Ekologisk vallfröodling

Transkript

1 Ekologisk vallfröodling Jordbruksinformation

2

3 Innehåll Ekologisk vallfröodling en grundlig genomgång Snart 10 år med ekologisk vallfröodling Sverige i världstopp Intressant marknadssituation Planera din vallfröodling Certifiering krävs normalt för miljöersättning Skördarna varierar enormt Bra odlingar ger bra brutto Bedöm dina egna täckningsbidrag Några hållpunkter för nya vallfröodlare Lathund i fröodling så får du en bra skörd Rätt etablering betalar sig Ogräsbekämpning i ekologiskt vallfrö Bin och humlor avgör klöverfröskörden Samodling av vallfrö Ny teknik och kunskap Gårdsexempel Prisbelönad olding av ekologiskt ängssvingelfrö på Wapnö i Halland 29 Rödklöverfrö en av många grödor på Tjärby Gästgivaregård Ekologisk fröodling av vitklöver på Hillshög, Österlen Världsunik odling av ekologisk alsikeklöver Vältorkad och välputsad timotejfröodling i Dalsland Odlingsvägledningar Timotej Ängssvingel Engelskt rajgräs Rödklöver Vitklöver Om du vill veta mer Huvudförfattare till broschyren är Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Hans Jonsson, har skrivit gårdsexemplen och Henrik Nätterlund, Hushållningssällskapet Malmöhus är medförfattare till avsnittet om Bin och humlor avgör klöverfröskörden Foto: Hans Jonsson (om inte annat anges) 1

4 2

5 Ekologisk vallfröodling en grundlig genomgång Sverige är världens största producent av ekologiskt utsäde av timotej, ängssvingel, rödklöver och alsikeklöver. Mer än 20 procent av den totala vallfröproduktionen i Sverige är ekologisk. Nya odlare har störst chans att få kontrakt på klöverfrö. Variationen i skörd och ekonomiskt resultat är enorm i den ekologiska vallfröproduktionen. År 2005 varierade bruttointäkten mellan och kronor per hektar i ekologiskt vitklöver. Snart 10 år med ekologisk vallfröodling! Det är snart 10 år sedan de svenska utsädesföretagen började med ekologisk vallfröproduktion. Anledningen var en EU-förordning som krävde och fortfarande kräver att ekologiska lantbrukare i första hand ska använda ekologiskt utsäde. Målsättningen är att nå 100 procent ekologiskt utsäde i alla grödor som odlas ekologiskt. De första åren var odlingsomfattningen mycket blygsam främst på grund av brist på regelverk för delvis ekologiska vallfröblandningar. Osäkerhet rådde också kring vilken odlingsteknik som skulle användas. I vallfröblandningar blandar man traditionellt flera olika arter och sorter vilket man inte hade förutsett då man utarbetade EUs regler om ekologiskt utsäde. På grund av oklarheter kring reglerna såldes inte ett enda kilo vallfrö i Sverige fram till och med år Allt vallfrö överlagrades. I januari 2003 införde Jordbruksverket emellertid ett fungerande regelverk för delvis ekologiska vallfröblandningar där innehållet av ekolo- Odlare från start. Jag har odlat vitklöver konventionellt i många år och har faktiskt varit med så länge, att när jag var liten påg och hjälpte till på min föräldragård, så var ju de facto odlingen ekologisk. Och gick det då, så ska det väl gå nu också, berättar Bo Cristiansson entusiastiskt. Han har odlat ekologiskt vitklöver i åtta år alltsedan starten

6 Tabell 1. Ekologisk vallfröproduktion i Sverige Rödklöver Vitklöver Alsikeklöver Timotej Ängssvingel Total areal Tabell 2. Antalet lantbrukare som skördade ekologiskt vallfrö i Sverige Rödklöver Vitklöver Alsikeklöver Timotej Ängssvingel Total antal odlare giskt frö i blandningarna bestäms utifrån de tillgängliga mängderna på marknaden. Detta ledde till en explosionsartad ökning av odlingens areal och antalet odlare (tabell 1 och 2). Sverige i världstopp Sverige är 2006 världens största producent av ekologiskt timotej, ängssvingel och rödklöver samt den enda producenten av ekologiskt alsikeklöver. Vi konkurrerar med danskarna om titeln som världens största producent av ekologiskt vallfrö totalt sett båda ländarna har en produktion kring hektar. Mer än 20 procent av den totala vallfröproduktionen i Sverige var ekologisk Ökningen av vallfröarealen och antalet odlare har dock inte varit oproblematisk. Många nya och oerfarna odlare har haft begränsade kunskaper om lämplig odlingsteknik. Ogräsförekomsten har varit för hög i många fält. Etableringen har ofta varit för dålig och pollineringen har sällan fungerat optimalt i klöverodlingarna. Mot bakgrund av denna situation och önskemål från utsädesföretagen tog Jordbruksverket initiativ till en rådgivningskampanj i samarbete med Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare, utsädesföretagen, Två toppgrödor. Den svenska ekologiska vallfröproduktionen är i dag en av världens största. Uno Carlsson, Säby på Dalboslätten odlar både ekologisk timotej och ängssvingel de två mest odlingssäkra frögrödorna. 4

