Olssons Frö BETES- OCH SLÅTTERVALLSBLANDNINGAR GRÖNFODER GRÖNGÖDSLING VILTGRÖDOR BIGRÖDOR BLOMSTERÅKRAR

Transkript

1 Olssons Frö 2019 BETES- OCH SLÅTTERVALLSBLANDNINGAR GRÖNFODER GRÖNGÖDSLING VILTGRÖDOR BIGRÖDOR BLOMSTERÅKRAR

2 Möt Olssons personal Bakre raden från vänster: Per Andersson, Magnus Brulin, Caroline Laurell, Elenor Nilsson, Susanne Ravani, Hans Lundahl och Gunnar Danielsson. Främre raden från vänster: Poul Erik Ølgaard, Mia Andersson, Maria Holmberg och Anna-Carna Nilsson. Bästa odlare! Hösten 2017 regnade det och när våren äntligen kom längtade vi alla efter solen. Men inte i den mängd vi fick. I fjol konstaterade vi i förordet att Ettåriga växter blir mer och mer intressanta. Både som kompletterande foder och som gröngödsling, kvävesamlare, saneringsgrödor mm. Då kunde vi inte föreställa oss vilken prövning 2018 skulle bli. I många fall behöver den normala foderproduktionen stöttas med hjälp av de ettåriga grödorna. Vi tror att detta är något det är viktigt att lära sig mer om. De ersätter inte traditionell vallproduktion, men är ett viktigt komplement. Men det behövs mer kunskap om vilka växter som är lämpliga och hur de ska hanteras. Vi fortsätter med vårt koncept att sälja varje artikel i renvara. Det har vi gjort i 21 år och det tror vi fortfarande på. Det viktiga är att anpassa foderväxternas sammansättning efter Din jord och Dina djur. doftklöver) är både foderväxt, gröngödslingsväxt, mellangröda och biväxt. Begreppen är inte entydiga och överlappar stundvis även varandra. I sortimentsavsnittet har vi valt att lyfta fram det främsta användningsområdet med hjälp av en bokstavskombination; GF för grönfoder, GG för gröngödsling osv. Andra användningsmöjligheter hamnar följaktligen i skymundan. Därför har vi sist i katalogen lagt en sida med ett axplock ur vår viltåkerbroschyr och ur biväxtfoldern. Läs och fundera! Hur ska Du få ihop foder 2019? Behöver Du ettåriga växter att skörda mitt i sommaren? Eller räcker det att så ny vall? Vi har frö för alla Dina behov. Med hopp om ett bra 2019! Den observanta läsaren noterar att många arter kommer igen i olika sammanhang. En art, till exempel persisk klöver (numera Maria Holmberg Per Andersson

3 INNEHÅLL VALLFRÖSORTIMENT Arter och sorter som säljs i renvara Artblandningar Bakteriekultur SORTIMENT AV ETTÅRIGA VÄXTER Arter och sorter som säljs i renvara BLANDNINGSFÖRSLAG Mjölk och nöt Slåttervallar Betesvallar Våra utvalda vallar Torktåliga lusernvallar Vallar för fuktiga jordar Käringtandsvallar Häst Slåttervallar Betesvallar Lamm Intensiv lammproduktion Extensiv lammproduktion MER OM ETTÅRIGA VÄXTER Artbeskrivningar LANDSCAPING Färdiga blandningar BIVÄXTER OCH VILTÅKRAR Blandningsförslag som säljs i renvara FÖRSÄLJNINGSVILLKOR Allmäna bestämmelser Rådgiving, försäljning Gunnar Danielsson, Berghult, Kosta Telefon, fax: , mobil: gunnar.danielsson@olssonsfro.se Försäljning, leveransfrågor Olssons Frö, Mogatan 6, S Helsingborg Telefon: , fax: info@olssonsfro.se Bankgiro Salg i Danmark Poul Erik Ølgaard Telefon , pe.oelgaard@olssonsfro.se Vi ordnar frakt, om du inte vill göra det själv. Tänk på att vi inte försäkrar transporterna och att Du står för risken om något händer. När varorna kommer hem till Dig, kontrollera att allt är helt och att alla kolli är med. Ibland packar vi flera sorter i samma säck. Öppna då och se till så att allt är med. Är något sönder, reklamera direkt till åkaren. Under högsäsongen har vi mycket att göra. Vill Du vara säker på att få dina varor när Du vill ha dem är det ett måste att beställa i god tid. Ju förr desto bättre. Är du osäker, fråga om leveranstid och tänk på att transporten tar några dagar. Mogatan 6, S Helsingborg, Sverige Bankgiro Telefon Fax info@olssonfro.se Grafisk form: medialohne Tryck: KLS PurePrint A/S

4 4 Arter & sorter som säljs i renvara Art Alsikeklöver Trifolium hybridum Baljväxt 10 kg/ha, TKV 0,8 g Cikoria Cichorium intybus Ört 4 5 kg/ha, TKV 1,4 1,7 g Engelskt rajgräs Lolium perenne Gräs kg/ha, TKV 1,5 2 g Foderlosta Bromus inermis Gräs 20 kg/ha, TKV 3 4 g Getärt Galega orientalis Baljväxt 20 kg/ha, TKV 8 10 g Humlelusern Medicago lupulina Baljväxt 12 kg/ha, TKV 1,6 g Hundäxing Dactylis glomerata Gräs 20 kg/ha, TKV 0,8 1 g Kummin Carum carvi Ört 8 kg/ha, TKV ~3 g Käringtand Lotus corniculatus Baljväxt 12 kg/ha, TKV 0,8 1,2 g Beskrivning, sorter Väl anpassad för kalla, fuktiga jordar, där varken röd- eller vitklöver trivs. Okänslig för stående vatten. Hög produktion även vid mycket låga ph-värden och fosforklasser. Aurora Diploid kanadensisk sort med lite bättre uthållighet och spädare växtsätt än tetraploida sorter. En av de mest smakliga vallväxterna för idisslare, gris och häst. Används till slåtter, bete, gröngödsling och viltbete. Skördad och betad i rätt utvecklingsstadium har den högt fodervärde och smältbarhet. Mycket mineralrik. Avkastningen är mycket hög i treåriga vallar på bördiga, välgödslade jordar. Tål både lågt ph-värde och högt grundvatten. Hög och jämn betestillväxt även under torra, varma förhållanden på högsommaren. Djup, kraftig pålrot gör cikoria nästan lika torktålig som lusern. Effektivare än andra vallväxter på att ta upp djupt liggande kväve. Vinterhärdig. Puna II En selektion ur Puna för bättre sjukdomsresistens och uthållighet. Aggressivt, snabbetablerat gräs med god betestålighet och marktäckning. Passar bäst där vallarna används till både slåtter och bete, eller som rena betesvallar. Kräver ett intensivt utnyttjande och gärna lite varma, drivande jordar för att trivas. Indicus 1 Medelsen diploid. Överlägsen rajgrässort till intensivt bete. Hög, jämn betesavkastning från april till nov. Tätvuxen, tramptålig och bladrik. Låg tendens till axgång i återväxten. Vinterhärdigare och tåligare mot barfrost än marknadens övriga sorter. Premium är en holländsk medelsen, diploid sort som är något tidigare än Indicus 1. God anpassning till såväl bete och slåtter. Tätvuxen. Finns endast som ekologiskt frö. Ett av de mest torktåliga, långliggande och vinterhärdiga gräsen. Sprider sig med utlöpare. Bra gräs på mulljordar. Passar bäst i slåttervallar i mindre intensiva skördesystem. Stort och spretigt frö som är tekniskt svårt att så. Leif Norsk sort med god vinterhärdighet och uthållighet i äldre vallar. Djuprotad baljväxt med högvuxet, kraftigt växtsätt. Långsam start, men bildar med tiden täta bestånd. Gynnas av få skördar per år. Grov baljväxt som inte har de andra baljväxternas höga smaklighet. Liknande krav på jorden som lusern, men inte alls lika känslig. Omtyckt i viltåkrar. Ger bra skydd och föda åt fåglar och småvilt. God producent av nektar och pollen. Ympat frö. Sort Gale. Snabbetablerad ett- och tvåårig lusernart som sprider sig genom självsådd. Lämplig i kortvariga vallar, som mellangröda och till höproduktion. Liknande krav på jord som vanlig lusern. Humlelusern har långsammare tillväxtrytm än blålusern, men klarar konkurrens från ogräs bättre tack vare ett horisontellt, revigt och buskigt växtsätt. Lätt att samodla med andra baljväxter. Späd bladmassa och tunn stjälk gör den lättare att torka till hö än andra lusernarter. Tål bete. Ympat frö. Sort Virgo Pajbjerg Torktåligt, vinterhärdigt gräs med hög förstaskörd. Gynnas av värme och torka. Lägre krav på bördighet än timotej, rajgräs och rörsvingel. Långsam etablering men därefter mycket uthållig. Donata Axgång cirka 10 dagar senare än Dactus. Lägre avkastning än tidiga hundäxingsorter, men mindre aggressivt växtsätt som gör den lättare att blanda med andra arter. Anpassad till både slåtter och bete. Trivs bäst på lite kalla, fuktiga, näringsrika jordar. Hög avkastning i första skörden, speciellt kyliga vårar. Ger angenäm lukt och smak åt vinterfodret. Utvecklas långsamt och ger full skörd först tredje vallåret. Uthållig. Passar bra till hö, ensilage och bete. Sort Volhouden Långlivad baljväxt, bättre anpassad än klöverarterna till färre skördar och lägre näringstillförsel. Smaklig. Lättorkad till hö. Högre proteinkvalitet än andra baljväxter. Tålig mot värme och torka. Anpassad till både slåtter och bete. Oberhaunstaedter Äldre tysk sort med hög halt av kondenserade tanniner. Blomning cirka 20 juni. Uthållig. Bull Kanadensisk vinterhärdig sort med lägre tannininnehåll. Utvecklad ur Leo. God anpassning till både blötare och torrare jordar. Högre avkastning än Leo. Fabio är en italiensk sort av samma typ som Oberhaunstaedter. SORTIMENT VALLFRÖ renvara

5 5 Art Lusern Medicago sativa Baljväxt 15 kg/ha, TKV 1,8 2 g Pimpernell Sanguisorba minor Ört 15 kg/ha, TKV 6 7 g Rödklöver Trifolium pratense Baljväxt kg/ha, TKV 1,5 2,5 g Rödsvingel Festuca rubra Gräs 20 kg/ha, TKV 0,8 1 g Rörflen Phalaris arundinacea Gräs 15 kg/ha, TKV ~1 g Rörsvingel Festuca arundinacea Gräs 25 kg/ha, TKV 2,7 4 g Beskrivning, sorter Torktålig, högavkastande baljväxt. Intressant alternativ på jordar där rödklöver återkommit för ofta i växtföljden. Finns en mängd olika sorter och typer. Karlu Gulblommig sort. Mest använd för slåtter och bete av återväxten. Sprider sig med utlöpare i glesa vallar. Stort förgrenat rotsystem med både pålrötter, utlöpare och ett fintrådigt rotsystem. Överlägsen sort på torra, sandiga jordar. Tåligare än andra sorter mot dålig dränering, isbränna och utvintringsskador. Vinterhärdig. Ympat frö. Ludelis är en ny fransk lusernsort med bättre anpassning till lägre ph-värden och svårare etableringsförhållanden än andra lusernsorter. Hög avkastning och god sjukdomsresistens. Intressant komponent för sortblandningar med lusern. Ympat frö. Luzelle Betestålig fransk sort med försänkt rothals. Tålig mot tramp- och körskador. Lägre avkastning än Ludelis och Power 4:2 under de första åren. Luzelle har en tunnare stjälk, lägre växtsätt och högre proteinhalt. Passar bra till hö, rundbalsensilage och betesvallar. Power 4:2 Första nordamerikanska sorten på svenska marknaden. God anpassning till intensiva skördesystem. Hög foderkvalitet och sjukdomsresistans. Uthållig. Ympat frö. Torktålig och vinterhärdig ört. Passar bäst i slåttervallar vid måttlig gödsling och intensitet. Svag konkurrenskraft vid intensiv betning och täta vallar. Rik på mineraler och vitaminer. Sort Handelssort Snabbare etablering och högre produktion i två- treåriga vallar än andra baljväxter. Mindre känslig för jord, dränering, temperatur och ph än vitklöver och lusern. Går bra på de flesta jordar. Högre tillväxt än andra baljväxter vid temperaturer under C, men känsligare för växtföljdssjukdomar. Ilte Medelsen/sen diploid. Estnisk sort med mycket god vinterhärdighet i hela landet. Högre förstaskörd än Titus och Taifun men lägre återväxtskördar. Passar bäst två eller tre skördar per år. Blomning juni. Taifun Tidig tetraploid. Högst avkastning av marknadens sorter i både Götaland och Svealand. Snabb återväxt och klarar många skördar per år. Lätt att använda i blandningar. Blomning runt juni. Finns även som ekologiskt frö. Titus Tidig tetraploid. Samma typ som Taifun, men något bättre betesavkastning och något sämre avkastning till slåtter. Blommar lite tidigare än Taifun. Finns endast som ekologiskt frö. Anspråkslös, härdig art för betesvallar, marktäckning och grönytor. Konkurrenssvag. Täcker luckor och hål i vallen när andra arter försvunnit. Sprider sig med utlöpare. Används även som fånggröda i spannmål. Sort Gondolin Ett grovt, högvuxet gräs som sprider sig med underjordiska utlöpare. Vid god tillgång på kväve bildar den med tiden täta och uthålliga bestånd. Tåligare än andra gräs mot översvämningar och stående vatten. Kan användas till strö, foder och energigräs. Pedja Börjar växa tidigt och blir cm hög. Tål översvämning. Skörd vid axgång ger rimligt fodervärde. Högavkastande, uthållig och vinterhärdig art för intensiv vallodling. Används till både slåtter och bete. Bra komplement till timotej genom högre återväxtskördar och bättre konkurrensförmåga mot gräsogräs. Liknande foderkvalitet som ängssvingel och hundäxing. Tål både översvämning och torka. Djupt, kraftigt rotsystem med bra struktureffekt. Trivs bäst på bördiga jordar, gärna leror. Långsam etablering, men bildar med tiden täta, slitstarka bestånd. Kora Tjeckisk sort med marknadens högsta avkastning i Götaland och Svealand. God vinterhärdighet i hela landet. Finns även som ekologiskt frö. renvara SORTIMENT VALLFRÖ

6 6 Art Svartkämpar Plantago lanceolata Ört 10 kg/ha, TKV 1,2 2 g Timotej Phleum pratense Gräs 12 kg/ha, TKV 0,4 0,5 g Vitklöver Trifolium repens Baljväxt 5 kg/ha, TKV 0,6 0,8 g Ängssvingel Festuca pratensis Gräs 20 kg/ha, TKV ~2 g Beskrivning, sorter Lättetablerad, torktålig art med hög avkastning och kvalitet vid dagstemperaturer över 20 C. Svarar bättre än gräsen på kväve vid hög temperatur, lågt ph och näringsfattig jord. Tar effektivt upp kväve från djupare jordlager. Används till både slåtter och bete. Trivs bäst i intensiv vallodling. Utmärkt källa för mikronäringsämnen som selen och koppar till djuren. Ceres Tonic Högavkastande, storbladig sort med något sämre vinterhärdighet. Kraftig hösttillväxt. Sortblandning Består av olika typer avseende bladstorlek och utvecklingsrytm. Bildar med tiden täta bestånd. Vårt viktigaste slåttergräs. Smakligt och vinterhärdigt. Hög avkastning och uthållighet vid god tillgång på vatten och kväve. Okänslig för högt grundvatten och skadas sällan av isbrännor och tillfälligt stående vatten. Högre förstaskörd än andra vallväxter, speciellt kalla vårar. Lättetablerad art, men klarar inte för djup sådd, max 1 cm. Svag konkurrensförmåga mot gräsogräs och relativt torkkänslig. Comer Tidig sort med god vinterhärdighet. Hög avkastning speciellt i äldre vallar. Konkurrensstark, aggressiv och väl anpassad till intensiv vallodling. Bra betessort. Uthållig i odling. Dolina är en tidig holländsk sort av liknande typ som Comer. Något senare axgång och bättre smältbarhet men något lägre skörd jämfört med Switch och Grindstad. Passar bra i intensiv vallproduktion med såväl slåtter som bete. Finns endast som ekologiskt frö. Haukila Finsk medelsen sort av nordlig typ som härstammar från Haukila gård i Tavastland. Snabb tillväxt på våren, bra avkastning i första skörden, medelgod återväxt. Passar bäst i ett- tvåskördesystem. Vinterhärdig. Nuutti Finsk sort med mycket god vinterhärdighet och uthållighet i hela landet. Bladrik, sen kvalitetstimotej med axgång 5 8 dagar senare än Grindstad och Switch. Höga skördar för att vara en sen sort, speciellt i äldre vallar. Passar bäst för 1 3 skördar om året. Bra fårtimotej. Finns även som ekologiskt frö. Den vanligaste baljväxten till bete, men även mycket använd till slåtter. Gynnas av bete och intensiva skördar. Kräver relativt bördiga, vattenhållande jordar för att avkasta bra. Svagare tillväxt än rödklöver vid temperaturer under C. Vitklöver sortblandning Bred sortblandning med hög avkastning och uthållighet under skiftande förhållanden. Består av: 60% Klondike/Silvester, 20% Silvester och 20% Rivendel/Riesling. Finns även som delvis ekologisk vallfröblandning (GEV). Vinterhärdigt gräs för slåtter och bete. Tramptåligt och med god återväxt. Passar bäst på kalla, fuktiga jordar med låg till måttlig näringstillförsel. Finns även som ekologiskt frö. Sort Preval/Lipoche SORTIMENT VALLFRÖ renvara

