EKOLOGISK VALLFRÖODLING
|
|
- Solveig Hansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EKOLOGISK VALLFRÖODLING Ett samarbetsprojekt mellan Hushållningssällskapen i Östergötland, Kristianstad, Örebro och Skaraborg. Finansierat av EU och svenska staten via KULM-programmet. Författare: Per Ståhl, Boel Petersson och Ann-Charlotte Wallenhammar
2 Inledning Ett samarbetsprojekt kring ekologisk vallfröodling har genomförts under 2002 och Följande län har varit engagerade i projektet: Östergötland, Västra Götaland (Skaraborg), Örebro och Skåne (Kristianstad). De fyra länen representerar de stora odlingsområdena för vallfrö och de ger ett brett underlag i form av varierande klimat. Den ekologiska vallfröproduktionen har utvidgats kraftigt under de senaste åren. Målet är att allt vallfrö till den ekologiska produktionen ska vara ekologiskt producerat. När projektet startade 2002 var odlingen begränsad. Under 2003 odlades ca 835 ha med ekologiskt vallfrö i Sverige. Under 2004 och 2005 kommer en fortsatt ökning att ske så att tillgången närmar sig behovet på de största grödorna; rödklöver, timotej, ängssvingel och vitklöver. Ogräsförekomsten måste hållas på en låg nivå i vallfrögrödorna. Efterhand som odlingen ökar i omfattning visar sig de olika problemområden som finns. Vi måste klara av att producera ett vallfrö med god kvalitet och som inte har för mycket ogräsfrö med sig. I projektet ville Hushållningssällskapen, i de större fröodlande länen tillsammans, ge lantbrukarna ett underlag för hur de ska sköta sina odlingar. Vi ville visa på olika alternativ för att lösa de problem som finns i odlingen. Inom projektet har vi fokuserat på tre problemställningar. Vi ville titta på ogräsreglering och skördeteknik i rödklöver samt gödslingsteknik i gräsfrö. På försöksgårdar och ute i fält hos lantbrukare har genomförts demonstrationsodlingar. Genom att följa de fält som finns ute hos odlarna har vi försökt fånga upp frågeställningar och olika sätt att hantera problemen. Kunskapen har förts ut till lantbrukarna genom fältvandringar och kurser med de fröodlande lantbrukarna i de olika områdena. Dokumentation av klöverfrö- och gräsfröodlingar Dokumentation har genomförts av ekologiska vallfröodlingar i de fyra olika länen under 2002 och Sammanställning av samtliga dokumenterade klöverfröodlingar redovisas i bilaga 1 och 2. Sammanställningar av gräsfröodlingar redovisas i bilaga 3 och 4. Resultat 2002 Klöverfrö Totalt skördades 146,5 ha fördelat på de 20 dokumenterade odlingarna under Tre av odlingarna var utlagda 2000 och skörd från vall 2 togs från två av dessa och en skördeuppgift härrör från 2001 års skörd. I tabell 1 visas fördelningen av arealen mellan länen, uppgifter om skyddsgröda, ogräsförekomst, skördeteknik och skörd. Insådd av vallfröet skedde ofta i samband med ogräsharvning men även med konventionell såteknik och med hjälp av rampspridare. Vid frösådd i höstvete utfördes insådden med hjälp av Rapidens skivbillar. I ungefär hälften av odlingarna ogräsharvades upp till tre gånger innan insådd av fröet gjordes. Radhackning utfördes i en odling. I de flesta odlingarna togs halmen bort efter skörd. Inför vintern var de flesta bestånden bra, några var dock lite ojämna. Vitklöverodlingarna putsades och i en av rödklöverodlingarna togs en ensilageskörd i början av oktober. Under våren fröåret ogräsharvades en del odlingar. Bra effekt erhölls på våtarv, medan effekten på baldersbrån var otillräcklig. Eventuellt kunde man se en fördröjning av kvickroten efter en ogräsharvning. Flera uppfattade att ogräsharvning under fröåret gav otillräcklig effekt på ogräsen. Handplockning av ogräs, framförallt baldersbrå, skräppa och tistel, förekom i flera av odlingarna. 2
3 Avkastningen på rödklövern varierade mellan 100 och 570 kg/ha. I Östergötland, Örebro och Skåne direkttröskades grödan medan den i Västra Götalands län i huvudsak stränglades 1-6 dagar innan skörd. All vitklöver stränglades. Strängläggning av rödklöver med en rotorslåttermaskin. Gräsfrö Totalt har drygt 212 ha dokumenterats hos 13 odlare. Timotej är den arealmässigt största grödan, vilken odlats på ca 170 ha, därefter ängssvingel på 40 ha samt en mindre odling av engelskt rajgräs. I tabell 2 visas fördelningen av arealen mellan länen, uppgifter om skyddsgröda, gödsling, skördeteknik och skörd. Insådden skedde i huvudsak med Rapid och frölåda, men även i samband med ogräsharvning och med vanlig såmaskin. Odlingen med engelskt rajgräs såddes in i åkerböna med hjälp av en fröfiol i samband med den andra radhackningen av bönorna. Övrig ogräsbekämpning i form av ogräsharvning utfördes i några av odlingarna under insåningsåret. Flera av odlingarna var utlagda på karensmark och dessa bekämpades kemiskt under insåningsåret. Efter skörd