7 hushållningssällskapen och länsstyrelserna. Denna så kallade ekovallfrökampanj har tillsammans med lokala och regionala rådgivningsinitiativ bidragit till att höja kvaliteten och stabiliteten i den ekologiska vallfröproduktionen. Det finns dock fortfarande mer att göra. En fyllig information om ekovallfrökampanjen finns på ( Intressant marknadssituation I dag råder överskottsproduktion av timotej och ängssvingel medan det fortfarande är nödvändigt att öka arealen klöverfrö. Nya arter är på gång i Sverige. År 2007 kommer de första fälten med ekologiskt engelskt rajgräs och rajsvingel förhoppningsvis att skördas i Skåne och Västra Götaland. Eftersom skördenivån i speciellt timotej och ängssvingel har ökat kommer arealen av dessa knappast att öka mycket de närmaste åren även om det finns vissa möjligheter för export. Det finns behov av en större areal med ekologiskt vitklöver medan den nuvarande arealen för rödklöver egentligen borde räcka. Skördenivån är dock för låg, speciellt i de tetraploida sorterna av rödklöver. Det finns behov av mer ekologiskt utsäde av bland annat engelskt rajgräs, rajsvingel, rödsvingel och hundäxing men det är oklart i vilken omfattning de svenska utsädesföretagen väljer att själva producera utsädet. Det är oklart hur de nya miljöersättningarna för ekologisk produktion som införs 2007 kommer att påverka efterfrågan på ekologiskt vallfrö. En stor del extensiv ekologisk vall kommer säkert att försvinna medan antalet ekologiska mjölkproducenter med stor säkerhet kommer att öka. Totalt sett är det inte sannolikt att den inhemska marknaden för ekologiskt vallfrö kommer att öka de kommande åren. På exportmarknaderna finns det möjligheter men tyvärr även problem. I dagsläget finns ingen fungerande gemensam marknad för ekologiskt vallfrö i Europa. De olika certifieringsorganisationerna (typ KRAV) fungerar i praktiken som tekniska handelshinder. Det finns dock möjligheter att utveckla exporten till de övriga nordiska länderna, Storbritannien, Tyskland och USA. Planera din vallfröodling Utsädesodlingar måste följa vissa regler för att skörden ska kunna godkännas. Jordbruksverkets utsädesenhet (tidigare Statens Utsädeskontroll) kontrollerar att reglerna följs vid en fältbesiktning under växtsäsongen. Grundläggande förutsättningar för utsädesodlingar av alla arter är att de ska förläggas till fält i god hävd och utan känd förekomst av flyghavre. De detaljregler som finns gäller förfrukt och fribelägenhet. Beträffande förfrukt så måste en viss tid gå mellan odling av annan sort av samma art för att minska risken för inblandning av kvarliggande frö. Kravet på fribelägenhet, det vill säga att vissa avstånd måste hållas mellan odlingar av samma art, har till syfte att minska riskerna för korspollinering. För odlingar av bruksutsäde gäller att det ska ha förflutit minst tre år mellan insådden av den nya odlingen och skörden av den senaste föregående odlingen av samma art, om det var en annan sort än den man nu ska odla. Om man till exempel skördade Jonatan timotej 2006 kan man tidigast göra en insådd av Grindstad timotej på samma fält När det gäller fribelägenhet för bruksutsäde ska avståndet vara minst 50 meter till en annan utsädes- eller bruksodling av en annan sort av samma art, även blommande trädor. Avstånden räknas även till vilt växande gräs och klöver, t.ex. i vägrenar eller vid stengärdsgårdar. Är din utsädesodling mindre än 2 hektar krävs ett avstånd på 100 meter. Du bör kontrollera om du behöver slå av runt utsädesodlingen under säsongen för att hindra inblandning från dikesrenar med mera. Certifiering krävs normalt för miljöersättning Ersättningsbeloppet för ekologisk vallfröodling är 2200 kronor per hektar. I praktiken är det odlingar som certifieras av Jordbruksverkets utsädesenhet eller liknande som är aktuella för ersättningen. Allt vallfrö som produceras på kontrakt till ett utsädesföretag är därmed som utgångs- 5

8 punkt ersättningsberättigat. Egen produktion av vallfrö, utan rensning och kontroll av utsädet, innebär en stor risk för spridning av ogräs. Egen produktion av vallfrö är därför inte lämplig vid ekologisk odling, där man ska odla med sikte på god skörd för att kunna få miljöersättning. För att få utbetalning krävs att man tar en skörd av vallfrö under året. Odlingen ska ske med sikte på god skörd, till exempel ska man ha en lämplig växtföljd. För att utsädet ska få säljas som ekologiskt måste det vara kontrollerat av KRAV eller en annan godkänd kontrollorganisation. För att få ersättningen måste man som ny ekologisk odlare åta sig att odla marken ekologiskt under fem år, enligt reglerna för ersättning vid ekologisk produktion. Lantbrukare utanför stödområde 1-5b som odlar flerårig frövall kan även söka miljöersättning för vallodling (300 kronor per hektar). Miljöersättningen gäller alla former av fleråriga vallar även vitklövervallar som skördas två år i rad. Mer information om regler för miljöersättningar finns på Jordbruksverkets webbplats ( Skördarna varierar enormt Skördenivåerna varierar mycket i ekologiskt vallfrö. Dels varierar skörden från år till år och dels är skillnaden mellan de bästa och de sämsta odlingarna mycket stor. Figur 1 och 2 visar att skördenivåerna i ekologisk ängssvingel och vitklöver har varierat mycket under årens lopp. Tabell 3 visar den totala medelskörden i samtliga arter av vallfrö samt högsta och lägsta skörden Figur 1. Skördenivåer i ekologisk ängssvingel Varje stapel representerar en odlare Ängssvingel, fröskörd Medelskörd, kg/ha Vitklöver, fröskörd Medelskörd, kg/ha Figur 2. Skördenivåer i ekologisk vitklöver Varje stapel representerar en odlare. Bra odlingar ger bra brutto År 2005 infördes ett nytt avräkningssystem för vallfrö. Tidigare fick man kilostöd från EU och företagen betalade samma pris för vallfröet. Numera är det marknadspris som gäller och priserna varierar (lite) utsädesföretagen emellan. Förändringen i avräkningssystemet gör det svårt att jämföra det ekonomiska resultatet från 2005 med de föregående åren. I följande ekonomiska beräkningar redovisas enbart det ekonomiska resultatet från 2005 eftersom det är avräkningssystemet från detta år som ska gälla framöver. Tabell 4 visar att år 2005 var det ekonomiska resultatet bäst i vitklöver och ängssvingel. Variationen var dock mycket stor i vitklöver där vi hittar både odlaren med det bästa och det sämsta ekonomiska resultatet. Observera att endast skördade odlingar ingår i siffrorna. I rödklöver varierar resultatet mycket från sort till sort. Det är speciellt den sena tetraploida sorten Betty som ställer till problem. Sorten mognar sent och har så lång blompip att pollineringen blir besvärlig. Det fanns bara en odling med alsikeklöver som tyvärr misslyckades. De redovisade priserna är medelpriser. 6

