olssons frö Biväxter 2017

Transkript

1 olssons frö Biväxter 2017 Honungsbin behöver nektar och pollen. Nektar lagras, liksom pollen, i samhällena och ger bina energi. Pollenet innehåller protein, fett och vitaminer och är byggstenar för kommande generation bin. Många vilda växter är goda nektar- och pollenleveratörer. Samma gäller såväl lantbruksgrödor som oljeväxter och flera klöverarter. Vill man inte enbart förlita sig på det växtval som finns i närheten av bigården kan man välja att så en biåker eller gynna bra biväxter. Bra biväxter ger mycket nektar och/eller pollen under lång tid. Det är få växter som uppfyller dessa kriterier och därför väljer man med fördel arter som går omlott i blomning så att man uppnår en så lång säsong som möjligt. Vissa arter, som honungsört, har en kort kulturtid och går att så i omgångar. Det går även att förskjuta blomning genom att grödan putsas. I litteraturen finns det uppgifter om de olika växternas honungspotential. Siffrorna som anges stämmer inte helt överens från den ena studien till den andra. Honungsört anses vara den värdefullaste ettåriga växten för bin och kan ge upp till 400 kg honung/ha. Därefter kommer gurkört och sötväppling med en potential på 200 kg/ha. Vallört och blåeld är bland de bästa vilda fleråriga biväxterna och har honungskapacitet på 400 kg /ha. Därefter följer blålusern, röd- och vitklöver. Mogatan 6, Helsingborg Telefon Fax info@olssonsfro.se

2 Biväxter Växternas attraktivitet för bin anges 1 3, där 1 anger lite nektar/pollen och 3 anger mycket nektar/ pollen. B anger när blomningen börjar och b fortsatt blomning. (Uppgifterna ur Biplante kalender 2013). TKV eller tusenkornvikt anger frö storlek. Högt TKV innebär stora frön. Ettåriga arter Blodklöver (Trifolium incarnatum) Ettårig, ibland övervintrande baljväxt. Blir cm hög. Bra biväxt, med både nektar (2) och pollen (2). Blommar ca 12 veckor efter sådd. Vid sådd på sensommaren inträffar blomningen året därpå i maj/juni. Ställer inte större anspråk på jordmån. Gror snabbt och är lättodlad. Tål både värme, torka, frost och kyla. Odlingssäker. Producerar mycket grönmassa, används som gröngödsling och till grönfoder. Tål putsning. Utsädesmängd kg/ha. TKV 3,5 g. Sådjup 1 3 cm. Bovete (Fagopyrum esculentum) Ettårig ört som blir cm hög. Saknar släktskap med andra nyttoväxter. Bra insektväxt, utmärkt nektarproducent (3) men ger även pollen (1). Ren bovetehonung blir mörk i färgen, med en karakteristisk doft och smak. Trivs på lätta varma jordar. Mycket känslig för frost. Kan sås sent, gror bra trots dålig markfukt. Kraftigväxande, ger snabb marktäckning, men glesnar under utdragen blomning. Full blomning efter 55 dagar, dvs juni/juli. Känslig för bekämpningsmedel och markpackning. Utsädesmängd 60 kg/ha. TKV 25 g. Sådjup 2 4 cm. Gurkört Gurkört (Borago officinalis) Ettårig ört som blir cm hög. Saknar släktskap med andra nyttoväxter. Gurkört är en mycket god nektarleverantör (3) och en medelgod pollenleverantör(2). Mycket bra dragväxt. Blommar under längre tid, från midsommar fram till frost. Trivs på lätta, torra och väldränerade jordar, där den kan självså sig. Kräver varm jord och viss markfukt för att gro. Fröna är mörkergroende. Blomning 12 veckor efter sådd. Utsädesmängd kg/ha. TKV 19 g. Sådjup 2 3 cm. Honungsört (Phacelia tanacetifolia) Ettårig ört, blir cm hög. Saknar släktskap med andra nyttoväxter. Bin, humlors och blomflugors favoritväxt med hög produktion av nektar (3) och pollen (3). Passar som dragväxt för insekter i fröodlingar. Odlas då i renbestånd eller med ettåriga klöverarter. Dags neutral och kan därmed sås i flera omgångar från tidig vår till juli. Honungsört är mörkergroende. Snabbväxande och konkurrenskraftig, ger ca 4 veckor lång sammanhängande blomning. Sådd- full blomning 8 10 veckor. Bör putsas efter blomning för att undvika självsådd. Ingen återväxt efter putsningen. Fryser bort under