tog ungefär hälften av odlarna bort halmen. Under hösten (september) putsades cirka en fjärdedel av odlingarna. I princip samtliga odlare var nöjda med beståndsutvecklingen under hösten, vilket även var fallet under våren. Under våren och sommaren handplockades en del ogräs, i övrigt utfördes ingen ogräsbekämpning under fröåret, förutom putsning av fältkanter. Mängden ogräs varierade mellan odlingarna, många odlingar var rena, medan andra haft problem med framförallt baldersbrå, tistel och i mindre omfattning kvickrot. En del av odlarna stränglägger grödan före skörd (tabell 2) med andra direkttröskar. Power Flow-skärbord används av en del odlare, vilket främjat en jämn inmatning. Några av de som direkttröskar tröskar två gånger med cirka en veckas mellanrum. Avkastningen varierade mellan 400 och 700 kg/ha timotejfrö och 500 till 950 kg/ha ängssvingelfrö. Odlingen av det engelska rajgräset avkastade 100 kg/ha. Höstgödsling med motsvarande kvävemängd som återfinns i tabell 2 utfördes i en del av odlingarna inför kommande fröår. Värt att notera är att flera av odlingarna inte höstgödslades, varken inför fröår ett eller senare. Resultat 2003 Klöverfrö Dokumentation av 21 odlingar, totalt 139,4 ha utfördes i de fyra länen under Fördelningen mellan länen och arterna återfinns i tabell 1. I huvudsak var odlingarna utlagda 2002 för fröskörd 2003, undantaget var två odlingar i Västra Götalands län där fröskörd tagits under både 2002 och Fröskördarna från dessa två odlingar var jämförbara med de övriga, ca 200 kg/ha (bilaga 1). Gräsfrövallarna är beroende av gödsling för att få en bra utveckling. Framförallt användes vårsäd som skyddsgröda, i tabell 1 visas variationerna mellan länen. Vallfröet såddes med 12 cm radavstånd med undantag av en odling som såd- 3
4 des med 24 cm för vallfröet och 12 cm för skyddsgrödan. Även sådd i samband med ogräsharvning och med hjälp av rampspridare förekom. Halmen efter skyddsgrödan togs bort i en del fall men lika ofta hackades den. De fina och jämna bestånden bestod på våren och odlarna uppfattade att ogrässituationen var under kontroll. I några av odlingarna orsakade kvickrot, tistel och baldersbrå problem, i andra odlingar förekom dessa men i mindre omfattning. Förekommande ogräs i odlingarna återfinns i tabell 1. För att ha kontroll på ogräsen ogräsharvades ungefär hälften av odlingarna under våren insåningsåret, vilket i många fall även följdes upp av en putsning efter skörd. Under vallåret putsades fältkanterna i flera av odlingarna, i någon av rödklöverodlingarna putsades hela grödan av och i något fall delar av odlingen. I den ena av de två vitklöverodlingarna putsades grödan. Handplockning av ogräs förekom i flertalet av odlingarna. Odlingen med 24 cm radavstånd hackades tre gånger under våren, i slutet av mars, april och början av maj. Rödklöverns avkastning varierade mellan 60 och 300 kg/ha, alsikeklöver (en odling) 350 kg/ha och vitklöver (två odlingar) ca 275 kg/ha, se vidare i tabell 1 där även använd skördeteknik visas. Några av odlarna uppfattade att pollineringen fungerat dåligt, trots närhet till skogsbryn och tillgång till bikupor. Flertalet av odlingarna i Västra Götaland och i Östergötland har legat i ett brutet landskap med direkt gräns mot skog eller upp till 500 m till skogsbryn. I Skåne låg tre av de fyra odlingarna på slätten. Bikupor fanns i flera av odlingarna eller på ett avstånd upp till 1 km från odlingarna, i ungefär hälften av odlingarna förlitade man sig på de naturliga pollinerarna. I ett fåtal odlingar noterades klöverspetsvivlar. 24 cm radavstånd samsådd klöver och spannmål. Gräsfrö Flera av odlingarna dokumenterades även under föregående år (se bilaga 5). Totalt sammanställdes uppgifter från 14 odlingar med en sammanlagd areal på 213 ha, i huvudsak timotejfrö. I tabell 2 visas fördelningen av arealen mellan länen, uppgifter om skyddsgröda, gödsling, skördeteknik och skörd. Problemen med ogräs har förekommit i en del av odlingarna och då av framförallt baldersbrå. Några odlare har handplockat ogräs, men det stora flertalet har klarat sina odlingar utan någon ogräsbekämpning, annat än putsning av fältkanterna. Avkastningen har varierat mellan 100 och 570 kg/ha timotejfrö och mellan 400 och 950 kg/ha ängssvingelfrö. 4
5 Tabell 1. Sammanställning över skördade klöverfröodlingar 2002 och Län Antal odlingar Areal (ha) 2002 Östergötland Rödklöver 8 71 höstvete, rågvete, havre Insåningsgröda Ogräsförekomst (arter) baldersbrå, kvickrot, tistel, skräppa, spillvete Skördeteknik (antal) Direkt Stränglagd Skörd (kg/ha) Örebro Rödklöver 1 12 havre vitklöver Skåne Rödklöver 2 13 höstvete baldersbrå, våtarv Vitklöver 2 9 vårvete baldersbrå, V. Götaland Rödklöver 7 41,5 höstvete, råg, havre, vårvete, helsäd spillvete baldersbrå, tistel Ca Östergötland Rödklöver 6 17,7 höstvete, rågvete, vårvete, havre, korn baldersbrå, kvickrot, vitklöver Alsikeklöver 1 20 höstvete Örebro Rödklöver 1 4 havre baldersbrå Skåne Rödklöver 2 15,5 korn, vårvete Vitklöver 2 8,8 vårvete baldersbrå V. Götaland Rödklöver 9 73,4 höstvete, vårvete, korn, havre, raps, helsäd kvickrot, skräppa, tistel