9 Tabell 3. Fröskördar i ekologisk vallfröodling Gröda Medelskörd Skördevariation lägst/högst Rödklöver kg/ha Vitklöver kg/ha Alsikeklöver kg/ha Timotej kg/ha Ängssvingel kg/ha Lycka och olycka. Som klöverfröodlare måste man vara beredd på allt från kanonskörd med kanonkvalitet till katastrofodlingar där fröna gror i blomhuvudet. Tabell 4. Ekonomiskt bruttoresultat i ekologisk vallfröproduktion Miljöersättning på kr/ha ingår i bruttoresultatet men inte gårdsstödet. Medelskörd Medelpris Bruttoresultat Skördevariation Variation i bruttoresultat Gröda kg/ha kr/kg kr/ha kg/ha kr/ha Rödklöver Medelsen, diploid , Medelsen, tetraploid , Sen, diploid , Sen, tetraploid 37 52, Vitklöver , Alsikeklöver* 15 29, Timotej , Ängssvingel , * Endast en odlare Bedöm dina egna täckningsbidrag Det är svårare att redogöra för kostnaderna än inkomsterna eftersom de varierar mycket från odlare till odlare. Tabell 5 visar bidragskalkyler för några vallfröarter. Bidragskalkylerna är inspirerade av de bidragskalkyler som finns på länsstyrelsen i Västra Götalands hemsida. Västra Götaland är länet med den största produktionen av ekologiskt vallfrö. Observera att siffrorna i tabell 5 inte är skrivna i sten. Det finns betydande osäkerheter. Bland annat är det inte alltid det går att sälja halmen från timotejen och ängsvingeln. Lönekostnaderna per hektar minskar normalt med fröarealens storlek. Med andra ord det bästa är att göra en egen kalkyl tillsammans med sin rådgivare utifrån de egna förutsättningarna. 7

10 Tabell 5. Exempel på bidragskalkyler (kr/ha) i fyra frögrödor Gårdsstöd, avskrivning av maskiner samt jordkostnad ingår inte. Rödklöver diploid, Vitklöver Timotej Ängssvingel medelsen Intäkter Frö Siffror från tabell 4 Miljöersättning Halm ton halm á 0,30 kr/kg Total intäkter Särkostnader Utsäde Klöver = 3 kg/ha á 108 kr/kg; gräs = 5 kg/ha á 43 kr/kg Vinass, inkl transport ( kg/ha, + spridning 0,65 kr/kg) Kalk Pris inkl transport och spridning Rensning % avrens Torkning Vattenhalt 18 %, torkas till 13 % Putsning Klövern putsas i maj Strängläggning Rödklöver och ängssvingel strängläggs vartannat år Övriga kostnader Analys, försäkring, fröodlaravgift Drivmedel, traktor l á 7,00 kr/l Drivmedel, tröska l á 7,00 kr/l Underhåll, maskiner Inspirerad av kostnad i konv. rödsvingel KRAV-avgift Total särkostnader Övriga kostnader Räntekostnader, (Särkostnader + rörelseskapital löner)*2,5% Löner Klöverfrö = 12 timmar/ha, gräsfrö = 8 timmar/ha, 160 kr/timme Total, övr. kostnader Nyckeltal Täckningsbidrag I Intäkter särkostnader Täckningsbidrag II Intäkter (särkostnader + övriga kostnader) Klöver samlar kväve som efterföljande grödor kan utnyttja. Denna förfruktseffekt ingår inte i kalkylerna, men har stor betydelse för kväveförsörjningen i växtföljden på en ekologisk växtodlingsgård. Tabell 6 visar att ekonomin i den ekologiska vallfröproduktionen var mycket bra 2005 jämfört med övriga ekologiska grödor. Täckningsbidragen för raps, vete och havre är hämtade från länsstyrelsen i Västra 8