7 7 Artblandningar Art Sort Kommentar Dansk gräsblandning 25 30kg/ha Olssons gräsblandning 20 30kg/ha 30% Engelskt rajgräs, Humbi 30% Engelskt rajgräs, Indicus 1/Foxtrot 15% Rödsvingel, Gondolin 15% Timotej medelsen, Winnetou/Dolina 10% Ängsgröe, Balin 45% Timotej, tidig, Lischka 15% Rödsvingel, Reverent 15% Ängsgröe, Balin 15% Ängssvingel, Preval 10% Engelskt rajgräs, Kentaur Uthållig, vinterhärdig gräsblandning av dansk typ med hög andel diploida rajgräs och mindre andel rödsvingel, timotej och ängsgröe. Främst avsedd att ingå i högavkastande vallblandningar för produktionsbete. Innehållet av diploida rajgrässorter bidrar till att blandningen har mycket hög avkastningspotential, beteskvalitet och vinterhärdighet i hela Götaland och Svealands slättbygder. Timotej kompletterar rajgräset genom högre tillväxt vid lägre temperatur. Rödsvingel och ängsgröe växer med utlöpare som täcker luckor och skador i betesvallen. Dansk gräsblandning blandas med fördel med klöver och svartkämpar. Finns även som delvis ekologisk vallfröblandning (GEV). Artrik gräsblandning till hö, ensilage, återväxtbete och bete. Passar moderat betestryck. Lätt att torka till hö. Kan även sås i kombination med baljväxter och örter. Inslaget av rödsvingel och ängsgröe gör blandningen uthållig. Höga kvävegivor gynnar timotej, vid lägre givor gynnas svingelarterna. Kan även odlas på kalla fuktiga jordar med lågt ph-värde. Olssons Gräsblandning är vinterhärdig, men något känslig för torka. Finns även som delvis ekologisk vallfröblandning (GEV). Bakteriekultur Bakteriekultur Används til dessa arter Lusern Käringtand Lusern Humlelusern Gul sötväppling Käringtand Hur man ympar Bakteriekulturen är artspecifik och säljs i påsar avsedda för en viss mängd frö. Ska man ympa t ex 5 kg frö av käringtand, beställer man bakteriekultur käringtand 50 g till 5 kg frö. Förvara bakteriekultur svalt och mörkt. Ympa utsädet så tätt inpå sådd som möjligt. Vid ympning av käringtand och lusern, som ska sås i renbestånd, minska vattenmängden till 1 msk vatten/kg frö. Utgör baljväxtfröet mindre än 30% av vallfröblandningens totala vikt, blanda 0,5 dl vatten/kg frö. Rör ut påsens innehåll i rent vatten. Blanda kulturlösningen med käringtand/ lusern så att varje frö blir fuktigt. Små mängder ympas i hink eller murarbalja. För större kvantiteter kan man använda frontlastarskopa eller ren betongblandare. I fröblandningar ympas först baljväxtutsädet, som därefter blandas med de övriga komponenterna i blandningen. Ympat utsäde är färskvara och ska sås så fort som möjligt. Kan du inte så omgående ställ blandningen mörkt och svalt. Kom ihåg att värme och direkt sol skadar eller dödar bakterierna. Lupin Blålupin Hi-Stick Inoculant. 1 påse räcker till 100 kg frö. Torrympas normalt, d v s påsens innehåll rörs ut direkt i fröet. Kan även våtympas. Påsens innehåll rörs ut i 0,8 liter vatten. Rör till en grötliknande massa. Blanda väl med fröet. ARTBLANDNINGAR BAKTERIEKULTUR

8 8 Arter & sorter som säljs i renvara Art, sort, användning Kommentar B= bigröda E= energigröda F= fibergröda GF= grönfoder GG= gröngödsling T= till tröskning V= viltgröda Alexandrinerklöver Trifolium alexandrinum Baljväxt GF GG 20kg/ha TKV ca 3g Blodklöver Trifolium incarnatum Baljväxt GF GG 20 kg/ha TKV 3,6 g Bovete Fagopyrum esculentum Ört B GG T 60kg/ha TKV g Blålupin Lupinus angustifolius Baljväxt GF GG kg/ha TKV g Caliente Brand 199 Blandning av arter Sinapis, Brassica Kålväxt S 8 10 kg/ha TKV 3 g Foderraps Brassica napus var partim Kålväxt GF V 6 10 kg/ha TKV 3 6 g Fodermärgkål Brassica oleracea Kålväxt GF V 4 5 kg/ha TKV 4 g Fodersockerbeta, Foderbeta Beta vulgaris GF frö/ha TKV 20 g Fodervicker Vicia sativa Baljväxt GF 60 kg/ha TKV kg Grönråg Secale cereale Gräs GF kg/ha TKV g Värmekrävande art med bättre tillväxt vid höga temperaturer än de andra ettåriga baljväxterna. Högvuxet, öppet växtsätt och snabb återväxt. Lätt att blanda med andra ettåriga arter. Bra fodervärde. Passar till hö, ensilage och gröngödsling. Trivs bäst på bördiga jordar. Bra komplement till persisk klöver med djupare rotsystem och mer upprätt växtsätt. Svag tillväxt under 12 C. Fryser bort tidigt under vintern. Bra skyddsgröda för vallinsådd, antingen som bete eller ensilage. Allsidig ettårig baljväxt som är lätt att blanda med andra arter. Tålig mot frost och torka. Bättre tillväxt än andra ettåriga klöverarter vid temperaturer under 12 C. Bra bestånd även på näringsfattiga jordar. Snabb groning, lättodlad, djuprotad, tål putsning. Övervintrar relativt bra i Götaland. Gammal kulturväxt med mångsidig användning till tröskning, viltbete, biväxt, gröngödsling och grönfoder. Snabbväxt, lättodlad. God konkurrenskraft mot ogräs genom snabb uppkomst och hög, tät bladmassa. Full skörd vid 75 dagar. Passar bäst på måttligt näringsrika eller näringsfattiga, lättare jordar. Så när risken för nattfrost är över. Obesläktad med andra nyttoväxter. Används till tröskning, grönfoder och gröngödsling. Intressant i växtföljden eftersom den är helt obesläktad med ärter, åkerbönor och vicker. Torktålig med djupt rotsystem. Passar bäst på magrare jordar. Svag konkurrenskraft mot ogräs, speciellt vid för låg utsädesmängd. Samodlas ofta med andra arter. Till grönfoder kan man blanda med bovete, vårsäd, purrhavre, fodervicker eller westervoldiskt rajgräs. Till mogen skörd är samodling med korn eller vårvete lämpligast. Boregine är högvuxen och förgrenad. Ympas med speciell bakteriekultur. Blandning av olika senapsarter, utvecklad speciellt för marksanering (biofumigation). När Calientesenapen bryts ner i marken bildas en gas som sedan sanerar jorden på svamp, nematoder mm. Har i försök i bl a Storbritannien gett stora skördeökningar i potatis. Intressant förfrukt även till andra grödor som t ex jordgubbar, morötter, lusern, rödklöver mm. Snabbetablerad. Aggressivt växtsätt, med god konkurrens mot ogräs. Djuprotad och torktålig. Full skörd dagar efter sådd. Bra omväxlingsgröda i växtföljder med mycket vall. Mångsidig användning till grönfoderblandningar, bete, vilt och gröngödsling. Fontan är en snabbväxande, smaklig sort för intensiv betesproduktion. Även bra som viltgröda. Högväxt och frosttålig dagar till full skörd. Långsam tillväxt efter sådd. Känslig för ogräskonkurrens i tidigt stadium. Mycket hög tillväxt i sep-okt. Ingen återväxt efter skörd. Betydligt frosthärdigare än foderraps och rova. Caledonian är en högväxt, bladrik sort med god tolerans mot klumprotsjuka. Fodersockerbetan liknar sockerbetan, men roten är mjukare och har lägre sockerhalt. Säljs som pelleterat frö i förpackning om BESTÄLLNINGSVARA. Foderbeta Eckdogelb är en gammal tysk sort med gul cylindrisk rot. Säljs som normalfrö i förpackningar på 1 kg. 60 g ger pl. Plantavstånd/radavstånd 40 cm. (multigermt frö) Högavkastande, odlingssäker ettårig baljväxt. Bra fodervärde. Lättare att skörda än ärter genom torrare, luftigare struktur. Aggressiv tät växt med god konkurrensförmåga mot ogräs. Tål putsning. Bra torktålighet. Går bra vid både hög och låg näringstillgång. Mycket flexibel användning, hö, ensilage, bete och gröngödsling. Kan blandas med ettåriga rajgräs, vårsäd, purrhavre, lupin och foderraps. Vicker och vårsäd blandas oftast kg/ha. Bästa mellangrödan att använda vid sen sådd för marktäckning, gröngödsling, bete, ensilage eller biogasproduktion. Sådd från aug-nov. Bättre tillväxt vid låg temperatur än andra mellangrödor. Används även för sådd maj-juli som bete eller gröngödsling. Bra omväxlingsgröda i baljväxtrika växtföljder och på mulljordar. Tålig mot bete och putsning. Aggressiv mot ogräs. Bra bete för köttdjur sommar och höst. Till får passar det bäst som vinter- och vårbete. Odlas oftast i renbestånd av växtföljdsskäl. Kan även blandas med luddvicker och ettåriga rajgräs. Vid tidiga höstsådder behöver grönrågen betas eller putsas för att undvika snömögel under vintern. Utsädesmängd cirka kg/ha för tidig sådd. Uppemot cirka 150 kg/ha för sen sådd. SORTIMENT AV ETTÅRIGA VÄXTER

9 9 Arter & sorter som säljs i renvara Art, sort, användning Kommentar B= bigröda E= energigröda F= fibergröda GF= grönfoder GG= gröngödsling T= till tröskning V= viltgröda Gul/vit sötväppling Melilotus officinalis/m.albus Baljväxt B GG V 20 kg/ha TKV 2,3 g Gurkört Borago officinalis Ört B kg/ha TKV 19 g Hampa Cannabis sativa Ört F T V kg/ha TKV g Hirs Panicum sp Gräs V 12 kg/ha TKV 4 g Honungsört Phacelia tanacetifolia Ört B GG V kg/ha TKV 1,8 2 g Humlelusern Medicago lupulina Baljväxt GG GF 8 10 kg/ha TKV 1,6 g Italienskt rajgräs Lolium multiflorum Gräs GF kg/ha TKV 3,5 g Jordärtskocka Helianthus tuberosus Ört V kg/ha Luddvicker Vicia villosa Baljväxt GF GG kg/ha TKV 30 g Oljelin Linum usitatissimum Ört B kg/ha TKV 6 7 g Oljerättika Raphanus sativus var oleifera Kålväxt, B GG S kg/ha TKV 13 g Högväxt tvåårig gröngödslingsväxt. Mycket bra struktureffekt, speciellt på lerjordar. Vanlig som förfrukt till perenna grödor, fruktträd, bärbuskar etc. ph-värde helst över 6,2. Torktålig, vinterhärdig och tålig mot stående vatten. Bra biväxt, i synnerhet den vitblommiga. Ej till foder. Ympas med bakteriekultur för lusern. Lättodlad ettårig växt som används till kryddväxt, gröngödsling, bi- och insektsväxt. Passar bäst vid svag till måttlig gödsling på lättare, varmare jordar. Väl etablerad har den god konkurrenskraft mot ogräs. Fryser bort under vintern, men kan ge kraftig självsådd. Mångsidig användning till vilt, fiber, frö och energi. Högväxt. Aggressiv mot ogräs. Passar bra på mulljord. BESTÄLLNINGSVARA. Diverse sorter av fiberhampa, samt oljehampa Finola, som är lämplig för fröproduktion (skördemogen ca 135 dagar efter sådd). Fältfåglars favoritgröda och lämplig som skydd och föda höst och vinter. Relativt värmekrävande vid sådden, ca 15 C, men annars lättodlad och anspråkslös. Magic Millet Mix, blandning av olika ettåriga hirsarter. Bin och humlors favoritväxt. Mycket snabb tillväxt efter sådd. Effektiv kväveupptagning. Mörkergroende. Putsa efter blomning för att undvika självsådd. Intressant alternativ som fång- och mellangröda istället för vitsenap och oljerättika. Saknar släktskap med andra nyttoväxter. Fryser bort under vintern. Svagt fodervärde. Användes med fördel som låg inblandning, 1 2 kg/ha, i vall och grönfoderblandningar för att gynna bin och humlor. En av de bästa botten- och mellanradsgrödorna för spannmål, grönsaker och oljeväxter. Lågt, revigt växtsätt med måttlig aggressivitet mot huvudgrödan. Blandas ofta med vitklöver, cirka 3 4 kg/ha av varje gröda för att få bredare odlingsegenskaper. Trivs bäst på väldränerade jordar med ph över 6,0. Torktålig. Etablerar sig bra även under kraftigt skuggande skyddsgrödor. Långsam tillväxt i början, men god tillväxt efter skörd av huvudgrödan. God övervintring. Lätt att bruka ner på våren. Kan även användas som permanent bottengröda med direktsådd av huvudgrödan. Sprider sig genom självsådd. Ympat frö. Bättre tillväxt och kväveupptagning än andra gräs vid låga temperaturer. Mycket bra avbrottsgröda i ensidiga vallväxtföljder genom god konkurrenskraft mot fleråriga ogräs som skräppa, kvickrot etc. Snabb uppkomst efter sådd, snabb återväxt efter avslagning. Betestålig. Passar bra i vinterhagar och rastgårdar för nöt. Viltgröda och grönsak. Högväxt med potatislika, oregelbundna knölar under markytan. Erbjuder både skydd och föda åt vilt. Odlas ungefär som potatis. Bör sättas om vartannat/tredje år. Kungen bland gröngödslingsväxter. Bra struktureffekt, torktålig, aggressiv mot ogräs. Ger mycket kväve till marken. Odlas oftast i renbestånd eller med blodklöver och rajgräs. Bör putsas minst en gång för att det reviga växtsättet bäst ska komma till sin rätt. Frosttålig. God övervintring i Götaland. Linsorter med förgrenad blomställning och hög skörd av oljehaltiga frön. Höjd ca 80 cm. Små krav på mark och gödsling. Går bäst på fuktigare jordar. Sen mognad kalla år. Svag konkurrenskraft mot ogräs. Blåblommig. Snabbväxt ettårig kålväxt. Bra fång- och mellangröda för att fånga upp kväve och förbättra markstrukturen. Djup pålrot och aggressivt, tätt växtsätt. Används även till nematodsanering och marksanering, biofumigation. Växer bäst vid god tillgång på näring och vatten. Gärna leror. Sådd från maj till mitten av aug. Bra återväxt vid hög avslagning, cm. Fryser bort under vintern. Comet är resistent klass 1 mot betcystnematoder. Defender är en multiresistent sort, dvs resistent mot både rotgall- och betcystnematoder. SORTIMENT AV ETTÅRIGA VÄXTER

