Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten
|
|
- Marcus Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Slutseminarium Bioenergi och biologisk mångfald från gräsmarker Alnarp 17 dec Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Petter Haldén, Hushållningssällskapet Mångfald på slätten Kombinera god lönsamhet med biologisk mångfald Ekosystemtjänster Pollinering Nyttodjur Fåglar Vilt Regionala projektledare (4) Demonstrationsgårdar Fältvandringar Konferenser Alnarp 22/ Västerås 23/ Informationsmaterial, broschyrer & appar Projektledare Ann-Marie Dock-Gustavsson, Jordbruksverket 1
2 Varför behövs blommande kantzoner? - Växtodlingsrådgivarens perspektiv Blommande kantzoner ger nektar och pollen åt pollinatörer mellan lantbruksgrödornas blomning Insektspollinering avgörande för skörd i klöverfröodling Betydelsefull i åkerbönor och raps och rybs (+ 5-20%) Vilda pollinatörer (humlor) minskar Sjukdomar i bisamhällen Halland, juli Svista Varför behövs blommande kantzoner? Stora Vallskog F.d. E4 norr Uppsala Flygfoto
3 Svista Varför behövs blommande kantzoner? F.d. E4 N Uppsala Ekonomiska kartan Ängsfröblandningar Dyrt utsäde Lång liggtid Måste skördas 3
4 Ängsblommor 23 %: Rölleka Klätt Färgkulla Blåklint Rödklint Väddklint Gulmåra Flockfibbla Äkta johannesört Prästkrage Kornvallmo Svartkämpar Ängssyra Rödblära Ängsgräs 77 %: Kamäxing Fårsvingel Rödsvingel Pris: 340 kr/kg, 30 kg/ha = kr/ha Ängsfröblandning Svensk härkomst från Pratensis. Bilden från 7 juli Ängsblommor 23 %: Rölleka Klätt Färgkulla Blåklint Rödklint Väddklint Gulmåra Flockfibbla Äkta johannesört Prästkrage Kornvallmo Svartkämpar Ängssyra Rödblära Ängsgräs 77 %: Kamäxing Fårsvingel Rödsvingel Pris: 340 kr/kg, 30 kg/ha = kr/ha Ängsfröblandning Svensk härkomst från Pratensis. Bilden från 7 juni
5 Ängsblommor 23 %: Rölleka Klätt Färgkulla Blåklint Rödklint Väddklint Gulmåra Flockfibbla Äkta johannesört Prästkrage Kornvallmo Svartkämpar Ängssyra Rödblära Ängsgräs 77 %: Kamäxing Fårsvingel Rödsvingel Ängsfröblandning Svensk härkomst från Pratensis. Bilden från 6 juli Ängsblommor 10 %: Vildmorot Kråkvicker Svartklint Prästkrage Käringtand Rödklöver Ängssyra Gulmåra mm ej komplett! Ängsgräs 90 %: Pris: 160 kr/kg, 20 kg/ha = 3200 kr/ha Ängsfröblandning Engelsk härkomst från Cotswold seeds. Bilden från 7 juni
6 Ängsblommor 10 %: Vildmorot Kråkvicker Svartklint Prästkrage Käringtand Rödklöver Ängssyra Gulmåra mm ej komplett! Ängsgräs 90 %: Ängsfröblandning Engelsk härkomst från Cotswold seeds. Bilden från 7 juni Ängsfröblandning Engelsk härkomst från Cotswold seeds. Bilden från 3 juni
7 Ängsfröblandning från Pratensis på mycket näringsrik åkermark, Hidinge Nrk, sept 2013 Etablerad med handdriven gräsfrösåare maj Besvärlig konkurrens från hästhov och åkertistel. Årlig skörd Örtrik kantzon sådd 1988 och skördad i 22 år. Åkervädd, rödklint, gulmåra, blåklocka bl.a. Bokenstrand, A. m.fl Establishment of vegetation in broadened field boundaries in agricultural landscapes Agriculture, Ecosystems and Environment 101 (2004) Lagga, juli
8 2. Vallfröblandningar Billigt utsäde Kort liggtid ~5 år Bör skördas Baljväxter 10 %: Blålusern 5 % Rödklöver 5 % Gräs 90 %: Rödsvingel 90 % Pris: 50 kr/kg, 10 kg/ha = 500 kr/ha Vallfröblandning möjlig på skyddszoner (max 10% baljväxter). Bilden från 6 juli
9 Vallfröblandning möjlig på skyddszoner (max 10% baljväxter). Bilden från 3 juli Baljväxter 80 %: Blålusern 20 % Rödklöver 20 % Alsikeklöver 20 % Vitklöver 20 % Svartkämpar 20 % Pris: 60 kr/kg, 15 kg/ha = 900 kr/ha Humleblandning m baljväxter och svartkämpar. Bilden från 6 juli
10 Humleblandning m baljväxter och svartkämpar. Bilden från 3 juli Baljväxtblandning med lusern, rödklöver, vitklöver, Alsikeklöver och käringtand. Etablerad i renbestånd maj Bild från sept 2013, oputsad bedrövligt skick! 10
11 Baljväxtblandning med lusern, rödklöver, vitklöver, Alsikeklöver och käringtand. Putsad i juni 2014 fantastiskt skick i sept Ger mängder av nektar och pollen åt humlor, bin och fjärilar. amiral jordhumla Getärt, ca 100 kr/kg. 25 kg/ha = 2500 kr/ha Lång livslängd Ympa utsädet Viltbete, pollen & nektar, skydd Grillby, juli
12 Stadsnära blommor och bin - Samarbete med Uppsala kommun Kommunal åkermark i träda i väntan på att bebyggas Idé: Skapa billig blomresurs åt pollinatörer Göra området vackrare Biogasråvara Fyrislund Uppsala sept 2014 Uppsala södra infarter Åker nära staden Kraftig expansion mot nya E4 Blommor Ny E4 Biogas Biogas 12
13 Höstharvat nov 2014 Sådd av baljväxtblandning med honungsört som skyddsgröda maj 2015 Putsning juli 2015 (efter blomning) Skörd till biogas juli 2016 (efter blomkulmen) Skörd till biogas augusti (oktober) 2016 efter blomkulmen Skörd till biogas 2017, 2018 u.s.w. Fyrislund Uppsala nov 2014 Många har skyddszoner (comeback 2016). De allra flesta sår bara gräs Lägg till 1 kg/ha baljväxter för blomning första åren! 13
14 Skyddszoner comeback 2016: Så in med gräs + 10 % vallbaljväxter för pollinatörer. Tydlig koppling mellan antalet blommor och antalet humlor och fjärilar/m 2 på skyddszoner. Försök med ettåriga kantzoner (finansiär Jordbruksverket) 20-tal platser i Mälardalen, Västergötland, och Skåne 300 m 2 kantzon/plats Honungsört, perserklöver, fodervicker och lupin Honungsbin, humlor, blomflugor och fjärilar räknade Blomningsintensitet uppskattad Jämförelser med blomfattiga kantzoner ex. stråsäd. Perserklöver Petter Haldén Råd Så honungsört och perserklöver tillsammans för lång blomning 5 kg/ha vardera räcker Kostnad kr/kg Så i samband med vårbruket - torkkänsliga Putsa inför skörd av klöverfrö (ej vid blomning!) Mälby, juni 2011 Sören Eriksson 14
15 Sammanfattning erfarenheter av anläggning av blomrika kantzoner på slätten Baljväxtremsor Billigt utsäde Kort liggtid 900:-/3 år = 300:-/år Enkel etablering Skörd en fördel Bra biogasutbyte? Tillräckligt för humlor Ängsfröer Dyrt utsäde Lång liggtid :-/30 år = 300:-/år Svårare etablering Skörd ett måste Sämre biogasutbyte Gynnar många arter Brunnby Lantbrukardagar Välkomna 1-2 juli 2015! Petter Haldén petter.halden@hush.se 0703/
16 16
Pollinatörer i fröodling
Pollinatörer i fröodling SVEA-konferensen 13 januari 2015 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Insektspollineringens betydelse Åtgärder för humlor Bin och blommor i korthet Alla växter som blommar och
Läs merGynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014
Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014 Sören Eriksson HS Konsult Klöverhumla Brunnby, juli 2010. Petter Haldén Innehåll Presentera försök om blommande kantzoner. Visa på åtgärder gjorda på Västeräng.
Läs merBiologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.
Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se Foto: A Andersson Biologisk mångfald på slätten Ekologiska fokusarealer Övrigt Träda Salix Kvävefixerande gröda
Läs merGynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge
Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge Fåglar Pollinatörer Skadegörares naturliga fiender Variationens betydelse SVEA-konferensen 2016 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Håkan Wahlstedt,
Läs merHur gynnar vi nyttodjur i fält?
Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen
Läs merEnkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv
2015-06-29 Enkla mångfaldsåtgärder på gården Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 1 Mångfald på slätten Både tio ton vete och lärksång Jordbruksverket Fyra fokusområden: Nyttodjur Fåglar
Läs merGynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan
Förslag testodling 2017 Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan Tanken är att locka naturliga fiender till grönsaksodlingar för att minskat trycket från
Läs merGynna mångfalden på kantzoner
Gynna mångfalden på kantzoner Foto: Petter Haldén Jordbruksinformation 19 2016 Denna skrift riktar sig till dig som vill utnyttja olika typer av kantzoner för att gynna den biologiska mångfalden. De regelstyrda
Läs merJordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås
Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.
Läs merHumleinventering Västerängs lantbruk, Ransta
Humleinventering Västerängs lantbruk, Ransta Bakgrund Västeräng är en demogård inom Jordbruksverkets Mångfald på Slätten. Gården sköts konventionellt, med spannmål, utsädesodling, klöverfröodling och Salix.
Läs merPOLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS
POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS Jenny Henriksson Rådgivare biologisk mångfald Jordbruksverket Foto: Petter Haldén Mångfald på Slätten www.jordbruksverket.se/mångfaldpåslätten Pollinerare,
Läs merRAPPORT 2018 ÅKERLANDSKAPET. viktig biologisk mångfald
RAPPORT 2018 ÅKERLANDSKAPET viktig biologisk mångfald 2 Världsnaturfonden WWF Åkerlandskapet viktig biologisk mångfald INNEHÅLL ÅKERLANDSKAPET VIKTIG BIOLOGISK MÅNGFALD... 4 ALLTFÖR ENSIDIGT FOKUS PÅ ATT
Läs merBlommande fältkanter. Ordlista
Blommande fältkanter Bakgrund Filmen handlar om att skapa blommande remsor längs fältkanter och i fält. Blommande fältkanter främjar artrikedomen i jordbrukslandskapet, och har också direkt nytta för odlingen.
Läs merFrån humla till jordgubbe
Från humla till jordgubbe - om pollinerande insekter och deras tjänster MAJ RUNDLÖF, FORSKARE VID LUNDS UNIVERSITET Pollinering = transporten av pollen från den hanliga ståndaren till den honliga pistillen
Läs merBiologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet
Workshop Mälby 23 augusti 2011 Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Riccardo Bommarco Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala /ecology/riccardobommarco Stora förändringar har skett
Läs merHur gynnas pollinatörer i slättbygd?
Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Maj Rundlöf Institutionen för ekologi, SLU Uppsala Miljömålsseminarium 2009 12 02 Pollineringsbehov? 75 90% av alla vilda växter är beroende av pollinerande insekter
Läs merExtensiv skörd av biomassa från sådda artrika gräsmarker
Välkomna! Användning av outnyttjade gräsmarker för biodiversitet och bioenergi 13. Inledning och presentation av resultat från tre års fältförsök med extensiv skörd av biomassa från sådda artrika gräsmarker;,
Läs merVärdet av honungsbins pollinering
Värdet av honungsbins pollinering Örebro 2013-04-13 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Värdet av honungsbins Slutsats pollinering Massor
Läs merÖka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare
Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Foto: Louis Vimarlund Jordbruksinformation 14-2016 Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Text: Lena Friberg, HIR Skåne & Petter Haldén, HS
Läs merÖka skörden med Pollineringspoolen!
Öka skörden med Pollineringspoolen! www.biodlingsforetagarna.nu Bin ökar skörden enkelt och miljövänligt Pollinering med hjälp av inhyrda bisamhällen kan ge en enkel skördeökning. I Pollineringspoolen
Läs merVallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret? Krav på energi och protein eller mängd foder.
Läs merGreppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren
Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren Stockholm 2013-11-14 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se
Läs merJordbruksinformation 3 2008 Reviderad juni 2012. Gynna humlorna på gården
Jordbruksinformation 3 008 Reviderad juni 01 Gynna humlorna på gården Gynna humlorna på gården Bättre pollinering kan öka skördarna i oljeväxter, åkerböna och klöverfrö. Även i frukt- och bärodling har
Läs merEKOSYSTEMTJÄNSTER I LANTBRUKET OCH HUR JAG GYNNAR DEM
Hidinge Gård Bi sysslor som gynnar mångfalden. eller EKOSYSTEMTJÄNSTER I LANTBRUKET OCH HUR JAG GYNNAR DEM Håkan Wahlstedt 2018-11-23 1 Intressenter 2018 17 pilotgårdar runt Sverige Odling i Balans sedan
Läs merGynna humlorna på gården
Gynna humlorna på gården Jordbruksinformation 3 008 Gynna humlorna på gården Efterfrågan på ekologiska oljeväxter, åkerböna och klöverfrö är mycket stor. Kravet på 100 % ekologiskt foder till idisslare
Läs merBlommande kantzoner för mångfald och mindre läckage
Blommande kantzoner för mångfald och mindre läckage En rapport till WWF från Odling I Balans. Projektnummer 500042, CPM nummer SWE0088 En publik rapport kommer också publiceras. Projektet är finansierad
Läs merGynna pollinatörer och andra nyttodjur
Gynna pollinatörer och andra nyttodjur Brunnby 2014-10-23 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Vad är ekosystemtjänster? Pollineringskris?
Läs merEU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne
EU-stöd 2019 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbaka blick på 2018 Eurokurs 10,309 krisavdrag 1,41% Direktstöden 2018 utb 7/12 Miljöstöden delbetalning 20/10 slutbet Dec 2018 Krisstöd 2018 utb
Läs merResurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09
Resurseffektivitet -Pollinering Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr 29-10086/09 PM 3. Resurshushållning- Pollinering Detta PM syftar till att redogöra honungsbins, och deras
Läs merVallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
Sida 1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 och redigerad av Torbjörn Henningsson Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret?
Läs merTrindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde
Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde 2011-01-26 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Oljeväxter - Etablering och gödsling - Pollinering
Läs mer2015-06-07 Slutversion. Åtgärdsförslag som kompensation för lönnallé längs Fyrislundsgatan, Uppsala
Åtgärdsförslag som kompensation för lönnallé 2 Beställning: Grontmij Arkitektur AB Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : xxxx-xx-xx Uppdragsansvarig: Aina Pihlgren
Läs merMellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Läs merFörgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr
Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer
Läs merMångfaldsplan Jannelunds Gård
Gårdsbeskrivning Mångfaldsplan Jannelunds Gård Jannelund ligger i Lekebergs kommun nära Mullhyttan i Örebro län. Kilsbergen angränsar i norr och i väster medan bördig jordbruksbygd breder ut sig österut.
Läs merÄng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.
Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar
Läs merDet här gäller för träda och vall 2017
2017-07-18 Det här gäller för träda och vall 2017 Här får du samlad information om träda och om vall. De är grödor som på olika sätt kan påverka flera stöd som du söker. Det här gäller för träda På den
Läs merBibatterier ökar biologisk mångfald
Jordbruksinformation 2-2012 Bibatterier ökar biologisk mångfald Bibostäder ger bättre pollinering på din gård I projektet Mångfald på slätten initierar, demonstrerar och sprider vi kunskap om åtgärder
Läs merMångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?
Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Partnerskap Alnarp 2014-06-03, innovativa lösningar
Läs merSammanställning regionala projektledare
Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att
Läs merFramåt i miljömålsarbetet
Framåt i miljömålsarbetet Johan Wallander, Jordbruksverket Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt
Läs merÖka skörden med honungsbin och jordhumlor
Öka skörden med honungsbin och jordhumlor Jordbruksinformation 21 2007 Öka skörden med honungsbin och jordhumlor Efterfrågan på ekologiska oljeväxter, åkerböna och klöverfrö är mycket stor. Kravet på 100
Läs merBaljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat
Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:
Läs merGräsmattor, skötsel och biologisk mångfald: Vad döljer sig i gräsmarkerna i tre svenska städer? Karin Ahrné, ArtDatabanken, SLU, LAWN-projektet
Gräsmattor, skötsel och biologisk mångfald: Vad döljer sig i gräsmarkerna i tre svenska städer? Karin Ahrné, ArtDatabanken, SLU, LAWN-projektet Bakgrund till projektet LAWN Gräsmattor i städer över hela
Läs merVildbin i Västra Götalands län
Vildbin i Västra Götalands län Vildbin värdefulla och hotade De flesta känner till honungsbiet och den stora nytta det gör som pollinerare av växter och grödor. Mindre känt är att det finns hela 300 arter
Läs merPollineringstjänster
Pollineringstjänster Mer pollinering högre skörd bättre kvalitet på frukter och frön En miljövänlig produktresurs Presentationens innehåll 1) Blommor och bin 2) Pollineringstjänster 3) Pollineringsväxter
Läs merBiodiversitet i grönsaks- och bärodling
Biodiversitet i grönsaks- och bärodling Erfarenheter och lärdomar 2015-2016 Christina Winter christina.winter@jordbruksverket.se Elisabeth Ögren elisabeth.ogren@jordbruksverket.se 2016-09-19 Disposition
Läs merTre år med Mångfald på slätten
Tre år med Mångfald på slätten Ett projekt för att gynna den biologiska mångfalden på slätten Det finns vilja och potential hos lantbrukare att med enkla åtgärder gynna och använda biologisk mångfald i
Läs merGynna mångfalden. Den vackert guldgula klöverhumlan indikerar goda förutsättningar för humlor i landskapet.
Gynna mångfalden Den vackert guldgula klöverhumlan indikerar goda förutsättningar för humlor i landskapet. Jordbruksinformation 4 2013 1 Många lantbrukare i slättbygden vill veta hur de med enkla åtgärder
Läs merRörflen som biogassubstrat
Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Rörflen som biogassubstrat Vad påverkar hållbarheten när biogasen används som fordonsgas? Aktuella användningsområden för rörflen? Nya rörflenaffärer?
Läs merKonsten att övertala bönder att odla blommor
Konsten att övertala bönder att odla blommor av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, Skara, tel: 070-571 53 51, kirsten.jensen@lansstyrelsen.se Biodlaren vill ha Nektar (= Honung) Pollen
Läs merPollineringsuppdrag. www.biodlingsforetagarna.nu
Pollineringsuppdrag www.biodlingsforetagarna.nu 1 Att tänka på vid pollineringsuppdrag I Sverige idag odlas klöverfrö på runt 3 500 hektar, tre fjärdedelar är rödklöver. Raps och rybs odlas på över 99
Läs merBiodling ger mer än du anar!