11 Tabell 6. Ekologisk vallfrö står sig väl i konkurrensen. Täckningsbidrag (kr/ha) i ekologiska grödor Skörd Täckningsbidrag I Täckningsbidrag II (kg/ha) Rödklöver, medelsen diploid Vitklöver Timotej Ängssvingel Raps Vårvete, förfrukt vall Höstvete, foder Grynhavre Götalands hemsida. Det nya miljöstödet ingår i täckningsbidragen men inte gårdsstödet. Miljöersättningen blir år kr/ha för certifierad ekologiskt spannmål medan certifierad ekologiskt vallfrö och raps får kr/ha. Skördenivån i ekologiskt vallfrö var med undantag av rödklöver mycket bra Även med något lägre skördenivåer är ekologiskt vallfrö dock en mycket intressant produktion ur ekonomisk synpunkt. Några hållpunkter för nya vallfröodlare Om du är intresserad av att odla ekologiskt vallfrö måste du först få ett kontrakt med ett utsädesföretag. I vanliga fall kräver utsädesföretaget att du själv ska kunna torka och lagra vallfröet och de kräver ofta att du ska kunna odla vallfrö på en viss areal (minst 10 hektar gräsfrö eller minst 5 hektar klöverfrö). Som ny odlare ska du också övertyga utsädesföretaget om att du har rätt motivation och de rätta odlingsmässiga förutsättningarna! Ekologiskt vallfrö är en specialgröda som ställer höga krav på dig som odlare för ett lyckosamt resultat. Avsnitten om skörd och ekonomi ovan visar tydligt den enorma skillnaden i ekonomiskt resultat som finns mellan de bästa och de sämsta odlingarna. Tajmingen är viktig: klövern ska inte putsas för sent på våren, gräsfröet ska ha gödsel i rätt tid, det måste finnas bin när klövern börjar blomma, man ska inte stränglägga vallfröet med utsikt till regn etc. Svårigheterna ska dock inte överdrivas. Om man har tillgång till kväve är det inte svårare att odla ekologiskt gräsfrö än t.ex. ekologisk höstraps. Klöverfröodling ställer större krav men eftersom klövern ofta ersätter en gröngödslingsgröda i växtföljden har man råd med en del misstag medan man lär sig odlingstekniken. I motsats till gröngödslingsgrödor finns det ett visst ekonomiskt säkerhetsnät i klöverfröproduktionen i form av en miljöersättning på kronor per hektar. Odlingsmässigt är det viktigt att ha koll på ogräset. Rotogräs bör bekämpas effektivt innan etablering av vallfröet. I vallfrögrödan har man begränsade möjligheter att bekämpa rotogräs. Tänk på att ängssvingel eller timotej skördas tre år i följd på samma fält. Om det redan första året finns problem med rotogräs kommer dessa att förökas enormt de efterföljande växtsäsongerna. Förutom rotogräs är det viktigt att tänka på att de värsta ogräsen ofta är kulturväxter vitklöver i timotejodlingar, alsikeklöver i vitklöverodlingar och engelskt rajgräs i ängssvingelodlingar etc. Man bör därför till exempel inte ha fröproduktion av timotej och vitklöver i samma växtföljd medan det går bra med rödklöver och timotej. Tänk på vilka arter och sorter av vallfrö du har använt på fältet (i t.ex. fånggrödor eller gröngödslingsgrödor) innan du börjar odla vallfrö. Alla arter av vallfrö gynnas av jordar som är i god kultur, väldränerade, varken för styva eller för lätta. Ekologisk vallfröproduktion är fortfarande en pionjärproduktion där vi hela tiden lär oss mer om odlingstekniken. Som 9

12 ny odlare är det viktigt att man utnyttjar de kunskaps- och rådgivningskällor som finns. I alla de viktiga fröproducerande länen finns duktiga rådgivare på hushållningssällskapen. Även utsädesföretagen har hög kompetens inom området. Det finns en lista över kontaktpersoner i sista kapitlet i detta informationsmaterial. På Jordbruksverkets webbplats för ekovallfrökampanjen ( finns broschyrer, odlarbrev, sammanfattning av forskningsresultat med mera Delta gärna i fältvandringar, studieresor mm. Man får tillgång till viktig information och kan utväxla erfarenheter med sina kollegor. 10

13 Lathund i fröodling så får du en bra skörd Sådd och etablering Så vallfröet direkt efter sådd av skyddsgrödan om du etablerar vallfröet i vårstråsäd. Ogräsharvningar i skyddsgrödan innan etablering av vallfröet har enbart negativa konsekvenser på skördenivå och renhet i vallfröet! Om du förväntar dig en skörd över 4 ton per hektar i skyddsgrödan kan du räkna med att vallfröinsådden får för lite ljus. Så skyddsgrödan på dubbelt radavstånd eller skörda skyddsgrödan som grönfoder. Så inte klöver intill fält med trindsäd ärtvivlar kan äta upp hela insådden. Rödklöver Skräppor är det värsta ogräset i rödklöver alla skräppaplantor ska bort innan skörd. Odla gärna rödklöver på mindre fält i bruten terräng där det finns många vilda bin och humlor. Håll m avstånd till förra årets fält med rödklöver för att minska angreppen av rödklöverspetsvivlar. Odla gärna åkerböna, vitklöver eller slåttervall med vitklöver intill rödklöverfröodlingen skördeåret så får de vilda bina starka samhällen. Putsa rödklövern över växtpunkten i maj. Ta hjälp av en erfaren odlare eller rådgivare när tröskan ska ställas in. Vit- och alsikeklöver Odla inte vit- och alsikeklöver på fält med mycket sten. Grödorna är mycket låga och knivarna på tröskan ska ofta köra precis över jorden när strängarna tröskas. Håll några hundra meters avstånd till förra årets fält med klöver för att minska angreppen av klöverspetsvivlar. Putsa klövern i maj. Tänk på binas mycket stora betydelse och se till att du har åtminstone två bisamhällen per hektar när klövern blommar. Ta hjälp av en erfaren odlare eller rådgivare när tröskan ska ställas in. Timotej Undvik fält med mycket spillplantor av vit- och alsikeklöver. Timotej bör gödslas med ca 30 kilo kväve per hektar på hösten insåningsåret. Timotej bör alltid strängläggas om man inte har problem med vit- eller alsikeklöver. Ängssvingel Odla inte ängssvingel på jordar med kvickrot eller spillplantor av engelskt rajgräs. Ängssvingel är den typ av vallfrö som har störst behov av ljus insåningsåret. Skyddsgrödan får under inga omständigheter vara för kraftig. Läs mer i odlingsvägledningarna! 11

