Tre år med Mångfald på slätten

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tre år med Mångfald på slätten"

Transkript

1 Tre år med Mångfald på slätten Ett projekt för att gynna den biologiska mångfalden på slätten Det finns vilja och potential hos lantbrukare att med enkla åtgärder gynna och använda biologisk mångfald i slättbygd. Växtodlingsrådgivare är nyckelpersoner när det gäller att sprida kunskap om åtgärder som gynnar biologisk mångfald och som samtidigt ger nytta för brukaren. För att upprätthålla intresset för att gynna biologisk mångfald behövs fortsatt arbete med att ta fram och sprida kunskap om effekten av olika åtgärder. En del av landsbygdsprogrammet 1

2 Men bina är så mycket mer än producenter av honung. De bidrar också till den ovärderliga pollineringen av våra växter. Det är bina som ser till att rapsfälten mognar, att vi får frukt och bär i våra trädgårdar. Eskil Erlandsson, landsbygdsminister Har projektet Mångfald på slätten gett genomslag? Kan du ge ett exempel? Ja, det är bara att titta på hur många nedladdningar av Lärkvitter som är gjorda, eller på intresset för konferensen! Rikard Andersson,, rådgivare vid HIR Malmöhus Ja det upplever jag att det gjort, jag ser bland annat att man gjort lärkrutor i vetet i höstas. I branschtidningen Betodlaren har årets (2013) krönikör också skrivit om detta. Bengt Hellerström, lantbrukare på Annelövs boställe Ja, ett mycket bra exempel tycker jag är åtgärderna på Ransta-slätten. Här har vi verkligen försökt se till helheten och vad man kan göra för insatser i ett odlingslandskap som inte är speciellt rikt på miljöer som gynnar mångfalden. Gunilla Larsson, agronom vid Sveriges frö- och oljeväxtodlare 2

3 Tre år med Mångfald på slätten I den här rapporten finns samlade erfarenheter från projektet Mångfald på slätten från åren I rapporten beskriver vi de åtgärder, aktiviteter och produkter som tagits fram i projektet. Vi redovisar också resultatet av en kvalitativ intervjuundersökning om hur projektet har nått fram till målgruppen rådgivare och lantbrukare samt beskriver projektets genomslag i media. I rapporten ger vi förslag på fortsatta möjligheter att ta fram och sprida information om betydelsen av biologisk mångfald i slättbygd. Texten är skriven av Ann-Marie Dock Gustavsson, Malin Flink och Gunilla Ideström vid rådgivningsenhet norr på Jordbruksverket. Rapphöns behöver skyddande buskar och häckar intill fälten. 3

4 Innehåll Sammanfattning 5 Slutsatser och förslag 6 Vad vi gjort för att nå fram 7 Uppföljning med intervjuer 17 Egna utvärderingar 21 Bakgrunden till projektet 24 Fotografer (sida): Johan Wallander (1, omslagsfoto), Baldur Bragason (2, överst t.h.), Gunnel Hansson (2, överst t.v.), Lena Friberg (2, nederst t.h.), Hans Jonsson (2, nederst t.h. och 16), Peter Schmidt (3), John Larsen (4 och 19), Schutterstock (5 och 6), Jenny Henriksson (7 båda bilderna), Sandra Furulund (8, överst), Anders Arvidsson (8, underst), David Ståhlberg (9), Hanna Johansson (11, överst t.v.), Thorsten Rahbek Pedersen (11, överst och nederst t.h.), Rikard Andersson (11, nederst t.v.), Lina Norrlund (13), Birgitta Fluur (15), Urban Wigert (17), Johanna Jansson (20, överst), Magnus Sandström (20, nederst) och Petter Haldén (21 och 22). 4

5 Sammanfattning Samarbete ger genomslag Projektet Mångfald på slätten startade under 2010 efter diskussioner med representanter från näringen, forskningen och andra intressenter inom området. Projektet drivs av Jordbruksverket i samarbete med regionala rådgivare vid olika hushållningssällskap. Projektets mål är att öka intresset för att vidta åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden i slättbygd. Genom samarbete med lantbrukare, växtodlingsrådgivare och övriga intressenter har projektet fått bra genomslag. Till projektet har vi knutit fyra regionala delprojektledare och ett antal demonstrationsgårdar. Enkla och effektiva metoder Vi har tagit fram billiga och effektiva metoder att gynna mångfalden som är lätta att genomföra på gårdsnivå. I början av projektet tog Lunds universitet fram en katalog med vetenskapligt förankrade åtgärder för att gynna mångfalden i slättbygd (Smith, H. et al, 2011). Den mer kortfattade broschyren Gynna mångfalden (Jordbruksverket, 2013) fungerar som underlag vid individuell rådgivning. Fyra fokusområden I projektet har vi arbetat med fyra fokusområden där vi bedömt att det finns ett intresse inom målgruppen lantbrukare och växtodlingsrådgivare: Pollinering Nyttodjur Fåglar Fältvilt Intresset för enkla åtgärder att gynna pollinerare och öka pollineringen är stort och projektet har kunnat bygga vidare på detta intresse lanserade vi faktablad på vår webbsida och en app om Nyttodjur. Nyttodjursappen laddades ned av personer under Fågelappen LärKvitter lanserades på våren 2011 och har uppdaterats årligen. I december 2013 hade personer laddat ner LärKvitter. Vi har också genomfört fågelfältvandringar i Skåne, Östergötlands och Västra Götalands län. Viltfrågan har tagits med vid fältvandringar i samarbete med Svenska Jägareförbundet. Vilt är ett område att arbeta vidare med för att nå ut till fler. Biologisk mångfald samverkar med produktionen I en utvärdering med telefonintervjuer anser rådgivarna att de har fått bättre verktyg för att hjälpa lantbrukarna att jobba med biologisk mångfald. Det är bra att kunna visa att arbete med biologisk mångfald inte behöver gå stick i stäv med produktionen, utan tvärtom kan gynna den. Det finns ett utbrett intresse för biologisk mångfald hos lantbrukare och växtodlingsrådgivare och området kan utvecklas genom fortsatt samarbete med målgruppen. 5

6 Slutsatser och förslag Det finns många som vill gynna och använda biologisk mångfald på slätten. Genom samarbete kan kunskapen om betydelsen av biologisk mångfald för växtodlingsproduktionen på slätten spridas, fördjupas och utvecklas. Slutsatser från projektet Det finns vilja och potential hos lantbrukare att vidta enkla åtgärder för att gynna den biologiska mångfalden i slättbygd. Växtodlingsrådgivare är nyckelpersoner när det gäller att sprida kunskap om åtgärder som gynnar biologisk mångfald och som samtidigt ger nytta för brukaren. För att upprätthålla intresset för att gynna biologisk mångfald behövs fortsatt arbete med att ta fram och sprida kunskap om effekten av olika åtgärder. Förslag till fortsatt arbete i projektet Behåll och utveckla fokusområdena pollinerare, nyttodjur, fåglar och fältvilt. Öka satsningen på fältvilt. Under 2014 föreslår vi att projektet tar fram material till webbsidan om fältvilt och att vi genomför ett viltseminarium på Borgeby fältdagar. Satsa på ett nytt fokusområde: Våtmarker. Intervjuundersökningen visade på ett intresse för våtmarkernas betydelse för biologisk mångfald hos målgruppen lantbrukare och växtodlingsrådgivare. Våtmarker gynnar den biologiska mångfalden på många sätt, till exempel ökar fågellivet (Strand, J. et al, 2013). Använd materialet som tas fram i Mångfald på slätten i rådgivningsprojektet Greppa näringen, både i befintliga rådgivningsmoduler och i en egen modul som helt fokuserar på möjligheter att ta vara på och gynna biologisk mångfald på gården. Fortsätt att decentralisera arbetet genom att knyta regionala delprojektledare och demonstrationsgårdar till projektet. Det ökar spridningen och ger nya uppslag. 6