6 Tabell 2. Sammanställning över skördade gräsfröodlingar 2002 och Län Antal odlare Areal (ha) Insåningsgröda Gödsling frövall (kg N) Skördeteknik (antal) Skörd (kg/ha) Höst Vår Direkt Stränglagd 2002 Östergötland Timotej 1 16 havre Ängssvingel 4 40 Korn Örebro Timotej 1 11,4 renbestånd V. Götaland Timotej 6 144,4 höstvete, korn, havre, åkerböna Eng. rajgräs 1 0,5 åkerböna Östergötland Timotej 2 19 havre Ängssvingel 3 40 höstvete, korn Örebro Timotej 1 11,4 renbestånd V. Götaland Timotej 8 142,6 höstvete, havre, korn, åkerböna Demonstrationsodlingar med odlingsmetodik i ekologisk vallfröproduktion Rödklöver Två stora problemområden finns i rödklöver ogräs och skörd. Ogräsen måste kunna hanteras för att få en frövara med tillräckligt hög kvalitet. Det finns två tekniker som har demonstrerats. Ogräsharvning med hög intensitet är rationellt och kan utnyttja klöverns tolerans för mekanisk påverkan höst och vår. Effekten är dock begränsad på stora ogräs. Radhackning är effektivare på större ogräs och ger en möjlighet att komma åt ogräsen under en längre tid. 36 cm radavstånd är den bredd som användes förr, men vi vill också visa 24 cm, vilket är tekniskt möjligt idag. Det andra problemområdet är skörden. Rödklöver är en sen gröda som ofta mognar av ojämnt. I konventionell odling bladdödar man grödan. I projektet har demonstrerats avhuggning av grödan och effekten av att man luftar materialet. Rödklöver, ogräshantering Demonstrationer har funnits på tre platser: -Östergötland, Nyckleby -Örebro, Gräve -Skåne, Östergård Vinslöv Fältplan A Bredsådd, ingen mekanisk bekämpning B Bredsådd, ogräsharvning, efter skörd av skyddsgröda och på våren vid tillväxtens start. C Radsådd 36 cm radavstånd, radhackning efter skörd och på våren D Radsådd 24 cm både spannmål och klöver, radhackning efter uppkomst, efter skörd och på våren Utsädesmängder Stråsäden sås med normal utsädesmängd i led A-C. Led D sås med 70 % av normal 6
7 utsädesmängd. Observera att frö och skyddsgröda sås samtidigt i led D. Rödklöver sås enligt följande: Radavstånd cm Utsädesmängd kg/ha 12, Kultivering av rödklöver på hösten insåningsåret. Foto Stefan Lundmark Insådden har skett efter spannmålens uppkomst i två av demonstrationerna och i en demonstration direkt vid sådd av spannmålen var ett mycket gynnsamt insåningsår och därför blev insådderna kraftiga i alla demonstrationerna. Även de senare insådderna har fungerat väl. I led D har vallfröutsädet blandats med spannmålen. Sådjupet har anpassats något med hänsyn till klövern. Rödklövern har haft en bra uppkomst på alla platserna. Ogräsförekomst insåningsåret I led A-C har en ogräsharvning gjorts före sådd av vallfrö på de platser där insådden senarelagts. Ogräsen har räknats i juli månad. På alla platserna har ogräsförekomsten varit ganska låg (under 100 g/m²). Förekommande ogräs har i huvudsak varit ettåriga arter t ex dån, åkerbinda, viol, våtarv och raps, se bilaga 5. Graderingar och observationer För alla demonstrationerna gäller att etableringen gick mycket bra. Vädret var gynnsamt under våren och sommaren. Vid skörd av spannmålen var insådderna av klöver mycket kraftiga. Radhackningen på 24 cm radavstånd har fungerat väl i spannmålen. Östergötland: Hösten 2002 var mycket torr vilket gjorde att ogräsharvningen under hösten inte utfördes. Vi bedömde att den skulle locka nya ogräs att gro samt skada klövern som var hårt stressad av torkan. På våren testades lite olika intensitet av harvning. Harvningen utfördes med en C-pinne harv, som kanske var lite för lätt för att gå ner ordentligt. För att få effekt kördes den tre gånger med en inställning på 4-5 cm. Det rev upp enstaka klöverplantor men påverkade beståndet ganska lite. Stora baldersbråplantor var också mycket svåra att få effekt på, medan effekten på våtarv, snärjmåra och andra ej pålrotsogräs var bättre. Radhackning utfördes en gång på hösten och en gång på våren. Stubbrester och halm ställde till en del problem i 36 cm ledet. Halmen hängde sig på hackan. Örebro: Dominerande ogräsart var baldersbrå. Tidigt på säsongen förkom en hel del små plantor speciellt i 12 cm rutan. Senare på säsongen förekom baldersbrå sporadiskt, flest i 12 cm, och färre i de radhackade leden. Skåne: Mycket kraftig insådd som putsades ner på hösten. Väldigt lite ogräs. I harvningsledet kördes med kultivator på hösten. Det syntes ingen påverkan på beståndet på våren tack vare den kraftiga klöver. Harvning på våren med stypinneharv. Sammanfattning - Radhackning fungerar bra - Möjligheterna att harva beror på beståndet - Harvning har inte effekt på alla ogräs - Handplockning kan vara nödvändig mot t ex skräppa - Samsådd av spannmål och frö underlättar hackningen i frögrödan Rödklöver skördeteknik Försöksplan A Direkttröskning B Avhuggning och tröskning av strängen C Avhuggning, vändning med strängluftare och tröskning 7