14 Rätt etablering betalar sig En bra etablering är avgörande för en bra skörd och låg ogräsmängd. Det gäller i synnerhet för ekologiskt vallfrö! Etablering av vallfrö i samband med sådd av insåningsgrödan ger ofta bäst uppkomst. Undantaget är jordar med risk för skorpbildning. Sådd av vallfrö ska företrädesvis ske på våren i korn, havre eller vårvete. Etablera först insåningsgrödan, välta och så därefter vallfröet grunt. Insåningsgrödan blir ofta alltför kraftig! Så insåningsgrödan på 24 cm radavstånd, använd låg utsädesmängd eller skörda som helsäd. Insåningsgrödan (skyddsgrödan) ska vara tunn Många insåningsgrödor blir tyvärr alltför kraftiga. Som riktmärke gäller att om du förväntar dig en skörd över 4 ton per hektar i insåningsgrödan kan du räkna med att vallfröinsådden får för lite ljus. Detta kan minska den efterföljande vallfröskörden rejält. Tänk på att vallfröet är en ekonomiskt viktig gröda som ibland skördas i 3-4 år. Varje kilo vallfrö är mycket värd. Det spelar därför inte så stor roll om du på grund av låg utsädesmängd eller dubbelt radavstånd förlorar några deciton per hektar i insåningsgrödan. Kraftiga insåningsgrödor skadar insådden. Många vallfröproducenter är duktiga växtodlare som har höga skördar i spannmål men det är inte alltid en fördel! 12

15 Välj rätt insåningsgröda Huvudalternativet är insådd på våren i tidigt mognande stråstyv vårstråsäd, företrädesvis korn. Havre och vårvete kan också användas, men bör sås med 24 cm radavstånd. Så vallfröet mellan insåningsgrödans rader eller så vallfröet vinkelrätt mot eller snett diagonalt mot såriktningen. Insåningsgröda och vallfrö ska täcka så stor del av jordytan som möjligt för att hämma ogräset. Använd en måttlig utsädesmängd för vårstråsäden, till exempel cirka 150 kilo per hektar för korn i södra Sverige. Det är mycket viktigt att kvävegödslingen hålls på en nivå så att liggsäd inte riskeras. Liggsäd orsakar alltid stora skador på insådden. Trindsäd (ärt, åkerböna och lupin) bör aldrig användas som insåningsgröda för klöver till frö eftersom trindsäd och klöver ofta angrips av samma skadegörare speciellt ärtvivlar. Ärtvivlar kan även äta upp hela klöverinsådden om det finns ett intilliggande fält med trindsäd. Ärter till mogen skörd kan användas som insåningsgröda för gräsfrö men det rekommenderas inte. Om ärterna blir kraftiga är risken stor att insådden kvävs i augusti när ärterna lägger sig. Om ärterna är tunna får man visserligen en bra etablering, men också problem med rotogräs under fröskördeåret. Erfarenheterna av åkerböna som insåningsgröda är begränsade. Det är möjligt att etablera vallfrö i höstvete, råg och rågvete på våren men resultatet blir ofta sämre än etablering i vårstråsäd. Höstvete bör sås sent för att minska ogrästrycket och all höststråsäd bör sås med 24 cm radavstånd om man förväntar en skörd på mer än ca 4 ton per hektar. Frögrödan sås in så tidigt som möjligt på våren eventuellt efter en ogräsharvning eller radrensning. Denna form av etablering kan ge problem, när det finns mycket övervintrande ogräs, till exempel baldersbrå. Dessutom finns en stor risk för spillsäd. Oavsett vilken insåningsgröda som används är det en mycket bra idé att skörda den som helsäd i juli månad eftersom en tidig skörd ger goda förutsättningar för vallfrö att utvecklas. Etablering av ekologiskt vallfrö i renbestånd har blivit intressant efter införseln av gårdsstödet. Vi vet dock tills vidare inte mycket om hur det fungerar i praktiken men risken för ogräsproblem är stor. Sällan bäst med fördröjd sådd Det finns två populära etableringssätt i vårsådda grödor: 1. Etablering i samband med sådd av insåningsgröda. Denna metod ger ofta den bästa uppkomsten, eftersom risken för vattenbrist är mindre, och insådden får bättre ljusförhållanden. 2. Fördröjd sådd, där man ogräsharvar 1 3 gånger i insåningsgrödan före sådd av vallfröet. Insåningsgrödan bör alltid sås med 24 cm radavstånd så att vallfröet får tillräckligt med ljus. Som tumregel rekommenderar vi etablering i samband med sådd av insåningsgrödan i alla arter av vallfrö. Ogräsharvningar i insåningsgrödan har ingen effekt på ogräsförekomsten i vallfröet året efter och etableringen blir osäkrare ju senare man sår. Tänk på att vallfröinsådden konkurrerar med ogräset om ljus och näringsämnen så behovet av ogräsbekämpning är mindre än vid odling av spannmål utan insådd. Det fröogräs som trots allt kommer i insåningsgrödan förökas inte mycket eftersom man inte plöjer eller stubbearbetar jorden på hösten. Ogräsfrö som hamnar på jordytan äts ofta upp av sniglar mm. under hösten eller dör när frosten kommer. Det finns undantag från ovanstående tumregel. På jordar med stor risk för skorpbildning kan det vara en fördel att invänta det första ordentliga regnet. Då kommer skorpan som på beställning men den kan brytas med en Rapidsåmaskin eller liknande som sår in vallfröet. I timotej är fördröjd sådd ibland fördelaktig eftersom fältgrobarheten minskar kraftigt när jorden är kall (under 10 C i jordens översta två centimeter). Om man vill harva insåningsgrödan bör man maximalt genomföra en blindharvning innan etablering av vallfröet. Ytterligare ogräsharvningar torkar upp jorden för mycket. Observera att klöver är 13