vintern. Används som gröngödsling och fånggröda. Utsädesmängd kg/ha. TKV 1,8 2 g. Sådjup 1 3 cm. samt i ettåriga blandningar till slåtter och bete. Kraftigväxande, nedliggande, cm hög och ger mycket god marktäckning. Tål putsning. Trivs bäst på lätt jord, ph 6 8. Tork känslig i groningsstadiet. Blommar ca 5 veckor efter sådd. Utsädesmängd kg/ha. TKV 30 g. Sådjup 2 5 cm. Oljerättika (Raphanus sativus) Ett-tvåårig kålväxt, blir cm hög. Tänk på växtföljden. Bra insektväxt, ger rikligt med nektar (3) och även pollen (2). Snabbetablerad växt till nematodsanering och som fånggröda. Marktäckande efter 4 5 veckor. Djupgående rotsystem som har positiv effekt på jordstruktur. Tål frost, fryser inte bort. Något känslig för torka. Sås på våren i träda (april/maj) eller insådd i växande gröda eller efter skörd i augusti. Bra återväxt vid hög avslagning, cm. Fryser bort under vintern. Utsädesmängd kg/ha. TKV 13 g. Sådjup1 4 cm. Luddvicker (Vicia villosa) Bovete Ettårig baljväxt, övervintrande vid sådd juli augusti. God biväxt, har både nektar (2) och pollen (1). Används som gröngödslingsväxt Oljerättika Olssons Frö info@olssonsfro.se Gunnar Danielsson , gunnar.danielsson@olssonsfro.se

3 Persiskklöver Humlelusern (Trifolium resupinatum) (Medicago lupulina) Ettårig baljväxt, blir cm hög. Ganska bra insektväxt, nektarproduktion (2) och pollenproduktion (3). Väldoftande. God tillväxt på de flesta jordar men kräver varm jord och fuktighet för att gro. Kortdagsväxt, går snabbt i blom vid vårsådd. Blommar veckor efter sådd. Kan även sås på hösten för tidig vårblomning. Aggressiv mot ogräs, snabb återväxt efter putsning. Gröngödslingsväxt. Utmärkt även i trädesblandningar med westerwoldiskt rajgräs och honungsört. Billig. Utsädesmängd 12 kg/ha. TKV 1,4 g. Sådjup 1 cm. Ett- till tvåårig baljväxt. Blir cm hög. Humlelusern är en medelgod nektarleverantör (2) och medelmåttig pollenväxt (1), blommar juni september andra året. Den är snabb etablerad, anspråkslös för varma, torra lägen. Sprider sig genom självsådd och upplevs därför som flerårig. Lätt att samodla med andra baljväxter och passar bra som bottengröda i grönsaksodling mm. Utsädesmängd 12 kg/ha. TKV 1,6 g. Sådjup 1 2 cm. Käringtand Vitsenap (Sinapis alba) Ettårig kålväxt, blir ca 60 cm hög. Tänk på växtföljden. Bra insektväxt, både nektar- (3) och pollenproduktion (2) är medelbra. Blommar ca sex veckor efter sådd. Blomning 2 3 veckor. Ger skydd och frön åt fåglar. Lättodlad växt med god konkurrenskraft. Snabbetablerad även vid låg markfukt. Sås från vår till tidig höst. Djupgående och välförgrenat rotsystem. Tål inte avputsning. Upphör att växa vid första frosten, vissnar ner vid några minusgrader. Utsädesmängd kg/ha. TKV 6 g. Sådjup 2 3 cm. Fleråriga arter Esparsett (Onobrychis viciifolia) Flerårig tålig baljväxt till foder, blir cm hög. God nektar- och pollenleverantör (3 2), blomningen är utdragen och börjar i juli. Esparsett trivs på torr kalkmark. Används som hö i England. Den är inte speciellt värmekrävande. Etablerar sig långsamt och konkurrerar därför dåligt mot ogräs. Sås i skyddsgröda. Utsädesmängd 70 kg/ha. TKV ca 20 g. Sådjup 2 3 cm. blerad marktäckande art med bra växtkraft och konkurrensförmåga. Bör ympas med bakteriekultur för lusern. Utsädesmängd 20 kg/ha. TKV 2 g. Sådjup1 3 cm. Klöverarter Alsikeklöver (Trifolium hybridum) Flerårig baljväxt. Blir ca 50 cm hög. Mycket god nektarleverantör (3) och en bra pollen leverantör (3). Blommar juni till september. Klöverart för kalla och fuktiga lägen. Sås oftast i blandningar, till gröngödsling/ biåker tillsammans med humlelusern och vitklöver. Utsädesmängd 10 kg/ha. TKV 0,8 g. Sådjup 1 2 cm. Rödklöver (Trifolium pratense) Flerårig baljväxt. Blir cm hög. Utmärkt insektväxt (3 3). Blommar maj september. Så både tidig och sen rödklöver för att få lång blomning. Bina kan inte alltid utnyttja nektarn fullt ut eftersom blommans längd gör att de inte