10 10 Arter & sorter som säljs i renvara Art, sort, användning Kommentar B= bigröda E= energigröda F= fibergröda GF= grönfoder GG= gröngödsling T= till tröskning V= viltgröda Persisk klöver Trifolium resupinatum Baljväxt GG GF B kg/ha TKV 1,3 1,5 g Purrhavre Avena strigosa Gräs GF S kg/ha TKV 22 g Rova Brassica rapa Kålväxt GF V Samson 6 kg/ha, TKV 3 g Massif 2 4 kg/ha, TKV 2,2 g. Serradella Ornithopus sativus Baljväxt GG GF 5 10 kg/ha TKV 3g Spärrklöver Trifolium squarrosum Baljväxt GF GG kg/ha TKV 2 4 g Solros Helianthus annus Ört B T V 75 M/ha TKV g Spånadslin Linum usitatissimum Ört F kg/ha TKV 5 6 g Subklöver Trifolium subterraneum Baljväxt GF GG kg/ha TKV 3 g Sudangräs Sorghum sudanense Gräs GG GF S kg/ha TKV 11 g Vitsenap Sinapis alba Kålväxt B GG S kg/ha TKV 3 8 g Westerwoldiskt rajgräs Lolium multiflorum var westerwoldicum Gräs GF GG kg/ha TKV 4 g Den mest använda ettåriga baljväxten. Utmärkt till foder, gröngödsling och mellanradsgröda. Mycket hög avkastningspotential. Trivs bäst på fuktiga, näringsrika jordar. Kraftig tillväxt vid god tillgång på vatten och värme. Låg utsädeskostnad, aggressiv mot ogräs, snabb återväxt efter putsning, hög tillväxt under eftersommaren. Mer värmekrävande än blodklöver. Väldoftande blommor som är attraktiva för bin och insekter. Fryser bort under vintern. Snabbväxt ettårigt gräs. Gammal kulturväxt som är en avlägsen diploid släkting till vanlig havre. Används huvudsakligen som saneringsväxt för att reducera förekomsten av rotsårsnematoder (Pratylenchus). Intressant alternativ till ettåriga rajgräs, både som grönfoder och gröngödsling. Bra fodervärde. Svag återväxt. Tål torka. Fryser bort under vintern. Lätt att bruka ner. Lättodlad, torktålig art som är en av våra äldsta kulturväxter. Finns i en mängd typer med olika färg, form och utveckling på blast och rova. Våra rovor växer med två tredjedelar ovan jord och är därför lätta att beta. Rovorna har bra näringsvärde. Det är viktigt att tillvänjning sker gradvis. Samson är en vit sommarrova. Sådd dagar före skörd. Lika andel blast och rova. Mycket bra vid varierad näringstillgång och jordart. Tålig mot värme och torka. Kan gödslas kraftigt. Mycket hög totalskörd. Ingen återväxt. Snabbetablerad. Aggressivt växtsätt. Massif är en grönskalig, gul vinterrova. Cirka 120 dagar till full skörd. Lägre blastandel än Samson och hårdare, frosttåligare rovor. Växer bäst på måttligt bördiga jordar. Ingen återväxt. Späd baljväxt med rosa eller gula blommor och spensliga blad. Kan användas till bete, ensilage och gröngödsling. Mycket bra fodervärde. Obesläktad med alla andra baljväxter utom lupiner. Växer bra vid låga ph-värden ner till 5,0. Djup pålrot. Trivs bäst på lätt, lucker jord. Behöver vatten för att producera bra. Långsam tillväxt i starten och konkurrenssvag. Bra tillväxtpotential under slutet av sommaren och tidig höst. Lätt att blanda med andra ettåriga arter. Småfröig art som bör sås grunt, ca 0,5 1 cm. Kan ympas med bakteriekultur för lupin. Bra komplement till persisk klöver med djupare rotsystem, bättre torktålighet och torrare grönmassa. Används till bete, ensilage och gröngödsling. Passar bra att blanda med andra ettåriga baljväxter. Inte lika kraftig tillväxtrytm som persisk klöver, men snabbare tillväxt än blodklöver och humlelusern. Högväxt ettårig ört. Tål torka och värme bra. Odlas till vilt, fågelfrö, dekorationsändamål etc. Kan även blandas i grönfoder för de vackra blommornas skull. Blomning från två månader efter sådd. Charks blir ca 180 cm hög och passar bra till tröskning och viltåkrar. Enhetlig lantbrukssort för oljeproduktion. Spånadsväxt. Lin med hög, lång, smal stjälk med få förgreningar. Högt utbyte av användbar fiber. Fröna har lägre oljehalt och fröutbytet är lägre än hos oljelin. Går bäst på måttligt bördiga och vattenhållande jordar. Torkkänslig. Ettårig klöverart med lågt, krypande växtsätt, som mest används till marktäckning. Lättodlad på de flesta jordar. Fryser bort under vintern. Passar även bra i grönfoderblandningar som betas. Används som marktäckning mellan odlingsrader, under bärbuskar, fruktträd etc. Snabbväxande, ettårigt, värmekrävande gräs. Används mest som saneringsväxt och gröngödsling. Obesläktad med andra arter. Piper kan användas till foder med medelgod kvalitet. Passar inte hästar. Används som fång- mellan- och saneringsgröda mot betcystnematoden samt som bi- och viltväxt. Bättre anpassad än oljerättikan till torrare, näringsfattigare jordar och sen sådd. Det vanligaste gräset i ettåriga grönfoder- och gröngödslingsblandningar. Mycket bra avbrottsröda i ensidiga vallväxtföljder genom god konkurrenskraft mot fleråriga ogräs som skräppa, kvickrot etc. Snabb uppkomst efter sådd, snabb återväxt efter avslagning. Lång tillväxtperiod under höst och vinter. Dör först vid minus C. Effektiv kväveupptagare och marktäckare under hösten. SORTIMENT AV ETTÅRIGA VÄXTER

11 11 Slåttervallar för mjölk & nöt Bästa baljväxterna Rödklöver Går bra på nästan alla jordar. Kräver växtföljd för att få bra avkastning och övervintring. Vitklöver Höga andra- och tredjeskördar, men långsam etablering och svagare förstaskörd. Går bäst på bra gräsjordar med god vattenhållande förmåga. Okänslig för växtföljd. Bästa gräsen Timotej Finns med i alla blandningsförslag. Har hög förstaskörd och mycket god vinterhärdighet. Bättre fiberkvalitet än de andra gräsen och bättre tillväxt vid låga temperaturer. Tidiga sorter som Switch och Comer passar bra för intensiva skördesystem och ihop med aggressiva arter. Nuutti har en växtrytm som passar färre skördar. Lusern Torktåligaste vallväxten. Torrare grönmassa än klöverarterna, hög avkastning och rik på både mineraler och protein. Rätt typ av rödklöver Tidig klöver Lätt att samodla med gräs, eftersom blomningen sker samtidigt i början av juni. Tål intensiva skördesystem. Höga återväxtskördar, men lägre förstaskörd än senare klöver. Små plantor med få skott. Taifun och Titus är tidiga tyska sorter som är lätt att blanda med andra arter. Väl anpassad till såväl extensiva som intensiva skördesystem och betesvallar. Växer även bra ihop med aggressiva gräsarter. Taifun har en avkastningsnivå som ligger högt över de flesta av marknadens vanligaste sorter. God vinterhärdighet i Götaland och större delen av Svealand. Medelsen/sen klöver Stora plantor med många skott. Blomning i slutet av juni. Svår att samodla med gräs, ofta blir det för lite eller för mycket klöver. Bra överlevnadsförmåga, men när de väl försvinner ger de stora luckor i vallen. Ilte är en tetraploid estnisk sort. Mycket god vinterhärdighet i hela landet. Högre förstaskörd än de tidiga typerna. Snabb återväxt för en sen sort. Passar bäst för två, eller ibland tre, skördar. Rörsvingel Ett givet gräs i alla vallar som skördas fyra gånger/år. Trivs bäst på bördiga jordar med god tillgång på växtnäring, gärna lerjordar. Långsammare etablering än timotej, men mycket hög produktion från och med andra vallåret. Bra vinterhärdighet och god marktäckning. Tålig mot både torka och väta. Högst avkastningsnivå av gräsen. Kraftigare och djupare rotsystem än något annat gräs och därmed bra struktureffekt i växtföljden. Tålig mot avbetning, men svårt gräs att ha i betet på grund av låg smaklighet. Engelskt rajgräs Bästa gräset för vallar som ska användas till både slåtter och bete, eller som rena betesvallar. Som ren slåttervall fungerar rajgräs däremot inte lika bra och vinterhärdigheten blir sämre. Snabb återväxt, tålig mot hård betning höst och vår, bra marktäckning och tramptålighet. Kräver ett jämnt, intensivt utnyttjande för att trivas bra. Ängssvingel Ersättning för timotej vid låga kvävenivåer. Dåligt komplement till timotej eftersom båda sorterna har ett öppet växtsätt och svag konkurrenskraft mot gräsogräs. slåtter MJÖLK & NÖT

12 12 Rörsvingelblandningar Efter vallåret 2018 är det stort fokus på vallväxternas uthållighet och produktionsförmåga vid värme och torka. Rörsvingelns djupa, kraftiga rotsystem gör dessa blandningar till ett säkert val under torra och varma förhållanden, speciellt vid höga kvävenivåer och/eller på djupa, bördiga jordar. Rörsvingel är ett bra alternativ till dikor och för vallar som ska ligga längre än tre år. Beteskvaliteten under vår och höst är hög. För mer information om kvalitet och tillväxt under torra förhållanden, se avsnittet Torktåliga lusernvallar på sid 16. Rörsvingeldominerade vallar har ofta låga proteinhalter, varför det är viktigt att ha hög klöverandel. Rörsvingelns aggressiva återväxt gör dessutom att det sällan blir problem med höga klöverandelar i återväxten. Vallarna är välbalanserade där rödklöver och timotej växer bra under de första vallåren och vitklöver, rörsvingel och lusern under de senare. Det är viktigt att skörda i rätt tid för att få bra energivärden. Detta gäller både första skörden och återväxten. Timotej Comer har bättre smältbarhet och senare axgång än Switch, men något lägre avkastning. Med ärter eller vicker i växtföljden används lusern Power 4:2, som har god resistens mot ärtrotröta. BLANDNINGSFÖRSLAG 2019 ALLT SÄLJS I RENVARA Rörsvingelblandning 4 Högavkastande blandning lämplig för intensiv vallodling. Täta, aggressiva vallar med god konkurrenskraft mot gräsogräs. God anpassning för varierande jordar. Vinterhärdig. Rödklövern Ilte används från norra Svealand och norrut och i svaga växtföljder i Götaland och Svealand. Taifun är en medelsen sort med marknadens högsta avkastning för Götaland och Svealand. Rödklöver Taifun 3 7 kg Vitklöver Sortblandning 1 2 kg Timotej Comer 10 kg Rörsvingel Kora 9 kg Totalt kg/ha Rörsvingelsblandning lusern Proteinrik, vinterhärdig slåtterblandning för torra jordar i främst östra Götaland och Svealand. På bra lusernjordar kan hela eller delar av rödklövern ersättas av lusern. Tvärtom på sämre lusernjordar. Med ärter eller vicker i växtföljden används lusern Power 4:2. Utan ärtväxter i växtföljden används en blandning av de fyra luserntyperna, för att få en bredare anpassning till olika jordar och skördesystem. Lusern Power 4:2/Sortblandning 5 8 kg Rödklöver Taifun 2 5 kg Timotej Comer 7 kg Rörsvingel Kora 7 kg Cikoria Puna II 0 1 kg Kummin Volhouden 0 1 kg Totalt kg/ha Rörsvingelblandning 2 Högre timotejandel och lägre andel rörsvingel avsedd för treskördesystem. Passar bäst på fuktiga, välgödslade jordar med god vattenhållande förmåga. Relativt tålig mot dålig dränering. Rödklöver Taifun/Ilte 2 5 kg Vitklöver/Alsikeklöver 0 2 kg Timotej Comer 12 kg Rörsvingel Kora 4 kg Ängssvingel 0 2 kg Totalt kg/ha MJÖLK & NÖT slåtter

13 13 Rödklöverblandningar För två och treskördesystem eller slåtter med bete av återväxten. Hög avkastning, speciellt under första vallåret. Lättetablerade vallar som fungerar bra med de flesta insåningsmetoder och på de flesta jordar och bördighetsförhållanden. Relativt tåliga mot torka och värme, samtidigt som tillväxten under kalla och blöta somrar är god. För att öka blandningens tolerans mot torka och värme kan man ersätta max hälften av vit- och rödklöver med lusern. För mer information, se Torktåliga lusernvallar på sid 16. Välj senare eller tidigare sorter av timotej, rajgräs och rödklöver beroende på skördesystem, gödsling etc. Att anpassa rödklövermängden i blandningen till gårdens egna förutsättningar är viktigt. Högre intensitet och gödsling kräver högre rödklövermängd, 4 8 kg/ha. Vid lägre intensitet och gödsling räcker det med 2 5 kg/ha. Vid låga gödslingsnivåer är det bättre att använda käringtandsblandningar. Käringtanden ger torrare, mer lättbärgad grönmassa och är mindre aggressiv mot gräsen. Rödklövers stora nackdel är känslighet för växtföljdssjukdomar. Med för mycket rödklöver i växtföljden blir avkastning och vinterhärdighet sämre. Rotröta och växtföljd Rödklöver är den vanligaste baljväxten i Sverige och odlas ofta år efter år utan uppehåll, vilket lätt leder till rotröta. Avkastningen ökar om man förbättrar växtföljden, dvs har avbrottsgrödor efter rödklövern under två till tre år. Vitklöver uppförökar också rotröta även om den inte visar symptomen så tydligt. Rotröta försämrar klöverns övervintring och orsakar vissa år kraftig utvintring. Enda sättet att förbättra övervintringen och öka skörden är att hålla avstånd mellan klövergrödorna i växtföljden. Det går bra att ha spannmål, oljeväxter eller andra ettåriga grödor, men det går också att variera baljväxterna. Ett alternativ på fastmarksjordar är en blandning av lusern och timotej. Skördenivån är ungefär densamma som för rödklöveroch timotejblandningar. Ilte är en rödklöver av Norrlandstyp som är ett bra alternativ i hela landet, även vid övervintringsproblem eller om växtföljden varit dålig. BLANDNINGSFÖRSLAG 2019 ALLT SÄLJS I RENVARA Rödklöverblandning 4 Bäst anpassad för slåtter med intensiv betning av återväxten, men även för omväxlande användning mellan slåtter och intensivt bete. Kan också användas för rena slåttervallar, men då ersätts delar av rajgräset med ängssvingel/rörsvingel. Använd helst diploida rajgrässorter för att få tätare och slitstarkare tredjeårsvallar. Rödklöver 1 8 kg Vitklöver 0 3 kg Svartkämpar 1 kg Kummin 1 kg Eng rajgräs 8 kg Timotej 8 kg Ängssvingel/Rörsvingel 0 3 kg Totalt kg/ha Rödklöverblandning 9 Anpassad för tvåskördesystem eller slåtter och bete. Vinterhärdig blandning från Götaland till Norrland med 40 55% timotej. Högre andel timotej vid god tillgång på kväve och vatten. Vid lägre kvävenivåer ökas andelen ängssvingel/foderlosta och timotejandelen minskas. Komplettera timotej med foderlosta på torrare jordar och med ängssvingel på fuktigare jordar. Använd fler baljväxter än rödklöver för att få bättre baljväxtproduktion i tredje/ fjärde vallåret. Lusern Karlu/humlelusern på torra jordar och lerjordar, käringtand på dåligt dränerade leror och vitklöver på jordar med god vattenhållande förmåga. Lusern Karlu passar bättre än andra lusernsorter för tvåskördesystem. Anpassa sortvalet av rödklöver och timotej för önskad foderkvalitet och baljväxtandel. För att öka energihalten och få högre skörd första vallåret kan en liten mängd tetraploida rajgräs tillsättas i blandningen. Rödklöver 4 6 kg Vitklöver/Käringtand/ Lusern Karlu 0 3 kg Timotej 8 11 kg Foderlosta/Ängssvingel 4 8 kg Engelskt rajgräs Indicus kg Svartkämpar 0 1 kg Kummin 0 1 kg Totalt kg/ha Rödklöverblandning 10 Artrik slåttervall för dikor och växande nöt. Det breda innehållet av baljväxter, gräs och örter gör blandningen väl lämpad för varierande jordar. Passar bäst för två till tre skördar/år. Den låga rödklöverandelen gör att blandningen även passar för mer långliggande vallar. Rödklöver 2 kg Vitklöver 2 kg Käringtand/Alsikeklöver 2 kg Timotej 6 kg Rörsvingel/Foderlosta 5 kg Eng rajgräs/ängssvingel 5 kg Cikoria 1 kg Kummin 1 kg Totalt 24 kg/ha slåtter MJÖLK & NÖT

14 14 Mjölk & nöt intensivt bete Högavkastande gräs Engelskt rajgräs är det dominerande gräset för intensiv betesproduktion i större delen av världen. Snabb återväxt, tramptåligt och högavkastande vid intensiv betning. Jämn tillväxt från april till slutet av oktober. Det är viktigt med jämn, intensiv gödsling och avbetning över hela säsongen för att få en bra uthållighet och vinterhärdighet. Fungerar bra med både rotationsbetning och kontinuerlig betning. Vinterhärdigheten är betydligt bättre i betesvallar än i slåttervallar och det är ett mycket snabbetablerat, oömt gräs, som redan första året ger god slitstyrka för intensiv betning av nötkreatur. Engelskt rajgräs trivs bra på de flesta väldränerade, bördiga jordar i Götaland och bra lägen i Svealand. Trivs sämre än timotej och ängsgröe på kalla, fuktiga jordar. Diploida engelska rajgräs fungerar bäst i betet. De har visserligen lägre avkastning än de tetraploida sorterna, men å andra sidan ett tätare växtsätt, bättre tramptålighet och högre betesavkastning från och med andra vallåret. Indicus 1 är en ny revolutionerande diploid rajgrässort för intensiv vallproduktion. Vinterhärdigheten är mycket god, samtidigt som tillväxten är kraftig under tidig vår och senhöst. Detta gör Indicus 1 till en utmärkt sort för bete i stort sett året runt. Kombinationen av tidig axgång i förstaskörden, ingen tendens till axgång i återväxtbetet, tät bestockning och mycket hög avkastning, är unik och innebär att Indicus 1 fungerar bra i både betes- och slåttervallar. Ängssvingel och rörsvingel ersätter rajgräsen från Svealand och norrut på grund av bättre vinterhärdighet. Rörsvingel är ett grovt gräs som ställer höga krav på fållindelning för att fungera. Dansk Gräsblandning innehåller en blandning av 60% diploida engelska rajgräs, 15% timotej, 15% rödsvingel och 10% ängsgröe. Alternativ till rena rajgräs på jordar med varierande bördighet och dränering. Gräs som ängsgröe och rödsvingel sprider sig med utlöpare och är bra på att täcka luckor i betesvallen vid vattenkar, drivgångar, fuktiga partier etc. Timotej är ett bra komplement till rajgräs med god tillväxt vid temperaturer under 10 C. Viktigt inslag i produktionsbeten för att hålla hög avkastning även under kyliga vårar och somrar. Trivs bäst med rotationsbetning. Örter ett bra komplement Cikoria Puna II är en högavkastande sort för intensiva produktionsbeten. Högre avkastning, kvalitet och smaklighet än gräs under torra somrar. Passar bäst på bördiga, välgödslade jordar, gärna leror. Tålig mot låga ph-värden. Lika torktålig som lusern. Smakligt och mineralrikt inslag i betet. Kummin är tillsammans med timotej den vallväxt som börjar växa tidigast på våren. Är tålig mot både torka och väta. Långsam etablering, men uthållig även i äldre vallar. Värdefull vallväxt under torra, kyliga vårar och mycket vinterhärdig. Mineralrik. Svartkämpar är en uthållig, slitstark, tramp- och betestålig vallväxt. Bra komplement till gräsen med fin tillväxt under torra, näringsfattiga förhållanden. Kan liksom vitklövern sprida sig i luckor i vallen. Stort innehåll av mineraler. Bästa klöverarterna Rödklöver är en viktig del av en intensiv betesvall. Dubbelt så hög avkastningspotential som vitklöver, bra sommarproduktion även under torra förhållanden och god anpassning till rotationsbetning. Tidiga rödklöversorter som Taifun är uthålliga och produktiva i betesvallar. Vitklöver är ett bra komplement till rödklöver med god uthållighet och marktäckning. Bra avkastning sommartid, framför allt på jordar med god vattenhållande förmåga. Liksom örterna har både vit- och rödklöver en optimal tillväxt mellan C. MJÖLK & NÖT bete