16 MER ATT LÄSA Deleuran, C.L.; Jensen A.M.D.; Boelt, B. og Gislum, R Räkkeafstand i almindelig rajgräs (Lolium perenne L.) og röd svingel (Festuca rubra L.) i flerårige gräsmarker. NJFrapport nr. 342, Vallfröodling, s juni Ystad. Sverige. Gade et al Fröproduktion av ekologisk vitklöver i Danmark. Red. Pernille Plantener. Jordbruksinformation Jordbruksverket, Jönköping. Landskontoret for Planteavl Dyrkningsvejledninger for timothej/rødkløver- /hvidkløver 2005.Dansk Landbrugsrådgivning, Landscentret, Udkærsvej 15, Skejby, 8200 Århus N, Danmark. Mejnertsen, P.; Haldrup, C. & Tersbøl, M Rækkedyrkning og ukrudtsbekæmpelse i ökologisk frøgræs. Planteavlsorientering nr Arkiv april, 2001.Dansk Landbrugsrådgivning, Landscentret, Udkærsvej 15, Skejby, 8200 Århus N, Danmark. Ståhl et al Ekologisk Vallfröodling Ett samarbetsprojekt mellan Hushållningssällskapen i Östergötland, Kristianstad, Örebro och Skaraborg. HS Östergötland, Box 275, Linköping. starkt beroende av fuktig jord vid etableringen. Så inte för djupt Före insådd av vallfrö bör markytan vara tilljämnad och finfördelad så att fröet kan myllas jämnt och lagom djupt. Klöver och timotej ska inte sås djupare än högst 1,5 cm. Detta nås bäst genom att du först etablerar insåningsgrödan. Omedelbart därefter vältas jorden, varefter vallfröna sås cirka 1 cm djupt. Vältningen ger ett jämnare fält, så att risken minskar för att vallfrö etableras alltför djupt. Alternativt bredsår du vallfröet samtidigt med sådd av insåningsgrödan med hjälp av till exempel en frösålåda. Denna metod ger ibland ett bra resultat men är mer osäker eftersom vallfröet hamnar på varierande djup och inte alltid täcks av jord. Ängssvingel bör sås maximalt 2,5 cm djupt. Engelskt och italienskt rajgräs är storfröiga och kan sås djupare (3 4 cm). Utsädet av engelskt och italienskt rajgräs kan blandas med insåningsgrödan och etableras vid samma tillfälle. Denna metod används också ibland i ängssvingel och rödklöver, men då måste insåningsgröda och vallfrö etableras på cirka 2 cm djup. Välj radavstånd efter gröda och mark De flesta typer av vallfrö sås traditionellt med 12 eller 24 cm radavstånd. Det är utmärkta radavstånd, som ofta ger bra resultat. Men om du har en radrensare, är etablering av vallfrö på 36 eller 48 cm radavstånd också bra alternativ. Det finns flera anledningar till detta: Radavstånd på 36 eller 48 cm ger ingen eller obetydlig skördeminskning för de flesta typerna av vallfrö. Radhackning förhindrar att fleråriga vallar av timotej och ängssvingel blir för kraftiga. Radhackning är effektiv mot de flesta arterna av ettåriga ogräs, till exempel baldersbrå. Radhackning minskar förökningen av rotogräs. Detta är speciellt viktigt i timotej och ängssvingel, där man ofta skördar frö 2 4 år. Radhackning före spridning av stallgödsel ökar jordens infiltrationsförmåga och kväveutnyttjande. Om marken är stenbemängd ger dock radhackning ofta dålig effekt och rekommenderas inte. Det är kanske överraskande, att radavståndet betyder så lite i vallfröproduktionen, men det bekräftas av erfarenheter både i praktiken och från försök. I Danmark etablerar man mycket timotej och ängssvingel på 36 eller 48 cm radavstånd. Tidigare var radsådd med 48 cm vanligt även i svensk timotejodling. Fröskörden blir ofta lägre första året vid 36 och 48 cm radavstånd jämfört med 12 och 24 cm, medan det omvända gäller för andra- och tredjeårsvallarna när beståndet slutit sig. Ängssvingel är mindre lämpad än timotej för sådd på stort radavstånd eftersom ängssvingel ofta bara skördas två år. I rödklöver och engelskt rajgräs går det bra med radavstånd på 36 och 48 cm enligt både svenska och danska försök och erfarenheter från praktiken. Vitklöver bör aldrig etableras på mer än 36 cm radavstånd och det är tveksamt med radhackning. Vitklövern är mycket låg och en radhacka kan dels dra upp sten som gör skörden besvärlig och dels förorena klövern med jord. Lerpartiklar kan ha samma storlek som vitklöverfrö och några vitklöverodlingar kasseras varje år på grund av jordförorening! På styva lerjordar som innehåller mycket kalium blir vitklövern ofta mycket kraftig. Här är det en fördel med 36 cm mellan raderna annars får man mycket blad och få frö. Observera att vid radavstånd större än 24 cm bör man ALDRIG använda fördröjd sådd oavsett vilken vallfrögröda man odlar. Risken för luckiga bestånd i raderna är för stora. På jordar med stor risk för skorpbildning bör man därför inte så på mer än 24 cm radavstånd eftersom man här måste använda fördröjd sådd. 14