8 Observationer 2002 I alla demonstrationer har avhuggningen med rotorslåtterbalk fungerat mycket bra. Maskinen klarade det mycket långa materialet fint och gav litet spill om avhuggningen gjordes ca en vecka före beräknad skörd. Kör man dessutom på morgonen när daggen gör grödan tåligare har spillet varit litet. Tröskningen har skett efter 3-7 dagar. Året var extremt med en mycket varm och bra väderlek, vilket gjorde att avmognaden gick mycket bra. Troligen behövs det en vecka för att få full effekt av avslagningen. Tröskning av strängar på Nyckleby Luftning av sträng provades med två typer av maskiner. I Skåne användes en äldre typ av höluftare. Den går över strängen och lyfter materialet. Den maskinen fungerade bra men på grund av vädret var åtgärden onödig. I Östergötland och Örebro testades en strängluftare av modernare typ, med en rotor som kastar upp materialet mot en plåt. Den här typen av maskin fungerade inte på fröklövermaterialet. Maskinen lindade upp klövern runt rotorn och blev full mycket snabbt. Observationer 2003 Även detta år har vädret under skördeperioden varit mycket gynnsamt. Klövern var lång och vegetativ. Strängarna låg i tre dagar på alla tre platserna. På alla platser kunde man se en mycket tydlig effekt på klövern. Materialet vissnade ner. Direkttröskning gick också bra tack vare väderleken men med betydligt mer grönt material. Modern strängluftare som inte fungerade i rödklöver. Materialet lindades upp. Luftning av strängen genomfördes i Skåne med samma resultat som 2002, men var även i år onödig på grund av bra väder. En fuktigare och senare höst kan det vara mycket värdefullt. I Östergötland bedömdes att inga maskiner som kunde tänkas fungera fanns tillgängliga. I Örebro genomfördes demonstrationen i en ekologisk rödklöverfröodling av sorten Sara. Strängläggning gjordes med en BCS slåtterbalk med sk Duplexkniv med mycket gott resultat. Strängluftning testades efter tre dagar. Den använda luftaren drog ihop strängen och stor del av fröet drösade, varvid luftningen avbröts. Luftningen fungerade inte med befintlig utrustning under rådande förhållanden. Fint tröskväder gjorde att både direkttröskningen och tröskning av strängen gick bra. Sammanfattning - Strängläggning har fungerat mycket bra med både rotorslåttermaskin och dubbelkniv - Tröskning efter 3-7 dagar har gett ett material som har mognat av med mindre mängd grönt material - Luftning har inte fungerat med de moderna strängluftarna. Äldre typ av enkel strängluftare har fungerat 8
9 Gödsling av gräsfrövall Försöksplan A Ogödslat B Flytgödsel nöt 30 kg NH4-N/ha direkt efter skörd och 30 kg NH4-N/ha vid tillväxtens början på våren C Flytgödsel nöt 30 kg NH4-N/ha direkt efter skörd och Biovinass 40 kg tot N/ha vid tillväxtens början på våren D Biovinass 80 kg tot N/ha vid tillväxtens början på våren E Biovinass 40 kg tot N/ha direkt efter skörd och 40 kg tot N/ha vid tillväxtens början på våren Observationer Hösten 2002 var ganska extrem med mycket torr väderlek, vilket har gjort att höstgödslingarna troligen har gått sämre än normalt. Östergötland: Beståndet på Krigsberga var dåligt efter en tät havregröda. På grund av den torra hösten fick inte vallen någon chans att återhämta sig. Graderingar av skottätheten visar att beståndet var mycket svagt. De olika gödslingarna har inte förmått att förbättra beståndet tillräckligt. Fältet som helhet putsades ner för att kunna ta skörd 2004 och komma åt ogräsen. Erfarenheter från andra praktiska odlingar i länet har visat på goda effekter av framförallt Biovinass vid vårgödslingar under Örebro: Goda effekter erhölls av både flytgödsel och Biovinass. För ögat såg led D kraftigast ut, med tätt bestånd och långa ax. Organiska gödselmedel fungerar alldeles utmärkt i ekologisk timotejfröodling. Under rådande förhållanden har en högre giva vid tillväxtstart (80 kg/ha N) fungerat bättre jämfört med att dela på kvävetillförseln ( kg/ha N). Höstspridningen skedde i senaste laget. Skåne: Synlig effekt fanns av leden med höst- och vårgödsling oberoende av gödselslag. Nederbörd efter gödslingen gav en hygglig effekt av höstgödslingen. torr väderlek. Erfarenheterna från praktiken och försök visar på vikten av att höstgödsla framförallt insåningsåret i gräsfrövallarna. Luftning av strängar i Skåne med en äldre luftare. Foto Stefan Lundmark Sammanfattning - Gödsling av gräsfrövall med nötflyt och Vinass har fungerat bra. Synbara gödslingseffekter har erhållits. Vilken skördeeffekt som har uppnåtts har vi inte kunnat mäta - Gödslingarna är beroende av fukt, vilket gett höstgödslingarna i några av demonstrationerna dålig effekt Intresserad av mer information? För ytterligare information kring projektet kontakta följande personer på Hushållningssällskapen i respektive län: - Östergötland: Per Ståhl, Örebro: Ann-Charlotte Wallenhammar, Västra Götaland: Sofia Larsson, Skåne (Kristianstad): Stefan Lundmark, Fältförsöken kring ekologisk vallfröodling finansierade av Ekoforsk-projektet finns på nätet, gå in på En nyutkommen publikation från Jordbruksverket; Ekologisk vallfröodling innehåller mycket matnyttig information. Höstgödslingarna har i dessa demonstrationer fått ett dåligt utgångsläge med allt för 9
Sveakonferensen januari 2015
Sveakonferensen 13-14 januari 2015 Etableringstekniker i ekologiska klöver- och gräsfröodlingar Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Per Ståhl 2 Bo Cristianson 3 Lars Andersson 4 Lars Eric Anderson 1 HS Konsult
Läs merArbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas
Läs merBilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis
Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis Helleberga Fältnummer/namn 5 Jordart Mellan-styv lera Datum för inventering 2009-08-05 2010-07-22 Gröda Höstvete Speltvete Sort Stava Oberkulmer Rotkorn Förfrukt Höstraps
Läs merDelrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.
Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C
Läs merSpecialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk
Läs merOrienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas Finansierat av Vretafonden (SLF, Region Öst) Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland,
Läs merFörsök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Försök med radhackningsteknik och radavstånd Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB per.stahl@hush.se Försök med radhackning 2006-2010 Fastliggande försök med tre radavstånd Följer gårdens
Läs merDelrapport 2010 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.
21-1-26 Delrapport 21 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Odlingssystem med radhackning Fältförsök: Fältförsöket på Tegneby fortsatte med andra årets ängssvingel för fröproduktion.
Läs merFrö- och Oljeväxtodlarna
Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen
Läs merEtablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad
Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Publicerat 215-1-3 Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. Finansierat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin via Anders Elofssons
Läs merEKOLOGISK VALLFRÖSKOLA
EKOLOGISK VALLFRÖSKOLA 2005-2006 Ett samarbetsprojekt mellan HS Konsult AB, Örebro, Hushållningssällskapet Väst och Hushållningssällskapet Kristianstad Finansierat av EU och svenska staten genom KULM-
Läs merSlutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Linköping 2011-01-27 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Delprojekt för att jämföra olika radavstånd i en växtföljd Sammanfattning I ett fastliggande försök har odling
Läs merHushållningssällskapet Rådgivning Agri
Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning
Läs merUtveckling av ekologisk vallfröproduktion genom deltagardriven forskning för lärande och utveckling
SLU EkoForsk Lägesrapport 16 mars 2009 Utveckling av ekologisk vallfröproduktion genom deltagardriven forskning för lärande och utveckling 2008-2010 Projektansvarig: Johanna Björklund, Centrum för uthålligt
Läs merBibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet
Läs merRadhackning i robusta odlingssystem
Radhackning i robusta odlingssystem Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Projekt med 50 cm radavstånd 2012-2014 Två försöksserier: raduppbyggnad och tistelbekämpning 12 försök i vårvete, 8 försök
Läs merKvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
Läs merMekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.
Mekanisk ogräsbekämpning Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster Mekanisk ogräsbekämpning Åtgärder i växande gröda Radhackning Ogräsharvning Övriga åtgärder Åtgärder före sådd Stubbearbetning, plöjning
Läs merMellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Läs merRedovisning 2009: Utveckling av ekologisk utsädesproduktion av vallfrö genom deltagardriven forskning
Redovisning 2009: Utveckling av ekologisk utsädesproduktion av vallfrö genom deltagardriven forskning 2008-2010 Projektansvarig: Johanna Björklund, Centrum för uthålligt lantbruk (CUL), SLU Projektgrupp:
Läs merSlutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.