15 15 BLANDNINGSFÖRSLAG 2019 INTENSIVT BETE ALLT SÄLJS I RENVARA Byt ut hela eller delar av vitklöver mot rödklöver för bättre torktålighet. Använd även den högre andelen cikoria/svartkämpar och den lägre andelen gräs. Man kan även använda betesblandningar av enbart cikoria/svartkämpar och klöver för att få bättre produktion under torra och varma förhållanden. Se Torktåliga lusernvallar på sid 16. Engelsk fröblandning 4 Snabbetablerad, högavkastande och slitstark blandning. Tålig mot mycket intensiv betning. Bra till både kontinuerlig betning och rotationsbetning. Vitklöver Sortblandning 2 3 kg Rödklöver Taifun 0 2 kg Engelskt rajgräs Indicus 1 Dansk gräsblandning (se sidan 7) kg Svartkämpar 0 2 kg Totalt kg/ha Engelsk fröblandning 5 Artrik, högavkastande blandning för intensiv rotationsbetning i Götaland och Svealand. Lägre andel rajgräs och högre andel timotej, ängssvingel, ängsgröe och rödsvingel. Vitklöver Sortblandning 2 3 kg Rödklöver Taifun 2 3 kg Cikoria Puna II 1 kg Svartkämpar 1 kg Kummin Volhouden 0 5 kg Dansk gräsblandning (se sid 7) 0-5 kg Olssons gräsblandning (se sidan 7) kg Totalt kg/ha Engelsk fröblandning 8 Artrik, högavkastande blandning för intensiv rotationsbetning i Götaland och Svealand. Hög rajgräsandel. Vitklöver Sortblandning 3 kg Rödklöver Taifun 0 3 kg Cikoria Puna II 1 2 kg Kummin Volhouden 1 2 kg Svartkämpar 0 3 kg Timotej 5 7 kg Engelskt rajgräs Indicus kg Totalt kg/ha Mjölk & nöt extensivt bete Tåliga gräs Ängsgröe är ett lågavkastande betesgräs med tätt och lågt växtsätt. Mycket vinterhärdigt, tramptåligt och slitstarkt. Trivs bra på fuktiga jordar och mulljordar. Sprider sig med utlöpare. Kräver relativt mycket kväve för att trivas. Rödsvingel kompletterar ängsgröe med bra anpassning till låg kvävetillförsel och torra förhållanden. Sprider sig med utlöpare. Uthålliga baljväxter Vitklöver har god förmåga att anpassa sig och överleva oberoende av betessystem. Vinterhärdig och uthållig. Bladrikt växtsätt som gör att den sällan förväxer. God anpassning till långliggande vallar. Käringtand kan vara ett bra komplement till ängsgröe, vitklöver och rödsvingel i svagt gödslade vallar med betydligt bättre torktålighet. Smaklig betesväxt med högt näringsvärde. BLANDNINGSFÖRSLAG 2019 EXTENSIVT BETE ALLT SÄLJS I RENVARA Engelsk fröblandning 9 Passar bra för diko- och mjölkproduktion, när det dagliga foderintaget inte bara kommer från betet. Vinterhärdig blandning för långliggande vallar. Timotej och ängssvingel producerar bra under de första två vallåren, därefter dominerar ofta ängsgröe kraftigt. Viktigt med putsning/avbetning under de två första åren för att gynna ängsgröe och rödsvingel. Vitklöver 2 3 kg Käringtand 0 2 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) kg Totalt kg/ha bete MJÖLK & NÖT

16 16 Torktåliga lusernvallar Efter torkan och värmen under 2018 och hotet om ett förändrat klimat kan det finnas anledning att se över sammansättningen av gårdens vallblandningar. Att använda lusernblandningar på exempelvis 20 25% av gårdens slåtterareal kan vara en försäkring för att ha bättre vallproduktion även under torra och varma förhållanden. Dock passar lusern inte på alla jordar. Lusern trivs bäst på lätta jordar med ph över 6 och är beroende av en artspecifik kvävefixerande bakterie i jorden. Vi rekommenderar att använda förympat frö. Det kan ta tid att bygga upp tillräcklig bakterieflora i marken för att uppnå optimal produktion. Därför kan det dröja innan lusern fungerar bra på gården. Undvik lusern på vattenhållande, kapillära jordar, liksom på mulljordar och jordar med ph-värde under ca 5,8. Värme och torka Vallens tillväxtpotential styrs till stor del av dagstemperaturen. Gräsen har optimal tillväxt vid en dagstemperatur mellan 8 och 20 C, medan baljväxternas och örternas optimala tillväxt sker vid en dagstemperatur mellan 12 och 24 C. Vid lägre och högre temperaturer minskar tillväxten för att till slut upphöra. I praktiken får också dagstemperaturen en stor betydelse för hur de olika typerna av vallväxter konkurrerar med varandra i blandningen. Vid dagstemperaturer mellan C tar gräsen väldigt effektivt upp kalium och fosfor ur marken, även vid låga halter. Baljväxter och örter däremot har svårt att konkurrera med gräsen om kalium och fosfor vid dessa temperaturer. Deras konkurrensförmåga i vallen minskar därför. När dagstemperaturen går över 20 C minskar gräsens förmåga att konkurrera om tillgängligt kalium och fosfor. Därför tar baljväxter och örter i praktiken över i blandvallar när temperaturen stiger över 24 C. Vatten är den andra huvudfaktorn för vallens tillväxt. Generellt kan man säga att för varje mm regn växer vallen ca 20 kg ts/ha. Detta oavsett om vattnet tas upp från den mängd som finns lagrat i marken eller direkt från de översta jordlagren efter ett regn. Tillgång på kväve har också stor effekt på hur effektivt vattnet används. Vid god kvävetillgång kan vallen växa dubbelt så mycket på samma vattenmängd. Därför är baljväxter väldigt effektiva vid torra förhållanden. Av det vatten som växterna använder utnyttjas bara 1% till tillväxt medan 99% avdunstar från bladmassan. Ju mer grönmassa desto större vattenförbrukning. Blålusern efter tre månaders torka. Dagstemperaturens påverkan Vid dagstemperaturer under 12 C sker egentligen ingen förändring av vallväxternas smältbarhet. Gräsens höga fiberandel i kombination med en hög smältbarhet gör dem till ett överlägset foder i sval temperatur. Vid dagstemperaturer mellan C försämras smältbarheten gradvis i gräsens blad och strån dubbelt så fort i stråna jämfört med bladen. Baljväxternas och örternas stjälkar försämras i samma takt som gräsens strån. Däremot bibehålls kvaliteten i bladen trots högre temperatur. Vid dagstemperaturer över 20 C sker en mycket snabb försämring av gräsens smältbarhet och av baljväxternas och örternas stjälkar. Men ju varmare dagar, desto bättre kvalitet får baljväxternas och örternas blad, jämfört med gräsen. Rotsystemets betydelse Vallväxter kan delas in i tre grupper beroende på torktålighet. Samtliga växter är egentligen lika beroende av samma mängd vatten per kg tillväxt per hektar, men deras rotsystem har olika förmåga att ta upp vatten ur marken. En ökad andel djuprotade arter ger på lång sikt en förbättrad markstruktur och en luckrare jord på djupet. En förändring som också gör det möjligt för arter med grundare rotsystem att ta upp mer vatten ur marken. Arter med mycket djupt rotsystem som kan klara sig nästan helt utan sommarnederbörd. Lusern och cikoria. Arter med måttligt djupt rotsystem. Rödklöver, käringtand, svartkämpar, kummin, rörsvingel, hundäxing, foderlosta. Arter med grunt rotsystem och helt beroende av nederbörd och/eller vattenhållande jordar för att avkasta bra. Vitklöver, alsikeklöver, timotej, ängssvingel, ängsgröe, rödsvingel, engelskt rajgräs. Förbättrad produktivitet Vallens tillväxt styrs huvudsakligen av tre faktorer: näring, vatten och temperatur. Eftersom vi varken kan påverka temperatur eller nederbörd finns det egentligen bara tre sätt att förbättra vallens produktionsförmåga, förutom bevattning. Öka andelen djuprotade arter i vallen för att komma åt mer vatten i marken. Öka kvävetillgången för att använda det vatten som finns effektivare. Anpassa skötseln av slåtter- och betesvall enligt arternas optimala temperaturintervall. Krav på jord och näring Lusern har högre avkastning i 3 4 åriga vallar än de andra baljväxterna och därför också större krav på kalium- och fosforgödsling. På djupa, bördiga leror kan den ta upp mycket näring från djupt liggande jordlager, men på grundare jordar är den beroende av riklig näringstillförsel. Ska man dra full nytta av lusernens förmåga att tåla torka måste den odlas på de bästa, mest välgödslade skiftena på gården. Brett sortmaterial Lusern finns vild i två underarter som har exakt likadana blad och stjälkar och fritt korsar sig med varandra. Den ena underarten har gula blommor, utlöpare och djupt liggande rothals, flera pålrötter, extremt god vinterhärdighet och låg fröproduktion. Den andra underarten har blålila blommor, en djup pålrot, ytlig rothals, mycket hög fröproduktion, sämre vinterhärdighet och väldigt snabb återväxt. Det finns inga tidiga eller sena sorter som hos exempelvis rödklöver. Nästan alla förädlade sorter har genetiskt material från bägge underarterna. VÅRA UTVALDA VALLAR torktåliga

17 17 Sorter Luzelle är en fransk sort med försänkt rothals. Därför tål den tramp, bete och körning med tunga fordon bättre än traditionella sorter. Den har lägre avkastning de första åren och spädare stjälk än de andra sorterna med blålila blommor. Luzelle är lämplig till såväl bete och rundbalsensilage som till höproduktion. Ludelis är en ny fransk lusernsort som har god avkastning även på sandjordar med lågt ph. Sorten har snabb och jämn uppkomst och är vinterhärdig. Ludelis ger hög avkastning och har god sjukdomsresistens. Power 4:2 är en högavkastande amerikansk lusern för slåttervallar. Bästa lusersorten i växtföljder med ärter och vicker, eftersom den har god resistens mot ärtrotröta. Anpassad för intensiv odling i långliggande vallar. Frisk och med bladrikt växtsätt. Karlu är en estnisk sort med mestadels gula blommor. Mycket vinterhärdig, betestålig och extremt torktålig. Sprider sig med utlöpare. Bästa sorten för vallar som ska ligga mer än fyra år och där återväxten alltid betas, eller för permanenta betesvallar. Mycket långliggande. Tål stående vatten bättre än andra lusernsorter. Cirka 10% lägre avkastning än sorterna med blålila blommor. Humlelusern är en spenslig lusernart med späd bladmassa och tunn, halvliggande stjälk. Ettoch tvåårig art med snabb etablering. Sprider sig genom självsådd. Lätt att samodla med andra baljväxter som rödklöver, käringtand och vitklöver. Odling av lusern Lusern trivs bäst på djupa, bördiga, väldränerade jordar. Undvik vattenhållande jordar, högt grundvatten, kalla lägen med risk för frost och ph-värden under 5,8 6,0. Kan man odla höstraps och höstvete fungerar lusern nästan alltid bra. Jordar där timotej och vitklöver går bättre än andra vallväxter är däremot oftast för vattenhållande. Vid sådd är det viktigt att vara extra noggrann. Lusern behöver ljus och värme för en bra etablering och varken för kall, torr eller blöt såbädd. Den är känsligare än rödklöver för putsning, betning och skuggning av insåningsgrödan. Om förhållandena inte är optimala är det extra viktigt att välja rätt sort. Har man inte odlat lusern förut måste man ympa fröet med bakteriekultur för lusern. Speciellt viktigt på jordar med ph-värde mellan 5,8 och 6,5. Ju lägre ph, ju blötare jord och ju kallare temperatur vid sådd, desto viktigare blir ympningen. Vid ph över 6,5 finns det normalt tillräckligt med bakterier. Bakterierna fixerar inte kväve förrän temperaturen kommer över 12 C, så det är oftast bäst att så lusernvallarna sist i vårbruket. En blandning av flera lusernsorter ger i praktiken oftast säkrare etablering. BLANDNINGSFÖRSLAG 2019 ALLT SÄLJS I RENVARA Växtföljdsblandning lusern Alternativ till rödklövervallar för de flesta fastmarksjordar med ph över 6,0. Odlingssäker blandning för treskördesystem där lusern och timotej kompletterar varandra väl. Lusern växer bäst i återväxten och under varma och torra år, timotej i förstaskörden och under kalla, blöta år. Lusern går normalt i blom i mitten av juni, vilket passar bra med axgången för timotej. På skiften med varierande jordar, där man vill ha högre baljväxtandel, är käringtand ett bra komplement. Käringtand växer bra på de delar av åkern som är för blöta eller har för lågt ph-värde för lusern. I intensiv odling på bördiga jordar kan en del timotej ersättas av rörsvingel, i mindre intensiv odling ängssvingel. På torra jordar kompletteras timotej med svartkämpar. Använd sortblandningar av lusern för säkrare etablering och stabilare foderkvalitet. Till nöt och mjölkkor används oftast 10 kg vardera av timotej och lusern. Till får och i proteinvallar används 12 kg lusern och 8 kg timotej. Lusern 5 12 kg Käringtand 0 5 kg Timotej 8 10 kg Ängssvingel/Rörsvingel 0 3 kg Svartkämpar 0 2 kg Totalt kg/ha Gotlandsblandning 1 Lusernblandning för jordar som är för torra för rödklöver. Anpassa gräsen efter skördesystem och önskad foderkvalitet. Timotej för bra jordar, hög foderkvalitet och hög lusernandel. Hundäxing för torra jordar, dikor och låg lusernandel. Rörsvingel för intensiv odling på bördiga lerjordar. Foderlosta i mer extensiva skördesystem och långvariga vallar. Olssons Gräsblandning ihop med lusernsorterna Luzelle och Karlu och svartkämpar i vallar för både bete och slåtter. Lusern/Humlelusern kg Hundäxing Donata/Foderlosta/ Rörsvingel/ Timotej/Olssons Gräsblandning (se sid 7) 8 10 kg Svartkämpar 0 2 kg Totalt kg/ha Gotlandsblandning 2 Slåtter och betesblandning för varierande jordar, myrjordar, dåligt dränerade leror och jordar med varierande dränering. Käringtand ger bra avkastning på jordar som är för blöta för lusern. På varierande jordar kan man förslagsvis blanda 5 kg vardera av käringtand och lusern. Är betet viktigt, använd alternativet med vitklöver och lägre lusernandel. Karlu är den säkraste lusernsorten på jordar med högt grundvatten, pga sitt stora, fintrådiga rotsystem. Lusern 0 8 kg Käringtand 5 8 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 10 kg Svartkämpar 1 2 kg Kummin 1 2 kg Vitklöver 0 2 kg Totalt kg/ha Lusernblandning 3 Blandningsförslag med både rödklöver och lusern för bördigare jordar och mer intensiva skördesystem i östra Sverige. Passar bäst för jordar med bra tillgång på vatten och näring. Hög lusernandel på torra jordar, hög rödklöverandel på fuktiga jordar. Relativt betestålig i återväxten, beroende på sortval. Använd blandningar med flera sorter av rödklöver, timotej och rajgräs för jämnare foderkvalitet. För intensiv vallodling se även Rörsvingelblandning Lusern på sidan 12. Lusern 5 8 kg Rödklöver 2 5 kg Timotej 5 kg Eng rajgräs 3 kg Hundäxing/Ängssvingel 2 kg Totalt 20 kg/ha Lusernblandning 5 Lik Gotlandsblandning 1, men med ett betydligt mer artrikt och varierat innehåll. Passar bäst för mindre intensiv vallodling. Smaklig, lättetablerad blandning för varierande förhållanden. Lusern 9 kg Foderlosta/Timotej 5 10 kg Rödklöver 1 kg Käringtand 1 kg Humlelusern 1 kg Svartkämpar 1 kg Kummin 1 kg Eng rajgräs 1 kg Totalt kg/ha torktåliga VÅRA UTVALDA VALLAR