17 Ogräsbekämpning i ekologiskt vallfrö En effektiv ogräsbekämpning är avgörande för en lyckad vallfröproduktion. Läs om de ogräsarter, som ger de största problemen, de förebyggande åtgärder du kan vidta och de bekämpningsmetoder, som verkar bäst på olika typer av ogräs. Förebyggande åtgärder är t.ex. att plöja ordentligt, undvika förorening från åkerkanter, hålla jorden i god kultur, bekämpa fröogräsen måttligt och att välja arter och sorter i växtföljden, som inte besvärar vallfröproduktionen. Du kan bekämpa ogräset genom ogräsharvning i insånings- och vallfrögrödan. Radrensning, putsning och handrensning kan också bli aktuellt. Arter som är svåra att rensa bort från vallfrö Tabell 7 visar de kulturväxter och ogräsarter, som ger störst problem i vallfröodlingen. Riklig förekomst kan äventyra certifieringen. Observera att kulturgräs och klöverarter är mycket allvarliga ogräs. Det är viktigt, att du uppmärksammar detta i växtföljden och helst undviker t.ex. vallfröblandningar med vitklöver eller alsikeklöver, om du senare vill odla frö av rödklöver eller timotej. I en enkätundersökning från 2005 hade 36 % av ängssvingelodlarna, 32 % av timotejodlarna, 11 % av rödklöverodlarna och 8 % av vitklöverodlarna problem med kulturgräs eller klöverarter. Det gäller också att genom rätt sortval undvika framtida problem. Om du planerar att t.ex. odla timotej av sorten Grindstad, bör du bara använda timotej av den sorten på hela gården. Ekologiska odlare måste använda ekologiskt vallfrö (Jordbruksverkets föreskrift 1996:47). Om det inte finns vallfröblandningar på marknaden med den sort, som du ska odla, går det dock att söka dispens för att få använda konventionellt frö. Förebyggande åtgärder Förebyggande åtgärder genomförs åren innan du ska odla vallfrö på ett fält för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för vallfrögrödan. Val av art och sort i en växtföljd med vallfröproduktion Grödornas konkurrensförmåga skiljer sig från varandra. En rangordning av konkurrrenskraften bland de vanligaste grödorna inom stråsäd, proteingrödor och oljeväxter visas i figur 3. Råg är mycket konkurrenskraftig med snabb tillväxt och kraftiga blad. Däremot är trindsäd mycket dåligt på att konkurrera med både ettårigt fröogräs och rotogräs. Figur 3. Rangordning av grödor efter avtagande konkurrensförmåga. Mest konkurrenskraftiga Råg, rågvete, höstkorn Höstraps, höstvete Havre Vårkorn, vårvete Vårraps, åkerböna Lupin, ärter Sockerbetor, majs, lin Minst konkurrenskraftiga 15

18 Tabell 7. Frön från ogräs och kulturväxter, som orsakar problem i fröodlingen. Problem, Vallfröproduktion med orsakade av timotej ängssvingel engelskt rödklöver vitklöver rajgräs kulturväxter Engelskt och italienskt rajgräs BB Hundäxing A BB BB Klöverarter 1) B BB BB Timotej B Ängsgröe och kärrgröe B A A A Ängssvingel och rödsvingel BB ogräs Baldersbrå BB A A BB A Förgätmigej B BB Groblad B BB Harkål BB B Kvickrot 2) A BB BB A A Kärrkavle B B B Lomme Losta (ludd-, sand- och tak-) BB BB Mjuk- eller fliknäva B BB Nattglim B B Pilört B BB Sparvnäva BB Spillraps BB B Renkavle 3) BB BB Skräppa B B B BB B Svinmålla B B Trampört BB Viol BB Vitgröe BB B B A Våtarv B B BB 1) T.ex. alsikeklöver i vitklöverodlingar, vitklöver av annan sort än den önskade osv. 2) Kvickrot som skalas och slås sönder under tröskningen kan ge problem i alla grödor 3) Renkavle är sällan ett problem i ekologisk odling p.g.a. mer vårsäd i ekologiska växtföljder Teckenförklaringar A = Arten kan ge betydande skördeminskningar, men går att rensa bort. B = Arten är svår att rensa bort. BB = Arten är särskilt svår att rensa bort. Källa: Haldrup, 2002 och SWseed, personligt meddelande. 16

19 Ärt, åkerböna och lupin till mogen skörd bör därför bara odlas i växtföljder med vallfrö, när mängden rotogräs är liten. Inom grödorna finns det ofta betydande skillnader i de olika sorternas konkurrensförmåga. Långa sorter med kraftig bladväxt har större konkurrensförmåga mot rotogräs än små och glesa sorter. Måttlig ogräsharvning mot ettårigt fröogräs Flera svenska lantbrukare har upplevt, att de har bra kontroll på fröogräset, men att det plötsligt kommer kvickrot eller något annat rotogräs i fältet. En anledning till detta kan vara, att de har varit för tuffa med ogräsharven. Tro därför inte på talesättet att det ska se förfärligt ut för att ogräsharvningen ska ha bra effekt. Om harvningen blir för tuff, får du dels en rejäl skördeminskning, dels en ökad risk för problem med rotogräs, eftersom grödans konkurrensförmåga minskas! Plöjning Djup plöjning har effekt på de flesta arter av ogräs. Vårplöjning är speciellt effektiv mot rotogräs, eftersom insåningsgrödan får ett försprång och därför en bättre konkurrensförmåga. För att vårplöjningen ska bli effektiv mot kvickrot krävs det, att du delar sönder stamutlöparna före plöjningen, t.ex. genom upprepade stubbearbetningar. Undvik spridning från fältkanter Vid fältkanterna finns det ofta mycket ogräs, som lätt sprider sig in i fältet. Det är därför viktigt med noggrann jordbearbetning och plöjning längs fältkanten. En handrensning av skräppor i fältkanterna rekommenderas. Andra förebyggande åtgärder Det är viktigt, att jorden är dränerad, fri från packningsskador och har ett lagom ph-värde. Väl utförd jordbearbetning, såbäddsberedning och sådd bidrar till en snabb och jämn uppkomst och en konkurrenskraftig gröda.många rotogräs får ett försprång av en jord i dålig kondition, eftersom kulturgrödan missgynnas. Bekämpning av ettårigt fröogräs De flesta arterna av ettårigt fröogräs ger inga problem i vallfröodling, eftersom de inte trivs i en flerårig gröda. Vallfröodling kan därför ha nästan samma ogrässanerande effekt som en vall. Enstaka ettåriga fröogräs, inte minst baldersbrå, är dock tyvärr anpassade till vallfrögrödorna. Men det finns flera metoder, som du kan använda mot ettåriga fröogräs. Ogräsharvning i insåningsgrödan Om du etablerar vallfröet i vårsådda grödor kan du tillämpa en fördröjd sådd. Därmed hinner du blindharva och ogräsharva i insåningsgrödan innan sådd av vallfröet. Som tumregel bör man dock så vallfröet i samband med sådd av insåningsgrödan, läs mer i avsnittet Rätt etablering betalar sig. Om du använder fördröjd sådd etableras insåningsgrödan på 4 5 cm djup (6 10 cm djup för ärter och åkerböna). Blindharva före insåningsgrödans uppkomst. I ärt och åkerböna hinner du ofta blindharva två gånger. Efter insåningsgrödans uppkomst harvar du försiktigt en gång innan vallfröet etableras. Om du harvar upprepade gånger innan sådd av vallfröet torkar du ut jorden för mycket och etableringen av vallfröet försvåras. Snabbt etablerande ogräsarter som åkersenap och dån bekämpas ofta bra med denna metod. Såbädden måste dock vara jämn för att du ska få ett bra resultat. Svinmålla i tidigt stadium. Foto: Bo Melander 17