Linköping 2012-01-18 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Delrapport: Utvecklad beståndsetablering vid radhackning på 50 cm radavstånd Sammanfattning Två försök med
Läs merNya odlingstekniker - en intervjuundersökning 2009-2010 bland lantbrukare som använder radhackningsteknik i ekologisk spannmålsodling
Nya odlingstekniker - en intervjuundersökning 2009-2010 bland lantbrukare som använder radhackningsteknik i ekologisk spannmålsodling Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Madeleine Arnqvist och Per
Läs merOptimal placering av pelleterad organisk gödsel
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2017 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet
Läs merKväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker
Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker Projektansvarig Maria Stenberg (AgrD), Avdelningen för precisionsodling, Institutionen
Läs merJordbruksinformation Starta eko. Växtodling
Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merTrindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde
Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde 2011-01-26 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Oljeväxter - Etablering och gödsling - Pollinering
Läs merOgrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Marknad och markförbättring Skövde 15 oktober 2014 Ogrässanering Förebyggande metoder: Konkurrens från gröda Växtföljd Jordbearbetning och sådd Dränering
Läs merETABLERINGSTEKNIK OCH OGRÄSREGLERING I SLUTRAPPORT EKOLOGISKA UTSÄDESODLINGAR AV VITKLÖVER, RÖDKLÖVER OCH GRÄSFRÖ. Finansierat av SLU EkoForsk
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID. ETABLERINGSTEKNIK OCH OGRÄSREGLERING I EKOLOGISKA UTSÄDESODLINGAR AV VITKLÖVER, RÖDKLÖVER OCH GRÄSFRÖ SLUTRAPPORT Finansierat av SLU EkoForsk Ann-Charlotte Wallenhammar 2,
Läs merSamodling av åkerböna och lupin med stråsäd
Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd SLU EkoForsk 2002 Projektansvarig: Ullalena Boström, EVP, SLU. E-post: Ullalena Bostrom@vpe.slu.se Bakgrund Trots att vårsådd stråsäd ofta är relativt konkurrenskraftig
Läs merOgräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver
Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg Bakgrund Försöksserierna avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) Förslag på förändringar och åtgärder Låt inte vallarna ligga mer än tre år Öka utsädesmängden för
Läs merVäxtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
Läs merOptimal placering av pelleterad organisk gödsel
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 216 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet
Läs merSvenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och
Läs merInte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde
Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde Rådde gård ligger i Länghem, Tranemo kommun och är Hushållningssällskapet Sjuhärads försöksoch demonstrationsgård. Där har man dokumenterat resultaten från
Läs merOgräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver
Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Försöksserien avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar på
Läs merRÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD
RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD Red clover seed production. Row distance and seed rate Gunilla Larsson Svensk Raps AB Box 96, S-230 53 ALNARP, Sverige Svensk Raps AB,
Läs merR8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur
Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet
Läs merJordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling
Jordbruksinformation 1-2019 Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling Se upp för hästhov i ekologisk odling Hästhov (Tussilago farfara) kan bli ett ogräsproblem i ekologisk odling. Tidig blomning och fröspridning
Läs merBibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken
Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Författare Bovin H., Rahbek Pedersen T. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 1 Utgivare Huvudspråk
Läs merEkologisk produktion lantbruk
Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se
Läs merOgräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket
Ogräsharvning - danska erfarenheter Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Ogräsharvning i höstvete Ogräsharvning på hösten Ogräsharvning i korn och annan
Läs merVallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland
Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan
Läs merRÖDSVINGEL Odlingsvägledning
RÖDSVINGEL Odlingsvägledning ODLINGSKALENDER Insåningsåret Insådd i vårstråsäd Insådd i höstvete April: Insådd samtidigt med skyddsgrödan. Maj: Ogräsbekämpning Augusti: Vårsädens stubb putsas vid behov.
Läs merI projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
Läs merSamodling av majs och åkerböna
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Läs merEkologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård
Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ola Hallin, Rådgivarna Sjuhärad Sammanfattning Vallfröblandningar med 45 % rörsvingel Swaj eller rörsvingelhybrid Hykor har
Läs merEtableringstekniker i rörflen
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Etableringstekniker i rörflen Slutrapport-35229-1 Ann-Charlotte Wallenhammar & Eva Stoltz, Hushållningssällskapet/HS 1 Konsult AB, 2014 1 Förord Rörflen är en enegrigröda med
Läs merTimotejfrövall kvävegödsling och beståndsutveckling
Timotejfrövall kvävegödsling och beståndsutveckling Anpassa gödslingstidpunkt och kvävemängd efter sort och vallålder. Ann-Charlotte Wallenhammar, Örebro läns hushållningssällskap Fröodling är en intressant
Läs mer- Basagran SG + olja är dyrt men effektivt och mest skonsamt mot vitklöver.
L5-6602. Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd och vitklöver Av Klas Eriksson Försöksledare Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Flottiljvägen 18, 392 41 Kalmar. E-post: Klas.Eriksson@hush.se
Läs merVALLFRÖ lyfter. VALLFRÖ ett utvecklingsprojekt från Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare
VALLFRÖ lyfter VALLFRÖ 10 000 ett utvecklingsprojekt från Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare 1 Vallfrö 10 000 ett utvecklingsprojekt från Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare I din hand håller du just nu ett
Läs merFröproduktion av ekologisk vitklöver i Danmark
Fröproduktion av ekologisk vitklöver i Danmark Jordbruksinformation 5 2005 Författare Mette Duedahl Høyer, Bornholms Familielandbrug Carsten Gade, Østjyllands Familielandbrug Henning Hervik, Sjællands
Läs merSkräppa - ett växande problem i ekologisk odling
Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling Per-Anders Andersson Hushållningssällskapet, Huskvarnavägen 97B, 554 66 Jönköping E-post: Per-Anders.Andersson@hush.se Slutrapport från försöksserien L5-280.