18 18 Vallar för fuktiga jordar Timotej finns med i de flesta av våra blandningsförslag för fuktiga jordar. Det är viktigt att komplettera med aggressiva gräs med utlöpare, som t ex rörsvingel, foderlosta och ängsgröe, för att få bättre konkurrenskraft mot gräsogräs och bra bärighet på vallen. Alsikeklöver ett bra alternativ på jordar där klöverarterna inte trivs. Rörflen är ett högavkastande gräs med flexibel användning till halm och foder och ett intressant alternativ för permanent långliggande vall på mycket fuktiga jordar. Bästa gräsen Timotej tål stående vatten och vattensjuka jordar bra. Mycket vinterhärdig, klarar vårfrost och växer bättre än andra vallgräs vid låga temperaturer. Etablerar sig snabbt och ger höga skördar redan första vallåret. Trivs bäst med rik tillgång på kväve och ger en god foderkvalitet. Dock kan det glesa växtsättet innebära att kvickrot får fäste i vallen och timotej bildar inte en tillräckligt bra vallsvål att köra på. Rörsvingel och foderlosta är intressanta samodlingsgräs till timotej. De utvecklas långsamt under insåningsåret, men sprider sig med utlöpare och bildar med tiden täta bestånd med god konkurrenskraft mot ogräs. Bägge har djupa, kraftiga rotsystem som skapar en vallsvål med god bärighet. Rörsvingel har mycket god vinterhärdighet i hela landet och klarar även dålig dränering. Foderlosta är lika vinterhärdig, men tål inte översvämningar lika bra. Rörflen används på jordar som är för blöta för de andra vallväxterna. Mycket vinterhärdig och uthållig, passar bäst för långliggande vallar. Etableringen är långsam. Rörflen sprider sig med utlöpare och bildar med tiden täta bestånd med god bärighet. Den är svår att samodla och sås helst i renbestånd eller ihop med en liten mängd alsikeklöver. Rörflen ger grovt, kraftigt gräs med låg smältbarhet som är bra foder till lågproducerande djur, t ex dikor. Används även för halmproduktion, antingen vår- eller sommarskördad. Tål stående vatten Alsikeklöver tål bättre än andra klöverarter stående vatten, översvämning, dålig dränering och lågt ph-värde. Även bra mot markpackning. Den diploida sorten Aurora är en späd, uthållig alsikeklöver, som inte blir lika grov som de tetraploida sorterna. Välj rätt vallväxt Timotej/Olssons gräsblandning Timotej passar för slåtter, lågt ogrästryck och treåriga vallar. Olssons gräsblandning passar för bete, högt ogrästryck och långliggande vallar. Rörsvingel/foderlosta Rörsvingel passar bäst för tre-fyra skördar/år, foderlosta för två/år. Bägge fungerar bäst i långliggande vallar. Alsikeklöver/vitklöver Alsikeklöver passar bäst för tre- till fyraåriga vallar med dålig dränering och för slåttervallar med få skördar/år. Vitklöver passar bättre för långliggande vallar, bete och intensivare skördesystem. Rödklöver/vitklöver Rödklöver passar bäst för slåtter och kortvariga vallar, vitklöver för bete och mer långliggande vallar. BLANDNINGSFÖRSLAG 2019 ALLT SÄLJS I RENVARA Vallblandning 1 fuktiga jordar Artrik blandning för jordar med dålig dränering. Den breda artsammansättningen gör den väl anpassad till varierande bördighet och dränering. Alsikeklöver 3 kg Käringtand 3 kg Vitklöver/Rödklöver 2 kg Cikoria 1 kg Kummin 1 kg Timotej 5 8 kg Foderlosta/Ängssvingel 5 8 kg Totalt kg/ha Vallblandning 2 fuktiga jordar Slåtterblandning för tvåskördesystem på fuktiga jordar. Högre timotejandel i kortvariga vallar, högre andel foderlosta i mer långliggande vallar. Den högre utsädesmängden vid högre andel foderlosta. Alsikeklöver 0 5 kg Timotej 5 13 kg Foderlosta 5 15 kg Totalt kg/ha Vallblandning 4 fuktiga jordar Smaklig betesblandning för jordar med varierande dränering eller områden med hög nederbörd. Hög andel baljväxter och örter. Passar bra till både slåtter och bete. Vitklöver 2 kg Alsikeklöver 2 kg Kummin 2 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) kg Totalt kg/ha Käringtandsblandning 1 Bästa blandningen för dåligt dränerade eller svårodlade lerjordar, där lusern och rödklöver inte trivs. Används till både slåtter och bete. Käringtand 8 12 kg Timotej, sen/olssons gräsblandning/ Foderlosta kg Totalt kg/ha Rörsvingelblandning fuktiga jordar Intensiv vallblandning med hög gräsandel för ensilage/återväxtbete på kväverika mulljordar. Passar bäst för vallar som ska ligga mer än tre år eller för jordar med högt ogrästryck. Kan även användas som ren betesvall. Alsikeklöver/Vitklöver 0 3 kg Timotej/Olssons gräsblandning (se sid 7) 5 10 kg Rörsvingel kg Totalt kg/ha Rörflensblandning fuktiga jordar För jordar som är för dåligt dränerade för timotej, rörsvingel och foderlosta. Kan användas till både halm och grovfoder. Viktigt att sådden av rörflen sker under goda förhållanden, med rätt sådjup, temperatur och fuktighet. Alsikeklöver 0 2 kg Rörflen 15 kg Totalt kg/ha VÅRA UTVALDA VALLAR fuktiga jordar

19 19 Käringtandsvallar Käringtand är en av de smakligaste vallväxterna och en intressant baljväxt i växtföljden, eftersom den helt saknar släktskap med såväl klöver som lusern och ärtväxter. Bra alternativ på klövertrötta jordar som är för blöta eller har för lågt ph för lusern. Bästa baljväxten för hö. Används till både slåtter och bete och tål både torka och blöta jordar. Passar bra i extensiv vallodling. Hög proteinkvalitet Käringtand skiljer sig från andra baljväxter genom sitt innehåll av kondenserade tanniner, vilket både har positiva effekter på djurhälsan och förbättrar nedbrytningen av proteiner. De kondenserade tanninerna gör att proteiner i högre grad bryts ner i tunntarmen på djuren, vilket innebär att de kan utnyttja en större del av näringsinnehållet. Studier visar även på ett ökat proteininnehåll i mjölk från kor som utfodrats med ensilage från käringtand. Forskning har visat att kondenserade tanniner minskar risken för trumsjuka. Dessutom verkar tanninerna hämma mängden inälvsparasiter hos djuren. Alternativt innebär det högre proteinupptaget i tunntarmen att antikropparna mot parasiterna blir fler, vilket i sin tur gynnar djurens motståndskraft. Tålig baljväxt Käringtand är en uthållig, långliggande baljväxt. Mycket torktålig, gynnas av höga temperaturer och växer bäst under sommaren. Främjas av ljus och värme och bör därför inte skuggas av skyddsgrödan. Trivs bäst vid låg till måttlig gödsling och i mindre intensiva skördesystem. Bästa baljväxten på svårodlade lerjordar, där klöver och lusern sällan trivs. Käringtand kräver god fukt vid sådd och en temperatur på C för lyckad etablering. Fungerar bäst med insådd i grönfoder eller i renbestånd. Har man inte odlat käringtand förut, måste fröet ympas med artspecifik bakteriekultur, se sidan 7. Käringtand BLANDNINGSFÖRSLAG 2019 ALLT SÄLJS I RENVARA Växtföljdsblandning käringtand Alternativ till rödklöver på klövertrötta jordar som är för blöta eller har för lågt ph för lusern. För två eller tre skördar/år eller slåtter och bete av återväxten. Hög, uthållig foderkvalitet genom hög andel sen timotej. Käringtand 5 8 kg Timotej, sen kg Totalt 20 kg/ha Växtföljdsblandning 2 käringtand/lusern Alternativ till rödklöver på klövertrötta jordar. Lusern är ett bra komplement till käringtand genom bättre tillväxt på bördiga, välgödslade jordar. För två eller tre skördar/år eller slåtter och bete av återväxten. Hög, uthållig foderkvalitet genom hög andel sen timotej. Käringtand 3 5 kg Lusern Karlu 3 5 Timotej, sen 8 12 kg Totalt 20 kg/ha Käringtandsblandning 1 Hö- och proteinblandning avsedd för en eller två skördar/år, eller bete av återväxten. Använd Olssons gräsblandning om återväxten ska betas regelbundet. Timotej passar bäst på fuktiga jordar och i vallar som ska ligga tre till fyra år. Foderlosta passar bäst på jordar som är för torra för timotej och i mer långliggande vallar. Med mer käringtand blir vallen mer proteinrik. Käringtand 8 12 kg Timotej, sen/ Olssons gräsblandning (se sid 7)/ Foderlosta 5 kg Totalt kg/ha Käringtandsblandning 4 Örtrik blandning som passar bra till hö, ensilage och återväxtbete. Vid lågt betestryck kan den också användas som ren betesvall. På varierande jordar och när vallen ska användas till ensilage eller bete kan man eventuellt lägga till 1 kg vitklöver eller alsikeklöver (använd dock inte alsikeklöver till hästar). Käringtand 5 kg Kummin 1,5 kg Svartkämpar 1,5 kg Pimpernell 0 1 kg Lusern Karlu 0 1 kg Vitklöver/Alsikeklöver 0 1 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 10 kg Totalt kg/ha Rödklöverblandning 11 Vinterhärdig blandning med hög andel baljväxter. Bra för både kortvariga och långliggande vallar, beroende på val av arter. Rödklöver 3 5 kg Käringtand/Lusern 5 kg Timotej 5 7 kg Foderlosta 5 kg Ängssvingel 0 2 kg Totalt kg/ha Slåtterängsblandning 1 Artrik hö och betesblandning för magra, torra jordar. Vitklöver 0 1 kg Käringtand 4 kg Humlelusern/Lusern 4 kg Pimpernell 1 kg Kummin 1 kg Svartkämpar 1 kg Timotej/Ängssvingel 5 kg Foderlosta 5 kg Totalt kg/ha Slåtterängsblandning 2 Artrik höblandning för näringsrika jordar. Passar bra på jordar med varierande bördighet och dränering. Rödklöver 1 kg Alsikeklöver 1 kg Käringtand 3 kg Humlelusern 1 kg Lusern 1 kg Kummin 1 kg Pimpernell 1 kg Svartkämpar 1 kg Timotej, sen 5 kg Foderlosta 5 kg Totalt 20 kg/ha käringtand VÅRA UTVALDA VALLAR

20 20 Slåttervallar för häst Grovfoder (hö eller ensilage) är basen i hästens foder. Ett bra grovfoder är smakligt, håller god hygienisk kvalitet och täcker stora delar av hästens näringsbehov. Våra blandningsförslag är artrika med flera olika grässorter. Örterna ger ett bra tillskott av mineraler och vitaminer till vinterfodret. Baljväxter som lusern och käringtand är bra vid låga kvävenivåer och för ekologisk odling. Artrika blandningar har många fördelar, både för odlingen och det färdiga fodret. Även hästar behöver en varierad diet, med bra sammansättning av fibrer, mineraler och kolhydrater. Med fler arter i vallen ökar tåligheten mot både torka och stående vatten, återväxten blir snabbare, kvävefixeringen bättre och uthålligheten i äldre vallar ökar. Tåliga gräs Timotej är ofta en stor andel av vallen, eftersom det har ett fodervärde som passar hästar och de gärna äter det. Odlingsmässigt fungerar det bra med hög avkastning och ett upprätt växtsätt. Dessutom är timotej lätt att torka. Ofta blandar man timotejsorter av olika tidighet för att få jämn kvalitet och tillväxtrytm. Höga timotejandelar fungerar bäst i två- till treåriga vallar med god tillgång på vatten och en kvävegiva på kg/ha och skörd. Foderlosta och rörsvingel är utmärkta komplement till timotej, med god torktålighet, uthållighet och konkurrensförmåga mot ogräs. Det djupa, kraftiga rotsystemet ger slitstyrka och bra jordstruktur. Foderlostan har hög förstaskörd, men långsam återväxt. Den har ett lättorkat strå, som ger bra struktur till fodret, både i förstaskörden och i återväxten. Rörsvingel är ett grovt gräs med mycket snabb, bladrik återväxt utan stråskjutning. Vid låga kvävegivor och på magra jordar minskar man andelen timotej och ökar istället ängssvingel och rödsvingel. Ska återväxten betas, eller vallen med tiden användas som betesvall, använd Olssons Gräsblandning, se sidan 7. Ängssvingel är ett vinterhärdigt gräs för slåtter och bete. Ängssvingel har relativt god återväxt och tål tramp. Passar bäst på kalla, fuktiga jordar med låg näringstillförsel. Proteinrika baljväxter Baljväxter är ett bra komplement till gräs genom högt innehåll av mineraler och vitaminer, lågt sockerinnehåll och hög proteinhalt vid tidig skörd. Med stor andel baljväxter i vallen minskar behovet av extra kvävetillförsel i odling och proteintillskott vid utfodring. Lusern är en klassiker som hästfoder. Den är högavkastande, smaklig, mineralrik och har fin fiberkvalitet. Går bra att blanda med gräs på de flesta bördiga, väldränerade jordar, speciellt i södra och östra Sverige. Lusernblandningar får ofta hög gräsandel i förstaskörden och hög lusernandel i återväxtskördarna. Lämplig kvävegiva med 5 kg lusern/ha i blandningen är kg N/ha och skörd. För mer information om lusern, se sid 16, Torktåliga lusernvallar. HÄST slåtter

21 21 Käringtand är lättodlad och anspråkslös. Den är inte aggressiv och ger en stabil andel i vallen. Käringtand är späd och lätt att torka till hö, men ger lägre avkastning/ha än lusern. Mineralrika örter Örter är ett bra komplement i vallen genom relativt högt innehåll av mineraler och vitaminer. Bra tillväxt under torra, varma förhållanden när gräsen producerar dåligt. Kummin är uthållig och passar bra i vallar som ska ligga tre till sex år. Aromatisk växt som ger god lukt åt hö och ensilage. Den är mineralrik, har högre fetthalt än andra vallväxter och är lättorkad till både hö och hösilage. Tillväxtrytmen passar bra i ett tvåskördesystem för timotej. Svartkämpar och pimpernell trivs bäst på måttligt vattenhållande jordar med låg till medelhög (0 70 kg N/ha och skörd) gödslingsnivå. BLANDNINGSFÖRSLAG 2019 ALLT SÄLJS I RENVARA Timotejblandning 2 En blandning med hög andel (50 70%) timotej, kompletterat med ängssvingel och rörsvingel/foderlosta. Passar bäst för trefyraåriga vallar på jordar med god tillgång på både vatten (gärna lerjord) och näring ( kg N/ha och skörd). Rörsvingel/foderlosta har en viktig funktion i blandningen genom positiva effekter på markstrukturen och god konkurrenskraft mot kvickrot och andra gräsogräs i äldre vallar. Timotej kg Foderlosta/Rörsvingel 3 4 kg Ängssvingel 2 kg Lusern 0 5 kg Kummin 0 1 kg Totalt kg/ha Timotej & foderlostablandning Höblandning för långliggande vallar. Anpassad för två skördar/år och medelhöga kvävegivor ( kg N/ha och skörd). Mycket god vinterhärdighet. Torktålig, men även bra på fuktiga jordar. Timotej 8 10 kg Foderlosta 8 12 kg Lusern/Käringtand 0 5 kg Kummin 0 1 kg Totalt kg/ha Hästblandning 4 slåtter Örtrik blandning med käringtand och lägre timotejandel än Timotejblandning 2. Passar bäst för medelhöga kvävenivåer (60 70 kg N/ha och skörd). Vid lägre gödselnivåer kan en del timotej ersättas av rödsvingel eller ängssvingel. Fungerar även bra med varierande jord, dränering och gödsling. Timotej 8 10 kg Foderlosta 3 5 kg Ängssvingel/Rödsvingel 2 4 kg Käringtand 3 kg Kummin 1 kg Svartkämpar 1 kg Pimpernell 0 1 kg Totalt kg/ha Hästblandning 6 slåtter Käringtand och lusern, samt en lägre andel timotej, gör denna blandning bättre anpassad till ekologisk produktion och torrare jordar, jämfört med tidigare blandningar. Käringtand 3 5 kg Lusern Karlu 3 5 kg Timotej 5 kg Foderlosta 5 kg Rödssvingel/Hundäxing 0 5 kg Kummin 1 kg Svartkämpar 1 kg Pimpernell 1 kg Totalt kg/ha Hästblandning 12 slåtter Hög andel grova gräs med låg sockerhalt, som rörsvingel och tidig timotej. Passar bra på bördiga jordar och som vinterfoder till hästar med lågt näringsbehov. Väl lämpad för bete av återväxten. Rörsvingel 4 5 kg Hundäxing Donata 4 5 kg Rödsvingel 4 5 kg Timotej, tidig 4 5 kg Lusern 0 5 kg Kummin 0 1 kg Totalt kg/ha Hästblandning 13 slåtter Spädare gräsblandning som passar bra på fuktiga, kalla jordar. Betestålig och anpassad för långliggande vallar. Bra timotejandel, 45%, för måttlig kvävetillförsel och skördeintensitet. Väl lämpad för vallar som används till slåtter de första åren och sedan övergår till betesvallar. Olssons Gräsblandning (se sid 7) kg Käringtand 1 3 kg Kummin 0 1 kg Svartkämpar 0 1 kg Totalt kg/ha Hästblandning 14 slåtter Bättre anpassad för magrare jordar och lägre näringstillförsel än Hästblandning 13, pga den högre andelen svingelarter. Fungerar bra även på jordar med varierande dränering, jordart och bördighet. Bra foder till lättfödda hästar. En skörd plus eventuellt återväxtbete. Uthållig slåtterblandning. Timotej, tidig 5 kg Ängssvingel 5 kg Rödsvingel 10 kg Rörsvingel 5 kg Käringtand 1 3 kg Kummin 0 1 kg Totalt kg/ha Lusernblandning 7 Protein- och ensilageblandning med mycket hög lusernandel. Används istället för rena lusernvallar, som ger stort inslag av ogräs, speciellt under vintern. Lusern 17 kg Timotej 3 kg Totalt 20 kg/ha slåtter HÄST