7 Vad vi gjort för att nå fram Plan och genomförande I planeringen av projektet Mångfald på slätten bildades under år 2010 en referensgrupp med representanter från Länsstyrelserna i Skåne, Halland, Östergötland och Västra Götalands län, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Oljeväxt odlarna, Jordägarförbundet, Spannmålsodlarna, Sveriges ornitologiska förening (SOF), Svenska Jägarförbundet, Sveriges lantbruksuniversitet och Lunds universitet. Avsikten med en bred referensgrupp var dels att få med många aspekter kring biologisk mångfald i slättbygd och dels att med lantbrukarens villkor och intressen som utgångspunkt förankra förslag till åtgärder. Projektet Mångfald på slätten började under 2010 och en projektplan för 2011 togs fram. Den här rapporten utvärderar de tre år som projektet bemannats med projektledning, arbetsgrupp och delprojektledare, Delprojektledarna är anställda vid olika hushållningssällskap. Tabell 1 visar planerade och genomförda aktiviteter under de tre projektåren 2011, 2012 och I Tabell 2 finns ytterligare aktiviteter som genomförts i projektet. Egna aktiviteter samarbete ger fler deltagare I början av projektet ordnade vi fältvandringar på tre av demonstrationsgårdarna, Annelund, Mälby och Hidinge. Fältvandringen på Hidinge genomförde vi i samarbete med Odling i balans. En viktig erfarenhet är att samarbete ger fler deltagare när ämnet för en aktivitet är biologisk mångfald på slätten. Det är ett nytt ämne i produktionssammanhang och behöver draghjälp av andra ämnen som mer traditionellt intresserar lantbrukarna. Projektåret 2011 tog Lunds universitet fram en vetenskapligt förankrad åtgärdskatalog och vi bjöd in produktionsinriktade lantbruks- och trädgårdsrådgivare till en workshop kring åtgärder för biologisk mångfald. Resultatet från workshopen var en beställning på en förankrad skrift med kortfattade tips om hur vi med enkla åtgärder kan gynna och använda mångfalden på gårdsnivå. År 2012 bjöd vi in till en presskonferens i fält på Annelövs boställe. Vi presenterade appen Lärkvitter och visade på möjligheter att gynna mångfalden med enkla åtgärder på gården. I samarbete med projektet Pollinatören och Sveriges frö- och oljeväxtodlare ordnade vi en fältvandring på Ransta-slätten i Västmanland. I samarbete med Högesta och Christinehofs förvaltnings AB hade vi en fältvandring om fåglar och fältvilt i Skåne. Fältvandringar med samma inriktning ordnade vi i samarbete med länsstyrelsen, hushållningssällskapet, Sveriges ornitologiska förening och Svenska jägareförbundet på Åby gård i Östergötlands län i november 2012, och i Västra Götalands län på våren Den 22 oktober 2013 ordnade vi i samarbete med bland annat Partnerskap Alnarp en konferens i Alnarp. Konferensen fick ett brett deltagande från lantbrukare, rådgivare, universitet, myndigheter och olika intresseorganisationer. Programmet utgick från fyra demonstrationsgårdar med fokus på nyttodjur, pollinerare, fåglar respektive fältvilt. I varje pass diskuterade brukaren på demonstrationsgården med en rådgivare och en forskare kring ett fokusområde. Delprojektledare Petter Haldén leder en fältvandring om fåglar och fågelåkrar på Åby gård i Östergötland i november

8 Tabell 1. Planerade och genomförda aktiviteter 2011, 2012 och Aktivitet Genomfört 2011 Genomfört 2012 Genomfört 2013 Egna aktiviteter Medverkan i andras aktiviteter Demonstrationsgårdar Egna skrifter Tabell 2. Övriga genomförda aktiviteter åren 2011, 2012 och Humla i honungsört, en bra pollenväxt. Aktivitet Antal Kommentar Webbsidor Lansering av app 2 LärKvitter och Nyttodjur Uppdatering av app 2 LärKvitter II och III Filmer 2 Anläggning av skalbaggsås och Blommande kantzoner Nyheter 15 Tabell 4 Artiklar 40 Uppskattning Radio 10 Uppskattning TV 5 Uppskattning Den sjuprickiga nyckelpigan lägger sina gulfärgade ägg i en grupp på växter där det finns bladlöss. Aktiv medverkan i andras aktiviteter ett sätt att nå fram till fler Att delta i andras aktiviteter blev vår strategi för att nå fram till fler i målgruppen lantbrukare och lantbruksrådgivare. Projektet deltog vid lantbrukardagarna på Borgeby, Klostergården, Logården och Brunnby samt på Slätte ekodagar alla tre åren var vi med på Elmia Odla. Vid dessa mässor har vi använt oss av olika metoder för att locka intresse. Vi har sått ut demonstrationsodlingar och delat ut frö av honungsört i små påsar. Vi har byggt bibatterier och berättat hur vi med enkla åtgärder kan gynna pollinerare, vi har demonstrerat våra appar och vi har visat på levande nyttodjur i fältmikroskop. Mässorna har haft mellan och deltagare. Under 2011 gjordes en satsning på vindkraftverk och biologisk mångfald på slätten. I Östra Herrestad utanför Simrishamn deltog vi vid invigningen av en vindkraftspark i samarbete med Vattenfall. I samband med detta producerades rapporten Vindkraft en möjlighet för biologisk mångfald på slätten (Jordbruksverket, 2011). Rapporten ger en analys av hur utbyggnaden av vindkraft kan användas för att skapa nya småbiotoper på outnyttjad mark till gagn för biologisk mångfald i ett slättlandskap Vi deltog på mässan Vind 2011 och byggde upp en sandslätt i mässmontern. Ett faktablad om möjligheter att skapa kreotoper vid vindkraftverk togs fram för att informera vid mässor, lantbrukardagar och fältvandringar. 8

9 Samma höst genomförde Jordbruksverket konferensen Blommor och bin lyfter landsbygden på Skansen i Stockholm där projektet deltog. Konferensen fick omkring 140 deltagare. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson tog i sitt anförande fasta på att det finns utrymme för produktion av mer svensk honung och att det också behövs fler både vilda och tama pollinerare. Projektledare, delprojektledare och andra medlemmar av arbetsgruppen har hållit presentationer om Mångfald på slätten vid försökskonferenserna i Brunnby (Sveakonferensen), Uddevalla, Växjö och Linköping (ÖSF-konferensen). I samarbete med projektet Pollinatören genomfördes konferensen Pollenväxter ger surr på slätten i Alnarp i maj 2013 med 120 deltagare. Flera fältvandringar har genomförts vid demonstrationsgårdarna Hidinge, Mjälby, Ransta, Glyttinge, Klostergården, Logården, Lilla Böslid och Annelövs boställe för lantbrukare och lantbruksrådgivare. På Annelövs boställe anordnades en särskild pressvisning. Projektledare och delprojektledare har talat på kurser och växtodlingsträffar för lantbrukare, biodlare och rådgivare. Arrangörer för dessa träffar har varit LRF, Hushållningssällskap, Lantmännen och olika länsstyrelser. Jordbruksverkets klimatenhet har använt material vid kurser för salixodlare och på Gotlands skördefest. På mässan Vind 2011 byggde vi upp en sandslätt för att visa hur man kan utnyttja marken kring ett vindkraftverk för att gynna biologisk mångfald. 9

10 Demonstrationsgårdar skyltfönster för åtgärder Projektet samarbetar med demonstrationsgårdar som presenteras i tabell 3. Demonstrationsgårdarna har kommit in i projektet både via delprojektledarna och genom att de själva visat intresse. Alla har bidragit till att visa upp åtgärder för att öka mångfald på slätten. Försöksgårdarna Klostergården, Glyttinge, Logården och Lilla Böslid drivs av Hushållningssällskapet med försöks- och demonstrationsverksamhet. Hidinge, Mälby och Annelövs boställe är slättgårdar med konventionell drift. Hidinge gård är med i Odlings i Balans. Gårdarna på Ranstaslätten ger tillsammans exempel på samarbete för att öka biologisk mångfald med fokus på pollinerare och pollinering. Vi presenterar gårdarna på projektets webbsida och använder dem vid fältvandringar och till att prova och visa upp olika åtgärder att gynna mångfald. Lantbrukarna har anlagt blommande kantremsor, skalbaggsåsar, gjort planteringar och andra åtgärder i anslutning till vindkraftverk. Andra åtgärder på demonstrationsgårdarna är uppsättning av fågelholkar, utplacering av bikupor för tambin, halmbalar för humlor och bibatterier för solitärbin (Tabell 3). På två av gårdarna har vi producerat filmer som vi lagt ut på Jordbruksverkets kanal på Youtube. Den ena filmen visar anläggning av en skalbaggsås på Annelövs boställe och den andra visar etablering av blommande kantzoner på Hidinge gård. Demonstrationsgårdarna har ökat möjligheten att nå ut med information om olika möjligheter att gynna mångfald på slätten. De har också gett värdefulla möjligheter att prova åtgärder i praktiken. Tabell 3. Demonstrationsgårdar i projektet Mångfald på slätten. Nummer i kartan Gård Län Inriktning Exempel på åtgärd 1 Annelövs boställe Skåne Grisproduktion och växtodling Film om skalbaggsås, blommande remsor längs allé, planteringar vid vindkraftverk 2 Lilla Böslid Halland Försöksgård Planteringar vid gödselbrunn, holkvägg 3 Logården Västra Götaland Försöksgård Blommande kantzoner 4 Glyttinge Östergötland Försöksgård Honungsörtsfält 5 Klostergården Östergötland Försöksgård Lärkrutor, blommande kantzoner 6 Hidinge Örebro Grisproduktion och växtodling Filmer om blommande kantzoner, häckplantering 7 Mälby Uppsala Växtodling Föda och skydd för vilt 8 Ransta Västmanland Grisproduktion och växtodling Samarbeta med biodlare, honungsörtsfält 10

11 Demonstrationsgårdar och delprojektledare Hanna Johansson, rådgivare vid Hushållningssällskapet Väst Petter Haldén, rådgivare vid HS Konsult AB. 3. Bibatteri på Logården. I bamb u- pinnarna lägger solitärbin ägg och murar sedan igen ingången. 1. Skalbaggsås anlagt på Annelövs boställe i Skåne. 8. Fältvandring i på Ranstaslätten om samarbete mellan växtodlare och biodlare. 5. Klostergården, demonstrations gård i Öster götland Lena Friberg, rådgivare vid HIR Malmöhus Jenny Henriksson, rådgivare vid Hushållningssällskapet Östergötland De gulmarkerade områdena är slättbygder (stödområde 9). Demonstrationsgårdarna är 1. Annelövs boställe 2. Lilla Böslid 3. Logården 4. Glyttinge 5. Klostergården 6. Hildinge 7. Mälby 8. Ransta. 11

12 jordbruksverket.se/mangfaldpaslatten På webben finns information om projektets fyra fokusområden; pollinatörer, fåglar, nyttodjur och vilt, samlat. Demonstrationsgårdarna presenteras med text och bilder. Under 2013 hade webbsidan omkring besökare. Webbsidorna används både som ingång till producerat material och för dokumentation av genomförda aktiviteter. Nyttodjur presenterar 11 artgrupper med naturliga fiender till växtskadegörare LärKvitter presenterar 39 fågelarter som finns på slätten Webb för kommunikation och dokumentation Projektets webbsida på jordbruksverket.se/mangfaldpaslatten ger en översikt om projektet. Jordbruksverkets nyhetsbrev Hävdat lyfter fram sidan varje gång som nyheter om projektet läggs in på webbsidan. Hävdat når rådgivare, länsstyrelser, forskare och andra intresserade. Vi refererar till sidan i alla nyheter som gått ut från projektet. På lantbruksdagar, seminarier och mässor har vi delat ut vykort med adress till projektets sidor på webben. Appar med uppdateringar samma budskap i fler kanaler Vi har tagit fram två appar i projektet. Appen LärKvitter presenterar slättlandskapets fåglar och appen Nyttodjur ger information om naturliga fiender till växtskadegörare. LärKvitter lanserades våren 2011 och innehåller information, bilder och fåglarnas läten. Appen har uppdaterats vid två tillfällen och innehåller nu 39 fågelarter. Projektet Fågelskådare och lantbrukare i samarbete som finansieras av bland annat Jordbruksverket har tagit fram faktablad om arterna och materialet finns även på webben. I december 2013 hade appen laddats ned av unika användare. LärKvitter har kommenterats i både radio och tidningar. Dagens nyheter hade en notis om appen i samband med fågelskådningens dag i februari LärKvitter sprider kunskap om slättlandskapets fåglar till både lantbrukare och den intresserade allmänheten. 12

13 Nyttodjur vänder sig till en mer specialiserad målgrupp, de som är intresserade av biologisk bekämpning av skadegörare i lantbruks- och trädgårdsgrödor. I appen presenteras elva artgrupper av naturliga fiender till skadegörare med bilder och texter om hur de kan reglera förekomsten av skadegörare. Vi planerar att bygga vidare på appen genom att lägga in humlor, bin och rovsteklar. I december 2013 hade Nyttodjursappen laddats ner av unika användare. Allt material finns även på projektets webbsidor och kan skrivas ut som faktablad. Vi arbetar nu med att ta fram texter till webb och faktablad om dagfjärilar. Detta material kan även användas till en app om dagfjärilar. Filmer på Jordbruksverkets kanal på Youtube I projektet har vi producerat två instruktionsfilmer. Den ena visar anläggning av en skalbaggsås på Annelövs boställe och den andra visar anläggning av en blommande kantzon på Hidinge gård. Filmen Anlägg en skalbaggsås är fyra minuter lång och har visats knappt 500 gånger på Youtube, medan filmen Blommande kantzoner är fem minuter lång och har visats drygt 600 gånger (december 2013). På konferensen Blommor och bin lyfter landsbygden filmades Riccardo Bommarcos presentation Trender och förvaltning av pollinatörer. Filmen finns på Youtube och har visats omkring 750 gånger. Nyheter på Jordbruksverkets startsida en viktig väg ut För att sprida budskapen i projekten har vi gått ut med nyheter på Jordbruksverket startsida (Tabell 2). Detta har förbättrat genomslaget av våra åtgärder i media. I projektet har vi tagit fram en film om hur man anlägger en blommande kantzon. Filmen finns på Jordbruks verkets kanal på Youtube. Spindlar äter bladlöss och andra skadeinsekter. Tabell 4. Nyheter vi publicerade på startsidan för Jordbruksverkets webbplats under projektperioden. Datum Titel Blommor och bin lyfter landsbygden Vindkraft ger möjlighet till biologisk mångfald Mångfald av fåglar i mobilen Blommor och bin lyfter landsbygden stor konferens i Stockholm Vindkraft ger plats för biologisk mångfald Biodling kan utveckla landsbygdsföretag Videkissar ger bättre bihälsa Gynna vallhumlan! Mer fågelsång i mobilen Pressinbjudan: Bibatterier, Skalbaggeåsar och lärkrutor Könsdiskriminering är bra i energiskogen Enkla tips om hur du gynnar mångfalden Ny app presenterar nyttodjuren på åkern Mer fågelsång i mobilen Energiskog är bra för djur och växter Press, radio och TV Lantbrukspressen har skrivit om Mångfald på slätten i samband med att Jordbruksverket gått ut med en nyhet (Tabell 4). Breda lantbrukstidningar har rapporterat nyheter vid flera tillfällen, till exempel ATL, Lantmannen, Land Lantbruk och Jordbruksaktuellt. Även Danska Landbrugsavisen har publicerat en artikel. Specialiserade lantbrukstidningar som har skrivit om de ämnen som vi har lyft i projektet är Svensk Frötidning, Grödan, Betodlaren, HS medlemsmagasin, Skånska Lantbruk, Grannliv, Bitidningen, Ekobruk Norr och tidningar som ges ut av olika länsstyrelser till exempel Lantbruksnytt i Halland. 13

14 Gynna mångfalden Den intresserade allmänheten har nåtts av projektets budskap via press, radio och tv. Dagens Nyheter har publicerat artiklar och notiser om apparna Lärkvitter och Nyttodjur. Andra tidningar som haft inslag är Sydsvenska Dagbladet, Skånsk tidskrift, Skånska Dagbladet, Norra Skåne och Allt om Trädgård. I riksradion har P3 och P4 haft ett inslag om LärKvitter. Odla i P1 tog upp nyttodjur i samband med lanseringen av appen om Nyttodjur. Flera lokalradiostationer har på olika sätt rapporterat om Lärkvitter till exempel P4 Kristianstad, SR Halland, SR Malmöhus och P4 Norrbotten. TV4 Skåne gjorde ett inslag från demonstrationsgården Annelövs boställe Sydnytt och Östnytt vid SVT hade inslag om fågeldagarna i Skåne och Östergötland 2012 och TV4 Linköping och TV4 Malmö har också haft inslag om slättlandskapets fåglar. Projektet har rönt intresse i media. Vi har listat det som har kommit till vår känne dom, men gör inte anspråk på att listan är komplett. Egna skrifter I projektet har vi producerat 21 faktablad, fyra skrifter i serien Jordbruksinformation och en rapport (Tabell 5). Faktabladen har skickats ut via nyhetsbrevet Hävdat och tryckts upp till kurser, lantbruksdagar, fältvandringar och mässor. Tabell 5. Informationsmaterial som tagits fram i projektet. Jordbruksinformation Den vackert guldgula klöverhumlan indikerar goda förutsättningar för humlor i landskapet. Gynna mångfalden är en kortfattad broschyr med råd om enkla åtgärder för att gynna pollinatörer, nyttodjur, fåglar och vilt. Ett rikare odlingslandskap Fjärilar i slättbygd Många fjärilar är beroende av lantbrukarens skötsel av odlingslandskapet. Stenmurar, kantzoner, åkerholmar, vägrenar och andra landskapselement är livsviktiga miljöer för fjärilar. Utan lantbrukarens hävd försvinner fjärilens livsmiljöer och därmed också fjärilarna. Fjärilar är beroende av ett variationsrikt landskap Fjärilen är sårbar eftersom den genomgår flera utvecklingsstadier under sin livstid; från ägg, larv, puppa och slutligen till en fullbildad fjäril. Varje utvecklingsstadium kräver sin specifika närmiljö vilket gör att fjärilen är beroende av ett variationsrikt landskap. Olika fjärilsarter är dessutom ofta knutna till en eller ett par värdväxter. Äggen läggs på eller intill sin värdväxt så att de nykläckta larverna snabbt kan nå sin födokälla. Larven äter och växer och ombildas efter ett antal skinnömsningar till en puppa. Pupporna sitter ofta på stenmurar, växter, husväggar eller andra skyddade platser. I puppan sker den stora förvandlingen då fjärilens vingar, ben och kropp bildas. Omvandlingen från puppa till fjäril tar i regel några veckor. Fjärilar är värmeberoende Fjärilar har en låg kroppsvikt vilket gör att de har svårt att flyga om det blåser mycket och de föredrar därför vindskyddade platser. Fjärilar är växelvarma djur och de behöver en temperatur på minst +15º C för att bli aktiva. På grund av värmebehov kräver de flesta arter varma, solbelysta och vindskyddade platser i landskapet. I brynmiljöer kan man hitta både solbelysta och vindskyddade rum. I brynmiljön som utgör övergångszonen mellan skog och öppen mark, finns dessutom ofta tillgång till fruktbärande och blommande växter. Fjärilar värmer sig även gärna på solvarma stenar. En fjärilsart som ofta håller till kring stenmurar är berggräsfjärilen. Tistelfjäril Kamgräsfjäril Gräsfjärilar som den här luktgräsfjärilen är allmänt förekommande i alla typer av solexponerade gräsmarker. För att trivas kräver de tillgång på blommande örter. 1 Titel Serie Datum Skötsel av sandblottor i odlingslandskapet Ett rikare odlingslandskap Vindkraft en möjlighet för biologisk mångfald på slätten Ett rikare odlingslandskap Så anlägger du en fågelåker Ett rikare odlingslandskap Kantzoner i jordbrukslandskapet Ett rikare odlingslandskap Åtgärdsplan för att gynna biologisk mångfald i slättbygden Fokus på kulturvärden ger mångfald på slätten Rapport från Lunds universitet 2011 Ett rikare odlingslandskap Buskar och träd behövs på slätten Ett rikare odlingslandskap Fjärilar i slättbygd Ett rikare odlingslandskap Sätt upp fågelholkar och få fler fåglar i odlingslandskapet Ett rikare odlingslandskap Markera fågelbon på åkermark och rädda fåglar i odlingslandskapet Ett rikare odlingslandskap Energiskogens liv Ett rikare odlingslandskap Faktablad om nyttodjur: Blomflugor, Gallmyggor, Guldögonsländor. Jordlöpare, Kort vingar, Nyckelpigor, Parasitsteklar, Rovkvalster, Skinnbaggar, Spindlar och Tvestjärtar 11 Faktablad (nr i Jordbruksverkets webbutik OVR265: 1-11) 2013 Bli biodlare utveckla ditt företag Jordbruksinformation Bibatterier ökar biologisk mångfald Jordbruksinformation Gynna tvestjärtar och få fler flitiga medarbetare Jordbruksinformation Gynna mångfalden Jordbruksinformation I serien Ett rikare odlingslandskap har flera faktablad om slättbygdens naturoch kulturvärden publicerats. 14

15 Erfarenheter och förslag från en testrådgivning En delprojektledare med erfarenhet av rådgivning inom Greppa näringen, har genomfört en individuell testrådgivning om åtgärder för att gynna mångfalden på en slättgård. En beskrivning av besöket finns i bilagsdelen till denna rapport. Följande erfarenheter och förslag kom fram från testrådgivningen. 1. Det finns intresserade lantbrukare 2. Broschyren Gynna mångfalden fungerar som diskussionsunderlag 3. Markkarta är ett viktigt diskussionsunderlag 4. Gå över markerna efter en inledande genomgång vid köksbordet 5. Påpeka det som redan finns på gården som gynnar mångfalden 6. Ge förslag på åtgärder som gynnar mångfalden i diskussion med brukaren 7. Ett köksbordmaterial som visar bilder på åtgärder och siffror på konkreta effekter skulle vara bra att ta fram 8. Dela upp diskussionen i områden (nyttodjur, pollinerare, fåglar, vilt). Låt lantbrukaren välja områden efter intresse. 9. Ta först upp enkla åtgärder och fördjupa beroende på intresse. 10. Ett rådgivningsmaterial behöver stödjas med en kurs för rådgivare. Våra erfarenheter Det finns en växande förståelse för att om vi gynnar mångfald kan mångfalden gynna oss genom att leverera tjänster (Miljödepartementet, 2013). Det gäller att bygga på det intresse som redan finns hos målgruppen. Här är tio tips från arbetet i vårt projekt. Ta fram en talande rubrik Rubriken Mångfald på slätten talar direkt om vad projektet går ut på och är lagom långt. Titeln är lätt att kommunicera. Samarbete med näringen Referensgruppen gav projektet en förankring och en inriktning. Referensgruppen utnyttjades därefter inte så mycket som grupp under projektets gång, men medlemmar i referensgruppen har deltagit i olika delar av projektet. För att öka kontaktytan har vi arrangerat fältvandringar i samarbete med andra aktörer som Svenska frö- och oljeväxtodlare, Odling i balans, länsstyrelser, Sveriges ornitologiska förening, Svenska jägareförbundet, Sveriges bioodlares riksförbund, Biodlingsföretagarna, projektet Pollinatören och enskilda lantbrukare och rådgivare med stort eget engagemang. Utnyttja de tillfällen som bjuds att möta en bredare målgrupp än bara de redan intresserade. Förutom lantbrukardagar och mässor har vi deltagit i regionala växtodlingskonferenser och i möten anordnade av LRF-föreningar, biodlare och salixodlare. För att dra till oss uppmärksamhet använde vi bland annat ett jättebi på Borgeby fältdagar. Förankra budskapet Trovärdighet är viktigt. Det ska finnas belägg för att åtgärder har avsedd effekt. Vi lät Lunds universitet ta fram en åtgärdsplan baserad på vetenskapligt publicerade undersökningar. Vi bjöd in produktionsrådgivare för att diskutera de förslag som togs fram i åtgärdskatalogen. Arbetsmötet ledde till att vi tog fram en kortfattad broschyr om enkla åtgärder att gynna mångfalden på gården, Gynna mångfalden. 15

16 Fokusera Projektet arbetar med fokusområden; nyttodjur, pollinerare, fåglar och vilt. Detta underlättar planeringen av arbetet och kommunikationen till målgruppen. Decentralisera Projektets regionala delprojektledare med anknytning till hushållningssällskap och produktionsrådgivning är viktiga för spridningen av verksamheter i projektet. De ingår i arbetsgruppen, samarbetar med demonstrationsgårdarna, skriver informationsmaterial, deltar i regionala lantbrukarträffar och informerar rådgivare inom sina organisationer. I början av projektet skickades påsar med honungsörtsfrö ut till alla klöverfröodlare vilket spred medvetande om hur de på ett enkelt sätt kan gynna pollinerare. Skicka ut nyheter Vi skickar ut nyheter från Jordbruksverkets webbplats när vi ordnar aktiviteter. Dessa nyheter sprids vidare i lantbruksmedia och allmänna medier. Skapa intresse Vid lantbruksdagar och mässor har vi anlagt demonstrationsodlingar, byggt kreotoper, delat ut fröpåsar och byggt bibatterier. Vi har demonstrerat appar och visat på insekter. Ett konstgjort jättebi med ett vingspann på 1,5 meter har också gett uppmärksamhet Hanblommor av salix är en bra och tidig pollenkälla för humlor. Organisera I projektet har vi en arbetsgrupp med projektledare, externa delprojektledare samt resurspersoner från Jordbruksverket. Regelbundna telefonmöten driver arbetet framåt. Temporära mindre arbetsgrupper bildas vid behov, till exempel hade vi särskilda arbetsgrupper för att producera apparna LärKvitter och Nyttodjur. Repetera För att nå ut med ett delvis nytt budskap krävs tydlighet och repetition. Projektet har haft som mål att målgruppen ska nås av budskap om mångfald på slätten genom många kanaler; press, radio, TV, webb, filmer, mobilappar, faktablad, nyhetsbrev, fältvandringar, konferenser, lantbruksdagar och mässor. Dokumentera På webbsidan har vi samlat material från projektet. Vi har fortlöpande dokumenterat genomförda aktiviteter och publikationer i en bruttolista. 16

17 Uppföljning med intervjuer En extern utvärderare har genomfört telefonintervjuer under hösten 2013 med representanter för målgruppen. Här redovisar vi slutsatser från intervjuundersökningen och en sammanfattning av undersökningen. Slutsatser från intervjuundersökningen Projektgruppen drar följande slutsatser från intervjuundersökningen, Projektet har varit intressant och givande för de tillfrågade. Det finns önskemål om fortsatt arbete med frågor om biologisk mångfald med betydelse för växtodling. Projektet har ökat kunskapen om nyttan av biologisk mångfald i slättbygd. Flera av de intervjuade upplever att acceptansen för att arbeta med dessa frågor har ökat. Informationsmaterialet som tagits fram i projektet uppskattas och används av många. Det var dock många som inte kände till vissa produkter, till exempel filmerna. Det behöver göras mer för att sprida materialet. Projektets mål om att öka kännedom om aktuell status för biologisk mångfald hos lantbrukare och växtodlingsrådgivare är svårbedömt. Många av de tillfrågade är redan insatta och intresserade av frågan. Många av de tillfrågade upplever dock att det finns ett större intresse för frågan än tidigare hos lantbrukare. Flera av de tillfrågade nämner specifikt att de lärt sig mer om pollinering, insekter och fåglar och hur dessa kan gynnas. De övergripande projektmålen att öka kompetensen hos projektets olika målgrupper samt målet om att ta fram rådgivningsverktyg kan sägas vara uppfyllda. Flera av rådgivarna menar att det finns mer acceptans för att prata om biologisk mångfald inom ramen för produktionsrådgivningen. De har också fler verktyg i och med de åtgärder som tagits fram inom projektet. Produktionsrådgivarna kan bli en resurs i rådgivning om biologisk mångfald om de får öka sin kunskap kring möjligheter att gynna och använda sig av biologisk mångfald i produktionen. Slättlandskapet rymmer biologisk mångfald Metod Totalt genomfördes 29 telefonintervjuer med personer som kommit i kontakt med projektet. Intervjuade personer --4 delprojektledare --6 värdar på demonstrationsgårdar --9 rådgivare eller handläggare som deltagit i en workshop kring projektet --10 lantbrukare som deltagit i en fältvandring kring fåglar Personerna intervjuades under omkring en halvtimme. De fyra grupperna fick något olika frågor, men flera frågor var gemensamma. Nedan följer en 17

18 Diagram 1. Medelvärden för de olika tillfrågade gruppernas bedömning av olika miljöersättningar där 1 innebär att ersättningen inte alls är bra och 5 att den är mycket bra för att skapa mångfald på slätten. Våtmarker Ekologisk produktion Miljöskyddsåtgärder Skyddszoner Mångfaldsträda Fågelåker Deltagare i aktivitet Värdar på demonstrationsgårdar Regionala projektledare Rådgivare Diagram 2. Medelvärden för de olika tillfrågade gruppernas bedömning av olika produkter där 1 innebär att produkten är dålig och 5 att den är mycket bra Webbplatsen Film om blommande kantzoner Film om skalbaggsås Broschyr Gynna mångfalden Faktablad Nyttodjursapp Fågelapp Värdar på demonstrationsgårdar Regionala projektledare Rådgivare sammanställning av resultaten. Resultaten för respektive grupp finns i bilagsdelen till denna rapport som går att nå på Resultat och diskussion Praktiska tips uppskattades av alla grupper De allra flesta tillfrågade tycker att projektet har fungerat bra och varit roligt, givande, lärorikt och viktigt. Flera trycker på behovet av att fortsätta att arbeta med frågan och vikten av ett mer långsiktigt arbete. Att skapa intresse tar tid. De praktiska åtgärder som tagits fram i projektet uppskattas av alla grupper av de intervjuade. Lantbrukarna menar att det är något som är enkelt och kul att göra. Rådgivarna tycker att de har fått bättre verktyg för att hjälpa lantbrukarna att jobba med biologisk mångfald och att det är bra att kunna visa att arbete med biologisk mångfald inte behöver gå stick i stäv med produktionen, utan tvärtom kan gynna den. Våtmarker uppfattas som en viktig åtgärd En del av frågorna ställdes till flera grupper. Några av dessa frågor sammanfattas här i diagram. Samtliga grupper fick bedöma hur bra några av dagens miljöersättningar är för att skapa mångfald på slätten (diagram 1). De olika miljöersättningarna fick spridda betyg, men det som flera av de intervjuade återkommer till är att detaljer i regelverket ofta är begränsande även om själva idén till miljöersättning är bra. Potentialen i vissa miljöersättningar utnyttjas inte fullt ut menade flera. Ett exempel som gavs var att de i dagsläget inte får så in mer blommande örter i skyddszonerna. Det skulle ge större nytta för pollinerare och därmed också för fåglar. Ett annat exempel som gavs var att mångfaldsträda måste ligga på samma plats alla fem åren. Detta gör den mindre önskvärd i odlingen på grund av risk för tillväxt av ogräs och grässvål. De intervjuade efterlyser också större frihet att välja arter att så in i fågelåkern. Ett problem med fågelåker som angavs av några var att den alltför lätt kan hamna på fel plats, och inte gynna fåglar i så stor utsträckning som avsett. Många uppfattade våtmarker som en viktig åtgärd i slättbygd eftersom de skapar en helt ny miljö som är viktig för många organismer. Flera påpekade även här vikten av att våtmarken anläggs på rätt ställe för att göra störst nytta. En studie som visar våtmarkernas betydelse för biologisk mångfald har nyligen publicerats (Strand, J. och Weisner S., 2013). Samma budskap flera kanaler Rådgivare, regionala projektledare och värdar på demonstrationsgårdar fick bedöma de produkter som tagits fram i projektet (diagram 2). Produkterna fick genomgående positiva kommentarer, framförallt uppskattade många att mer material över huvud taget nu finns tillgängligt. Långt ifrån alla tillfrågade hade använt eller ens sett alla produkterna. Till exempel så talar rådgivare och regionala projektledare varmt om de olika apparna, men bland de tillfrågade lantbrukarna (både deltagare i aktivitet och värdar på demonstrationsgårdar) hade de flesta inte använt sig av denna typ av information. Detta kan bero på de tillfrågades ålder, men även på att många redan tycker sig ha denna kunskap. Webbsidan hade besökts av hälften av de tillfrågade bland både rådgivare och värdar på demonstrationsgårdarna. Flera av de tillfrågade grupperna tyckte att det fanns bra information på webbsidan, men att den var svår att hitta. Detta visar på vikten att marknadsföra webbinformation. 18

19 Koppla biologisk mångfald till ekonomi Frågan Hur viktigt är det att integrera information om biologisk mångfald med produktionsrådgivning? ställdes till de regionala projektledarna, rådgivarna och värdarna på demonstrationsgårdar. Alla tre grupperna svarade att de ansåg att en integrerad rådgivning som väger samman ekonomi och miljö är viktig (diagram 3) Samtliga av de regionala projektledarna var överens om att det är mycket viktigt att integrera rådgivning om biologisk mångfald med produktionsrådgivningen. Alla delprojektledare ansåg att det finns en koppling mellan produktion, ekonomi och naturvård som gör att det blir intressant för lantbrukarna. Någon framhöll att rådgivarna genom att integrera rådgivningsformerna kan få lantbrukarna att göra fler insatser, för att de ser en ekonomisk nytta i det. En av de intervjuade menade att det gäller att visa att det är okej att göra saker på små ytor och visa att åtgärder för naturvård inte behöver påverka produktionen negativt. Lantbrukarna vill kunna använda sin åkermark till produktionen menade samma person. Vi måste därför vara beredda att integrera dessa åtgärder med produktionen om vi ska få dem gjorda. En påpekade dock att rådgivarna i längden också behöver kunna framhäva egenvärdet i biologisk mångfald, för om enbart de insatser görs som är lönsamma i ekonomiska termer kommer det att leda till att bara vissa arter bevaras. Två personer tryckte också på vikten av uppföljning, att rådgivningen kan visa på den nyttan som blir både ekonomiskt och miljömässigt. Två av projektledarna trodde att deras rådgivarkollegor redan idag har med sig en del av dessa tankar och förmedlar dem till lantbrukarna. Genom att ge broschyrer till kollegor kan de i sin tur inspirera lantbrukarna till åtgärder. Diagram 3. Staplarna anger medelvärde på de intervjuades svar om det är viktigt att integrera rådgivning om biologisk mångfald med produktionsrådgivning där 1 är att det inte alls är viktigt och 5 att det är mycket viktigt Värdar på demonstrationsgårdar Regionala projektledare Rådgivare Integrera information om biologisk mångfald De flesta av de intervjuade rådgivarna ansåg att det är mycket viktigt att integrera rådgivningen. Det är A och O, det är grundläggande och det är avgörande var några kommentarer från de som satte en femma på denna fråga. Biologisk mångfald kan bli en ständigt stående punkt på dagordningen om det finns invävt i den vanliga rådgivningen framhöll några. Det ansågs också vara ett bra sätt att nå ut med informationen och ett bra sätt att visa på kopplingen mellan produktion och naturvård, något som av flera ansågs nödvändigt för att få lantbrukarna intresserade. Det gäller att hålla frågan vid liv hos produktionsrådgivarna genom utbildningar och information påpekade en av de intervjuade. Några rådgivare efterfrågade siffror och kalkyler så att det blir tydligt för lantbrukarna vad åtgärderna kan leda till. Utmaningen ligger i att lyckas återskapa möjligheter för djur och natur i ett landskap som utvecklats mot allt mer rationell drift samtidigt som den rationella driften finns kvar. Någon trodde att potentialen inte ligger i ökad information utan att det gäller att utveckla ett ersättningssystem som stimulerar lantbrukarna att göra åtgärder lite överallt. En annan person tryckte på att det också är viktigt att det finns de som är specialister på biologisk mångfald, som kan ta fram forskningsresultat och metoder. Demonstrationsgårdar värdesätter samordnad rådgivning Bland värdarna på demonstrationsgårdarna tyckte alla utom en att det är viktigt eller mycket viktigt att samordna rådgivning om biologisk mångfald med produktionsrådgivning. Personen menar att det beror på målgrupp och menar att de redan intresserade skulle kunna hantera integrerad rådgivning, men de som är mindre kunniga på området behöver renodlad rådgivning om biologisk mångfald. En annan av de intervjuade tror tvärtom att det är mycket svårare att prata bara om detta, att det fungerar enbart på de som redan är intresserade. Några menar att produktionsrådgivarna har en tätare kontakt och tätare relation med lantbrukarna och på så vis kan ge miljörådgivningen lite mer status. Ladusvala 19

20 Diagram 4. Lantbrukarnas svar på frågan Hur vill du ha information om att gynna biologisk mångfald?. Staplarna anger medelvärde på de intervjuades svar där 1 är att man inte alls vill ha den formen av information och 5 att man mycket gärna vill ha information på detta sätt. Frågan ställdes till lantbrukare som deltagit i en fältvandring ordnad inom projektet. Appar/webb Filmer Fältvandringar Kurser Faktablad Kortfattad lista Från rådgivare Blomflugelarver är nyttodjur som äter bladlöss. 4 5 Två personer påpekar att rådgivning om enbart biologisk mångfald kan verka flummigt och miljömuppigt. En av dem beskriver: Jag har ju själv sett på sammankomster snack om biologisk mångfald får bönderna att dra en tung suck, de vill höra om bekämpning. De går och tar en korv istället. Flera påpekar dock att produktionsrådgivarna i dagsläget inte är med på banan det vill säga, de kan i dagsläget inte erbjuda tillräcklig rådgivning om åtgärder för biologisk mångfald. Någon tycker att det är ett bekymmer att rådgivningen är en vinstdrivande verksamhet. Rådgivning om biologisk mångfald borde komma från Jordbruksverket tycker denne. En annan tror att det inte kommer att hända mycket om inte de vanliga rådgivarna är med. Lantbrukare tveksamma till att betala för miljörådgivning Lantbrukarna som deltagit i en aktivitet fick frågan om huruvida de var beredda att betala för enskild rådgivning om biologisk mångfald. De flesta var inte beredda att betala för det. Några menade dock att det kan vara väldigt givande och intressant, lantbrukaren kan få konkreta råd som passar de egna markerna. Flera trodde att de skulle kunna betala för det om det var mycket hög kvalitet på rådgivningen. Flera ansåg att det borde finansieras på något sätt så att de kunde ta del av det kostnadsfritt eller subventionerat. Några ansåg att de borde kunna få råd från sin vanliga rådgivare eller när man ska skriva sin SAM-ansökan. En person föreslog att enskild rådgivning passar bättre när man kommit en bit i sitt arbete. I början, för att väcka intresse är det bättre att informera många på en gång. En annan, som inte tyckte sig behöva enskild rådgivning, trodde tvärtom att rådgivning var bra i början och menade att allt man behöver veta sen finns på nätet. Detta är en del av det flera gav uttryck för, att man befarar att kvaliteten på rådgivningen är för låg för den som redan är insatt i ämnet. Lantbrukarna fick en särskild fråga om hur de vill ha information om metoder att främja biologisk mångfald (diagram 4). De mest populära formerna för information var fältvandringar, en kortfattad tipslista och kortfattade faktablad. Nyckelpigor äter också bladlöss. Foto: Magnus Sandström 20

21 Egna utvärderingar Utvärdering av aktiviteter inom projektet Fem av de aktiviteter som genomförts i projektet har följts upp med egna utvärderingar. Dessa utvärderingar visar på nöjda deltagare (tabell 6). Flest synpunkter och förslag fick vi i utvärderingen efter den avslutande konferensen Gynna mångfalden den 22 oktober i Alnarp Tabell 6. Svar på frågan Hur nöjd är du med dagens aktivitet där 1 innebär inte alls är nöjd med aktiviteten och 5 innebär mycket nöjd. Aktiviteter med egna utvärderingar Plats Antal deltagare Medelbetyg Fåglar i fält Västra Götaland 24 4,9 Pollenväxter ger surr på slätten Skåne 120 4,6 Konferens Skåne 88 4,5 Fältdag om vallfrö och pollinering Västmanland 33 4,0 Fåglar i fält Östergötland 29 4,0 Gårdsexempel når fram till blandad publik Jordbruksverket arrangerade konferensen Gynna mångfalden i samarbete med Partnerskap Alnarp, HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet och Sveriges Ornitologiska förening. Konferensen vände sig till olika intressenter som lantbrukare, produktionsrådgivare, miljörådgivare, myndighetspersoner, forskare, biodlare, fågelskådare, naturvårdare och jägare. Det är en utmaning att nå fram till en så blandad publik. Genom att lämna en osådd ruta i fältet får lärkorna bättre möjlighet att hitta föda i täta höstvetegrödor. Foto: Petter Haldén 21

22 Vi delade in konferensen i fyra pass om vardera två timmar. De fyra passen utgick från vart och ett av projektets fyra fokusområden nyttodjur, pollinerare, fåglar och vilt. Vid varje pass presenterades ett gårdsexempel av en lantbrukare och en rådgivare tillsammans. Vid varje pass deltog även en forskare inom det aktuella fokusområdet. Genom att ta utgångspunkt i konkreta gårdsexempel gick det att fånga intresset hos den blandade publiken. Flera kommenterade att formen med gårdsexempel fungerat; Mycket intressant med forskare, rådgivare och lantbrukare som talade om samma sak, tillsammans men från sina respektive perspektiv. Utvärderingen från konferensen finns tillgänglig som bilaga till denna rapport. Förslag från konferensdeltagarna I utvärderingen av den avslutande konferensen lämnade deltagarna förslag både för ökad spridning av kunskap om nyttan med biologisk mångfald och på åtgärder för att gynna denna. Flera konferensdeltagare frågade efter ekonomiska beräkningar på kostnader och vinster med biologisk mångfald. Konkreta kalkyler och praktiska tips för olika åtgärder, till exempel anläggningskostnader, lista på lämpliga växter och fröblandningar, utsädesmängder och en lista på återförsäljare av fröer. I utvärderingen finns förslag på riktade ersättningar till särskilda åtgärder, som till exempel häckar och lärkrutor. Flera framhöll att både åtgärder och regler för ersättning ska vara enkla, och den finns en efterfrågan på att få ersättning för att kombinera många åtgärder som passar den enskilda gården. Enkla åtgärder ger mer mångfald på slätten! 22

23 Referenslista Bilagor till denna rapport finns på jordbruksverkets webbplats mangfaldpaslatten. De bilagor som vi har lagt på webbsidan är listade i tabell 7. Dänhart m fl Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet. CEC Syntes Nr 01, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet. ISBN Geiger m fl Persistent negative effects of pesticides on biodiversity and biological control potential on European farmland. Basic and Applied Ecology, vol. II, issue 2, mars 2010, Jordbruksverket, Mer småbiotoper i slättbygden (Slättbygdsstrategin). Rapport 2004:23. Jordbruksverket, Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder. Rapport 2009:24. Jordbruksverket, Vindkraft en möjlighet för biologisk mångfald på slätten. Rapport 2011:27. Landsbygdsdepartementet, Landsbygdsprogram för Sverige år , Jo Miljödepartementet, Synliggöra värdet av ekosystemtjänster, SOU 2013:68. Molin, E, Knutsson, J och Karlsson, S Främjande av biologisk mångfald i slättbygder intervjuer med lantbrukare på Lundaslätten (publicerat i Projekt Agrosystem, läsåret 2010/2011, SLU). Smith, H.G., Jönsson, A.M., och Rundlöf, M Åtgärder för att gynna biologisk mångfald i slättbygder en kunskapssammanställning. Lunds universitet, Strand, J. och Weisner, S, Effects of wetland construction on nitrogen transport and species richness in the agricultural landscape Experiences from Sweden. Ecological Engineering 56 (2013) Webbadresser agripopes.net sofnet.org/sveriges-ornitologiska-forening/fagelskydd/jordbruksprojektet cbd.int webbutiken.jordbruksverket.se slu.se lu.se Bilagor till rapporten återfinns på jordbruksverket.se/mangfaldpaslatten Bilaga 1 Sammanställning av intervjuundersökning med regionala projektledare 2013 Bilaga 2 Sammanställning av intervjuundersökning med värdar på demonstrationsgårdar 2013 Bilaga 3 Sammanställning av intervjuundersökning med rådgivare/handläggare 2013 Bilaga 4 Sammanställning av intervjuundersökning med deltagare i aktivitet 2013 Bilaga 5 Kommentarer från avslutande konferens Bilaga 6 Test av rådgivning om mångfald på gården Bilaga 7 Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja a) Pollinerare Medelvärde 4,65 b) Nyttodjur Medelvärde

Läs mer

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 2015-06-29 Enkla mångfaldsåtgärder på gården Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 1 Mångfald på slätten Både tio ton vete och lärksång Jordbruksverket Fyra fokusområden: Nyttodjur Fåglar

Läs mer

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer. Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se Foto: A Andersson Biologisk mångfald på slätten Ekologiska fokusarealer Övrigt Träda Salix Kvävefixerande gröda

Läs mer

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Slutseminarium Bioenergi och biologisk mångfald från gräsmarker Alnarp 17 dec 2014. Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Petter

Läs mer

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Sammanställning av intervjuer med rådgivare Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland

Läs mer

Greppa Näringen 2010. Josefin Kihlberg Janne Andersson

Greppa Näringen 2010. Josefin Kihlberg Janne Andersson Verksamhetsberättelse för 2008 och 2009 SNABB FAKTA... 3 RÅDGIVNING OCH LANTBRUKARKURSER... 4 KURSER FÖR LANTBRUKARE... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. INFORMATION... 7 FÖRBRUKADE MEDEL... 9 Greppa

Läs mer

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur Gynna pollinatörer och andra nyttodjur Brunnby 2014-10-23 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Vad är ekosystemtjänster? Pollineringskris?

Läs mer

Pollinatörer i fröodling

Pollinatörer i fröodling Pollinatörer i fröodling SVEA-konferensen 13 januari 2015 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Insektspollineringens betydelse Åtgärder för humlor Bin och blommor i korthet Alla växter som blommar och

Läs mer

Framåt i miljömålsarbetet

Framåt i miljömålsarbetet Framåt i miljömålsarbetet Johan Wallander, Jordbruksverket Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt

Läs mer

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Workshop Mälby 23 augusti 2011 Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Riccardo Bommarco Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala /ecology/riccardobommarco Stora förändringar har skett

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Hur gynnar vi nyttodjur i fält? Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen

Läs mer

Rå dgivning fö rgrö ning

Rå dgivning fö rgrö ning Rå dgivning fö rgrö ning Rådgivare: Datum för rådgivningen: Lantbrukare/företag: Checkpunkt Checklista FÖRGRÖNING Logga in i SAM Internet, ta fram karta och skiften, Förgröningsstöd. Fyll i vad som gäller

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.

Läs mer

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Maj Rundlöf Institutionen för ekologi, SLU Uppsala Miljömålsseminarium 2009 12 02 Pollineringsbehov? 75 90% av alla vilda växter är beroende av pollinerande insekter

Läs mer

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2 Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre

Läs mer

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster Blad 1 Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster Henrik G. Smith, Riccardo Bommarco, Katarina Hedlund Multifunktionella landskap producerar mat, fiber och bränsle, samt

Läs mer

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014

Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014 Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014 Sören Eriksson HS Konsult Klöverhumla Brunnby, juli 2010. Petter Haldén Innehåll Presentera försök om blommande kantzoner. Visa på åtgärder gjorda på Västeräng.

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Aktuellt inom landsbygdsprogrammet inom området Minskad klimatpåverkan och förnybar energi med fokus kompetensutveckling Anna Hagerberg Rådgivningsenheten söder Alnarp Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Inledning Stina Olofsson, projektledare

Inledning Stina Olofsson, projektledare Inledning Stina Olofsson, projektledare 2008-11-26 Utbildning för rådgivare Introduktionskurs: Jordbrukets miljöpåverkan Pedagogiska hjälpmedel Teambildning, samverkansformer Grundläggande STANK-utb. 2

Läs mer

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor Lena Niemi Hjulfors Jordbruksverket Energigrödor ur samhällets perspektiv Stärker företagens konkurrenskraft Effektiv användning av mark som

Läs mer

Integrerat Växtskydd i praktiken

Integrerat Växtskydd i praktiken Integrerat Växtskydd i praktiken Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Växjö växtskyddskonferens 20141203 Regelverket nu kommer det! Jordbruksverket har tagit fram: Föreskrifter det

Läs mer

Slutrapport för projektstöd

Slutrapport för projektstöd Slutrapport för projektstöd Ympade gurkplantor Journalnummer 2010-593 Hushållningssällskapet Väst Sida 1 1. Redovisning av följande projekt Ympade gurkplantor Journalnummer 2010-593 Stödmottagare Hushållningssällskapet

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare

Läs mer

Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten. Den 16 maj 2013

Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten. Den 16 maj 2013 Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten Den 16 maj 2013 Hypotes för seminariet Pollen är byggstenar till nya bin och humlor Pollen innehåller protein, fett, vitaminer och mineraler Olika växters

Läs mer

EPOK. Förmedlar kunskap Samordnar forskning Främjar dialog. Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

EPOK. Förmedlar kunskap Samordnar forskning Främjar dialog. Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Förmedlar kunskap Samordnar forskning Främjar dialog EPOK vid Sveriges lantbruksuniversitet arbetar

Läs mer

Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 1

Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 1 Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 1 Projektet provade nya metoder och samarbetsformer mellan biodlare och växtodlare. Projektägare: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Matias Köping

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Värdet av honungsbins pollinering

Värdet av honungsbins pollinering Värdet av honungsbins pollinering Örebro 2013-04-13 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Värdet av honungsbins Slutsats pollinering Massor

Läs mer

FÄRDPLAN. Skånes vindkraftsakademi 2015-2020

FÄRDPLAN. Skånes vindkraftsakademi 2015-2020 FÄRDPLAN Skånes vindkraftsakademi 2015-2020 Färdplan 2015-2020 Skånes vindkraftsakademi Inledning Skånes vindkraftsakademi är en ideell förening och en medlemsorganisation. Vi verkar för att öka utbytet

Läs mer

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö I växtskyddsarbetet finns det alltid en risk att växtskyddsmedel hamnar i den omgivande miljön. En del av spridningsvägarna kan du själv påverka.

Läs mer

Miljöersättningar, naturintresse och reell miljö- och naturvårdsnytta ryms de alla i ett nytt landsbygdsprogram?

Miljöersättningar, naturintresse och reell miljö- och naturvårdsnytta ryms de alla i ett nytt landsbygdsprogram? Miljöersättningar, naturintresse och reell miljö- och naturvårdsnytta ryms de alla i ett nytt landsbygdsprogram? Johan Ahnström Länsstyrelsen Uppsala län Johan.ahnstrom@lansstyrelsen.se 010-2233201 Miljömålsseminarium

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet (7) Slutrapport för projektet Uddebos ekologiska samodling Datum: /-5... Journalnummer: Projekttid: 205020 till 2050. Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på frågor om projektet

Läs mer

Ny EPOK vid SLU. EPOK just nu. Temadag i Linköping den 7 december 2010! Maria Wivstad Föreståndare. Karin Ullvén Informatör

Ny EPOK vid SLU. EPOK just nu. Temadag i Linköping den 7 december 2010! Maria Wivstad Föreståndare. Karin Ullvén Informatör Ny EPOK vid SLU Temadag i Linköping den 7 december 2010! Maria Wivstad! Föreståndare EPOK centrum för ekologisk produktion och konsumtion! EPOK just nu Maria Wivstad Föreståndare Karin Ullvén Informatör

Läs mer

Analys av kompetensutvecklingen

Analys av kompetensutvecklingen Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala kompletterande insatser Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala kompletterande insatser som du kan söka i ditt län. På länsstyrelsens

Läs mer

Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö

Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö :: Fosforprojekt Förluster av fosfor från jordbruksmark i Stockholms- och Mälarregionen, sammanställning av rådgivningsanpassad information samt möjligheterna

Läs mer

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Eko-odling positivt för biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Bibliografiska uppgifter för Eko-odling positivt för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Bibliografiska uppgifter för Eko-odling positivt för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Författare Bengtsson J., Ahnström J. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Forskningsnytt om økologisk landbruk

Läs mer

Greppa Näringens Halvtidskonferens 1-2 september 2004 Hotell Tylösand, Halmstad

Greppa Näringens Halvtidskonferens 1-2 september 2004 Hotell Tylösand, Halmstad Greppa Näringens Halvtidskonferens 1-2 september 2004 Hotell Tylösand, Halmstad Nu vässar vi klorna... Var med och påverka fortsättningen av Greppa Näringen! Utbyt rådgivningserfarenheter med andra rådgivare!

Läs mer

Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram

Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram Missade att meddela att ni är varmt välkomna på Jordbruksverkets miljömålsseminarium den 10-11 november i Stockholm. Mer information

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Bilaga 2 Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Partnerskapets syfte Syftet med samarbetet mellan Västarvet och Hushållningssällskapet är att främja tanken att kulturarvet

Läs mer

Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020

Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020 Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020 Foto: Nils-Erik Nordh Lena Niemi Hjulfors, klimatenheten, Jordbruksverket. lena.niemi@jordbruksverket.se Ny gemensam jordbrukspolitik 2015 Förändringar

Läs mer

Slutrapport för projektet Mera Grönt

Slutrapport för projektet Mera Grönt Slutrapport för projektet Mera Grönt 1. Vilket projekt redovisar du? Journalnummer 2009-1061 Projektnamn: Kompetensutvecklingsprojekt Trädgård Dalarna-Gävleborg Mera Grönt Stödmottagare: Länsstyrelsen

Läs mer

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Inledning Skånes vindkraftsakademi Skånes vindkraftsakademi är en ideell förening och en medlemsorganisation. Vi verkar för

Läs mer

Biråd, Bitillsyn, Biprojekt - Yrkesbiodlarkonferensen 2015, Skövde

Biråd, Bitillsyn, Biprojekt - Yrkesbiodlarkonferensen 2015, Skövde Biråd, Bitillsyn, Biprojekt - Yrkesbiodlarkonferensen 2015, Skövde Thorsten Rahbek Pedersen Rådgivningsenheten söder Thorsten.Pedersen@jordbruksverket.se Program 1. Biodling och forskning - Så kan resultaten

Läs mer

Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna)

Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) 1. Inledning Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation som bygger

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten

Läs mer

Lantbruk i samklang med miljön. Projektrapport Kompetensutveckling för uthålligt brukande 2009 2011. En del av landsbygdsprogrammet

Lantbruk i samklang med miljön. Projektrapport Kompetensutveckling för uthålligt brukande 2009 2011. En del av landsbygdsprogrammet Lantbruk i samklang med miljön Projektrapport Kompetensutveckling för uthålligt brukande 2009 2011 En del av landsbygdsprogrammet 1 Greppa Näringen är praktisk politik när den är som allra bäst. Det kan

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala kompletterande insatser Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala kompletterande insatser som du kan söka i ditt län. På länsstyrelsens

Läs mer

SMART LANDSBYGD. Kurser våren Uppdaterade datum

SMART LANDSBYGD. Kurser våren Uppdaterade datum Kurser våren 2017 Uppdaterade datum Naturbetesmarker Naturbetesmarkerna är en av de mest artrika miljöer vi kan hitta på våra breddgrader. Man skulle nästan kunna säga att det är det är en djungel beträffande

Läs mer

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten?

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2015 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in ansökan i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14

SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14 Partnerskap Alnarp en brygga mellan forskning/utveckling och verkligheten SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14 SLU - nationellt universitet i intressanta regioner SLU utvecklar kunskapen om de biologiska

Läs mer

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. HELENA GRANATH Innovatum

KOMMUNIKATIONSPLAN. HELENA GRANATH Innovatum KOMMUNIKATIONSPLAN HELENA GRANATH Innovatum SYFTET MED KOMMUNIKATION- OCH INFORMATIONSINSATSER Det övergripande syftet med kommunikationen är att bidra till att projektet når uppsatta mål. STRATEGI För

Läs mer

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009 Bilaga Datum 2009-01-22 1(6) Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009 Nulägesbeskrivning Denna informationsplan ingår som en leverans i delprojekt Information

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i Författare Bunnvik C. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Ekologisk odling av grönsaker på friland. Kurspärm Jordbruksverket 2003

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Tal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott

Tal vid konferensen Can the market work for nature på Wiks slott Startsidan för www.regeringen.se Hoppa till sidinnehållet Hoppa till sidmenyn Anpassa webbplatsen Lyssna Press Avancerat sök Sök Sök Här är du: Regeringen och Regeringskansliet Publikationer Så styrs Sverige

Läs mer

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? Målen för kulturmiljöer Målen för det statliga kulturmiljöarbetet, särskilt delmålen: ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer

Läs mer

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler

Läs mer

Slutrapport för projektet Eko- något för dig!

Slutrapport för projektet Eko- något för dig! Slutrapport för projektet Eko- något för dig! 1. Vilket projekt redovisar du? Journalnummer 2009-481 Projektnamn: Kompetensutvecklingsprojekt Ekologisk produktion Eko- något för dig Stödmottagare: Länsstyrelsen

Läs mer

Öka skörden med Pollineringspoolen!

Öka skörden med Pollineringspoolen! Öka skörden med Pollineringspoolen! www.biodlingsforetagarna.nu Bin ökar skörden enkelt och miljövänligt Pollinering med hjälp av inhyrda bisamhällen kan ge en enkel skördeökning. I Pollineringspoolen

Läs mer

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Gruppdiskussion Kompetensutveckling Gruppdiskussion Kompetensutveckling Åkermark/Åkermarkslandskap Kopiera biologisk mångfald till Greppa (egen modul). Kopiera biologisk mångfald till behörighetskurs för användning av bekämpningsmedel. Ta

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera?

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera? Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1 Varför kommunicera? 2016-03-24 Smart Built Environment är ett strategiskt innovationsprogram för hur samhällsbyggnadssektorn kan

Läs mer

Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald

Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald Nationellt höstmöte ÅGP 18 september 2014 Eva Grusell Jan-Erik Bjermkvist COPYRIGHT@PÖYRY Svenska kraftnät Kort om oss 3 Kort om oss > Vi är ett statligt

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst. Bakgrund. Syfte och mål

Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst. Bakgrund. Syfte och mål Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst Bakgrund Agroväst har sedan 2005 arbetat med att stödja utvecklingen av förnybar energi från jord och skog. En förstudie visade att lantbruket i Västra Götaland,

Läs mer

Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät

Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät Landsbygdsnätverkets styrgrupp har sedan något år tillbaka efterlyst en bättre bild om behovet av forskningsbaserad kunskap. Frågan

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Gynna mångfalden. Den vackert guldgula klöverhumlan indikerar goda förutsättningar för humlor i landskapet.

Gynna mångfalden. Den vackert guldgula klöverhumlan indikerar goda förutsättningar för humlor i landskapet. Gynna mångfalden Den vackert guldgula klöverhumlan indikerar goda förutsättningar för humlor i landskapet. Jordbruksinformation 4 2013 1 Många lantbrukare i slättbygden vill veta hur de med enkla åtgärder

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som

Läs mer

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen:

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen: 1(9) Tvärvillkor 2015 Här finns den information som gällde för tvärvillkor 2015. Det finns lagar och regler som bidrar till att bevara jordbruksmarken i gott skick. De finns för att förbättra miljö för

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Utvärdering av projekt Informationsmaterial vattenverksamheter. Här placerar du in din bild

Utvärdering av projekt Informationsmaterial vattenverksamheter. Här placerar du in din bild Utvärdering av projekt Informationsmaterial vattenverksamheter Här placerar du in din bild Januari 2011 Bild framsida Foto Länsstyrelsen Värmland Huvudmän Länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Socialstyrelsen

Läs mer

Hur når vi lantbruksföretagarna?

Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur vill lantbruksföretagarna bli informerade? Hur välkänt är investerings- och startstöd till lantbrukare? www.t.lst.se Publ. nr 2005:6 2 Förord Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Kommunikationsstrategi för projekt Mera tall

Kommunikationsstrategi för projekt Mera tall Projekt Mera tall 2017-02-07 Sid 1(6) Kommunikationsstrategi för projekt Mera tall 2017-2018 Projektbeställare: Johanna From, Skogsstyrelsen Projektledare:, Skogsstyrelsen Delprojektledare: Ove Arnesson,

Läs mer

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer

Läs mer

Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06

Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06 Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten Söder Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Pollinatörer och raps Program

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Naturvårdande jordbruk/utvald miljö i Ammarnäs Journalnummer:

Läs mer

Biodling ger mer än du anar!

Biodling ger mer än du anar! Biodling ger mer än du anar! Tio konstateranden om Svensk Biodling Honung. En söt svensk historia. För att få fram ett halvt kilo honung måste bisamhället tillryggalägga en flygsträcka som kan mätas i

Läs mer