kommer åt den. Däremot är pollenet tillgängligt. Sämre uthållighet än vitklöver. Bör putsas för att inte tappa produktionsförmåga. Passar i blandningar. Utsädesmängd kg/ha. TKV ca 2,7 g. Sådjup 1 3 cm. Käringtand (Lotus corniculatus) Flerårig, anspråkslös baljväxt. Blir cm hög. Rimligt god nektarkälla (2) och pollenproduktion (2). Blommar i juni-augusti. Trivs bättre än klöverarterna på torrare, näringsfattigare jordar. Tål både värme och torka. Kan bli uthållig. Ympas med speciell bakteriekultur. Utsädes mängd 12 kg/ha. TKV 1g. Sådjup 1 2 cm. Vitklöver (Trifolium repens) Flerårig baljväxt. Blir cm hög. Utmärkt nektarproducent (3) och medelgod pollenkälla (3). Blommar juni september. Bina är beroende av varmt väder för att klöverblomman skall släppa nektarn. Växer på alla jordtyper. Långlivad vallväxt, bör putsas. Sås som regel i blandning. Utsädesmängd 4 5 kg. TKV 0,7 g. Sådjup 1 cm. lusern (Medicago sativa) Getärt (Galega orientalis) Synnerligen tålig och långlivad baljväxt, blir cm hög. Getärt är en utomordentligt bra nektar (3) och pollenväxt (3), i klass med honungsört. Blommar juni juli. Passar bäst på luckra och väldränerade jordar. Köldtålig, men kan utvintra på grund av isbränna. Getärt är en svåretablerad gröda eftersom fröet gror långsamt och växtsättet ger dålig konkurrensförmåga mot ogräs. Utsädet innehåller ofta en stor andel hårda frön. Sås vår- försommar. Utsädesmängd 20 kg/ha. I blandningar med 8 12 kg/ha getärt och 10 kg timotej/ ängssvingel. TKV 8 10 g. Sådjup 1 3 cm. Nu har vi färdigympat utsäde. Flerårig djuprotad baljväxt med bra fodervärde och hög produktion. Blir cm hög. Mycket god nektarproducent (3) och halvbra pollenproduktion (2). Trivs inte på vattensjuka kompakta jordar men är enastående på torra jordar. Utsädesmängd 15 kg/ha. TKV 2 g. Sådjup 1 2 cm. Sötväppling gul/vit (Melilotus officinalis/ alba) Ett- till tvåårig baljväxt. Blir cm hög första året och upp till 2 m året därpå. Blommar juli september andra året och är en god nektar (3) och pollenväxt (2). Sötväppling har djupgående pålrot och trivs bra på lätta och torra jordar. Sötväppling är en rimligt lätt eta- Gul sötväpplimg Olssons Frö info@olssonsfro.se Gunnar Danielsson , gunnar.danielsson@olssonsfro.se

4 Ettåriga blandningsförslag Honungsörtblandning och ettårig klöver Honungsört 5 7 kg Persiskklöver 5 7 kg Blodklöver 5 7 kg (Italienskt rajgräs 8 10 kg) (Vitsenap 2 4 kg) Summa kg Allmänt: Honungsört är en mycket bra biväxter. Persisk- och blodklöver är nästan lika bra. Som blandning är de lättetablerade på de flesta jordar. Honungsört trivs bäst vid högre näringstillförsel men klarar sig annars bra på de flesta jordarter vid både torka och regn. Persisk klöver har ett grunt rotsystem och växer bäst under varma somrar på bördig vattenhållande lerjord. Blodklöver har en djup pålrot och klarar även torka och kylig väderlek långt in på hösten. Fördelen med att blanda arterna är främst det minskade behovet av tillfört kväve, den större flexibiliteten i skötseln och den ökade odlingssäkerheten, eftersom arterna kompletterar varandra. Använder man en blandning blir det inte samma förlust om man måste putsa ogräsen. Mörkergroende frön och såtidpunkt: Honungsörtens och gurkörtens frön är mörkergroende och behöver myllas till 2 cm för att få hög grobarhet. Honungsört sås från mitten av april till mitten av juli. Gurkört sås från början av maj till början av juli. Tidig sådd, speciellt under kyliga förhållanden missgynnar dock baljväxterna i blandnigen. Ogräsbekämpa gärna med falsk såbädd vid sen sådd. Blomning: Honungsört blommar dagar efter sådd. Blomningsperioden är dagar. Vill man ha blomning längre än dagar måste man så i två omgångar med dagars mellanrum. Vill man ha en tidigare start på blomningen kan alternativet med vitsenap användas. Kraftig blomning redan efter dagar. Vitsenap tål också betydligt tidigare sådd än klöverarterna. Nackdelar