22 22 Betesvallar för häst Lågt näringsbehov Alla hästar har ett underhållsbehov av foder och näring, som varierar beroende på ras, vikt och arbetsinsats. Fullblod har t ex behov av mer foder än ponnyer och kallblod. Våra förslag är artrika och har en hög andel rörsvingel och rödsvingel. Dessa passar för hästar med lågt näringsbehov. BLANDNINGSFÖRSLAG 2019 ALLT SÄLJS I RENVARA Hästblandning 3 Slitstark, lättetablerad blandning som passar på de flesta jordar. Kan kompletteras med örter och baljväxter, för att få högre tillväxt under sommaren och en mer varierad betessammansättning. Bra blandning för vallar som används till slåtter de första åren och sedan till bete. Öka utsädesmängden med 25 30% om vallen måste betas under insåningsåret. Normalt betestålig från 12 månader. Käringtand/Lusern Karlu 0 2 kg Kummin 0 1 kg Svartkämpar 0 2 kg Cikoria 0 1 kg Humlelusern 0 1 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 20 kg Totalt kg/ha Hästblandning 4 bete Artrik blandning för näringsrika, bördiga jordar, gärna leror. Ger ett bete med grov struktur och låg sockerhalt. Tål både torra och blöta förhållanden. Långsam etablering genom den höga andelen rörsvingel. Bildar med tiden täta, tramptåliga bestånd med mycket god uthållighet. Bör betas försiktigt de första 18 månaderna efter sådd. Rörsvingel är slitstarkt, vinterhärdigt och utmärkt som betesgräs för lättfödda hästar. Längre tillväxtperiod på hösten än andra gräs. Käringtand 2 kg Kummin 1 kg Svartkämpar 1 kg Cikoria 0 1 kg Humlelusern 0 1 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 10 kg Rörsvingel 10 kg Totalt kg/ha Hästblandning 12 bete En slitstark blandning av amerikansk typ, rajgräsfri och med lågt sockerinnehåll. Tål värme och torka. Bred blandning av gräs som passar jordar med varierande bördighet, jordart och dränering. Hög andel grova gräs som passar bra till vuxna hästar med måttliga foderbehov. Bör betas försiktigt de första 18 månaderna efter sådd. På näringsfattiga jordar kan man ersätta hela eller delar av rörsvingeln med rödsvingel och ängssvingel. Svartkämpar 0 2 kg Rörsvingel 7 kg Hundäxing 7 8 kg Rödsvingel 7 8 kg Timotej 7 8 kg Totalt kg/ha HÄST bete

23 23 Högt näringsbehov Utöver underhållsbehovet behöver dräktiga eller digivande ston, växande unghästar och hästar som arbetar hårt mer foder. BLANDNINGSFÖRSLAG 2019 ALLT SÄLJS I RENVARA Hästblandning 2 Tramptålig, högavkastande blandning som ger ett näringsrikt bete med hög halt av mineraler och vitaminer. För hästar med stort proteinbehov, till exempel fölston och unghästar, använd alternativet med 1 2 kg vitklöver/ha. Passar bäst på bördiga, varma jordar med ph över 5,9 6,0. Mycket torktålig, men passar inte på kalla, fuktiga jordar och mullfattiga leror. Vinterhärdig från Götaland till Svealands slättbygd. Bra höstbete. Kräver god fållindelning och ett relativt stort djurantal, så att betet hela tiden kan hållas tätt och smakligt. Snabbetablerad blandning som kan betas efter fyra månader. Vitklöver 0 2 kg Käringtand 3 kg Lusern Luzelle 3 kg Cikoria 1 kg Svartkämpar 1 kg Dansk gräsblandning (se sid 7) kg Totalt kg/ha Hästblandning 9 Samma typ som Hästblandning 2, men klarar kallare, fuktigare förhållanden bättre. Allsidig, artrik blandning som passar bra för de flesta odlingsförhållanden. Härdig och uthållig för Götaland och Svealand. Kan betas från 12 månader. Vitklöver 0 2 kg Käringtand 3 5 kg Cikoria 1 kg Svartkämpar 2 kg Dansk gräsblandning (se sid 7) 0 7 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 8 15 kg Totalt kg/ha Hästblandning 10 Mycket snabbetablerad betesblandning med hög rajgräsandel. Betestålig efter fyra månader. Tramptålig. Passar bäst för relativt bördiga, väldränerade fastmarksjordar i Götaland och gynnade lägen i Svealand. Bättre betesavkastning under tidig vår och sen höst än de andra blandningarna. Vitklöver 0 1 kg Svartkämpar 0 2 kg Dansk gräsblandn. (se sid 7) kg Totalt kg/ha Betesblandning lusern Lusernrikt bete som passar bäst för växande hästar och hästar med stort näringsbehov. Betas med intensivt fållsystem, max 2 4 dagar per fålla. Kan odlas på de flesta bördiga, väldränerade jordar med ph över 6,0. Mycket torktålig blandning. Lusern Luzelle (betestålig)/karlu (gulblommig) kg Hundäxing Donata/Timotej 3 5 kg Svartkämpar 2 kg Totalt kg/ha bete HÄST

24 24 Intensiv lammproduktion Smakliga baljväxter Baljväxter innehåller mycket protein och lite fiber. För lakterande tackor och avvanda lamm är baljväxter därför ett utmärkt foder. Vitklöver är en vinterhärdig, uthållig baljväxt som går att odla på de flesta jordar i Sverige, men ger endast hög avkastning på riktigt bördiga, vattenhållande jordar. I intensiv betesproduktion bör vitklöver kombineras med andra arter, till exempel rödklöver, svartkämpar och cikoria. Rödklöver är ett bra baljväxtalternativ till vitklöver, med minst dubbelt så hög avkastning i treåriga vallar. Lättodlad även på kalla och torra jordar. Växer bättre än vitklöver på mer näringsfattiga jordar. I motsats till vitklöver har rödklöver mycket hög avkastning redan under insåningsåret. Visserligen avråder gällande rekommendationer från hög rödklöverandel i foderstaten under betäckningssäsongen, men praktiska erfarenheter tyder på att de negativa effekterna på tackornas fruktsamhet inte är så stora. BLANDNINGSFÖRSLAG 2019 ALLT SÄLJS I RENVARA Vinterfoder & återväxtbete Blandningsförslag för intensiv lammproduktion i långliggande vallar, 3 8 år. Våra förslag har hög andel klöver och örter i kombination med timotej och sena, bladrika sorter av engelskt rajgräs. Engelsk fröblandning 6 får Bra allroundblandning för lammproduktion. Använd vitklöver, den högre mängden gräs och den lägre mängden svartkämpar om vallen ska ge ett spätt och lättfodrat vinterfoder. Använd rödklöver, den högre mängden svartkämpar och den lägre mängden gräs om fokus är på lammens tillväxthastighet på återväxtbetet. På kallare, fuktigare jordar rekommenderar vi den högre mängden timotej och den lägre mängden svartkämpar och rajgräs. Cikoria kan ersätta timotej i vallar på bördig jord som enbart betas. Vitklöver 2 3 kg/rödklöver 5 10 kg Engelskt rajgräs 8 12 kg Timotej 0 7 kg Svartkämpar 2 5 kg Cikoria 0 2 kg Totalt kg/ha Lusern är ytterligare ett alternativ på bördiga jordar, som är för torra för vitklöver. Luzelle och Karlu är beteståliga lusernsorter som passar bra för lammproduktion. Dessa sorter har ett spädare växtsätt än traditionella lusernsorter. Viktiga örter Örterna cikoria och svarkämpar ger högre avkastning och snabbare lammtillväxt än gräsen vid temperaturer över 20 C. Cikoria är en smaklig och torktålig, men näringskrävande, gröda. Cikoria har högre avkastningspotential än andra betesväxter under sommaren. Tack vare de kemiska föreningarna Sesquiterpena lactones, som finns i cikoria, kan behovet av avmaskning hos växande lamm reduceras. Svartkämpar är en bladrik lättodlad ört med hög avkastning på sensommaren. Kan användas till hö, ensilage och bete. Trivs sämre på tunga, kalla jordar. Svartkämpar har djupt rotsystem och liknande kvävebehov som gräs. Tål torka och värme betydligt bättre än gräs och vitklöver, men sämre än cikoria. Vitklöverblandning 5 Vinterhärdig blandning med hög andel timotej och ängssvingel. Passar jordar som är för kalla och fuktiga för engelskt rajgräs. I norra Svealand och norrut ersätts engelskt rajgräs av Olssons Gräsblandning och svartkämpar av kummin. Vitklöver 3 kg Rödklöver/Alsikeklöver 0 3 kg Timotej 10 kg Engelskt rajgräs/olssons gräsblandning (se sid 7) 5 kg Ängssvingel 5 kg Svartkämpar/Kummin 0 2 kg Totalt kg/ha Bästa gräsen I motsats till örter och baljväxter fungerar gräsen bäst i betet under vår och höst, när temperaturer ligger kring C. Engelskt rajgräs är det gräs som har högst avkastning och bäst uthållighet i intensiv betesproduktion vid dagars rotation. Indicus 1 är en ny revolutionerande diploid rajgrässort för intensiv lammproduktion. Vinterhärdigheten är mycket god, samtidigt som tillväxten är kraftig under tidig vår och senhöst. Detta gör Indicus 1 till en utmärkt sort för bete i stort sett året runt. Kombinationen av tidig axgång i förstaskörden, ingen tendens till axgång i återväxten, tät bestockning och mycket hög avkastning, är unik och innebär att Indicus 1 fungerar bra både i betes- och slåttervallar. Timotej är det smakligaste gräset för får. Det är inte optimalt för intensiva betessystem, men ett bra komplement till rajgräset, med högre förstaskörd och bättre tillväxt vid låga temperaturer. Ersätter rajgräs på kalla, fuktiga jordar och allmänt från Svealands inland och norrut. Lusernblandning får Passar bäst på bördiga jordar som är för torra för att ge hög avkastning av vitklöver och rajgräs. Används till tre- till sexåriga vallar. Mycket högre avkastningspotential än rödklöver och vitklöver, speciellt efter andra vallåret. Jämfört med vitklöverblandningar har lusernblandningen en lägre tillväxt under vår och höst och högre under sommaren. Kräver ett väl fungerande rotationsbete för att ge hög betesavkastning. Använd beteståliga lusernsorter som Luzelle och Karlu. För mer förslag på lusernblandningar, se Torktåliga lusernvallar sid 16. Lusern 12 kg Timotej/Foderlosta 0 8 kg Käringtand 0 5 kg Svartkämpar 0 3 kg Totalt kg/ha INTENSIV LAMMPRODUKTION

25 25 BLANDNINGSFÖRSLAG 2019 ALLT SÄLJS I RENVARA Fokus på tillväxt Högavkastande blandningsförslag för intensiv betesproduktion under sommar och höst i ettåriga eller fleråriga vallar. Betesstart ca 75 dagar efter sådd. Passar bäst för rotationsbete med 2 5 dagar/ fålla och dagar mellan avbetningar. Djuprotade, torktåliga arter som är bra omväxlingsgrödor i både vall och spannmålsväxtföljder. Tacksamma för tillförsel av stora mängder stallgödsel eller handelsgödsel. God konkurrensförmåga mot ogräs. Hög avkastning och hög lammtillväxt under sommar och tidig höst. Samodling mellan baljväxter och örter. Gräsen undviks eftersom de så lätt konkurrerar ut baljväxterna från åtkomst till kalium och fosfor. Klöver & örtblandning Artrik lättodlad blandning för intensiv produktion. Uthållig och högavkastande under en mängd olika förhållanden lågt och högt ph-värde, leror och lättare jord, regn och torka, kyla och värme. Lång tillväxtperiod under sommar och höst genom den breda artsammansättningen. Kan användas både som ettårig och flerårig gröda. Till bete och/eller ensilage. Cikoria Puna II 3 kg Svartkämpar Tonic/Sortblandning 3 kg Rödklöver Taifun 4 kg Vitklöver Sortblandning 3 kg Totalt 13 kg/ha Rocket fuelblandning Nya Zeeland Cikoria- och klöverblandning för ett- eller flerårig användning. Blandning med mycket krut. Läs mer genom att googla på «Rocket Fuel Wrightson Seeds». Cikoria Puna II 5 kg Vitklöver Sortblandning 4 kg Rödklöver Taifun 4 kg Totalt 13 kg/ha Betesblandning cikoria Intensiv flerårig betesblandning, även bra till tackor. Blandningen ger hög avkastning och snabb återväxt under en lång betessäsong. Uthållig tack vare vitklöver och frånvaro av gräs. Blandningen består av två arter som tillsammans ger stora synergieffekter i odlingen. Cikorian ger jämn, säker avkastning även utan regn. Vitklövern växer i ryck beroende på sommarregnens antal. Vitklöverns snabba omsättning matar sen cikorian med ständigt nytt kväve. Cikoria Puna II 5 kg Vitklöver Sortblandning 4 kg Totalt 9 kg/ha Betesblandning svartkämpar Svartkämpar passar bättre än cikoria på sämre jordar, men undvik områden som är kalla och fuktiga. Den är lättetablerad, konkurrensstark och svarar bättre än andra betesväxter på kvävegödsling från augusti till oktober. Välj svartkämpar Tonic i kortvariga vallar. Sortblandning har bättre vinterhärdighet och passar för mer långliggande vallar. Svartkämpar Tonic/Sortblandning 8 kg Vitklöver Sortblandning 4 kg Rödklöver Taifun 4 kg Totalt 16 kg/ha INTENSIV LAMMPRODUKTION

26 26 Kombinationsblandning bete/ensilage Klöverrika blandningar med rajgräs ger bättre bete under höst och vår. Fungerar bäst på bra rödklöverjordar. Rödklöver Taifun 8 kg Vitklöver Sortblandning 1 kg Eng rajgräs Indicus 1 7 kg Svartkämpar Tonic/Sortblandning 6 kg Totalt 22 kg/ha Foderrapsblandning Ettårigt bete. Bra växtföljdsgröda i valldominerade växtföljder. Djupt rotsystem med god struktureffekt. Tacksam för stora givor av stallgödsel. Torktålig. Hög avkastning. Känslig för dålig dränering och låga ph-värden. Första avbetning cirka dagar efter sådd. Därefter en eller två återväxtavbetningar med dagars mellanrum. Rapsen kräver dock tillvänjning för att mikroberna skall fungera. Speciellt svagare lamm är känsliga. Optimal tillvänjning är bete i cirka 1 timme/dag i 8 10 dagar, därefter fri tillgång på bete. Foderraps 6 kg Italienskt rajgräs 10 kg Totalt 16 kg/ha Växtföljdsblandning örter Alternativ till foderraps som ettårig omväxlingsgröda i ensidiga vallväxtföljder. Lägre avkastning än raps, men ställer mindre krav på näring, ph och dränering och kräver ingen tillvänjning innan avbetning. Kan även betas under ytterligare år. Relativt okänslig för upprepad odling. Tacksam för riklig tillförsel av kväve. Cikoria Puna II 5 kg Svartkämpar Tonic 5 kg Totalt 10 kg/ha Info om lammtillväxt Art/blandning Daglig Foderåtgång i Dagar till slakt tillväxt i g relation till foderraps Foderraps Rödklöver Vitklöver Cikoria Cikoria/klöver eller svartkämpar/klöver Lusern Svartkämpar Blandvall eng rajgräs + vitklöver 20 30% Blandvall eng rajgräs + vitklöver 10% Lammtillväxt i g/dag och antal dagar från avvänjning (35 kg) till slakt (45kg), beroende på foderåtgång i relation till foderraps (100), på bete i renbestånd och blandvall. Källa: Anpassad från Wrightson Seeds Pasture Options Ettårig baljväxtblandning Högavkastande ettårig baljväxtblandning för bördigare jord. Alternativ till föregående blandningar vid brist på gödsel och kväve. Bra förfrukt eller eftergröda till foderraps. Kan användas till såväl ensilage, bete och gröngödsling. Tål putsning och betning. Bra omväxlingsgröda för långliggande gräsrika vallar och för att minska parasitbelastning. Relativt okänslig för upprepad odling. Kan även blandas med mindre mängder ettårigt rajgräs eller svartkämpar. Persisk klöver 10 kg Blodklöver 5 kg Spärrklöver 5 kg Totalt 20 kg/ha INTENSIV LAMMPRODUKTION

