Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.

Transkript

1 Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer Foto: A Andersson

2 Biologisk mångfald på slätten Ekologiska fokusarealer Övrigt Träda Salix Kvävefixerande gröda Obrukade fältkanter på åkermark Vallinsådd i en huvudgröda Skyddszoner Skyddsavstånd

3 Källa: webbutiken.jordbruksverket.se

4 Hur kan EFA gynna mångfald? Träda Salix Kvävefixerande grödor Obrukade fältkanter på åkermark Vallinsådd i en huvudgröda Foto: Nils-Erik Nordh

5 Träda Stubbträda ger föda och skydd till insekter, fåglar och vilt Klöver och andra blommande örter i trädan ökar effekten Fleråriga trädor har större värde för mångfalden än ettåriga Blommande örter ger pollen och nektar till pollinerare Blommande örter gynnar både fröätande fåglar och insektsätande fåglar Blommande örter ger föda och skydd åt fältvilt Jordlöpare och flera andra nyttodjur gynnas av att mark inte bearbetas Foto: Petr Klimes

6 Salix Salixplanteringar som knyter an till skog eller knyter ihop skogsområden gynnar vilt Öar av salix ökar mångfalden i ett utpräglat slättlandskap Mångfalden trivs i kanter, fler bitar ger mer kanter Hansorter ger pollen tidigt på våren Hansorter har pojknamn Foto: Albin Andersson Honsorter ger nektar tidigt på våren Honsorter har flicknamn

7 Kvävefixerande grödor Blommande baljväxter ger pollen och nektar till pollinerarna Foto: Albin Andersson

8 Foto: Lena Friberg Obrukade fältkanter Klöver och andra blommande örter i trädan ökar effekten Fleråriga fältkanter har större värde för mångfalden än ettåriga Obrukade fältkanter med grödor som är anpassade för att öka den biologiska mångfalden* behöver inte putsas eller slås av * Vallfröblandning med blommande arter som rödklöver, vitklöver, cikoria och honungsört.

9 Vallinsådd Blommande örter ger pollen och nektar till pollinerare Blommande örter gynnar både fröätande fåglar och insektsätande fåglar Blommande örter ger föda och skydd åt fältvilt Jordlöpare och andra nyttodjur gynnas av att mark inte bearbetas Foto: Albin Andersson

10 Vallväxter godkända för insådd i en huvudgröda som EFA Foto: Albin Andersson

11 Vallväxter godkända för insådd i en huvudgröda som EFA (forts) Foto: Albin Andersson Foto: Albin Andersson

12 Rådgivningsmaterial om mångfald

13 Mångfald på slätten Foto: A Andersson Pollinerare, Fåglar Foto: J Larsen Foto: John Larsen Foto: M Sandström Nyttodjur Vilt Foto: N-E Nordh

14 Insektspollinering Pollinering Bin, humlor Foto: A Andersson och andra insekter Foto: A Andersson Foto: A Engström, Kryp i naturen Foto: P Haldén

15 Källa: webbutiken.jordbruksverket.se

16 Bin och humlor ökar skörden Gröda Bäst pollinerare Positiva effekter Höstoljeväxter Bin, 2 samhällen/ha Humlor 5-15 % ökad skörd 2 % ökad oljehalt Lägre klorofyllhalt Våroljeväxter Bin, 2 samhällen/ha 20 % ökad skörd 2 % ökad oljehalt Lägre klorofyllhalt Rödklöver Humlor (Bin, 2 samhällen/ha) Humlor: 75 % av skörden Bin: 25 % av skörden Vitklöver Bin, 2-4 samhällen/ha % av skörden Åkerböna Humlor Högre skörd Lägre vattenhalt Fler bönor per balja Källa: Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare, Jordbruksinformation 2016:14

17 Blommor för bin och humlor Blomningstid Art Omkring 8 veckor efter sådd Honungsört Omkring 10 veckor efter sådd Perserklöver April-juli Rybs Maj-juli Raps Juni-juli Vicker Juni-juli Vitklöver Juni-juli Åkerböna Juni-augusti Lupiner Juni-september Alsikeklöver Juni-september Vitsenap Juli-augusti Rödklöver Juli-augusti Käringtand Juli-september Blålusern Juli-september Sötväppling Augusti-september Solrosor Källa: Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare, Jordbruksinformation 2016:14

18 Blommor för andra nyttodjur Blomningstid Maj - juli Juli september Art Kummin Cikoria Vilda blommor Blomningstid Mars - maj Maj - juli Juli - september Juli - september Juni - oktober Art Sälg Tjärblomster Väddklint Blåklocka Röllika

19 Källa: webbutiken.jordbruksverket.se

20 Appen Nyttodjur

21 Nyttodjur Grupp Nytta Blomflugor Dyngbaggar Dyngflugor Gallmyggor Guldögonsländor Honungsbin Jordlöpare Kortvingar Nyckelpigor Parasitsteklar Rovflugor Rovkvalster Rovsteklar Skinnbaggar Solitärbin och humlor Spindlar Larv äter bladlöss, fluga pollinerar Nedbrytning Nedbrytning Larv äter bladlöss Larv äter bladlöss Pollinerar (+ honung) Allätare Äter flugor (t ex kål- o lökfluga) Äter bladlöss Parasiterar bl a rapsbaggar Äter flugor, vivlar, stritar Äter växtätande kvalster Äter flugor, stritar, bin mm Äter bladlöss, trips, kvalster mm Pollinerar Allätare

22 Källa: webbutiken.jordbruksverket.se

23 Fågeltrender Källa: Svensk fågeltaxering

24 LärKvitter

25

26

27 Kanter som kan blomma Obrukade fältkanter som ekologisk fokusareal JV Skyddszon med miljöersättning för att minska växtnäringsläckage JV Markanpassade skyddszoner krav för vissa bekämpningsmedel KemI Två, sex respektive tolv meters skyddsavstånd som sprutfri kantzon NV Två meters skyddsavstånd vid spridning av gödsel intill vattendrag JV

28 Regelverk Område Ekologiska fokusarealer Skyddszoner med miljöersättning Markanpassade skyddszoner Fasta skyddsavstånd vid spridning av växtskyddsmedel Skyddsavstånd vid spridning av gödsel Regelverk Statens Jordbruksverks föreskrifter SJVFS 2014:41 om direktstöd och SJVFS2015:42 om ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS2014:41) om direktstöd Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2015:25) om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar Kemikalieinspektionen Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2015:2) om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring

29