med vitsenap är ökad risk för klumprotsjuka samt att vitsenap kan ge upphov till spillplantor och därmed bli ogräsaktig. Putsning, avslagning: När honungsörten blommat ut kan klöverblandningen putsas för att blomma om och för att bekämpa ogräs. I en glesare gröda går det bäst att putsa med vanlig rotorslåtter. I en tätare gröda måste man använda betesputs för att inte den avslagna grönmassan skall kväva återväxten. Viktigt att tänka på när man putsar: Putsa vid disigt väder eller tidiga morgnar när bina inte är ute i fältet. Putsa aldrig mer än % av arealen. Spara några smala strängar så att vilda bin, humlor och insekter kan anpassa sig till de förändrade förhållandena. Persisk klöver och honungsört Efter putsning: Cirka dagar efter putsningen av honungsörten blommar klöverarterna. Har frö drösat bör man inte jordbearbeta på hösten utan låta fröna ligga kvar på markytan under vintern. Fröna ruttnar då och förstörs till största delen innan eventuell jordbearbetning på våren. Persisk klöver och honungsört fryser bort under vintern medan blodklövern kan ha god marktäckning fram till april-maj. Att blanda andra ettåriga baljväxter med honungsört: Beroende på olika odlingsförhållanden och växtföljder kan honungsörten blandas med andra ettåriga baljväxter än persisk klöver och blodklöver. Exempelvis humlelusern, spärrklöver, serradella och luddvicker. Ring eller maila gärna om du vill veta mer. Ettårig klöverblandning Persisk klöver 3 kg Blodklöver 5 kg, Spärrklöver 5 kg Alexandrinerklöver 2 kg Humlelusern 4 kg Summa 20 kg/ha Detta är en artrik småfröig baljväxtblandning med lång blomning för varierande förhållanden. Sås från början av maj till slutet av juni. Så grunt på 1 2cm djup i varm jord. Välta efter sådd. Ettåriga ogräs putsas cirka dagar efter sådd. Blomning cirka dagar efter sista putsning. Persisk klöver har ett aggressivt växtsätt och växer snabbt på bördig jord under varma somrar. Alexandrinerklöver föredrar höga sommartemperaturer och har ett glest, högvuxet växtsätt. Blodklöver växer bra även under kyliga somrar samtidigt som den har en djup kraftig pålrot. Spärrklövern har ett djupare rotsystem än persisk klöver samtidigt som tillväxten är nästan lika god. Humlelusernen trivs bäst vid ett högre ph-värde än de andra arterna men är torktåligare, växer länge på hösten och ger god marktäckning. Vid hög andel humlelusern kan vallen eventuellt användas som flerårig bigröda, gröngödsling eller grönfoder. Ettårig klöverblandning är en utmärkt kombination av gröngödsling, strukturgröda och/ eller grönfodergröda. Den ger goda möjligheterna till ogräsbekämpning genom putsning och blandningen har stor kvävefixerande förmåga. Tack vare den breda artsammansättningen är den potentiella blomningsperioden augusti-september. Förfruktsvärdet är också bra. Olssons Frö info@olssonsfro.se Gunnar Danielsson , gunnar.danielsson@olssonsfro.se

5 Storfröig ettårig blandning, putsas ej Fodervicker 25 kg Blålupin 25 kg Honungsört 5 kg Bovete 5 kg Oljelin 5 kg Solros frön Summa 65 kg + solrosfröna Storfröig blandning för sådd från april till slutet av maj. Blandningen är en kombination av biblandning under sommaren och vilt- och fågelåker höst och vinter. Lång blomningsperiod från tidiga arter som bovete och lupin till sena arter som solros och oljelin. Huvudblomning infaller dagar efter sådd. Sådjup 3 5 cm. Ogräsharva innan sådd om så behövs. Tål inte putsning efter sådd. Går bäst på inte alltför bördiga jordar. Låt den gärna stå fram till vårplöjning. Blandningen ger riklig blomning men kan bli gles och därmed rätt ogräsrik. Passar därför bäst i vallväxtföljder. Ej lämplig för intensiva växtföljder. fleråriga blandningsförslag Flerårig biblandning 1 Alsikeklöver 2 kg Käringtand 2 kg Lusern 2 kg Vitklöver Sortblandning 2 kg Humlelusern 2 kg Cikoria 2 kg Svartkämpar 2 kg Summa 14 kg Flerårig biblandning 2 Lusern 7 kg Käringtand 7 kg Timotej sen 5 kg Alsikeklöver 1 kg Humlelusern 1 kg Vitklöver Sortblandning 1 kg Cikoria 1 kg Svartkämpar 1kg Summa 24 kg/ha Blandning 1 innehåller baljväxter och örter medan blandning 2 dessutom innehåller gräs. Båda passar varierande odlings- och nederbördsförhållanden. Huvudblomning är från mitten av juni till mitten av juli. Under insåningsåret är blomningen från mitten/slutet av augusti. Välj gärna både gul- och blåblommig lusern. Blandningarna kan kompletteras med 2 kg honungsört per hektar för att få bättre blomning under insåningsåret. Putsning, avslagning och skötsel: Nackdelen med fleråriga växter är att man till stor del får en blomning som sammanfaller med de vilda växternas blomning. Ett sätt att ändra på det är att man putsar vallen i slutet av maj eller början av juni för att på så sätt flytta blomningen. Ny blomning från cirka 40 dagar efter putsning. Om man putsar en tredjedel av vallen med tre veckors mellanrum kan man på så sätt få en lång blomning från mitten av juli till mitten av september. Vid putsning av fleråriga vallar är det nästan alltid nödvändigt att använda betesputs, annars kväver de avslagna massorna grödan. Viktigt att tänka på speciellt när man använder betesputs: Putsa vid disigt väder eller tidiga mornar när insekter inte är ute i fältet. Putsa aldrig mer än % av arealen. Spara några smala strängar så att speciellt de vilda nyttoinsekterna, bin och humlorna, har en chans att anpassa sig till de förändrade förhållandena. Ett annat skötselalternativ är att använda vallen till rundbalsensilage i förstaskörden och sen låta återväxten blomma till bina. Första skörd 1 juni 20 juni. Blomning ca 40 dagar efter slåtter. Till detta ändamål passar flerårig biblandning nr 2 bäst. Fleråriga nektar och pollenblandningar Projektet Blommor för bin har som mål att etablera så kallad bifodergröda på hektar icke produktiv åkermark före 2020 i ett samarbete med lantbrukare i framför allt södra Sverige. Bifodergrödan ska främst Skalbaggeåsblandning En skalbaggeås (beatlebank) är en anlagd sträng med tuvartade gräs och örter i odlingslandskapet. Tanken är att skalbaggeåsen blir hemvist för jordlöpare och andra naturliga fiender till bladlöss och andra skadedjur. erbjuda humlor och andra vilda bin pollen och nektar, men även fjärilar och fåglar gynnas. Följande fleråriga blandningsförslag är framtagna av Bee Urban (se mer för projektets räkning. Beeurban nr 1 Denna blandning rekommenderas i första hand. Tillåten på ekologiska fokusarealer som obrukad fältkant och träda. Honungsört 5 kg Gul sötväppling 4 kg Rödklöver (tidig och senblommande) 4 kg Vitklöver 2 kg Käringtand 2 kg Beeurban nr 2 Särskilt framtagen för skyddszon med miljöersättning. Andelen vallbaljväxter är anpassad till gällande regelverk. Rödsvingel 9 kg Honungsört 5 kg Rödklöver 0,75 kg Vitklöver 0,75 kg Gräsen kan kompletteras med blommande örter för att gynna humlor och vilda bin (pollinatörer). Mer information i ämnet finns i skriften Så anlägger du en skalbaggeås på Jordbruksverkets hemsida. Följande förslag på blandning kommer därifrån: Timotej 5 kg Hundäxing 5 kg Baljväxt 1 kg (Rödklöver/Vitklöver/Lusern) Cikoria 1 kg Honungsört 5 kg Andra tänkbara gräsarter är rörsvingel och ängssvingel. Olssons Frö info@olssonsfro.se Gunnar Danielsson , gunnar.danielsson@olssonsfro.se

6 färdiga blandningar Olssons Biåkerblandning Ettårig blandning som blommar från juni till september. Blandningen innehåller både nektar- och pollenväxter. Arterna som ingår är honungsört, bo vete, oljerättika, persisk klöver, vit sötväppling, blod klöver, ringblomma enkelblommig vildform, blåklint enkelblommig vildform, koriander och fänkål. Vänta med att så till risk för nattfrost är över. Utsädesmängd 20 kg/ha. Förpackning 200 g räcker till 100 m² och 1 kg till 500 m². Miel Honungsblandning Ettårig blandning av trädgårdsblommor som attraherar bin och andra pollinerande insekter. Höjd cm. Arter som ingår är gurkört, ringblomma, clarkia, rosenskära, sömntuta, kokardblomster, atlasblomma, sommarrudbeckia och zinnia. Utsädesmängd 2 5 g/m². Olssons Blomsteråkerblandning Ettårig cm. Blandningen innehåller blåklint, kornvallmo, åkerkulla, klätt och riddarsporre. Så i renbestånd med 1,5 g/m2 eller kombinera med fleråriga Olssons Kulturängsblandning för blomning första året. Då är lämplig mängd 0,5 g/m2. Blomsterfröblandningar Fleråriga ettåriga Blomsterfröblandningar i blandade färger för extensiva ytor. Det finns ettåriga och fleråriga blandningar i flera olika höjder och sammansättningar, beroende på var de ska växa. För att lyckas med en blomsteråker krävs ett noggrant förarbete. I gengäld krävs det ingen eller lite skötsel när den väl är etablerad. Chrono-anuelles Tenor Ettårig, höjd cm, börjar blomma snabbt. Arter som ingår är strandkrassing, blåklint, tigeröga, Cosmidium, rosenskära, sömntuta, vit sommarslöja, lin och ringblomma. Utsädesmägd 1 5 g/m2. För varje blandning anges utsädesmängd. Om förutsättningarna är goda väljer man den lägre utsädesmängden. De ettåriga blandningarna sås i april maj eller när dagstemperatur når C och 7 8 C på natten. Olssons blomsteråkerblandning kräver mindre värme för att gro. Finns i förpackningar om 200 g eller 1 kg. Sec Sås på våren eller i augusti-september. Består av ett-, två- och fleråriga arter. Höjd cm. Etablerar sig snabbt och blommar fram till första frosten. Arter som ingår är rölleka, blåklint, prästkrage, vallmo, klätt, tiger öga, gyllenlack, vit sommarslöja, lin, förgätmigej, ängsnejlika, ringblomma och blomsteriberis. Utsädesmängd 2 5 g/m Ettårig, höjd cm, torktålig blandning som håller sig fin långt in på hösten. Arter som ingår är blåklint, rosenskära, solvisare, sömntuta, kokardblomster, vit sommarslöja, lin, ringblomma och zinnia. Utsädesmängd 1 5 g/m2. Olssons Kulturängsblandning Flerårig blandning som huvudsakligen innehåller arter som används i vallodling. Bland ningen passar för magra och torra förhållanden. I blandningen ingår cikoria, blålusern, gullusern, käringtand, pimpernell, svartkämpar, getärt, kummin, vitklöver, rödklöver, alsike klöver, prästkrage, stor-och liten blåklocka, blåeld, brunört, rödblära, rödklint, gulsporre, gulmåra, åkta johannesört, bockrot och rölleka. Utsädesmängd 10 kg/ha för blomstrande kulturäng. Alternativ med gräs 5 kg kulturängsblandning och 40 kg Siesta gräsblandning eller 20 kg rödsvingel + 5 kg sen timotej. Förpackningsstorlek 200 g och 1 kg. Olssons Frö, , info@olssonsfro.se, Gunnar Danielsson, , , gunnar.danielsson@olssonsfro.se

7 odlingsråd Val av skifte och etablering Val av skifte och växtföljd: Välj skifte så det ligger nära bisamhällena. Bina flyger max 2 3 km från kupan. Placeras kuporna i fält skall man kunna komma till (med bil) för att hämta skattramar och för övrig service av kuporna. Odlingsmässigt är det rationellt med långsmala ytor. Biåkern kan då vara en remsa av x antal såmaskinsbredder. Är fältet oregelbundet i formen kan man placera bigrödan i snibbar och åkervikar för att få till rationell form för lantbruksdrift. Undvik att så biremsan på samma ställe år efter år. Det minskar ogräsproblemen och risken för växtföljdssjukdomar. Ett- eller flerårig kultur: Har Du tillgång till marken enbart under en säsong väljer du en ettårig biväxt. Välj arter med rik blomning och som klarar ogräskonkurrens. Det finns många bra arter att välja mellan: honungsört, persisk klöver, vitsenap och oljerättika. Samma val gör du om du vill vara flexibel och flytta runt nektar- och pollenkällan. Vill man ha ett flerårigt alternativ för att slippa etablera ny åker varje år, väljer man vit- eller rödklöver, käringtand, lusern eller esparsett. Sötväppling är två-årig och huvudblomning inträffar året efter sådd. Renbestånd eller blandning: Väljer man att så en art talar man om att så i renbestånd. Då väljer man den grödan som är bäst lämpad. Vill man inte satsa allt på ett kort sår man en blandning. Den komponeras så att arterna kompletterar varandra med hänsyn till blomningstid eller till pollen och nektarpotential. Lyckas man blir blomningen lång. En annan fördel med blandning är att går en art ut är det andra som tar över. Sist men inte minst, välj biväxter efter odlingsförutsättningar. Jordbearbetning och sådd Hur ska Du bearbeta jorden före sådd? Detta är delvis avhängigt av hur stor yta Du ska så på. Det är viktigt att det inte finns fleråriga ogräs, som kvickrot, tistel, skräppa mm. Då kan det vara bättre att träda fältet än att så. Plöj styvare jord på hösten. Lättare jord kan plöjas höst eller vår. Skapa sedan såbruk genom några harvningar. Det går bra med jordfräs också, bara Du inte kör för djupt. Tänk på att all bearbetning torkar ut jorden och gör att fröna får svårare att gro. Samtidigt behövs bearbetning för att få mer fina partiklar runt fröet. Falsk såbädd ogräs: Tror Du att det finns mycket ogräsfrö i jorden kan det fungera med falsk såbädd, dvs man bearbetar jorden som om Du skulle så, låter den vila i några veckor, eller till dess att ogräsfröna har grott. Då bearbetar Du igen och tar på så sätt bort mycket ogräs. Detta kan göras flera gånger. Sådd: Så när jorden är tillräckligt varm för att garantera snabb och säker uppkomst. För tidig vårblomning kan vissa arter sås föregående år, t. ex blodklöver och sötväppling. Eller så arter som är snabba, t.ex honungsört. Beroende på ytan kan Du så på flera olika sätt: För hand vid små ytor, med handsåmaskin om lämplig maskin finns, eller med traktorsåmaskin (helst med frölåda). Handsådd- handsåmaskin: Sår Du för hand är det ofta lätt att så för tjockt. Det bästa är att väga upp frö för t ex 10 m 2, mäta upp ytan, och så. Då får Du en viss känsla för hur tjockt Du ska så. Så hellre tunt och två gånger än allt på en gång. Sår Du två gånger sår Du andra gången vinkelrätt mot den första för att få minsta möjliga antal mistor. Bredsådd radsådd: Sår Du med traktorsåmaskin är det viktigt att kontrollera att Du kan så de små mängder som används vid ovanstående grödor. Många äldre maskiner har sk frölåda för att så små utsädesmängder. Blandningar med frö i olika storlek: Är det för stor skillnad i fröstorlek kan det vara bättre att så de olika arterna var för sig än att blanda dem. Vältning: Efter sådd är det lämpligt att välta för att fröet ska få kontakt med omgivande jord och fukt. Putsning och skötsel För att ge insådden en bra start är det viktigt att kontrollera ogräs. En putsning ca två månader efter sådd sätter tillbaka ogräsen. Kontrollera att kulturen tål putsning. Man kan bli tvungen att putsa flera gånger under första säsongen. Putsningen bidrar till att beståndet blir tätare. Det sker en fördröjning i utvecklingen (blomning, frösättningen) och det kan man utnyttja för att förskjuta blomnigen. Gör så här: Putsa halva ytan i början av juni och låt den andra gå i blom. Så småningom växer den putsade ytan i kapp och blommar. På detta sätt får man en längre sammanhängande blomning i t ex klöverkultur. Välj tidpunkt för putsning av blommande gröda då minsta möjliga mängd bin är i gång. Riktmärke är färre än ett bi/m². Disigt väder eller tidiga morgnar är bra väder för putsning. Putsa aldrig mer än % av arealen. Spara några smala strängar så att vilda bin, humlor och insekter hinner anpassa sig till de förändrade förhållandena. Använd gärna rotorslåmaskin utan kross eller slåtterbalk. I en gles gröda går det bäst att putsa med vanlig rotorslåtter. I en tätgröda måste man använda betesputs för att inte den avslagna grönmassan skall kväva återväxten. Bakteriekultur till baljväxter Bakteriekulturen är artspecifik och säljs i påsar avsedda för en viss mängd frö. Skall man ympa t ex 5 kg frö av käringtand, beställer man bakteriekultur käringtand 50 g till 5 kg frö. Förvara bakteriekultur svalt och mörkt. Ympa utsädet så tätt inpå sådd som möjligt. Vid ympning av käringtand och lusern, som ska sås i renbestånd, minska vattenmängden till 0,15 dl vatten/kg frö. Utgör baljväxtfröet mindre än 30% av vallfröblandningens totala vikt, blanda 0,5 dl vatten/kg frö. Rör ut påsens innehåll i rent vatten. Blanda kulturlösningen med käringtand/ lusern så att varje frö blir fuktigt. Små mängder ympas i hink eller murarbalja. För större kvantiteter kan man använda frontlastarskopa eller ren betongblandare. I fröblandningar ympas först baljväxtutsädet, som därefter blandas med de övriga komponenterna i blandningen. Ympat utsäde är färskvara och ska sås så fort som möjligt. Kan Du inte så omgående ställ blandningen mörkt och svalt. Kom ihåg att värme och direkt sol skadar eller dödar bakterierna. För dig som vill läsa mer hänvisar vi till Artikeln Bra honungs- och pollenväxter av Thorsten Rahbek Pedersen på Jordbruksverkets hemsida Se även källhänvisningarna. Artikeln Några vanliga biväxter finns på biodlarföreningens hemsida. Artikeln beskriver de viktigaste biväxterna, de flesta är vilda växter. Biplantekalender 2013 biernes fødegrundlag. Utgivet av Danmarks Biavlerforening Hittas genom att googla Biplantekalender 2013

8 Foto: Karin Källander Projekt Bikalendern Bikalendern är ett projekt om klimatförändringens effekter för biodling. Det förändrade klimatet ändrar växtsäsongen vilket påverkar samspelet mellan bina och växterna. I ett nytt samarbetsprojekt mellan Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR) och Svenska fenologinätverket genom SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) kan DU bidra till att vi får fram ny kunskap om vad den förändrade växtsäsongen betyder för bisamhällets tillväxt, hälsa, honungsproduktion och pollinering. Vi behöver din hjälp! Projekt Bikalendern är ett medborgarforskningsprojekt. Det betyder att forskningsdata kommer att samlas in av frivilliga biodlare i samverkan med forskare. Eftersom vi vill att projektet ska omfatta hela landet kan inte forskarna samla in data själva. Din hjälp behövs! Som deltagare ska du efter bästa förmåga göra observationer av när dragväxter blommar och när bina drar. Utöver detta vill vi att du gör några observationer av bisamhällets tillväxt och status, samt lövsprickning och höstlöv hos några träd. Följ den gemensamma instruktionen! I projekt Bikalendern vill vi samla in observationer om honungsbins och humlors vårfenologi, om dragväxters blomningsperiod, datum för några lövträds lövsprickning och höstlöv, samt tillväxt och status i en utvald bikupa. Fullständiga instruktioner till Bikalendern kan laddas ner via hemsidan Hur påverkas biodlingen? Vädret varierar ju ofta mycket mellan åren. Vädervariationerna påverkar blommornas blomningsperiod och bisamhällets tillväxt, men vi vet inte hur sambanden ser ut. Vi vet inte heller hur det varierande vädret påverkar bisamhällets produktion och livskraft. Dessa grundläggande frågor är utgångspunkten för projektet och svaren kommer att hjälpa oss både med att planera skötseln av bigården på ett effektivare sätt och att anpassa oss till klimatförändringens effekter. Prognoser och ny kunskap Tack vare Svenska fenologinätverkets historiska data (om honungsbin och vårväxter) och data från SMHI kommer projektet att kunna utveckla bikalender-prognoser som visar hur våren utvecklas varje vår. De data som rapporteras in i detta projekt kommer att fungera både som kontroll av dessa bikalender-prognoser och som underlag för att se hur bikalendern förändrats under de senaste hundra åren. Vi uppmuntrar projektdeltagarna att rapportera in sina observationer så snabbt som möjligt för att vi ska kunna visa kartor om hur dagsläget är vid landets bigårdar, kartor som kan bli till stöd för alla biodlare. Anmälan Välkommen att anmäla dig till Projekt Bikalendern. Kontakta oss Maila oss om om du har frågor (info@naturenskalender.se).