27 27 Extensiv lammproduktion BLANDNINGSFÖRSLAG 2019 ALLT SÄLJS I RENVARA Långliggande vallar 3-8 år Vitklöverblandning 4 Säker blandning vid svag gödsling och bördighet under extensiva förhållanden. Snabb uppkomst. Tål torka, låg näringstillförsel och ojämnt betestryck. Relativt låg avkastning till slåtter, men ett fint foder som gärna äts av fåren. Ska vallen betas använder man högre andel svartkämpar och lägre andel gräs. Tvärtom när vallen mest ska användas till slåtter. Vitklöver 5 kg Svartkämpar 2 5 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 5 10 kg Totalt kg/ha Käringtandsblandning 4 Artrik blandning till hö eller ensilage som passar bra på de flesta jordar vid måttlig till låg bördighet och gödsling. Lämplig för lättare återväxtbetning. Tål både torka och översvämning. I vallar som mest används till slåtter kan man använda förslaget med timotej/rödsvingel och foderlosta. Käringtand 5 8 kg Svartkämpar 2 kg Kummin 1 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 8 10 kg eller Timotej/Rödsvingel och Foderlosta 8 10 kg Totalt kg/ha Vallblandning 9 får Bättre betesavkastning och betestålighet än Käringtandsblandningen. Kan även användas som ren betesvall. Passar bättre för ensilage än hö. Innehåller torktåliga arter som käringtand och svartkämpar samt timotej och vitklöver, som är bra vid god tillgång på markfukt och näring. Vitklöver 2 3 kg Käringtand 2 5 kg Humlelusern 0 3 kg Svartkämpar 1 2 kg Kummin 1 2 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 10 kg Totalt kg/ha Slåtterängsblandning får Artrik hö- och betesblandning för jordar med relativt höga ph-värden. Betestålig. På bra lusernjordar kan man använda den högre andelen humlelusern, vilket ger ett spätt, smakligt hö. I extensiv lammproduktion kan man även använda humlelusern i renbestånd för att få ett smakligt, spätt fårhö med bra proteinhalt. Vitklöver Sortblandning 0 1kg Käringtand 4 kg Humlelusern 4 9 kg Pimpernell 1 kg Kummin 1 kg Svartkämpar 1 kg Olssons Gräsblandning (se sid 7) 5 10 kg Totalt kg/ha EXTENSIV LAMMPRODUKTION

28 28 Grönfoderblandning med fodervicker och havre. Blodklöver Mer om ettåriga växter Blodklöver Ettårig klöverart för ensilage, bete, viltåker och gröngödsling. Används ofta i ettåriga ensilage- och betesblandningar med andra baljväxter och ettåriga rajgräs. Liknar rödklöver till växtsättet, men har ljusare grön färg och större, hårigare blad. Mycket dekorativa, djupröda blommor. Odlingssäker och tål både värme, torka, frost och kyla. Djuprotad och betestålig. Fungerar bra både på magra och bördiga jordar. Betydligt bättre tillväxt än andra baljväxter under hösten och vid lägre temperaturer. Kan övervintra milda vintrar i Götaland. Utsädesmängd i renbestånd ca kg/ha. Ettårig klöver/rajgräsblandning Blodklöver 5 8 kg/ha Persisk klöver 5 8 kg/ha Westervoldiskt/ italienskt rajgräs 7 10 kg/ha Totalt 20 kg Ettårig bi/insektsblandning Blodklöver 5 kg/ha Persisk klöver 5 kg/ha Honungsört 5 kg/ha Totalt 15 kg/ha Variant av Landsbergsblandning Luddvicker kg/ha Blodklöver 10 kg/ha Italienskt rajgräs 7 15 kg/ha Totalt kg/ha Bovete Lättodlad, snabbetablerad gröda till tröskning, grönfoder och mellangröda. En av de mest snabbväxande grödorna. Gror på 3 5 dagar och kan producera 3 4 ton grönmassa på 6 8 veckor. Kan brukas ner dagar efter sådd. Trivs bäst vid fuktiga förhållanden och måttliga sommartemperaturer mellan C. Mycket frostkänslig. Bovete går bra på de flesta jordtyper, men är känslig för markpackning och blöta jordar. Även om bovete är en av de mest lättodlade mellangrödorna, är odling till mogen skörd inte lika lätt. Beståndet måsta vara tätt för att mogna jämnt. Vid höga temperaturer under blomningen blir frösättningen sämre. Bovete odlas även i renbestånd för att gynna insekter och går bra att använda i grönfoderblandningar med fodervicker, lupin, foderraps, purrhavre och vårsäd. Måttligt fodervärde. Bra skyddsväxt för småvilt och fåglar. Fröet är trekantigt. Utsädesmängd cirka kg/ha, sådjup 2 3 cm. Blommar efter dagar med kraftig aromatisk doft. Lång, utdragen blomning. Pollineras av bin, humlor och blomflugor. Tröskmoget efter dagar. Potentiell skördenivå cirka kg/ha. Bovete ger ett glutenfritt mjöl. Blålupin (Blå sötlupin) Ettårig baljväxt för odling till moget frö, grönfoder och gröngödsling. Intressant i växtföljden eftersom den saknar släktskap med andra odlade baljväxter som ärter, vicker, åkerbönor, klöver, lusern etc. En bra grönfoderväxt med högt fodervärde, god smaklighet, hög proteinhalt och god stjälkstyrka. Lätt att samodla med andra arter. En av de bästa insåningsgrödorna för vallar och sås då antingen i renbestånd, eller blandad med fodervicker och/eller vårsäd. Lämplig blandning är kg/ha blålupin och kg/ha korn/havre/vete/purrhavre. Denna blandning går också att skörda sent när baljorna är fullmatade, men inte torra nog för tröskning. Blålupinfrö är ett utmärkt foder till de flesta djurslag, med hög proteinhalt (30 35%), och låg stärkelsehalt (8 10%). Skördenivå från kg till kg/ha. Fördelarna med att odla blålupin till moget frö är många. Arten har få sjukdomar, bra fältgroning med snabb uppkomst och är lätt att tröska. Passar bäst för torra, sandiga jordar med måttlig tillgång på näring och ph-värde från 5,2 till 6,5. Djupgående, kraftig pålrot. På fält där lupin inte odlats tidigare ympas fröna med bakteriekultur. Tidigare trodde man mycket på oförgrenade sorter av blålupin. Dessa blev dock för korta, gav för låg skörd och konkurrerar sämre mot ogräs. Idag används förgrenade sorter vid odling till moget frö. ETTÅRIGA VÄXTER

29 29 Bovete har utdragen blomning, putsa för att undvika självsådd. Odlingen begränsas av två faktorer ogräs och ojämn mognad för vilket det finns två lösningar, som båda behöver kombineras med intensiv ogräsharvning eller kemisk bekämpning: 1. Odling i renbestånd med mycket hög utsädesmängd, kg/ha, som ger ett tätt bestånd och jämn blomning. 2. Blandning med vårsäd, kg/ha blålupin och kg/ha korn/havre/vete. För användning som proteinfoder måste lupinen rensas från spannmålen. Boregine är en förgrenad sort med hög avkastning och relativt tidig mognad. Mycket användbar och odlingssäker både till grönfoder och odling till mogen skörd. Foderraps En av de bästa omväxlingsgrödorna i valldominerade växtföljder. Tar effektivt upp kväve efter vallbrott. Används till ensilering, bete och viltgröda. Blandas ofta med ettåriga rajgräs för bättre tramptålighet och återväxt. Stora, upprätta blad på långa, smala stjälkar. Foderraps är torktålig, men känslig för markpackning och dålig dränering. Alla kålväxter har växtföljdssjukdomar och bör inte återkomma oftare än vart fjärde år. Utmärkt betes- och tillskottsgröda för växande idisslare under sensommar och höst genom låg fiberhalt och hög socker-, energi och proteinhalt. Smaklig höstgröda för vilt och ett alternativ till fodermärgkål. Växer snabbt, ca 90 dagar från sådd till full skörd. Lättodlad med kraftig, djup pålrot. Aggressivt växtsätt med god konkurrenskraft mot ogräs. Kräver god tillgång på näring. Snabb, säker etablering vid bra markfukt och temperaturer över 12 C. Frosttålig ner till minus 8 10 C. Viktigt med försiktig tillvänjning, vanligtvis en timme/dag i 10 dagar, för optimal tillväxt. Sådjup 1 2 cm. Utsädesmängd 6 kg/ha. Fontan är en snabbväxande tysk sort med god frosttålighet. Kan sås tidigt på säsongen utan att gå i blom. Smaklig, högt fodervärde. Fodermärgkål Används till bete eller ensilage för mjölkoch köttproduktion eller viltbete. Högavkastande, högväxt kålsort med lång vegetationsperiod. Frosttålig. Mycket näringskrävande, gödslas gärna med kg N/ha. Dålig konkurrenskraft mot ogräs, framförallt under första halvan av växtsäsongen. Sen sådd (efter 1/6) ger ofta mindre problem med ogräs och insekter, dock till priset av lägre skörd. Utsädesmängd ca 4 5 kg/ha. Caledonian är en högväxt, märgfylld sort med god tolerans mot klumprotsjuka. Fodervicker Intressant alternativ till ärter i grönfoderblandningar, odlingsmässigt betydligt säkrare. Tålig mot torka och regn och bättre resistens mot växtföljdssjukdomar. Ger inte samma höga skörd som ärter, men jämnare och säkrare. Lämplig skördetid är i början av blomningen, ca dagar efter sådd. Jämfört med ärter har vicker en torrare, bladrikare grönmassa med högre proteinhalt. Låg eller ingen återväxt efter skörd. Aggressiv, tät växt med god konkurrenskraft mot ogräs. Växtföljden är viktig. Även om vickern är tålig mot växtföljdssjukdomar sprider den sjukdomar som drabbar ärter och åkerbönor. Tusenkornvikt g, vilket är hälften av ärter. Utsädesmängd i renbestånd ca 60 kg/ha. Proteinblandning vicker/vårsäd, insåningsgröda med hög proteinhalt Fodervicker 50 kg/ha Korn/havre/vete 50 kg/ha eller purrhavre kg/ha Totalt 100 kg/ha Foderblandning vicker/vårsäd, insåningsgröda med lägre proteinhalt Fodervicker kg/ha Korn/havre/vete 100 kg/ha eller purrhavre kg/ha Totalt 100 kg/ha Vickerblandning utan insådd Fodervicker kg/ha Blodklöver 0 10 kg/ha Westervoldiskt rajgräs kg/ha Foderraps 0 5 kg/ha Totalt kg/ha ETTÅRIGA VÄXTER

30 30 Landsbergsblandning med bl a luddvicker Honungsört Honungsört Används både som bigröda och mellangröda. Lättodlad, snabbväxt, god konkurrenskraft mot ogräs. Effektiv kväveupptagning. Bör putsas efter blomning där självsådd kan bli problem i nästa gröda. Ingen återväxt efter putsning. Mycket intressant som fång- och mellangröda. Bra i växtföljden genom att den inte är släkt med andra odlade växter. Nematodneutral. Bin, humlors och blomflugors favoritväxt med hög produktion av pollen och nektar under ca fyra veckors blomning med vackert blå blommor. Passar därför som dragväxt för insekter i fröodlingar. Odlas då i renbestånd eller i blandning med ettåriga klöverarter. Ettårig bi- och insektsblandning Blodklöver 7 kg Persisk klöver 7 kg Honungsört 3 kg Totalt 16 kg/ha Sås i omgångar från slutet av april till slutet av juli, dagar före blomning. Mörkergroende frön som måste myllas 1 2 cm vid sådd. Utsädesmängd kg/ha i renbestånd. Använd den högre utsädesmängden vid sen sådd. Italienskt rajgräs Högavkastande, tätvuxet, bladrikt rajgräs med god tramptålighet. Mycket lättetablerat, kan betas dagar efter sådd. Bättre tillväxt och kväveupptagning än något annat gräs vid låga temperaturer. Snabb återväxt efter avslagning. Eftersom en stor del av bladskotten i återväxten är sterila blir det italienska rajgräset inte ogräsaktigt. Växer kraftigt och länge på hösten. Används till grönfoder, mellangröda, gröngödsling eller ettårig betesvall. En av de bästa ettåriga betesvallarna för nöt. Bra för vinterhagar och rastfållor som sås om varje vår. Kan övervintra efter milda vintrar och ge ett tidigare vårbete än vanliga gräsvallar. Som grönfoder, mellangröda och gröngödsling odlas det ofta tillsammans med fodervicker, foderraps, luddvicker eller ettåriga klöverarter. Utsädesmängd ca kg/ha. Luddvicker Används till slåtter, bete och gröngödsling. Torktålig, aggressiv mot ogräs, tål putsning, har bra struktureffekt och ger mycket kväve till marken. Lång tillväxtperiod som utnyttjar vegetationsperioden väl. Växtsättet är revande, revorna blir cm. Utsädesmängd vid gröngödsling kg/ha eller kg/ha i Landsbergsblandning (se sid 28). I ettåriga fodervallar till slåtter och bete används antingen Landsbergsblandningen eller en blandning med stråsäd, purrhavre, fodervicker och ettåriga klöverarter. Används mest som vårsådd, men kan även sås i augusti-september som övervintrande grönfoder i södra Sverige. OBS! ALLT SÄLJS I RENVARA Persisk klöver Ettårig, småfröig klöverart som används till ensilage, bete och gröngödsling. Väldoftande, små ljusrosa blommor med stor attraktionskraft på bin, fjärilar och andra insekter. Kräver varm och fuktig jord för att gro. Kan putsas och har snabb återväxt. Bra fodervärde, lättodlad. Aggressivare växtsätt än blodklöver. Tål beskuggning och fungerar bra i blandningar med honungsört och andra ettåriga arter. Trivs på bra åkermark. Växer fint i hela landet, även i Norrland. Utsädesmängd i renbestånd kg/ha. Ettårig klöver/rajgräsblandning Blodklöver 5 8 kg Persisk klöver 5 8 kg Westervoldiskt/italienskt rajgräs 7 10 kg Totalt 20 kg/ha Gröngödslingsblandning Persisk klöver 8 10 kg Honungsört 5 kg Totalt kg Purrhavre Används till bete, ensilage, mellangröda och gröngödsling, eller som saneringsgröda. Purrhavre har snabbare etablering och högre förstaskörd än westervoldiskt rajgräs, men ingen återväxt och tål inte frost. Mycket bra mellangröda även på sandiga, torra jordar. Bladrikt, tätt växtsätt. ETTÅRIGA VÄXTER

31 31 Persisk klöver, återväxt efter putsning. Purrhavre i renbestånd. Tål både kortare översvämningar och torrperioder. Passar bra i ettåriga slåtterblandningar ihop med fodervicker och luddvicker. Bra insåningsgröda. Används också som saneringsväxt för att hämma frilevande nematoder (Trichodorus sp, Pratylenchus sp). Utsädesmängd i renbestånd cirka kg/ha, som saneringsgröda mot nematoder kg/ha. Sådjup 2 5 cm. Sådd från maj till augusti. Rova En av de populäraste ettåriga betesväxterna i Storbritannien, Australien och Nya Zealand. Stor användning till såväl får som till dikor, ungnöt och mjölkkor. Ger både blast och rova. Själva rovan är inte en rot, utan en uppsvälld del av stjälken, med ca två tredjedelar ovanför markytan. Detta gör den lättåtkomlig för betande djur. Rova är en kålväxt och får samma sjukdomar och insektsangrepp som övriga kålväxter. Bör inte odlas oftare än vart fjärde år på samma fält. Vit sommarrova Snabbväxande, högt sittande rova, speciellt avsedd för betning av får, nöt och vilt. Aggressivt växtsätt och mycket konkurrenskraftig mot ogräs. Fungerar bra vid både låg och hög näringstillgång. Mera näring ger större rovor. Mindre näring ger mer blast. Bättre foderkvalitet än andra kålväxter vid ojämn gödsling. Lämplig utsädesmängd 3 6 kg/ha. Kan även odlas i blandning med foderraps och ettåriga rajgräs. Flexibel gröda som kan sås både tidigt och sent dagar till full skörd. Gul vinterrova Lagringstålig, hård rova. Används främst som bete från och med sep. Jämfört med sommarrova har den längre tillväxtperiod, lägre blastandel, mindre krav på näring och jord och hårdare, frosttåligare rovor. Mycket bra anpassning till vegetationsperioden i Götalands och Svealands inland. Sådd i slutet av maj ger full skörd i slutet av september. Bra tillskottsbete för djuren från början av oktober och framåt dagar från sådd till full skörd. Sudangräs Snabbväxande ettårigt gräs som tillhör samma växtfamilj som sorghum och majs. Påminner till utseendet om en sirlig majsplanta. Värmekrävande, frostkänslig och gror bäst vid temperaturer mellan C. Mycket hög avkastning på välgödslade jordar under varma somrar. Snabb återväxt efter skörd. Kan användas som foder, med medelgod kvalitet, dock inte till hästar. Sudangräs som har frusit innehåller giftiga ämnen och bör inte betas. Sudangräs passar bäst i fullfoderstater och till ensilering i plansilo. Kan användas som akutgröda efter utvintrade vallar och misslyckade vårsådder. Relativt billigt utsäde per hektar. Bra växtföljdsgröda på djurgårdar med för mycket vall i växtföljden. God konkurrenskraft mot ogräs som skräppa och tistlar. Djupt, kraftigt rotsystem med en fantastisk förmåga att förbättra jord och markstruktur. Mycket tålig mot värme och torka. Utsädesmängd kg/ha. Ensilering eller bete dagar efter sådd. Westerwoldiskt rajgräs Ett av de vanligaste gräsen i ettåriga blandningar för grönfoder, mellangröda och gröngödsling. Övervintrar inte. Lättetablerad art med snabbare utveckling efter sådd än engelskt rajgräs. Hög avkastning vid god tillgång på näring. Snabb återväxt efter avslagning. Ta hänsyn till att återväxten innehåller hög grad fertila strån. Används traditionellt som insåningsgröda även om resultaten är mycket varierande. Westerwoldiskt rajgräs har kraftig tillväxt under hösten, vilket kan ge luckor i insådden. Passar bäst som insåningsgröda för rena gräsvallar och i fuktiga, kalla lägen. Kan odlas både i renbestånd och blandat med ettåriga klöverarter och fodervicker. Bra ettårig omväxlingsgröda på mulljordar och i vallrika växtföljder för att få ner mängden gräsogräs. Kan ersättas med purrhavre i grönsaksodling, radodlade grödor och ekologisk odling, på jordar där rajgräset lätt kan bli ett ogräs. Utsädesmängd renbestånd kg/ha, som insåningsgröda kg/ha. Sådjup 2 5 cm. Axgång cirka dagar efter sådd. ETTÅRIGA VÄXTER