Läs merKvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30
Kvalitetsbrödsäd Projektansvarig: Ann-Charlotte Wallenhammar, Projektredovisning: Lars Eric Anderson, HS Konsult AB, Box 271, 71 45 Örebro E-post: ac.wallenhammar@hush.se, le.anderson@hush.se Material
Läs merOgräsharvning 1 Jordbruksinformation
Ogräsharvning Jordbruksinformation 02 2015 1 Ogräsharva rätt I den här skriften redovisar vi hur du kan ogräsharva effektivt och undvika negativa effekter på gröda och miljö. Ogräsharvning har bara effekt
Läs merÅtgärder mot kvickrot i ekologisk produktion
Åtgärder mot kvickrot i ekologisk produktion Jordbruksinformation 16 2016 1 Åtgärder mot kvickrot i ekologisk produktion Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Sammanfattning Kvickroten är en kväveälskare
Läs merUtsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:
Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hush.se Försöksvärdar L7-618 2011 Lars Håkansson, Tågarp sort: Alexia Lars Brunnström, Ödåkra sort:
Läs merNy radhackningsteknik för ogräsbekämpning i spannmål, del 2
Ny radhackningsteknik för ogräsbekämpning i spannmål, del 2 Slutkonferens 5-6 december 2018 Tomas Johansson Mikael Gilbertsson Per-Anders Algerbo Anders TS Nilsson Anneli Lundkvist Theo Verwijst Bakgrund
Läs merEn sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern
En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern Olika möjligheter Helsädesensilage (vete-korn-havre) Ensilage av ärt, åkerböna,
Läs merBotanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.
Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. En LRF-finansierad Kraftsamlingsundersökning på gårdsnivå av fyra
Läs merUtsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661
Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661 Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB Högst skörd har utsädesmängden med 60 frö/m 2 gett. En mikning av utsädesmängden till 40 frö/m 2 har inte gett en säker skillnad
Läs merSensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist
Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd Ingela Löfquist 0708-94 53 51 ingela.lofquist@hush.se I torkans fotspår. Bakgrund Höga temperaturer och ingen nederbörd gav betes- och foderbrist. Vilka
Läs merVal av skydsgröda och behandling av. t och ängssvingel
Val av skydsgröda och behandling av skyddsgrödans halm vid insådd av timotej t och ängssvingel Lars T. Havstad Bioforsk Øst Landvik Etablering av timotej och ängssvingel Val av skyddsgröda och utsädesmängd
Läs merOGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge
Ogräs OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge Försöksserien avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar på ogräsförekomst
Läs merVad provas och hur? Vad provas inte?
Vad provas och hur? Vad provas inte? Björn Andersson, FältForsk, SLU Värdeprovning av jordbruksväxter Provning för intagning på svensk sortlista, s.k. VCU-provning (Value for Cultivation and Use). Försöken
Läs merBekämpning av rotogräs. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland
Bekämpning av rotogräs Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Östergötland 220 000 ha åker, mycket lera 42 000 ha ekoareal 2015 Ett slättområde i mitten, mellanbygd i norr och söder Mkt vatten;
Läs merOptimal placering av pelleterad organisk gödsel
Institutionen för mark och miljö Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Sofia Delin, Lena Engström & Anneli Lundkvist Finansierat av SLU Ekoforsk Hypoteser: Djupare myllning Närmare placering
Läs merTraktor med plog. Foto: Per G Norén. Mekanisk ogräsbekämpning Råd i praktiken
Traktor med plog. Foto: Per G Norén Mekanisk ogräsbekämpning Råd i praktiken Jordbruksinformation 11 2011 1 Mekanisk ogräsbekämpning Tänk på detta! En väl genomförd plöjning ger god ogräseffekt. Vårplöjning
Läs merEkologiska demonstrationsodlingar
Ekologiska demonstrationsodlingar i sockerbetor 2000 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring.
Läs merAnn-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 Åsa Käck 2
Kvävegödslingsstrategier I ekologisk fröproduktion av timotej (Phleum pratense L.) och rörsvingelhybrid (Festuca arundenacea x Lolium multiflorum) Hykor Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 Åsa Käck
Läs merSlutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden
Slutrapport för projekt SLV2016-0029 finansierat av SLO-fonden Radsprutning för minskad miljöbelastning och exponering av bekämpningsmedel i höstraps Per Ståhl och Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet
Läs merUtvecklin ng av ekologisk klöverproduktion
Slutrapport för projektet (journalnr: 2011-1254): Utveckling av ekologisk klöverproduktion Ann-Charlotte Wallenhammar och Eva Stoltz HS Konsult AB, Box 271, 701 45 Örebro 2012-12-17 2 Sammanfattning Intresset
Läs merSakredovisning för år
Bilaga 1 Projekt: Blindharvning effekt på olika ogräsarter i ärter och vårsäd Projektansvarig: Anneli Lundkvist Sakredovisning för år 23-24 Sammanfattning I projektet studeras regleringseffekten på ettåriga
Läs merPOM. Programmet för odlad mångfald
Katarina Holstmark POM Programmet för odlad mångfald Sedan år 2000 finns ett nationellt program för att bevara den genetiska mångfalden bland de odlade växterna. Konventionen säger att alla växter och
Läs merEkologiska demonstrationsodlingar på Lanna försöksstation
Ekologiska demonstrationsodlingar på Lanna försöksstation 1996-2006 Lena Engström, Johan Roland och Rolf Tunared Avdelningen för precisionsodling Teknisk rapport 5 Skara 2007 Division of precision agriculture
Läs merVALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande
VALL Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande Maria Stenberg, Avdelningen för precisionsodling, SLU, Skara, Ingemar Gruvaeus, HS Skaraborg,
Läs merBaldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Läs merEkologisk vallfröodling
Ekologisk vallfröodling Jordbruksinformation 21 2006 Innehåll Ekologisk vallfröodling en grundlig genomgång............... 3 Snart 10 år med ekologisk vallfröodling....................... 3 Sverige i
Läs merObservationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)
Försök med bottengröda i vårvete Uppdaterad 21.10.2013 Med observationsförsöket följer man med bottengrödans inverkan på jordens kulturtillstånd, huvudväxtens skördemängd och kvalitet samt halten lösligt
Läs merOmläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27
Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export
Läs merResultaten visar i ett medeltal för de fyra
JAN JANSSON, Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad OGRÄS Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Fyra försök fi nns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling
Läs merOgräsharvning i fält. Råd i praktiken
Ogräsharvning i fält Råd i praktiken Jordbruksinformation 11 2005 Broschyren innehåller råd och tips för lämplig ogräsharvningsteknik. Delar av texten bygger på sammanfattade synpunkter från enkätsvar
Läs merNoggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer...
Effektivt jordbruk även utan bekämpningsmedel Revolutionerande ogräshantering Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer... Gothia Redskap System Cameleon System Cameleon är framtaget för att ge
Läs merBlindharvning effekt på olika ogräsarter i ärter och vårsäd
Institutionen för växtproduktionsekologi Slutredovisning av projektet: Blindharvning effekt på olika ogräsarter i ärter och vårsäd Projektansvariga: Anneli Lundkvist och Håkan Fogelfors Finansiär: Jordbruksverket,
Läs merFramgångsrik precisionssådd
I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård
Läs merKlas Eriksson Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg, Flottiljv. 18, Kalmar E-post:
ÖRTOGRÄSBEKÄMPNING I HÖSTVETE OCH KORN. Försök inom animaliebältet 2002. Klas Eriksson Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg, Flottiljv. 18, 392 41 Kalmar E-post: klas.eriksson@hush.se Sammanfattning
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merÅtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion
Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion Jordbruksinformation 13 2016 1 Åtgärder mot åkertistel Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Åkertistel är ett besvärligt rotogräs, men en genomtänkt
Läs merVITKLÖVER Odlingsvägledning
VITKLÖVER Odlingsvägledning Odlingskalender Insåningsåret April - maj Maj Augusti September November - Mars Insådd i stråsäd Utsädesmängd: 1 3 kg/ha, sådjup 1 cm. Ogräsbekämpning. Eventuellt bekämpning
Läs merBiodiversitet i grönsaks- och bärodling
Biodiversitet i grönsaks- och bärodling Erfarenheter och lärdomar 2015-2016 Christina Winter christina.winter@jordbruksverket.se Elisabeth Ögren elisabeth.ogren@jordbruksverket.se 2016-09-19 Disposition
Läs merVäxtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel
Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I två orienterande försök på Rådde har upprepade insekticidbehandlingar på våren till vallanläggning utan
Läs merOptimal placering av pelleterad organisk gödsel
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2015 till SLU EkoForsk Projektgrupp: Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Pelleterad organisk gödsel är ett
Läs merALSIKEKLÖVER Odlingsvägledning
ALSIKEKLÖVER Odlingsvägledning Odlingskalender Insåningsåret April - maj Maj Augusti September November - Mars Sådd: 2 3 kg/ha, sådjup 1 2 cm. Ogräsbekämpning. Eventuellt bekämpning av ärtvivlar. Insåningsgrödans
Läs merVäxtnäringsförsörjning ekologiskt vallfrö
Växtnäringsförsörjning ekologiskt vallfrö Rapport januari 21 Syfte Syftet med denna undersökning är att undersöka både hur olika mängder samt olika former av organisk kvävegödsel påverkar skörden vid ekologisk
Läs merdosnyckel Höstsäd För anpassad ogräsbekämpning
dosnyckel Höstsäd För anpassad ogräsbekämpning www.jordbruksverket.se Dosnyckel (finns även på www.jordbruksverket.se/vsc) För att dosnyckeln ska vara användbar krävs att sprutan uppfyller kraven vid funktionstest.
Läs merGödsling, stallgödsel och organiska restprodukter
Institutionen för mark och miljö Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter Sofia Delin, SLU Skara Resultat från projekt finansierade av SLF, Jordbruksverket, Ekoforsk, Formas m.m. Kväveeffekt av
Läs merRenkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?
Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha
Läs merEn ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Vallfröblandningar med gräsarterna rörsvingelhybrid och timotej har gett högre
Läs merUtveckling av ekologisk utsädesproduktion av vallfrö genom deltagadriven forskning. Delrapport
Utveckling av ekologisk utsädesproduktion av vallfrö genom deltagadriven forskning Delrapport 2005-2007 Ett samarbetsprojekt mellan CUL, SLU, HS Konsult AB, Örebro, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri
Läs mer