Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet.
|
|
- Charlotta Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förgröningsstödet Sammanfattning av förgröningsstödet Det är tre villkor som ska uppfyllas: 1. Lantbrukare ska odla minst tre grödor på sin åkermark. Den största grödan får utgöra maximalt 75 % av arealen och de två största tillsammans maximalt 95 % av arealen. Företag i stödområde 1-3 och företag med mellan hektar åkermark måste odla två grödor. 2. Lantbrukare ska avsätta 5 procent av sin åkermark till ekologiska fokusarealer. Undantag gäller för lantbrukare med mindre än 15 hektar åkermark och för lantbrukare i vissa utpekade områden där arealen skog är hög i förhållande till arealen jordbruksmark. 3. Sverige som land ska säkerställa att arealen permanent gräsmark i landet inte bevaras. Om arealen sjunker under en referensnivå måste åtgärder vidtas. (Det finns alltså i detta läge inga krav på att enskilda lantbrukare inte får plöja markerna.) Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet. När utjämningen är klar kommer förgröningsstödet att uppgå till cirka 68 euro per hektar.
2 Förgröningsstödet Detta dokument beskriver grunderna för förgröningsstödet och vilka villkor som gäller. Det är baserat på information från Jordbruksvekrets webbplats och från diskussioner med Jordbruksverket och landsbygdsdepartementet. Uppdaterad information finns på Jordbruksverkets webbplats. hararforgroningsstodet.4.37e9ac46144f41921cd23fa6.html Förgröningen består av tre delar: 1. Bevara permanent gräsmark, 2. Diversifiering av grödor och 3. Ekologiska fokusarealer. Alla lantbrukare i Europa ska uppfylla villkoren, med vissa undantag som beskrivs nedan. 30 procent av budgeten för pelare 1 ska gå till förgröningsstödet. Det är inte en del av stödrätternas värden men man kan använda stödrättsvärdet som bas för beräkning av förgröningsstödet storlek. Förgröningsstödet kommer att uppgå till ett belopp som motsvarar ungefär 55 procent av en lantbrukares stödrättsvärde. När utjämningen är klar kommer stödrättsvärdet att vara cirka 125 euro och förgröningsstödet ytterligare cirka 68 euro. Flera undantag gäller Det finns många undantag från förgröningen, t.ex. är företag med ekologisk produktion och företag under en viss storlek undantagna från hela eller delar av villkoren. Generellt gäller att man får del av stödet även om man är undantagen från villkoren. Förgröningsstöd införs 2015 Förgröningsstödet ska införas Det har framförts önskemål från olika instanser (LRF, andra bondeorganisationer i Europa, Europaparlamentariker) att skjuta på införandet ett år. Det är dock knappast möjligt eftersom det krävs att hela CAP-överenskommelsen (inklusive frågan om budget för CAP) rivs upp. Diskussion förs också om att ha högre toleranser under kontroll 2015, det är dock inte troligt att det kan bli verklighet i större skala. 2
3 1 Villkor 1: Krav på att odla flera grödor (2 eller 3) 1.1 Beskrivning av reglerna Huvudregeln innebär att man ska odla minst tre grödor. Huvudgrödan får högst omfatta 75 procent av åkermarken och de två mest omfattande grödorna får omfatta maximalt 95 procent tillsammans. I stödområde 1-3 och på företag med hektar åkermark krävs bara två grödor. Företag under 10 hektar omfattas inte av kravet. För att avgöra om det krävs 2 eller 3 grödor kommer Jordbruksverket att titta på var huvuddelen av företagets jordbruksareal ligger. Det troliga är att man tittar på varje SAM-ansökan för sig. Obs! Kravet gäller på åkermark. Permanenta gräsmarker och permanenta grödor räknas inte som åkermark. Se mer om permanenta gräsmarker och permanenta grödor i kommande avsnitt och i tabellen längre bak i dokumentet. 1.2 Vad räknas som en gröda? Följande information kommer från Jordbruksverkets webbplats: Vad räknas som 1 gröda och vad räknas som 2 grödor? (uppdaterad lista finns här: st2eller3grodor.4.37e9ac46144f41921cd23f79.html) Höst- och vårvarianter av spannmål och oljeväxter När du odlar höst- och vårvarianter av samma grödsort (till exempel vårkorn och höstkorn) räknas det som 2 olika grödor. Detta gäller dessa grödor med de här grödkoderna: 1 korn (höst), 2 korn (vår), 4 vete (höst), 5 vete (vår), 7 rågvete (höst), 20 raps (höst), 21 raps (vår), 22 rybs (höst), 23 rybs (vår) I dag har vi bara en grödkod för höstvarianten av rågvete, men vårvarianten kommer att få en egen grödkod. Höst- och vårvarianterna av rågvete räknas alltså också som olika grödor. Grödblandningar När du odlar en blandning av olika grödor på ett skifte (till exempel blandsäd) räknas det som en enda gröda. Detta gäller om du odlar någon av dessa grödor med de här grödkoderna: 12 blandsäd (stråsädesblandningar), 13 blandsäd (spannmåls- och baljväxtblandning), 34 proteingrödsblandningar (baljväxter/spannmål) Insådd av en annan gröda i huvudgrödan Om du sår in en gröda i en annan gröda (huvudgrödan) räknas det som 1 gröda. Huvudgrödan räknas som 1 gröda det första året och den gröda som du sådde in räknas som 1 gröda året efter. Till exempel om du har sått in vall i en huvudgröda räknas vallen som grödan året efter. Vall Vall räknas som 1 gröda, oavsett vilken typ av vall du redovisar på marken. Till exempel om du odlar vall på din mark men redovisar vallen med olika grödkoder, räknas det ändå bara som en enda gröda när det gäller förgröningsstödet. Träda Träda räknas som 1 gröda. 3