32 32 Olssons pasteller med kontraster Olssons blomsteråker Landscaping Ettåriga färdiga blomsterblandningar Ettåriga sommarblommar som direktsås är ett enkelt och billigt sätt att skapa blomsterprakt. Blandningarna fungerar lika bra i hemmaträdgården som i offentliga anläggningar. Så längs uppfarten till gården, längs cykelvägar eller i trafikrondeller. Blandningarna är lättetablerade och kräver begränsad skötsel. Arterna avlöser varandra, med blomning fram till frosten. Blandningarna gläder ögat, dessutom fungerar de som nektar- och pollenkälla för våra pollinatörer. För varje blandning anges utsädesmängd. Om förutsättningarna är goda väljer man den lägre mängden. De ettåriga blandningarna sås i april maj eller när dagstemperatur når C och 7 8 C på natten. Olssons blomsteråkerblandning kräver mindre värme för att gro. Finns i förpackningar om 200 g eller 1 kg Olssons pasteller med kontraster Höjd upp till 120 cm. Sommarblomsblandning i mjuka pastelltoner med klickar av rött, blåklintsblått och lila för kontrast. Blandningen innehåller inget gult. Bland arterna kan nämnas blåklint, vallmo, sommarslöja, slöjsilja, rosenskära. Utsädesmängd 3 4 g/m 2. LANDSCAPING Olssons regnbåge med solstänk Höjd upp till 120 cm. Sommarblomsblandning i klara starka färger med inslag av gult. Blandningen innehåller bland annat klint i olika färger, sömntuta, rosenskära, blomsterlin, vallmo och tigeröga. Utsädesmängd 3 4 g/m Miel honungsblandning Innehåller arter som attraherar bin och andra pollinerande insekter. Bl a gurkört, ringblomma, clarkia, rosenskära, sömntuta, kokardblomster, atlasblomma, sommarrudbeckia och zinnia. Höjd cm. Utsädesmängd 2 5 g/m Olssons Blomsteråkerblandning Blandningen består av gammaldags åkerogräs som blåklint, vallmo, klätt, åkerkulla och gullkrage. Höjd cm. Så i renbestånd med 1,5 g/m 2. Förpackningsstorlek 200 g och 1 kg Olssons Biåkerblandning Innehåller både nektar- och pollenväxter som blommar från juni till sep. Blandningen innehåller inga kålväxter, men honungsört, bovete, persisk klöver, vit sötväppling, blodklöver, ringblomma och blåklint i enkelblommig vildform, koriander och fänkål. Vänta med att så tills risk för nattfrost är över. Höjd cm hög. Utsädesmängd 2 g/m 2. Förpackningen 200 g räcker till 100 m 2 och 1 kg till 500 m 2. Fleråriga färdiga blomsterblandningar Kulturängsblandningen kan sås både vår och sensommar medan Tenor är avsedd för vårsådd. Kom ihåg att ta hänsyn till rekommenderad utsädesmängd Tenor Sommarblomsblandning Består av ett-, två- och fleråriga arter. Höjd cm. Etablerar sig snabbt och blommar fram till första frosten. Arter som ingår är rölleka, blåklint, prästkrage, vallmo, klätt, tigeröga, gyllenlack, vit sommarslöja, lin, förgätmigej, ängsnejlika, ringblomma och blomsteriberis. Utsädesmängd 2-5 g/m Olssons Kulturängsblandning Flerårig blandning som huvudsakligen innehåller arter som används i vallodling. Blandningen passar för magra och torra förhållanden. I blandningen ingår cikoria, blålusern, gullusern, käringtand, pimpernell, svartkämpar, getärt, kummin, vitklöver, rödklöver, alsikeklöver, prästkrage, stor och liten blåklocka, blåeld, brunört, rödblära, rödklint, gulsporre, gulmåra, äkta johannesört, bockrot och rölleka. Utsädesmängd 1g/m 2 för blomstrande kulturäng.

33 33 Olssons regnbåge med solstänk Olssons Biåkerblandning Sådd av ettåriga blomsterblandningar Blandningarna består av sommarblommor som är lämpliga att direktså. Genom att kombinera tidigblommande arter med senblommande förlängs blomningsperioden. Art- och sortval påverkar blandningens färgtema. Tidpunkt Sås i april-maj, eller när temperaturen är C på dagen och 7 8 C på natten. Gäller även Miel och Olssons biåkerblandning. Olssons blomsteråkerblandning kan sås tidigare. Plats Välj en solig växtplats. Minst ett par timmar direkt solljus krävs för att blomningen ska blir bra. Sommarblomsblandningarna går att så i normal trädgårdsjord, förutsatt att den är tillräckligt väldränerad. Jorden behöver inte vara näringsfattig för att sommarblommorna ska trivas. Förberedelser av underlaget Prioritet ett är att ha en ogräsfri såbädd. Gammal grässvål harvas eller fräses upp. Finns det mycket ogräs trädas ytan före sådd. Genom att trädan hålls svart och kontinuerligt harvas, reduceras antalet ogräs. Vissa arter är svåra att bli av med som kvickrot, åkertistel, åkervinda m fl. Får man inte bukt med rotogräsen genom upprepade harvningar återstår att gräva bort jorden med rotogräs. Alternativt kan ytan täckas med landskapsväv som man lägger ny jord ovanpå till såbädd. Slutligen harvas eller krattas ytan så såbädden har bra struktur inför sådd. Utsädesmängd Mät upp ytan som ska sås. Sommarblomsblandningar sås med 3 4 g/m 2. Beräkna fröåtgång. Sådd Eftersom utsädesmängden är mycket låg rekommenderar vi att fröet blandas med bulkmaterial. Vi tycker sand fungerar väldigt bra. Alternativt kan sågspån användas. Blanda i proportionerna 1 del frö till 5 delar bulk. Det är viktigt att fröet blandas ordentligt med bulkmaterialet. Så för hand och tänk på att fördela fröet jämnt över ytan. Är ytan stor är det en fördel att dela upp fröet i mindre portioner. Välj om möjligt vindstilla väderlek. Vältning och bevattning Fröet myllas ned ytligt genom att sådden trycks till med toppen av krattan eller att man kör över ytan med gallervält. Bevattning av sådden brukar inte vara nödvändigt, men i perioder av försommartorka kan lätt vattning vara gynnsam. En del arter gror på dagar förutsatt att marken är tillräckligt fuktig, medan andra arter tar god tid på sig. I de fleråriga blandningarna kan man inte räkna med att alla arter blommar första året. Skötsel Förutsatt att såbädden är ogräsfri orsakar ogräs inga större problem. Enstaka uppstickande ogräsplantor kan avlägsnas av estetiska skäl, men i övrigt klarar blomarterna ogräskonkurrensen. Beroende på väderlek pågår blomning långt in på hösten. De vissna och döda blomplantorna kan brukas ned på hösten, om man så önskar, eller stå kvar som skydd åt insekter och vilt. För att fleråriga blandningar ska bibehålla sin kvalitet är det viktigt att slå ängen, låta grönmassa torka och fröa av sig innan höet räfsas samman och körs bort. LANDSCAPING

34 34 Honungsört, snabbväxande mellangröda som bina älskar. Viltremiss med rörflen, honungsört och solros. Biväxter och viltåkrar Under sortiment av ettåriga växter på sid 8 10 står V för viltgröda och B för bigröda. Dessa arter är synnerligen användbara till viltåkrar eller som biväxter. Nedan finner du några förslag på blandningar för bägge användningsområden. Mer om ämnet biväxter, viltåkrar och blandningsförslag finns att läsa i våra specialfoldrar i ämnet, som finns att ladda ner under rubriken Aktuellt på vår hemsida olssonsfro.se. Biväxter BLANDNINGSFÖRSLAG 2019 ALLT SÄLJS I RENVAA Honungsörtblandning Ettårig fröblandning. Honungsört och ettårig klöver är mycket bra nektar- och pollenkälla. Vid tidig sådd välj blodklöver. Honungsört blommar ca 8 v efter sådd. Putsa honungsörten efter blomning för att undvika självsådd. De ettåriga klöverarterna tål putsning och bildar mycket grönmassa. De blommar långt in på hösten. Honungsört 4 5 kg Persisk klöver 5 8 kg Blodklöver 5 7 kg Totalt kg/ha Bee Urban 2018/2 Ettårig fröblandning. Vänta med sådd till risk för nattfrost är över, eftersom bovete är mycket frostkänslig. Börjar blomma ca 8 v efter sådd. Vill du undvika att honungsörten självsår sig, gör en hög putsning inför frösättning. Klöverarterna kommer att blomma fram till frost. Honungsört 4 kg Persisk klöver 2 kg Blodklöver 4 kg Bovete 14 kg Totalt 24 kg/ha Bee Urban 2018/1 Flerårig biväxtblandning. Blandningen börjar blomma ca 8 v efter sådd. Putsa ner skyddsgrödan efter blomning för att gynna baljväxter och kummin. Önskar man att blandningen blir uthållig ska vallen skötas som äng genom årlig slåtter. Låt växterna fröa av sig innan grönmassan samlas ihop och förs bort. Bovete 8 kg (skyddsgröda) Honungsört 4 kg (skyddsgröda) Vitklöver 2 kg Käringtand 2 kg Rödklöver 2 kg Gul sötväppling 1 kg Kummin 1 kg Totalt 20 kg/ha Viltåkrar BLANDNINGSFÖRSLAG 2019 ALLT SÄLJS I RENVARA Kålväxtblandning för viltåker Ettårig kålväxtblandning för allt vilt; fågel, hare och klövvilt. Snabbväxande blandning som kan sås t o m början av aug. Kan även användas för kompletteringssådd. Kålväxter är näringskrävande och blandningen måste gödslas för att bli bra. ( kg N/ha). Alla kålväxter är bärare av klumprotssjuka. Detta bör beaktas vid planeringen av växtföljden. Foderraps 2 kg Sommarrova 2 kg Vinterrova 1 kg Oljerättika 1 kg Totalt 6 kg/ha Fasanblandning Ett- och flerårig fältfågelblandning som ger pollen och nektar på sommaren, frö på sensommaren/ hösten och cikoria som växer upp andra året solrosfrön förhöjer intrycket. Sås när marken är varm. Rörflen sått i strängar ger ytterligare vinterskydd. Cikoria Puna II 1 kg Hirsblandning Magic Millet 10 kg Honungsört 2 kg Totalt 13 kg/ha Slåtterblandning med rödklöver Flerårig viltblandning för slåtter, med hög andel rödklöver och bred sammansättning av arter. Går på varierande jordar. Ger grönfoder med hög vattenhalt som attraherar älg och hjort. Högre andel gräs gör vallen lättare att skörda. Rödklöver 5 kg Alsikeklöver 1 kg Käringtand 1 kg Lusern 1 kg Cikoria Puna II 1 kg Kummin 1 kg Gräsblandning (ängssvingel och timotej) 5 10 kg Totalt kg/ha Betesblandning klöver/örter Flerårig betesblandning för högproducerande viltåker. Ger hög avkastning redan insåningsåret och därefter i minst tre år. Stor smaklighet. Tacksam för gödsling med stallgödsel. Tål både putsning och högt betestryck. Bra förfruktsvärde. Rödklöver 3 kg Vitklöver Sortblandning 3 kg Cikoria Puna II 3 kg Svartkämpar Sortblandning 3 kg Totalt 12 kg/ha BIVÄXTER OCH VILTÅKRAR

35 35 Allmänna bestämmelser för leverans av varor från Olssons Frö AB Parter Parter i dessa bestämmelser är Olssons Frö AB (här säljaren) och köparen. Tillämplighet Dessa bestämmelser gäller för säljarens samtliga leveranser. Avvikelse från bestämmelserna måste avtalas skriftlig för att bli gällande. Leverans Leverans sker fritt säljarens lager i Helsingborg. Vid leverans övergår faran för godsets förstörande på köparen. Säljaren har således därefter inget ansvar för skada på godset. Frakt Frakt sker på köparens bekostnad och risk. Köparen har således att arrangera eventuell transportförsäkring. Säljaren åtar sig att på köparens uppdrag och för dennes räkning arrangera frakt och transportförsäkring till köparen. Priser Säljarens priser anges exklusive mervärdesskatt och andra avgifter. Priserna avser endast lägsta i katalog prissatta kvantiteter. Vid beställning av lägre kvantiteter prissätts dessa från fall till fall av säljaren. Priser angivna i katalog och prislista gäller till den 1 september katalogens år. Säljaren reserverar sig dock för justeringar på grund av förändringar i leverantörpriser, nya eller höjda avgifter eller valutakursförändringar vilka tillkommit efter det att katalogen tryckts. Betalningsvillkor Betalningsvillkor är 30 dagar netto för kreditgodkända kunder. Vid utebliven betalning tillkommer dröjsmålsränta med en (1) procent per månad. Lagstadgad avgift för påminnelse debiteras. Säljaren förbehåller sig rätten att stoppa vidare leveranser om betalning inte sker i rätt tid. Analys och kvalitetskrav Allt utsäde levereras med krav enligt EU:s direktiv för handel med standardfrö. Leveransskyldighet Vid slutförsäljning eller brist på viss vara äger säljaren rätt att frita sig från leveransplikt. Vid slutförsäljning av vara äger säljaren dock rätt att leverera likvärdig vara. Köparen ska skriftligen underrättas härom så snart säljaren befarar att leverans inte kan ske. I fall av försenad leverans ska köparen omedelbart på säljarens förfrågan uppge om han vill kvarbli vid köpet med förlängd leveranstid eller frånträda detsamma. Returer Varor tas inte i retur. Skulle ex gratie så ske utgår en returavgift på 20 procent av säljarens pris till köparen. Reklamationer Det åligger köparen att noga besiktiga levererade varor på sätt som anges i Köplagen (1990:931). Anmärkningar måste för att beaktas vara säljaren tillhanda inom åtta dagar från det att köparen mottog varan. Originalemballage ska i förekommande fall kunna uppvisas. Eventuell anmärkning efter sådd och plantering ska för att beaktas ske omgående till säljaren efter det att felet upptäcktes. I inget fall svarar säljaren för fel som upptäckts eller borde ha blivit upptäckta senare än ett år från det att köparen mottog varan. Säljarens ansvar för skada vid fel, brist, eller dröjsmål Säljaren ansvarar inte för fel, brist eller dröjsmål som uppkommit på grund av omständigheter över vilka säljaren inte råder. Säljaren ansvarar i inget fall för produktionsbortfall, utebliven vinst eller annan ekonomisk följdförlust. Därutöver gäller att säljaren i inget fall svarar för ersättning för direkt eller indirekt skada med belopp som överstiger köpeskillingen för den aktuella varan. Vad gäller frö har säljaren ingen ersättningsskyldighet för vara som levererats föregående kalenderår eller tidigare. Säljaren äger rätt att i stället för kontant ersättning för skada lämna ersättningsleverans. Köparen har bevisbördan för att uppkommen skada inte beror på felaktig hantering, odlingsmetod, sjukdoms- eller insektsangrepp eller annat förhållande utanför säljarens kontroll. Tvist Tvist skall lösas vid Helsingborgs Tingsrätt. Tillämplig lag Svensk lag skall tillämpas vid tolkning och tillämpning av detta avtal. Ovanstående gäller from tills vidare.

36 OLSSONS FRÖ Mogatan 6, Helsingborg Mobil: Fax: