOMSTERÅKRAR   tel olssons frö OCH SLÅTTERVALLSBLANDNINGAR GRÖNFODER gröngödsling VILTgrödor 2018BETES- BIGRÖDOR BLOMSTERÅKRAR www.olssonsfro.se tel 042-250 450. I N N E H Å L L Vallfrösortiment 2017 Arter och sorter som

Läs mer

Olssons. vallfrö. betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor

Olssons. vallfrö. betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor Olssons vallfrö 2014 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan www.olssonsfro.se tel

Läs mer

betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får

betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får olssons frö Vallfrö 2013 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan www.olssonsfro.se

Läs mer

olssons frö Vallfrö 2012

olssons frö Vallfrö 2012 olssons frö Vallfrö 2012 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor Innehåll sortiment av ettåriga växter... 1 3 Vallfrösortiment... 4 7 blandningsförslag

Läs mer

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar 1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret? Krav på energi och protein eller mängd foder.

Läs mer

Olssons Frö 2011. Betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får. Grönfoder, gröngödsling

Olssons Frö 2011. Betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får. Grönfoder, gröngödsling Olssons Frö 2011 Betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får. Grönfoder, gröngödsling Innehåll sortiment av ettåriga växter... 1 3 Vallfrösortiment... 4 7 blandningsförslag Allmänna

Läs mer

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Sida 1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 och redigerad av Torbjörn Henningsson Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret?

Läs mer

olssons frö Viltåkrar 2013 Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som Såtidpunkt Val av gröda Placering av viltåker

olssons frö Viltåkrar 2013 Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som Såtidpunkt Val av gröda Placering av viltåker olssons frö Viltåkrar 2013 Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som man minskar viltskadorna på lantbruksgrödar och skogsmark. En viltåker ökar fodertillgången. Beroende på val av gröda

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014

VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014 VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014 Vi är flexibla och erbjuder förutom våra standardblandningar nedan också gärna fröblandningar efter dina önskemål! Konventionella vallfröblandningar för HÖ, HÖSILAGE

Läs mer

Olssons Frö Betes- och slåttervallsblandningar. mjölk, hästar och får. Grönfoder, gröngödsling

Olssons Frö Betes- och slåttervallsblandningar. mjölk, hästar och får. Grönfoder, gröngödsling Olssons Frö 2010 Betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får. Grönfoder, gröngödsling Innehåll gröngödslingsoch grönfoderväxter... 1 3 Vallfrösortiment... 4 7 blandningsförslag Allmänna

Läs mer

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

Egenskaper för gräs, klöver och lusern Egenskaper för gräs, klöver och lusern Långsam etablering. Kräver högt ph och väldränerad jord. Tål många skördar per år. Uthållig. Torktålig. Mer fiberrik jämfört med klöver. Minst 20% i blandningar.

Läs mer

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

Egenskaper för gräs, klöver och lusern Egenskaper för gräs, klöver och lusern Engelskt rajgräs Tål flera skördar per år. Tål betning och tramp väl. Högt sockerinnehåll, smakligt, energirik, lättensilerad. Känslig för snömögel. Bäst vinterhärdighet

Läs mer

Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen

Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen 20180214 Val av vallblandning Vilka djur ska äta fodret Markens egenskaper Förutsättningar kring

Läs mer

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning

Läs mer

Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar

Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Inst. f växtproduktionsekologi Nilla.Nilsdotter-Linde@slu.se 070-662 74 05 Växjö möte 181205 Bakgrund Fodermängd och kvalitet

Läs mer

Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019

Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019 Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne Uddevalla 10 januari 2019 Olika definitioner Mellangrödor: odlas mellan två huvudgrödor Fångrödor: odlas i första hand för att

Läs mer

olssons frö Viltåkrar 2018 Placering av viltåker Val av skifte och etablering

olssons frö Viltåkrar 2018 Placering av viltåker Val av skifte och etablering olssons frö Viltåkrar 2018 Helsäsongsblandning för fältfågel. Placering av viltåker Anlägg viltåkern där viltet brukar hålla till. Placering längs skogskanter och läplanteringar, kring märgelgravar och

Läs mer

olssons frö Viltåkrar 2017 Placering av viltåker Val av skifte och etablering

olssons frö Viltåkrar 2017 Placering av viltåker Val av skifte och etablering olssons frö foto: annelunds gård Viltåkrar 2017 Hirsblandning, honungsört och praktmalva Placering av viltåker Placera viltåkern där viltet brukar hålla till. Placering längs skogskan ter och läplanteringar,

Läs mer

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara VALL Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt

Läs mer

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan

Läs mer

Viltåkrar olssons frö

Viltåkrar olssons frö olssons frö Viltremiss i kanten av rapsåker. Från vänster: Sträng otröskad raps. Fodermärgkål i plantstadium och längst ut en rad solrosor. Placering av viltåker Placera viltåkern där viltet brukar hålla

Läs mer

Det här gäller för träda och vall 2017

Det här gäller för träda och vall 2017 2017-07-18 Det här gäller för träda och vall 2017 Här får du samlad information om träda och om vall. De är grödor som på olika sätt kan påverka flera stöd som du söker. Det här gäller för träda På den

Läs mer

Mellangrödor som funkar och hur bygga mullhalt. Marcus Willert, HIR Skåne. ÖSF-konferens 29 november 2018

Mellangrödor som funkar och hur bygga mullhalt. Marcus Willert, HIR Skåne. ÖSF-konferens 29 november 2018 Mellangrödor som funkar och hur bygga mullhalt Marcus Willert, HIR Skåne ÖSF-konferens 29 november 2018 Olika definitioner Mellangrödor: odlas mellan två huvudgrödor Fångrödor: odlas i första hand för

Läs mer

Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan

Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan Förslag testodling 2017 Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan Tanken är att locka naturliga fiender till grönsaksodlingar för att minskat trycket från

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning

Läs mer

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra JAN JANSSON, Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad OGRÄS Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Fyra försök fi nns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling

Läs mer

olssons frö Biväxter 2017

olssons frö Biväxter 2017 olssons frö Biväxter 2017 Honungsbin behöver nektar och pollen. Nektar lagras, liksom pollen, i samhällena och ger bina energi. Pollenet innehåller protein, fett och vitaminer och är byggstenar för kommande

Läs mer

Skånefrö har. vallfröblandningen. för just din produktion. Nyheter 2018! Perfekt GEV Framgång. Bäst på allt som gror!

Skånefrö har. vallfröblandningen. för just din produktion. Nyheter 2018! Perfekt GEV Framgång.   Bäst på allt som gror! Skånefrö har vallfröblandningen för just din produktion Nyheter 2018! Perfekt GEV Framgång Bäst på allt som gror! www.skanefro.se 1 Ny säsong, nytt vallår och nya möjligheter! Inget år är det andra likt

Läs mer

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. En LRF-finansierad Kraftsamlingsundersökning på gårdsnivå av fyra

Läs mer

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland blandningar för breddat skördefönster, Värmland Ingemar Gruvaeus Hushållningssällskapet, Skara Ragnar timotej ger en klart lägre andel gräs i blandning med klöver än Grindstad. Ragnar har lägre skörd,

Läs mer

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Sortprovning i olika vallarter Växjö möte den 4 december 2014 Magnus Halling, SLU, Uppsala Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Hedemora a Uppsala Fast basplats Extra basplats Rådde, HS Tenhult

Läs mer

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern Olika möjligheter Helsädesensilage (vete-korn-havre) Ensilage av ärt, åkerböna,

Läs mer

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne, Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden Marcus Willert, HIR Skåne, 2018-09-17 Positiva effekter med odling av mellangrödor: Förbättring markbördighet Biologisk jordbearbetning

Läs mer

olssons frö Biväxter 2018

olssons frö Biväxter 2018 olssons frö Biväxter 2018 Honungsbin behöver nektar och pollen. Nektar lagras, liksom pollen, i samhällena och ger bina energi. Pollen innehåller protein, fett och vitaminer och är byggstenar för kommande

Läs mer

Utsädesguide

Utsädesguide Utsädesguide 2013 www.varalagerhus.se www.varalagerhus.se info@varalagerhus.se Lagerhusgatan 4, 534 31 Vara Tel. 0512 30 04 50, Fax 0512 103 10 Havre Havre är en bra avbrottsgröda i växtföljden. Välj grynhavresorten

Läs mer

Lantmännens vallfröblandningar 2008

Lantmännens vallfröblandningar 2008 Lantmännens vallfröblandningar 2008 Ingående arter framgår alltid av certifieringsbeviset eller finns tryckt på säcken. Vid brist på frö av huvudsorten används bästa tillgängliga alternativa sort. 910

Läs mer

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd Ingela Löfquist 0708-94 53 51 ingela.lofquist@hush.se I torkans fotspår. Bakgrund Höga temperaturer och ingen nederbörd gav betes- och foderbrist. Vilka

Läs mer

Vårutsäde V. Vårkorn. Havre. Skjutkraftstestat utsäde

Vårutsäde V. Vårkorn. Havre. Skjutkraftstestat utsäde V Inför 2016 årsådd Vårutsäde, Vår Våru Vallfrö och Majs I den här foldern har vi på Lantmännen samlat vårt sortiment av vårutsäde, vallfrö och majs. Vårt fullständiga sortiment med mer fakta hittar du

Läs mer

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så

Läs mer

Grovfodersortiment. Vallfröblandningar & Majssorter. Vall & Majs

Grovfodersortiment. Vallfröblandningar & Majssorter. Vall & Majs Grovfodersortiment Vallfröblandningar & Majssorter Vall & Majs 2011 Innehåll Vall & Majs 2011 Närproducerat i fokus 3 Konventionella slåttervallar 4 Slåttervallar som utnyttjar Hykor-tekniken 5 Betesvallar

Läs mer

Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala

Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december 2016 Magnus Halling Forskningsledare, SLU, Uppsala Bakgrund och metodik Näringsinnehållet analyseras rutvis i skörd 1 första vallåret på de

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Författare Bovin H., Rahbek Pedersen T. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 1 Utgivare Huvudspråk

Läs mer

Konsten att övertala bönder att odla blommor

Konsten att övertala bönder att odla blommor Konsten att övertala bönder att odla blommor av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, Skara, tel: 070-571 53 51, kirsten.jensen@lansstyrelsen.se Biodlaren vill ha Nektar (= Honung) Pollen

Läs mer

Lantmannens valltävling

Lantmannens valltävling Lantmannens valltävling li 2004-2007 Mål för deltagarna ( de tävlande) : Ge diskussionsunderlag för olika sätt att odla vall och värdet därav. Två deltävlingar Upplägg Treårig vall insådd i spannmål till

Läs mer

Kamp mot tramp. Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3

Kamp mot tramp. Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3 Kamp mot tramp Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3 1 Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Inst. för växtproduktionsekologi 2 JTI Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ola Hallin, Rådgivarna Sjuhärad Sammanfattning Vallfröblandningar med 45 % rörsvingel Swaj eller rörsvingelhybrid Hykor har

Läs mer

Jordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling

Jordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling Jordbruksinformation 1-2019 Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling Se upp för hästhov i ekologisk odling Hästhov (Tussilago farfara) kan bli ett ogräsproblem i ekologisk odling. Tidig blomning och fröspridning

Läs mer

Grovfodersortiment. Vall & Majs

Grovfodersortiment. Vall & Majs Grovfodersortiment Vall & Majs 2010 Innehåll Vall & Majs 2010 Grovfoder i framkant 3 Konventionella slåttervallar 4 Slåttervallar som utnyttjar den nya Hykor-tekniken 5 Betesvallar 6 Gräsvallar 6 Vallfröblandningar

Läs mer

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Läs mer

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att hitta vallfröblandningar

Läs mer

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Slutseminarium Bioenergi och biologisk mångfald från gräsmarker Alnarp 17 dec 2014. Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Petter

Läs mer

Örternas uthållighet i vallodling - 1 -

Örternas uthållighet i vallodling - 1 - Örternas uthållighet i vallodling - 1 - Innehåll Sid 3 Sid 4 Sid 7 Sid 8 Sid 9 Sid 10 Sid 11 Sid 16 Inledning och upplägg av undersökningen Resultat Kommentarer till resultaten Lantbrukarnas svar på frågeenkät

Läs mer

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet

Läs mer

Bete och vallfröblandningar för ekologisk lammproduktion Av Ingela Löfquist och Jonas Ivarson, Hushållningssällskapet Kristianstad

Bete och vallfröblandningar för ekologisk lammproduktion Av Ingela Löfquist och Jonas Ivarson, Hushållningssällskapet Kristianstad Bete och vallfröblandningar för ekologisk lammproduktion Av Ingela Löfquist och Jonas Ivarson, Hushållningssällskapet Kristianstad Detta material är producerat inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket,

Läs mer

Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem

Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem Eva Salomon, RISE Nilla Nilsdotter-Linde, SLU, VPE Eva Spörndly, SLU, HUV Research Institutes of Sweden Finansiär: SLF

Läs mer

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013 SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Helsäd, höstkorn Höstkorn Höstkorn, malt 2 Korn (vår) Helsäd, vårkorn Vårkorn, foder Vårkorn, foder m ins

Läs mer

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande VALL Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande Maria Stenberg, Avdelningen för precisionsodling, SLU, Skara, Ingemar Gruvaeus, HS Skaraborg,

Läs mer

Fånggrödor i framtiden. Helena Aronsson Institutionen för mark och miljö SLU, Uppsala

Fånggrödor i framtiden. Helena Aronsson Institutionen för mark och miljö SLU, Uppsala Fånggrödor i framtiden Helena Aronsson Institutionen för mark och miljö SLU, Uppsala Varför välja fånggröda? +..mellangröda, täckgröda, bottengröda, bonusgröda... Minska förluster av kväve och fosfor Miljöstöd

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av vall- och foderväxter

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av vall- och foderväxter JORD OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr /7 Datum Dnr 4.7.7 79/.4/7 Ikraftträdelse och giltighetstid.7.7 tills vidare Ändrar samt bilagorna och till jord och skogsbruksministeriets förordning om handel

Läs mer

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest

Läs mer

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Lämpl antal grobara kärnor/m 2 Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara

Läs mer

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Vallfröblandningar med gräsarterna rörsvingelhybrid och timotej har gett högre

Läs mer

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005 har ett försök (L6-456 F36065) i vall I på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom val av en tidig

Läs mer

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne EU-stöd 2019 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbaka blick på 2018 Eurokurs 10,309 krisavdrag 1,41% Direktstöden 2018 utb 7/12 Miljöstöden delbetalning 20/10 slutbet Dec 2018 Krisstöd 2018 utb

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av valloch foderväxter

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av valloch foderväxter JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 46/05 Datum Dnr 1.6.2005 2443/01/2005 Ikraftträdelse- och giltighetstid 1.7.2005 - tills vidare Ändrar 1 och 2 i jord- och skogsbruksministeriets förordning

Läs mer

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster Vallfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005-2006 har ett försök (L6-456 F36065/66 ) i vall I-II på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom

Läs mer

8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök Råg Råg, helsäd biogas Råg, hybrid Råg, utsäde Majs, CCM Majs, ensilage Majs, ensilage biogas Majs, mogen sk

8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök Råg Råg, helsäd biogas Råg, hybrid Råg, utsäde Majs, CCM Majs, ensilage Majs, ensilage biogas Majs, mogen sk SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2015 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Höstkorn Höstkorn, helsäd foder Höstkorn, malt Höstkorn, utsäde 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Vårkorn, foder

Läs mer

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge Fåglar Pollinatörer Skadegörares naturliga fiender Variationens betydelse SVEA-konferensen 2016 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Håkan Wahlstedt,

Läs mer

Miljöersättningar Minskat kväveläckage

Miljöersättningar Minskat kväveläckage Här kan du se vilka grödkoder som ger vilka. Miljöar Spannmål 1 Korn (höst) J J J N J J J J N N N N J N 2 Korn (vår) J J J N J J J J N N N N J N 3 Havre J J J N J J J J N N N N J N 4 Vete (höst) J J J

Läs mer

Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind

Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare Mats Höglind Hjälpsådd Insådd av nytt vallfrö i befintlig vall Plöjningsfri kompletteringssådd Foto: Geir Paulsen og Mats Höglind 2 Varför hjälpsådd/direktsådd?

Läs mer

ODLING AV KÄRINGTAND. Nilla Nilsdotter-Linde Fältforskningsenheten, SLU Tel: 018-671431 E-post: Nilla.Nilsdotter- Linde@ffe.slu.se

ODLING AV KÄRINGTAND. Nilla Nilsdotter-Linde Fältforskningsenheten, SLU Tel: 018-671431 E-post: Nilla.Nilsdotter- Linde@ffe.slu.se Nilla Nilsdotter-Linde Fältforskningsenheten, SLU Tel: 018-671431 E-post: Nilla.Nilsdotter- Linde@ffe.slu.se ODLING AV KÄRINGTAND På senare år har intresset för baljväxten käringtand som betes- och slåtterväxt

Läs mer

Faktorer som påverkar omsättningshastigheten i marken Snabb omsättning:... 6 Långsam omsättning:... 6

Faktorer som påverkar omsättningshastigheten i marken Snabb omsättning:... 6 Långsam omsättning:... 6 Vad är gröngödsling?............................................................ 2 sgrödan har stor positiv inverkan...................................... 2 Hur gröngödslingsgrödor odlas...................................................

Läs mer

Grovfodersortiment. Vall & Majs 2009

Grovfodersortiment. Vall & Majs 2009 Grovfodersortiment Vall & Majs 2009 Innehåll Nytt grovfodersortiment och nya grovfoderstrategier 3 Slåttervallar som utnyttjar den nya Hykor-tekniken 4 Konventionella slåttervallar 5 Gräsvallar 6 Betesvallar

Läs mer

Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning

Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning Magnus Halling Kurs Greppa näringen Rådde 217519 Harvets system Perennial ryegrass harvest systems growing periods Number of days from 2th April 2 4 6 8 1

Läs mer

Fröblandningar med rörsvingel och Hykor

Fröblandningar med rörsvingel och Hykor Fröblandningar med rörsvingel och Hykor Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller Hykor (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt rajgräs) har avkastningen

Läs mer

Biodiversitet i grönsaks- och bärodling

Biodiversitet i grönsaks- och bärodling Biodiversitet i grönsaks- och bärodling Erfarenheter och lärdomar 2015-2016 Christina Winter christina.winter@jordbruksverket.se Elisabeth Ögren elisabeth.ogren@jordbruksverket.se 2016-09-19 Disposition

Läs mer

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster allfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom

Läs mer

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde 2011-01-26 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Oljeväxter - Etablering och gödsling - Pollinering

Läs mer

Vårutsäde & Vallfrö Från sådd till skörd

Vårutsäde & Vallfrö Från sådd till skörd Vårutsäde & Vallfrö 2007 Från sådd till skörd Vi behöver inte vara störst för att vara starkast! Nytt år, nya tankar. I år satsar vi ännu hårdare på de anpassade sorterna för eftermarknaden. Vi ökar arealen

Läs mer

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2018

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2018 SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2018 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Höstkorn Höstkorn, helsäd foder Höstkorn, malt Höstkorn, utsäde 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Vårkorn, foder

Läs mer

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter Sommarmellangrödor - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter Sven-Erik Svensson och David Hansson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Sommarmellangrödor efter konservärt på St. Markie

Läs mer

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Försöket visar att vallfröblandningar med rörsvingelhybrid ger tre till åtta procent

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 51/04. Ikraftträdelse- och giltighetstid 1.7.2004 tills vidare

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 51/04. Ikraftträdelse- och giltighetstid 1.7.2004 tills vidare JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 51/04 Datum Dnr 23.6.2004 2978/01/2004 Ikraftträdelse- och giltighetstid 1.7.2004 tills vidare Upphäver Jord- och skogsbruksministeriets förordning om en sortlista

Läs mer

Vallfröguide

Vallfröguide Vallfröguide 2017-2018 Bästa mjölkbonde, Hur ska man kunna klara sig med en pressad mjölkmarknad och låga mjölkpriser Den frågan har väl de flesta mjölkproducenterna ställt sig under de senaste åren. Nu

Läs mer

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling

Läs mer

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters VALL OCH GROVFODER Timotejsorters konkurrensförmåga Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga

Läs mer

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16 BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16 David Hansson & Sven Erik Svensson Inst. för biosystem och teknologi SLU Alnarp Miniträda och sommarmellangröda

Läs mer

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C

Läs mer

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer. Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se Foto: A Andersson Biologisk mångfald på slätten Ekologiska fokusarealer Övrigt Träda Salix Kvävefixerande gröda

Läs mer

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Syftet med serien är att studera ett antal rödklöversorters konkurrensförmåga i samodling antingen med rörsvingel (Swaj) eller engelskt rajgräs (Birger) Sverigeförsöken

Läs mer

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt

Läs mer

Vårvete. Havre. Quarna ,1 Diskett ,6. Belinda Kerstin Galant

Vårvete. Havre. Quarna ,1 Diskett ,6. Belinda Kerstin Galant Utsädesguide 2017 Havre Havre är överlägset den största vårgrödan i Västsverige. Vi på Lagerhuset har stort fokus på att leverera en högklassig havre till livsmedelsindustrin. Detta har stärkt vår position

Läs mer

NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB

NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB Om Växt Vårutsäde 2014 Havre En Symphony för svenska förhållanden Ekovall Vad begränsar vallen? Helheten Utmana din agrara kompetens Foderkorn

Läs mer

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar Hushålllningsällskapet/ HS Konsult AB Örebro Greppa Näringen Linköping 21 november 2013 Disposition Genomgång av sjukdomar och symtom

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och

Läs mer

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer

Läs mer