4 Enligt Jordbruksverket ska de inte ställa miljökrav på trädan inom förgröningsstödet, men miljölagstiftning om grön mark m.m. ska givetvis respekteras. 1.3 Undantag Företag som har ekologisk produktion eller mindre än 10 hektar åkermark är undantagna från kraven. Dessutom gäller undantag för företag med mycket vall eller träda enligt följande: Om minst 75 procent av företagets åkermark är träda eller mark som har använts för vallodling kortare tid än 5 år och resten av åkermarken är mindre än 30 hektar. Om minst 75 procent av företagets jordbruksmark är betesmark som är godkänd för gårdsstöd eller mark som har använts för vallodling (oavsett hur länge) och resten av åkermarken är mindre än 30 hektar. Detta innebär att lantbrukare som har vall eller träda på all eller nästan all åkermark inte omfattas av kravet så länge som den åkermark som inte är vall eller träda inte överskrider 30 hektar. Företag som har en hög andel permanenta gräsmarker är också undantagna så länge som övrig åkermark inte överskrider 30 hektar. Företag i stödområde 1-3 behöver ju bara ha två grödor och därför blir undantagen ovan egentligen inte aktuella att ta hänsyn till. Det är aldrig aktuellt att ställa krav på att odla mer än två grödor i norra Sverige. 1.4 Oklarheter För vissa grönsaksföretag kommer det att krävas specialbehandling om de har en hög andel av marken med grönsaker eftersom det inte finns grödkoder för alla olika grönsaker. Jordbruksverket tittar på detta. De vill undvika att kräva alltför mycket redovisning. Grödan ska enligt Jordbruksverkets förslag till föreskrifter finnas på skiftet den 1 juni 31 juli (gröda, stubb, eller spår av gröda på något sätt). Jordbruksverket har angett att det krävs tidsgränser för att det ska vara möjligt att kontrollera. De har också angett att det måste gå att besluta om undantag från reglerna beroende på årsmån. LRF har pekat på flera svårigheter i de här tidsgränserna i remissvar till Jordbruksverket och det är viktigt att det blir en bra hantering. Det är viktigt att lantbrukare får vetskap inom kort om vilka skiften som räknas som permanent gräsmark. Har man 100 hektar varav 50 hektar är permanent gräs ska kravet på tre grödor uppfyllas på 50 hektar, men om 30 hektar är permanent gräs ska kravet på tre grödor uppfyllas på 70 hektar. Detta påverkar hur mycket man kan så av samma gröda (redan vid höstsådden 2014). 4
5 2 Villkor 2: Ekologiska fokusarealer 2.1 Beskrivning av reglerna Trots namnet har detta villkor inte med ekologisk produktion att göra. Varje lantbrukare som har mer än 15 hektar åkermark ska ha minst 5 procent av sin åkermark i så kallat "ekologiskt fokus". Kravet kan öka till 7 procent Kravet gäller för åkermark, dvs. inte mark som klassas som permanent gräsmark eller odlas med permanenta grödor (se definitioner i tabell 1). Lantbrukare där en hög andel av vallen klassas som permanent gräsmark behöver således ha en lägre areal i ekologiskt fokus än lantbrukare som inte har vallen klassad som permanent gräsmark. Det var diskussion om att lantbrukare skulle kunna samarbeta om ekologiska fokusarealer och på så sätt inte behöva ha lika stor andel per gård. Detta kommer inte att tillämpas i Sverige. Ekologiska fokusarealer förkortas ibland till EFA Vad räknas som ekologisk fokusareal? Det blir upp till medlemslandet att utifrån en given lista i EU-förordningen avgöra vad som kan anses som "ekologisk fokusareal". Sverige har valt följande (urklipp från Jordbruksverkets webbplats, ogiskafokusarealer.4.37e9ac46144f41921cd23f86.html): träda x 1,0. Du får bryta trädan tidigast den 1 augusti. salix x 0,3. Här får du inte använda mineralgödselmedel eller växtskyddsmedel, utom vid den första etableringen av grödan. de kvävefixerande grödorna ärter (inklusive konservärter), bönor (dock inte bruna bönor), sötlupin, vicker, kikärter, lusern och klöver x 0,7. De kvävefixerande grödorna ska odlas i renbestånd. Du får skörda grödorna tidigast den 1 augusti. Konservärter får du dock skörda tidigare. obrukade fältkanter på åkermark, det vill säga en remsa utmed åkerkanten där du inte har någon produktion, x 9,0 per löpmeter. De får vara 1 20 meter breda, men vi räknar bara löpmeter multiplicerat med 9, meter fältkant motsvarar 0,9 hektar ekologisk fokusareal. Du vinner alltså ingen ekologisk fokusareal om du har bredare kanter än 1 meter. De får inte ligga där det finns ett åtagande för skyddszoner längs vattendrag, eftersom du inte kan få miljöersättningar på ekologiska fokusarealer. Du får bryta fältkanten tidigast den 1 augusti. De obrukade fältkanterna får inte ligga på eller intill mark som du har anmält som träda i din SAM-ansökan. De får inte heller ligga på eller intill mark där det finns ett åtagande för skyddszoner vallinsådd i en huvudgröda x 0,3. Det får inte vara mark som du får miljöersättning för minskat kväveläckage för. Om du sår in vallen på våren eller försommaren räknas marken som ekologisk fokusareal samma år. Vallinsådd som du gör i en höstgröda räknas som ekologisk fokusareal året därpå. Du får bryta insådden tidigast den 1 november. Enligt EU-regelverket ska ekologiska fokusarealer viktas. 1 hektar träda ska räknas som 1 hektar, 1 hektar salix som 0,3 hektar, 1 hektar kvävefixerande grödor blir 0,7 hektar, 1 hektar vallinsådd blir 0,3 hektar och 1 löpmeter obrukad fältkant räknas som 9 kvadratmeter (oavsett bredd på fältkanten). 5