Biodling ger mer än du anar! Tio konstateranden om Svensk Biodling Honung. En söt svensk historia. För att få fram ett halvt kilo honung måste bisamhället tillryggalägga en flygsträcka som kan mätas i
Läs merPollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06
Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten Söder Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Pollinatörer och raps Program
Läs merÅtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2
Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre
Läs merOfficiella provningsplatser vallsorter från 2013
Sortprovning i olika vallarter Växjö möte den 4 december 2014 Magnus Halling, SLU, Uppsala Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Hedemora a Uppsala Fast basplats Extra basplats Rådde, HS Tenhult
Läs merBLOMSTERREMSOR OCH ANDRA BLOMMANDE ÅTGÄRDER I YRKESMÄSSIG TRÄDGÅRDSODLING
Utgivningsdatum 2018-02-28 BLOMSTERREMSOR OCH ANDRA BLOMMANDE ÅTGÄRDER I YRKESMÄSSIG TRÄDGÅRDSODLING Text: Christina Winter BLOMSTERREMSANS FUNKTION Blommande växter lockar insekter och spindeldjur genom
Läs merÄngsvall Åkern kan bli en blomsteräng!
Ängsvall Åkern kan bli en blomsteräng! Slåtterängen är den artrikaste miljön vi har. Vårt jordbrukslandskap dominerades fram till mitten av 1800- talet av blommande naturliga slåtterängar. Idag återstår
Läs merMassdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder
Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Värdet av honungsbins pollineringstjänster i kommersiella grödor är 1,4-2,8 gånger så högt som värdet av honungsproduktionen i Sverige.
Läs merNäringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala
Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december 2016 Magnus Halling Forskningsledare, SLU, Uppsala Bakgrund och metodik Näringsinnehållet analyseras rutvis i skörd 1 första vallåret på de
Läs merFoto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag
Foto: Hans Jonsson Bli biodlare utveckla ditt företag Jordbruksinformation 14 2011 1 Biodling kan utveckla ditt lantbruk Text: Mats Mellblom BI OCH GÄSS sågos i myckenhet vid alla de gårdar här i Västergötland,
Läs mer1. Redovisning av genomförda aktiviteter och uppnådda resultat
1. Redovisning av genomförda aktiviteter och uppnådda resultat Bakgrund Extensiva gräsmarker som slåtterängar och naturbeten är mycket värdefulla för bevarande av biologisk mångfald, och utgör viktiga
Läs merErfarenheter av slåttehumle (vallhumla) och kløverhumle från Sverige - status och möjliga tiltik (åtgärder)
Erfarenheter av slåttehumle (vallhumla) och kløverhumle från Sverige - status och möjliga tiltik (åtgärder) Björn Cederberg, entomolog (ArtDatabanken Uppsala) bjorn.cederberg@slu.se Tidigare utbredning
Läs merHushållningssällskapet Rådgivning Agri
Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning
Läs merBränning av åkerholmar i slättbygd för biologisk mångfald. Delredovisning 2012 Petter Haldén, HS Konsult AB
Bränning av åkerholmar i slättbygd för biologisk mångfald Delredovisning 2012 Petter Haldén, HS Konsult AB Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen I allt väsentligt
Läs merJordbruksinformation Gynna brynen och få nyttor tillbaka
Jordbruksinformation 11-2018 Gynna brynen och få nyttor tillbaka Foto: Göte Eriksson Klövvilt som rådjur och älg uppehåller sig gärna i bryn mellan skogs- och jordbruksmark. De äter skott och kvistar och
Läs merAKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh 2018-11-20 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-23 1 Kartlägga och föreslå insatser för pollinering Regeringsuppdrag 2018 Naturvårdsverket
Läs merVilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten
Läs merRå dgivning fö rgrö ning
Rå dgivning fö rgrö ning Rådgivare: Datum för rådgivningen: Lantbrukare/företag: Checkpunkt Checklista FÖRGRÖNING Logga in i SAM Internet, ta fram karta och skiften, Förgröningsstöd. Fyll i vad som gäller
Läs merDu behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer
2017-07-18 Förgröningsstöd 2017 Syftet med förgröningsstödet är att minska det europeiska jordbrukets klimatpåverkan och främja den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Förgröningsstödet är ett
Läs mer8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök Råg Råg, helsäd biogas Råg, hybrid Råg, utsäde Majs, CCM Majs, ensilage Majs, ensilage biogas Majs, mogen sk
SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2015 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Höstkorn Höstkorn, helsäd foder Höstkorn, malt Höstkorn, utsäde 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Vårkorn, foder
Läs merPollineringssamarbete lantbruk biodling, del 2
Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 2 Projektet har skapat ett bestående samarbete mellan biodlare och lantbrukare. Projektägare: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Matias Köping Kommuner:
Läs merDu behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor
1(13) Förgröningsstöd 2016 Här finns den information som gällde för förgröningsstödet 2016. Du som söker gårdsstöd söker också förgröningsstöd. Förgröningsstödet är ett stöd för jordbruksmetoder som är
Läs merÄNGSFRÖER & ÄNGSPLANTOR. Vildinsamlade och odlade i Sverige. Pratensis AB
ÄNGSFRÖER & ÄNGSPLANTOR Vildinsamlade och odlade i Sverige Pratensis AB 1 2 4 3 5 6 3 Välkommen till PRATENSIS! Svenska ängsfröer, ängsplantor och ängsrådgivning En blomsteräng blommar, doftar och lever.
Läs merKan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala
Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala Intermediära ekosystemtjänster Närings omsättning Jordbildning
Läs merGynna solitärbin Jordbruksinformation
Gynna solitärbin Jordbruksinformation 8-2018 1 Gynna solitärbin I denna skrift kan du läsa om solitärbin som pollinerar dina grödor. Hur de lever och vad de äter. Du får också tips på åtgärder du kan göra
Läs merInköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling. Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter
Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter Det här ska vi prata om Ord: Kartonghumlor, samhället en familj, arbetare,
Läs merFramtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp
Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Odlingssystemsekologi Baljväxter Mångfunktionalitet Diversifiering Baljväxter bidrar
Läs merEU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne
EU-stöd 2018 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbaka blick på 2017 Eurokurs 9,6490 krisavdrag 1,39% Direktstöden 2017 utb. halva Dec beslutsbrev till våren Miljöstöden delbetalning 20/10 slutbet.
Läs merolssons frö Biväxter 2017
olssons frö Biväxter 2017 Honungsbin behöver nektar och pollen. Nektar lagras, liksom pollen, i samhällena och ger bina energi. Pollenet innehåller protein, fett och vitaminer och är byggstenar för kommande
Läs merBin, bidöd och neonikotinoider
Bin, bidöd och neonikotinoider Ola Lundin PhD, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för ekologi, Uppsala Örebro 2014-11-05 Bin och pollinering 87 av 115 de globalt sett största grödorna
Läs merBehövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?
Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns
Läs merVad provas och hur? Vad provas inte?
Vad provas och hur? Vad provas inte? Björn Andersson, FältForsk, SLU Värdeprovning av jordbruksväxter Provning för intagning på svensk sortlista, s.k. VCU-provning (Value for Cultivation and Use). Försöken
Läs merMarknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018
Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018 www. ETIKETT Klisterdekal med märke Honung från Svenska Bin finns att beställa på medlemssidan LOCKSÄKRING Klisterdekal locksäkring med Svenska Bins märke (30 mm
Läs merPM Hållbarhetsambitioner, Wijk Oppgård Augusti 2014
PM Hållbarhetsambitioner, Wijk Oppgård Augusti 2014 I planuppdraget för Wijk Oppgård uppmuntras en miljöprofil för området. I planhandlingen prioriteras både miljöhänsyn och hållbarhetsaspekter på flera
Läs merSAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2018
SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2018 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Höstkorn Höstkorn, helsäd foder Höstkorn, malt Höstkorn, utsäde 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Vårkorn, foder
Läs merPollineringssamarbete lantbruk biodling, del 1
Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 1 Projektet provade nya metoder och samarbetsformer mellan biodlare och växtodlare. Projektägare: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Matias Köping
Läs merPOLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA
P POLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA Aktivitetens mål Tanken med pollineringsleken är att deltagarna genom lek, rörelse, reflektion och diskussion ska utveckla sin medvetenhet och förståelse om hur betydelsefull
Läs merPollineringstjänster. Mer pollinering högre skörd bättre kvalitet på frukter och frön En miljövänlig produktresurs
Pollineringstjänster 1 Mer pollinering högre skörd bättre kvalitet på frukter och frön En miljövänlig produktresurs Presentationens innehåll 2 1) Blommor och bin 2) Pollineringstjänster 3) Pollineringsväxter
Läs merDen nya floran. Upptäck Vattenparken, ett rart litet område som ingår i naturreservatet Rynningeviken. Här växer det så det knakar
Den nya floran Upptäck Vattenparken, ett rart litet område som ingår i naturreservatet Rynningeviken. Här växer det så det knakar 1 Välkommen till Vattenparken! Vattenparken ligger i den södra delen av
Läs merÖkad biologisk mångfald ger förbättrad pollinering i ekologisk produktion av vitklöverfrö och rödklöverfrö
Slutrapport 2013 till SLU EkoForsk för projektet: Ökad biologisk mångfald ger förbättrad pollinering i ekologisk produktion av vitklöverfrö och rödklöverfrö Projektansvarig: Lars Andersson, Institutionen
Läs merGödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar
Gödslingsstrategier till vall Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar 0706-15 67 70 linda.af.geijersstam@hush.se Vallgödsling Kalium Kväve Svavel Koll på kalium Markkartering. Avkastning. Vallålder.
Läs merOptimering av pollinering och honungsproduktion
Optimering av pollinering och honungsproduktion ett verktyg för högre avkastning, initiera samarbete, samt underlätta övervakning av blomresurser Lunds universitet i samarbete med Biodlingsföretagarna,
Läs merRådgivarens roll i kunskapsförmedlingen vid demonstrationsgårdsbesök. Helena Elmquist, Odling I Balans
Rådgivarens roll i kunskapsförmedlingen vid demonstrationsgårdsbesök Helena Elmquist, Odling I Balans 2018-10-02 Gårdsdemonstrationer, varför & rådgivarens roll OiB projekt - exempel Insikter ang. demonstrationer
Läs mer2 kullar och allas röster!
2 kullar och allas röster! BESKRIVNING AV VERKET (2014 2015) 2 KULLAR Raketas verk gestaltar en ny plats för möten en trädgård inympad i en trädgård i formen av små kullar & bänkar gjorda av ek - som en
Läs merTrafikverkets arbete med biologisk mångfald - Artrika vägmiljöer. Anna Wadensjö
Trafikverkets arbete med biologisk mångfald - Artrika vägmiljöer Anna Wadensjö 2014-09-18 Kort om Trafikverkets organisation Samhälle Investering Underhåll 2 2014-09-22 Landskap Alléer Artrika väg och
Läs merSAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013
SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Helsäd, höstkorn Höstkorn Höstkorn, malt 2 Korn (vår) Helsäd, vårkorn Vårkorn, foder Vårkorn, foder m ins
Läs merHur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?
Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden? Maj Rundlöf (SLU Uppsala) Henrik ätterlund (HIR Malmöhus) ollineringskonferens, Alnarp, 2009-11-26 Biekologi Solitära vildbin Sociala vildbin
Läs merVegetationsetablering på erosionskänsliga slänter Riksväg 32, söder om Mjölby
PUBLIKATION 2006:45 Vegetationsetablering på erosionskänsliga slänter Riksväg 32, söder om Mjölby Slutrapport 2005 VEGETATIONSETABLERING PÅ EROSIONSKÄNSLIGA SLÄNTER RIKSVÄG 32, SÖDER OM MJÖLBY FUD-PROJEKT:
Läs merKärlväxtfloran på A3-området i Norra Åsum Inventering juli 2006 Kjell-Arne Olsson
Kärlväxtfloran på A3-området i Norra Åsum Inventering juli 2006 Kjell-Arne Olsson Förord De sandiga odlingsmarkerna är ett av tio temaområden i Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Dessa magra marker
Läs mer