6 Sverige har valt att inte tillåta att mark med miljöersättning, t.ex. fånggrödor eller skyddszoner, kan användas som ekologisk fokusareal. EU-regelverket är väldigt krångligt när man blandar olika stöd på samma mark och det krävs att man gör omfattande avdrag på ersättningen om man ska få miljöersättning för fånggröda samtidigt som man har marken som ekologisk fokusareal. För t.ex. fånggröda så kan ju vallinsådd på våren vara fånggröda och ekologisk fokusareal om man inte söker utbetalning inom miljöersättningen. Skyddszon kan inte på samma sätt bli en obrukad fältkant eftersom arealen är knuten i ett femårigt åtagande. Lantbrukare får helt enkelt bestämma sig för att ha marken antingen som ekologisk fokusareal eller söka miljöersättning. För vallinsådd på våren eller försommaren så kom det upp många frågor om det är tillåtet att göra insådden i en höstsådd gröda. Jordbruksverket har nu klartgjort att det är tillåtet. Frågan kommer också upp varför salix är tillåtet som ekologisk fokusareal men inte poppel och hybridasp. Tydligen ska endast inhemska arter vara godkända och då kvalar inte poppel och hybridasp in. 2.2 Undantag LFA-områden med mycket skog I vissa områden i Sverige kommer lantbrukarna inte behöva ha ekologiska fokusarealer. Detta gäller i LFA-områden där arealen skog är hög både i förhållande till arealen åkermark och i förhållande till total areal. Det krävs att minst 50 procent av området är skog och att andelen skog är tre gånger så hög som andelen åkermark. Jordbruksverket har tagit fram nedanstående karta. I gröna områden behövs inte ekologiska fokusarealer och i röda områden måste jordbrukaren ha ekologiska fokusarealer. Kartan är fortfarande preliminiär. Se också denna länk: en/stod/jordbrukarstod2015/forgroningsstod 2015/ekologiskafokusarealer/undantagfrankra vetpaekologiskafokusarealer.4.37e9ac46144f4 1921cd244a9.html 6
7 2.2.2 Hög andel vall eller träda Även här gäller undantag för företag med mycket vall eller träda, samt baljväxter. Följande undantag gäller: Om minst 75 procent av företagets åkermark är träda, mark som har använts för vallodling kortare tid än 5 år eller odling av baljväxter och resten av åkermarken är mindre än 30 hektar. Om minst 75 procent av företagets jordbruksmark är betesmark som är godkänd för gårdsstöd eller mark som har använts för vallodling (oavsett hur länge) och resten av åkermarken är mindre än 30 hektar. Detta innebär att lantbrukare som har vall eller träda (eller baljväxter) på all eller nästan all åkermark inte omfattas av kravet så länge som den åkermark som inte är vall eller träda inte överskrider 30 hektar. Lantbrukare med ekologisk produktion är också undantagna, liksom företag med mindre än 15 hektar åkermark. Man får del av pengarna även om man inte behöver uppfylla kraven. 2.3 Oklarheter Även här är det viktigt att lantbrukare inom kort får reda på vilka skiften som klassas som permanent gräsmark. Har man 100 hektar och 50 räknas som permanent gräsmark måste 5 % av 50 hektar vara ekologisk fokusareal men om 30 av 100 hektar räknas som permanent gräsmark så måste 5 % av 70 hektar vara ekologisk fokusareal. Se även oklarheter i avsnitt 1. 7
8 3 Villkor 3: Bevara permanent gräsmark Jordbruksverket beskriver permanent gräsmark som betesmark och vallar som använts för vallodling minst 5 år i rad på sin webbplats. I tabell 1 redogörs för vad som avses med permanent gräsmark. 3.1 Beskrivning av reglerna Det krävs att den totala arealen permanent gräsmark i Sverige inte underskrider en given referensnivå. Kravet om att bevara permanent gräsmark gäller alltså inte primärt för varje enskild lantbrukare i Sverige men om den totala arealen underskrider referensnivån med mer än 5 procent kan det bli så att lantbrukare som tagit bort permanent gräsmark måste vidta åtgärder. Regelverket för detta är oklart, men det troliga är att det blir krav på att lantbrukare återställer marken som permanent gräsmark. Jordbruksverket menar att det i dagsläget inte är troligt att arealen permanent gräsmark sjunker så mycket att det kommer att bli någon fara, de har därför inte gjort något förslag på svenska regler. Det har kommit upp frågor om man får ha kvar sina stödrätter för permanent gräsmark. Svaret på det är ja. Permanent gräsmark är och kommer att förbli jordbruksmark. Mark som blivit permanent gräsmark ska också kunna sluta vara permanent gräsmark, dvs. marken ska kunna ingå i växtföljden igen så länge som det i Sverige bildas permanent gräsmark någon annanstans så att Sverige inte hamnar under referensarealen. 3.2 Påverkan på andra komponenter i förgröningen Arealen permanent gräsmark påverkar andra komponenter i förgröningen eftersom kravet på ekologiska fokusarealer och diversifiering av grödor inte gäller åkermark som klassas som permanent gräsmark. Det är framför allt denna påverkan på andra delar i förgröningsstödet som gör att svenska lantbrukare måste veta vilka marker på företaget som klassas som permanent gräsmark. 3.3 Referensareal permanent gräsmark Referensarealen för permanent gräsmark kommer att sättas med år 2012 som referensår samt med en uppdatering år Vid uppdateringen 2015 kommer mark som har övergått till att vara permanent gräsmark att tillföras referensen, och mark som tidigare varit permanent gräsmark men som har upphört att vara sådan tas bort från referensen så länge som arealen från 2012 inte underskrids. Mark som används för ekologisk produktion ska inte ingå i referensarealen. Effekterna av krav på permanent gräsmark kommer att skilja sig åt för permanent gräsmark som är naturbetesmark (grödkod 52 och liknande) och permanent gräsmark i form av långliggande vall på åkermark. Se nedanstående stycken Naturbetesmark som permanent gräsmark Det är ovanligt att det nybildas naturbetesmark/slåtteräng i Sverige, det sker i stort sett enbart vid restaurering. Om naturbetesmark slutar vara naturbetesmark är det vanliga att de växer igen och således kommer att klassas som skog, det är inte tillåtet att plöja naturbetesmarker (grödkod 52 etc.). Permanent gräsmark som övergår till skog ska enligt uppgift tas bort ur referensarealen Långliggande vallar som permanent gräsmark För vall på åkermark som räknas som permanent gräsmark blir situationen en annan än för naturbetesmarker. Det är inte ovanligt att det nybildas långliggande vallar men också att vallar som legat i mer än fem år ingår i en roterande växtföljd. 8
9 Så länge som Sverige inte hamnar under referensarealen kommer det inte att vara några restriktioner mot att plöja eller så med andra grödor. Kravet på att bevara permanent gräsmark på gårdsnivå kommer först att bli skarpt om arealen sjunker i landet. 3.4 Oklarheter Den svenska referensarealen för permanent gräsmark kommer inte att kunna fastställas slutligt förrän efter det att ansökan 2015 ska vara inlämnad. Det är oklart vilka krav som kan komma att ställas på enskilda lantbrukare om Sverige hamnar mer än 5 procent under den nationella referensarealen. Jordbruksverket har inte föreslagit några svenska regler för detta eftersom de tror att det inte kommer att inträffa. LRF får dock mycket frågor om det och har bett Jordbruksverket att föreslå regler så att vi kan svara på frågorna. 4 Förgröning och koppling till miljöersättningar och certifiering Förgröningen och miljöersättningarna påverkar vartannat. Det var diskussion om att miljöersättningarna eller någon form av nationell certifiering (t.ex. Svenskt Sigill) skulle kunna göra att lantbrukarna per automatik skulle uppfylla ett eller flera förgröningsvillkor. Så kommer det inte att bli och LRF står bakom det ställningstagandet från regeringen. Risken för oönskade konsekvenser bedöms som alltför stor och vinsten bedöms vara för liten i förhållande till identifierade problem. Förgröningsvillkoren kommer dock att påverka miljöersättningarna genom principen om att det inte är tillåtet att betala för samma sak i olika stödordningar, och det gäller också förgröningen. Jordbruksverket gör nu kalkyler för ersättningsnivåerna för miljöersättningarna och där måste de ta hänsyn till förgröningen. 5 Sanktioner Om man inte uppfyller kraven om förgröning så kommer det att leda till ett avdrag stödet. Under 2014 och 2015 görs bara avdrag på förgröningsstödet men från och med 2016 kan man riskera att få avdrag även på andra stöd. Upprepade fel gör att man snabbt får höga sanktioner. Under 2016 kan ytterligare 20 % dras och därefter maximalt 25 % av värdet motsvarande förgröningsstödet. Exempel: 2020 kommer förgröningsstödet att vara cirka 68 euro per hektar. Maximal sanktion är 68 euro + 17 euro (25 % av 68) =85 euro. 68 euro dras från förgröningsstödet och 17 euro dras från gårdsstöd eller stödet för unga jordbrukare eller från nötkreatursstödet. Troligen görs avdraget från det stöd som betals ut först. Sanktionssystemet är krångligt och beräkningarna invecklade. Helt klart är att relativt små avvikelser kan leda till omfattande avdrag. 9
10 6 Definitioner av olika marktyper Från och med 2015 kommer det att ske viss ändring av markklasserna inom gårdsstödet. Tabell 1. Definition av olika markklasser Markklass Permanent gräsmark och permanent betesmark Förklaring Jordbruksverket anger på sin webbplats att permanent gräsmark på åkermark är åkermark som används för vallodling i minst 5 år i rad. Följande grödkoder: 49 ej godkänd slåtter- och betesvall på åker (som inte uppfyller definitionen för vall) 50 slåtter- och betesvall på åker 51 - slåtter- och betesvall på åker (som inte ger rätt till stöd i miljöersättning för vallodling) Utöver ovanstående räknas också naturbetesmarker/slåtterängar som permanent gräsmark. Även mark med träda (grödkod 60) kommer att räknas som permanent gräsmark från och med 2015 om den ligger 5 år eller mer på samma mark. Det gäller även om träda och vall tillsammans bildar en serie som legat minst 5 år i rad på samma mark. OBS! Om trädan är anmäld som ekologisk fokusareal räknas den inte som permanent gräsmark. Åkermark Permanenta grödor Åkermark omfattar uppodlad mark eller mark som kan uppodlas men som ligger i träda. Permanent gräsmark ingår inte i definitionen av åkermark, däremot ingår vanliga vallar som ingår i en växtföljd. Med permanenta grödor avses följande (enligt Jordbruksverkets webb): 65 salix; 67 poppel, 68 hybridasp, 71 övrig bärodling, 72 fruktodling, 78 plantskolor med odling av permanenta grödor. 10
Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor
1(13) Förgröningsstöd 2016 Här finns den information som gällde för förgröningsstödet 2016. Du som söker gårdsstöd söker också förgröningsstöd. Förgröningsstödet är ett stöd för jordbruksmetoder som är
Läs merDu behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer
2017-07-18 Förgröningsstöd 2017 Syftet med förgröningsstödet är att minska det europeiska jordbrukets klimatpåverkan och främja den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Förgröningsstödet är ett
Läs merGårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020
Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Lars Hansson Stödkommunikationsenheten Jordbruksverket Gårdsstöd oförändrat i grunden EU:s definitioner och villkor styr stödberättigandet Minst 4 hektar och 4 stödrätter
Läs merDirektstöd 2015-2020
Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd
Läs merFörgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr
Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer
Läs merRå dgivning fö rgrö ning
Rå dgivning fö rgrö ning Rådgivare: Datum för rådgivningen: Lantbrukare/företag: Checkpunkt Checklista FÖRGRÖNING Logga in i SAM Internet, ta fram karta och skiften, Förgröningsstöd. Fyll i vad som gäller
Läs merI Näsgård Mark finns möjlighet att beräkna gårdens behov av grödor och ekologiska fokusarealer (EFA) som behövs enligt förgröningsstödet.
Förgröningstöd Allmänt OBS I Näsgård Mark finns möjlighet att beräkna gårdens behov av grödor och ekologiska fokusarealer (EFA) som behövs enligt förgröningsstödet. Beräkningen skall ses som ett hjälpmedel
Läs merNya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden
Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde
Läs merNya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen
Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:
Läs merGrund- och förgröningsstöd
Grund- och förgröningsstöd 2018 Grundstöd Uppskattat värde på stödrättigheternas enhetliga del i AB-området 121,72 euro/ha Stödberättigande areal är all jordbruksmark -> åkrar, permanenta grödor samt permanenta
Läs merEnergi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020
Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020 Foto: Nils-Erik Nordh Lena Niemi Hjulfors, klimatenheten, Jordbruksverket. lena.niemi@jordbruksverket.se Ny gemensam jordbrukspolitik 2015 Förändringar
Läs merEU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne
EU-stöd 2017 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbakablick på 2016 Utbetalningar av Gårds, Förgröning, Unga, Nötstöd (kurs 9,62) 70% oktober, 20% December resten Juni 17? Nya miljöstöd sena utbetalningar
Läs merEU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne
EU-stöd 2018 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbaka blick på 2017 Eurokurs 9,6490 krisavdrag 1,39% Direktstöden 2017 utb. halva Dec beslutsbrev till våren Miljöstöden delbetalning 20/10 slutbet.
Läs merFörgröningsstöd. Utbildning för ansökan om jordbrukarstöd
Förgröningsstöd Utbildning för ansökan om jordbrukarstöd Presentationen omfattar Allmänna frågor Diversifiering av grödor Permanent gräsmark Arealer med ekologiskt fokus Tre krav: Diversifiering av grödor
Läs merNy jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet
Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare
Läs merMiljöersättningar Minskat kväveläckage
Här kan du se vilka grödkoder som ger vilka. Miljöar Spannmål 1 Korn (höst) J J J N J J J J N N N N J N 2 Korn (vår) J J J N J J J J N N N N J N 3 Havre J J J N J J J J N N N N J N 4 Vete (höst) J J J
Läs merEU:s gemensamma jordbrukspolitik. Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020?
jordbrukspolitik Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020? Per Bodin, Jordbruksverket jordbrukspolitik: Historik jordbrukspolitik: De två pelarna
Läs merFörgröningsstöd. Neuvo 2020 Hösten 2014. Materialet bygger på den information som var tillgänglig vid tidpunkten för presentationen.
Förgröningsstöd Neuvo 2020 Hösten 2014 Förgröningsstöd Ett nytt direkt EU-stöd Cirka 157 miljoner per år Två stödregioner och stödnivåer: AB och C Tre krav: Diversifiering av grödor Bevarande av permanent
Läs merKompensationsstöd 2015
Kompensationsstöd 2015 Här finns den information som gällde för kompensationsstödet 2015. Namnet på ersättningen är ändrat till kompensationsstöd. Syftet med kompensationsstödet är att ge ersättning till
Läs mer17 Ersättning för minskat kväveläckage
ERSÄTTNING FÖR MINSKAT KVÄVELÄCKAGE KAPITEL 17 17 Ersättning för minskat kväveläckage En uppföljning av stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 baserad på uppgifter fram till och med den 18 juni 2018
Läs merStöden 2015 - ta reda på vad som gäller!
Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöd till landsbygden Innehåll Innehåll Innehåll I år är det mycket nytt med jordbrukarstöden...5 Gårdsstöd...8 Förgröningsstöd...14 Stöd till unga jordbrukare...20
Läs mer29 maj Jordberga gård
29 maj Jordberga gård Hållbart uttag av biomassa från jordbrukslandskapet i den cirkulära ekonomin John Andersson Jordbruksverket Förnybartdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1513
Läs merMiljöersättning för minskat kväveläckage en uppföljning inom landsbygdsprogrammet
Miljöersättning för minskat kväveläckage en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 18 juni 2018 Uppföljningen har gjorts
Läs merEU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne
EU-stöd 2016 Ingemar Henningsson 070-6628403 HIR Skåne Tillbaka blick på 2015 Utbetalningar av Gårds, Förgröning, Unga, Nötstöd det mesta under December (kurs 9,41) Gamla Miljöstöd delbetalning början
Läs merKompensationsstöd 2017
2017-07-18 Kompensationsstöd 2017 Kompensationsstödet är till för att kompensera jordbruket i områden som har sämre förutsättningar för att odla. Stödet ska främja fortsatt användning av jordbruksmark,
Läs merI Näsgård Mark finns möjlighet att beräkna gårdens behov av grödor och ekologiska fokusarealer (EFA) som behövs enligt förgröningsstödet.
Förgröningstödet 2015 Allmänt OBS I Näsgård Mark finns möjlighet att beräkna gårdens behov av grödor och ekologiska fokusarealer (EFA) som behövs enligt förgröningsstödet. Beräkningen skall ses som ett
Läs merJordbrukarstöd
Jordbrukarstöd 2016 Läs mer på www.jordbruksverket.se/stöd 1 Innehåll De här stöden kan du söka i år...3 Tips som gör det enklare för dig...4 Nyheter...5 Tänk på det här...14 Adresser till länsstyrelserna...16
Läs merEtt åtagande innebär att du åtar dig att sköta din mark enligt vissa villkor i 5 år. Du utför då den miljötjänst som du kan få miljöersättning för.
2017-07-18 Vallodling 2017 Du kan få miljöersättning om du odlar fleråriga slåtter-, betes- eller frövallar på åkermark utanför de områden där det är möjligt att söka kompensationsstöd. Syftet med miljöersättning
Läs merEU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne
EU-stöd 2019 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbaka blick på 2018 Eurokurs 10,309 krisavdrag 1,41% Direktstöden 2018 utb 7/12 Miljöstöden delbetalning 20/10 slutbet Dec 2018 Krisstöd 2018 utb
Läs merStödrättigheter ger: grundstöd förgröningsstöd stöd till unga odlare. (hette gårdsstöd förut)
Stödrättigheter ger: grundstöd förgröningsstöd stöd till unga odlare (hette gårdsstöd förut) Nya stödregioner: AB C Stödrättigheternas ägande- och besittningsrättförhållanden kvarstår kontrollera 103A!
Läs merKompensationsstöd 2018
Kompensationsstöd 2018 Kompensationsstödet är till för att kompensera jordbruket i områden som har sämre förutsättningar för att odla. Stödet ska främja fortsatt användning av jordbruksmark, bidra till
Läs merSAM-ansökan 2015. så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben
SAM-ansökan 2015 så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben Information 2 Innehåll Innehåll Nyheter i SAM Internet... 5 Vi gör färre små ändringar på blocken efter att SAM Internet öppnat... 5 Vi
Läs merExtensiv skörd av biomassa från sådda artrika gräsmarker
Välkomna! Användning av outnyttjade gräsmarker för biodiversitet och bioenergi 13. Inledning och presentation av resultat från tre års fältförsök med extensiv skörd av biomassa från sådda artrika gräsmarker;,
Läs merNär du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.
1(13) Miljöersättningar När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. Miljöersättningarna ingår i landsbygdsprogrammet 2014-2020 och bidrar till att nå
Läs merDet här gäller för träda och vall 2017
2017-07-18 Det här gäller för träda och vall 2017 Här får du samlad information om träda och om vall. De är grödor som på olika sätt kan påverka flera stöd som du söker. Det här gäller för träda På den
Läs merNär du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.
1(15) Miljöersättningar När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. Miljöersättningarna ingår i landsbygdsprogrammet 2014-2020 och bidrar till att nå
Läs merSå här gör du SAM-ansökan
Den här informationen hittar du också i broschyren Nyheter och översikt 2014 på sidorna 17 25 Så här gör du SAM-ansökan Du gör din SAM-ansökan i SAM Internet. SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets
Läs merSAM E-postadress
Du ska skicka eller lämna blanketten till SAM 2011 Person-/organisationsnummer Telefonnummer Mobiltelefonnummer Faxnummer Gör din ansökan i SAM Internet i stället - enkelt och snabbt! www.jordbruksverket.se/saminternet
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om EU:s direktstöd för jordbrukare; SFS 2014:1101 Utkom från trycket den 30 september 2014 utfärdad den 11 september 2014. Regeringen föreskriver följande. Grundläggande
Läs mer8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök Råg Råg, helsäd biogas Råg, hybrid Råg, utsäde Majs, CCM Majs, ensilage Majs, ensilage biogas Majs, mogen sk
SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2015 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Höstkorn Höstkorn, helsäd foder Höstkorn, malt Höstkorn, utsäde 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Vårkorn, foder
Läs merFördjupad dokumentation av statistiken
Jordbruksverket FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 1(13) Fördjupad dokumentation av statistiken Jordbruksmarkens användning 2017 Preliminär och Slutlig statistik Referensperiod: 2017 Produktkod(er):
Läs merVisst var det bättre förr (2015)
Visst var det bättre förr (2015) Stödrättigheter ger: grundstöd 111 /ha förgröningsstöd 65 /ha stöd till unga odlare 50 /ha Stödregioner: AB C Stödrättigheternas ägande- och besittningsrättförhållanden
Läs merÖVERTAGANDE av SAM-ansökan och åtagande 2017
Observera att ansökan om utbetalning sker i SAM-ansökan 07! Gäller övertagandet ett helt jordbruksföretag överlåtaren har lämnat in SAM-ansökan ska blanketten komma in till länsstyrelsen i övertagarens
Läs merÄndringar i Ansökningsguiden 2015
Ändringar i Ansökningsguiden 2015 Ansökningsguiden publiceras 16.3.2015. I den här listan sammanställs de ändringar som gjorts efter publicerandet. Ändringar som gjorts efter 16.3. Alla de ställen i ansökningsguiden
Läs merEU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus
EU-nyheter 2013 Emma Hjelm, HIR Malmöhus SAM 2013 18 april sista ansökningsdag SAMI öppnar 14 februari Utskick med lösenord: 14 februari Ändrade block är rödmarkerade i SAMI i år! Max tre ändringar per
Läs merStödberäkning Katja Anttila ICT-enheten för jordbrukarstöd
Stödberäkning Katja Anttila ICT-enheten för jordbrukarstöd Stödberäkningshelheten Stödberäkning Gamla Stödtillämpningen Vipuberäkning Comms- Proxy: hantering Kimalle Stödberäkning (gamla) Beräkning med
Läs merBra att veta innan du börjar använda SAM Internet
Lättläst svenska www.jordbruksverket.se/saminternet SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets webbplats där du söker jordbrukarstöd. I SAM Internet kan du också söka nya åtaganden för miljöersättningar
Läs merSAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013
SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Helsäd, höstkorn Höstkorn Höstkorn, malt 2 Korn (vår) Helsäd, vårkorn Vårkorn, foder Vårkorn, foder m ins
Läs merSammanfattning. Remissvar DS 2014:6 Gårdsstödet Dnr /14
YTTRANDE Dnr 3.4.17 1704/14 1(10) 2014-04-11 Regeringskansliet Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar DS 2014:6 Gårdsstödet 2015-2020 Sammanfattning Jordbruksverket står fast vid de ställningstaganden
Läs merÖkad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling
JO 10 SM 1501 Jordbruksmarkens användning 2014 Slutlig statistik Use of agricultural land 2014 Final statistics I korta drag Minskad areal åkermark Den totala arealen åkermark var 2 596 500 hektar år 2014.
Läs merRestaurering av betesmarker och slåtterängar 2017
2017-07-18 Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017 Du kan få miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar. Syftet är att öka arealen betesmarker och slåtterängar, och utveckla
Läs merNågot mindre areal åkermark jämfört med Oförändrad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling
JO 10 SM 1601 Jordbruksmarkens användning 2015 Slutlig statistik Use of agricultural land 2015 Final statistics I korta drag Något mindre areal åkermark jämfört med 2014 Den totala arealen åkermark var
Läs merStödrätter för gårdsstöd 2016
1(7) Stödrätter för gårdsstöd 2016 Här finns den information som gällde för stödrätter 2016. En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha
Läs merEn stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för måste du ha en stödrätt.
1(5) Stödrätter 2015 Här finns den information som gällde för stödrätter 2015. En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för
Läs merDe här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen:
1(9) Tvärvillkor 2015 Här finns den information som gällde för tvärvillkor 2015. Det finns lagar och regler som bidrar till att bevara jordbruksmarken i gott skick. De finns för att förbättra miljö för
Läs merNågot mindre areal åkermark 2016 jämfört med Areal för spannmålsodling minskar. Minskad areal för oljeväxtodling
JO 10 SM 1701 Jordbruksmarkens användning 2016 Slutlig statistik Use of agricultural land 2016 Final statistics I korta drag Något mindre areal åkermark 2016 jämfört med 2015 Den totala arealen åkermark
Läs merNär du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.
1(14) Miljöersättningar När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. Miljöersättningarna ingår i landsbygdsprogrammet 2014-2020 och bidrar till att nå
Läs merBiologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.
Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se Foto: A Andersson Biologisk mångfald på slätten Ekologiska fokusarealer Övrigt Träda Salix Kvävefixerande gröda
Läs merJordbruksmarken fortsätter att minska. Areal för spannmålsodling minskar jämfört med 2016
JO 10 SM 1703 Jordbruksmarkens användning 2017 Slutlig statistik Use of agricultural land 2017 Final statistics I korta drag Jordbruksmarken fortsätter att minska Den totala jordbruksmarksarealen är 3
Läs merSAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2018
SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2018 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Höstkorn Höstkorn, helsäd foder Höstkorn, malt Höstkorn, utsäde 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Vårkorn, foder
Läs merMiljöersättning för minskat kväveläckage
Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(25) Texten är från 2010-08-10 JS6008 Version 3 Miljöersättning för minskat
Läs merJordbruksmarken fortsätter att minska. Regnig höst 2017 innebar mer vårsådda grödor Mindre areal vete och större areal korn än 2017
JO 10 SM 1802 Jordbruksmarkens användning 2018 Slutlig statistik Use of agricultural land 2018 Final statistics I korta drag Jordbruksmarken fortsätter att minska Den totala jordbruksmarksarealen är 3
Läs merSkötsel av våtmarker och dammar 2017
2017-07-18 Skötsel av våtmarker och dammar 2017 Du kan få miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar. Syftet är att förbättra våtmarker och dammar som redan finns. Våtmarker och dammar kan vara
Läs merEn stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för måste du ha 1 stödrätt.
2017-07-18 Stödrätter 2017 En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för måste du ha en stödrätt. Stödrätterna gäller för all
Läs merÖvervakningsobservationer I samarbete med
Övervakningsobservationer 2015 Urval Urvalet görs av Landsbygdsverket År 2015 var 307 gårdar i Egentliga Finland utvalda till övervakning (ca 19 000 ha) 66 gårdar genom slumpmässigt urval resten genom
Läs merTänk på att du inte behöver ändra ditt åtagande om det är små ändringar på blocken eller om vi har ändrat arealen på grund av en kontroll.
2017-07-18 Skyddszoner 2017 Du kan både få ersättning för att anlägga skyddszoner längs vattendrag och för anpassade skyddszoner. Syftet med ersättningen är att minska ytavrinning, erosion och läckage
Läs merVia länken hittar du också information om hur du får tag på Miljöhusesyn som broschyr.
2017-07-18 Tvärvillkor 2017 Du som söker gårdsstöd, miljöersättningar och några andra jordbrukarstöd måste följa tvärvillkoren för att få full utbetalning av dina jordbrukarstöd. Genom att följa tvärvillkoren
Läs merVem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten?
Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2015 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in ansökan i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda
Läs merKompensationsbidrag. Texten är från JS8001 Version 2
Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(23) Texten är från 2010-03-12 JS8001 Version 2 Kompensationsbidrag 2(23)
Läs merGårdsstödet i korthet
Gårdsstödet 2008 Innehåll Gårdsstödet i korthet.............................. 4 Vill du veta mer?................................. 6 Nyheter........................................ 7 Undvik att få avdrag
Läs merÖvertagande. Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande SAM-ansökan. Vem behöver blanketten?
Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2014 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in den i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda
Läs merMiljöersättning för vallodling
Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(25) Texten är från 2010-08-10 JS6013 Version 3 Miljöersättning för vallodling
Läs merKompensationsstöd 2016
1(24) Kompensationsstöd 2016 Det här är information som gällde för kompensationsstödet 2016. Kompensationsstödet är till för att kompensera jordbruket i områden som har sämre förutsättningar för att odla.
Läs merNyheter och översikt 2012
Nyheter och översikt 2012 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter år 2012... 5 Viktiga datum... 19 Tycker du att det är svårt att söka stöd? Använd
Läs merAnvisning till blanketterna
Anvisning till blanketterna ÖVERTAGANDE av hela SAM-ansökan 2018 ÖVERTAGANDE av åtaganden och utbetalning av miljöersättningar 2018 Följ anvisningen så att du fyller i blanketten rätt. Kom ihåg att lämna
Läs merMiljöersättning för bruna bönor på Öland
Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(13) Texten är från 2010-08-10 JS6003 Version 2 Miljöersättning för bruna
Läs merNäsgård EU-modul är en tilläggs modul och är därmed inte tillgänglig i alla versioner av programmet
EU modul Generellt Näsgård EU-modul läser in förutsättningar angående åttagande och stödrätter från utläst XML fil från SAM Internet aktuellt ansökningsår och sammanställer utifrån dessa och inlagda uppgifter
Läs merIngår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?
Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa
Läs merNationellt stöd finansieras helt genom den svenska budgeten. Du kan få nationellt stöd om du
Nationellt stöd 2018 Har du ett lantbruk i stödområde 1-5 så kan du söka nationellt stöd. Stödet ska kompensera dig för långa avstånd och för att klimatet påverkar din produktion. Villkor för nationellt
Läs merSJVFS 2014:37. Bilaga 1
Bilaga 1 Blanketter för ansökan om gårdsstöd, stöd för kvalitetscertifiering, kompensationsbidrag, nationellt stöd, stöd till mervärden i jordbruket, tilldelning ur den nationella reserven, överföring
Läs merIngår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?
Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa
Läs mer46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 45 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1997:1336) om miljöstöd; SFS 1999:29 Utkom från trycket den 23 februari 1999 utfärdad den 11 februari 1999. Regeringen föreskriver i fråga
Läs merTvärvillkor Vad är tvärvillkor?
1(11) Tvärvillkor 2016 Här finns den information som gällde för tvärvillkor 2016. Du som söker gårdsstöd, miljöersättningar och några andra jordbrukarstöd måste följa tvärvillkoren för att få full ersättning
Läs merGårdsstödet är ett arealbaserat inkomststöd som syftar till att främja. lantbruket. Det ska bidra till ökad konkurrenskraft och till att hålla
Gårdsstöd 2017 Gårdsstödet är ett arealbaserat inkomststöd som syftar till att främja lantbruket. Det ska bidra till ökad konkurrenskraft och till att hålla landskapet öppet. Du måste ha stödrätter för
Läs merJordbruksinformation Starta eko. Växtodling
Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merMiljöersättning för våtmarker
Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(22) Texten är från 2010-03-12 Artikelnummer JS6001 Version 2 Miljöersättning
Läs merArealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge
Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Titel: Utgiven av: Författare: Copyright: Arealbaserade
Läs mer3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag
Läs merNyheter och översikt 2013
Nyheter och översikt 2013 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden Innehåll Det här kan du läsa om i broschyren...4 Här kan du få hjälp...4 Ställ frågor till oss på webben...5 Är det första gången du
Läs mer2018 brukades 20 % av jordbruksmarken ekologiskt. Både åkermarken och betesmarken ökade. Spannmåls-, vall- och grönfoderarealerna ökar
JO 13 SM 1901 Ekologisk växtodling 2018 Omställda arealer och arealer under omställning Organic farming 2018, converted areas and areas under conversion I korta drag 2018 brukades 20 % av jordbruksmarken
Läs merArealen åkermark minskar något. Oförändrad areal för spannmålsodling. Ökad areal för raps och rybs. Arealen för vall och grönfoderväxter ökar
JO 10 SM 1901 Jordbruksmarkens användning 2019 Preliminär statistik Use of agricultural land in 2019, preliminary statistics I korta drag Arealen åkermark minskar något I år, 2019, är den totala jordbruksmarken
Läs merGårdsstöd Villkor för gårdsstödet
1(16) Gårdsstöd 2016 Här finns den information som gällde för gårdsstödet 2016. Gårdsstödet är ett arealbaserat inkomststöd som syftar till att främja lantbruket. Det ska bidra till ökad konkurrenskraft
Läs merA Allmänt. KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06. Stödkommunikationsenheten
KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06 Stödkommunikationsenheten Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd
Läs merRapport 2010:28. Ersättningens storlek samt reglernas utformning och dess betydelse för jordbrukarens beslut om odling av fånggrödor understryks
Miljöersättningen odling av fånggröda - orsaker till minskad anslutning samt inställning till att återuppta odlingen av fånggrödor - erfarenheter vid användning av oljerättika och vitsenap som fånggrödor
Läs merDu söker åtagande för fäbodar i SAM Internet. Läs mer om hur du söker ett åtagande.
Fäbodar 2018 Du kan få miljöersättning för att sköta fäbodbete. Syftet är att bevara ett fäbodbruk som förstärker och bevarar landskapets karaktär och dess biologiska mångfald. Åtagande för fäbodar Om
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder; SFS 2009:772 Utkom från trycket den 30 juni 2009 utfärdad den 17 juni 2009. Regeringen
Läs merNär du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.
1(15) Miljöersättningar När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. Miljöersättningarna ingår i landsbygdsprogrammet 2014-2020 och bidrar till att nå
Läs merI den här tabellen kan du se hur mycket pengar du kan få för följande ersättningar
I den här tabellen kan du se hur mycket pengar du kan få för följande ersättningar Sid 1 kompensationsbidrag, sid 2-11 miljöersättningar, sid 12-19 regionala prioriterade ersättningar, sid 19 ersättning
Läs mer