20 Observera att det inte är de baldersbrå som växer på våren som ställer till problem i vallfrögrödan året efter. Det är i stället baldersbrå som gror under sommaren och hösten. Om baldersbrå är det största ogräsproblemet bör du inte tillämpa fördröjd sådd utan så vallfröet direkt efter sådd av insåningsgrödan. Välta efter sådd av insåningsgrödan och så vallfröet vinkelrätt mot eller snett diagonalt mot såriktningen. Insåningsgrödan och vallfröet ska täcka så stor del av jordytan som möjligt för att hämma ogräset. Därmed får du ofta en kraftig och väletablerad vall som kan konkurrera bra med baldersbrån som växer på hösten. Ogräsharvning i vallfrögrödan Vi rekommenderar inte ogräsharvning i vallfrö men det är möjligt i rödklöver på våren. Du får alltför dåligt resultat, om du ogräsharvar i timotej, ängssvingel och engelskt rajgräs, eftersom de är känsliga och övervintrande ogräs inte bekämpas effektivt. I vitklöver går det att ogräsharva, men effekten mot baldersbrå är generellt alltför dålig. Du kan också få problem senare med sten vid skörden. I rödklöver använder du inte en ogräsharv utan en vanlig kulturharv. Du harvar jorden svart en till två gånger i mars april innan växten har börjat. Bra etablerad rödklöver klarar av en tuff behandling men det gör höstgrodda baldersbrå och andra ogräs med pålrot tyvärr också. Dessutom får man enligt nya norska försök lägre skörd och större problem med vårgrodda ogräs som dån och målla samt problem med jord och småsten vid skörd. Radrensning Radrensning vid 36 eller 48 cm radavstånd ger en effektiv bekämpning av de flesta arter av ettåriga fröogräs, kulturgräs och oönskade klöverarter. Radrensning vid 24 cm radavstånd fungerar ofta dåligt i praktiken, eftersom du bara bekämpar ogräs på en liten del av fältets yta. Det är också svårt att styra radrensaren, så att grödan inte skadas. Radrensa en gång på hösten och en till två gånger på våren beroende på vilken gröda du odlar, se odlingsvägledningarna. Radrensning vid 36 eller 48 cm radavstånd ger en effektiv bekämpning av de flesta arter av ettåriga fröogräs. Foto: Johan Yngwe Ett problem är dock den viktiga radrensningen på hösten där stubbrester och halm ofta gör radhackningen besvärlig eller omöjlig. Om man etablerar vallfrö i vårstråsäd kan man bli av med detta problem genom att blanda vallfröet med utsädet av insåningsgrödan och så i samma rad på 24, 36 eller 48 cm radavstånd på ca 2 cm djup. Därmed får man inga stubbrester mellan raderna och det är enkelt att se var man ska köra på hösten. Etablering på 36 eller 48 cm radavstånd minskar skördenivån i insåningsgrödan med % men det blir möjligt att genomföra en effektiv ogräsbekämpning både insåningsåret och fröskördeåret. Metoden kan användas i engelskt rajgräs, ängssvingel och rödklöver. I vitklöver och timotej är skillnaden i frövikt mellan insåningsgröda och vallfrö så stor att utsädet kan separera i såmaskinen. Det finns goda erfarenheter av radrensning i timotej, ängssvingel, engelskt rajgräs och rödklöver från både försök och odling i praktiken. Det behövs fler försök och erfarenheter med radrensning i vitklöver, innan denna metod kan rekommenderas. Risken är stor för jordförorening som kan medföra att klövern underkänns. Observera, att när det finns mycket sten i jorden kan radrensning ge problem med skörden. Bekämpning av rotogräs Rotogräs kan i princip bekämpas genom utsvältning eller uttorkning. Du svälter ut rotogräset genom att många gånger ta bort 18

21 de ovanjordiska delarna av plantan genom putsning, stubbearbetning eller radrensning. Detta tvingar rotogräset att ständigt använda den lagrade näringen i rötterna och stamutlöparna till att producera nya blad. Denna metod är endast effektiv under plantans växtperiod och då speciellt vid rotogräsets så kallade kompensationspunkt. Vid kompensationspunkten befinner sig växtens lagrade energi på sin lägsta nivå, samtidigt som plantan har ett minimum av torrsubstans. Kompensationspunkten varierar i olika ogräs, se tabell 8. Vid putsning av rödklöver är det viktigt att inte klippa klöverns växtpunkt. Tabell 8. Kompensationspunkten för några arter av rotogräs. Ogräs Kompensationspunkten är nådd vid krusskräppa 5 6 rosettblad kvickrot 3 4 blad åkertistel 8 10 blad Efter Gustavsson & Håkansson, Idealiskt är att störa ogräset varje gång kompensationspunkten nås. Putsning Timotej, ängssvingel och engelskt rajgräs kan bara putsas på hösten, medan rödklöver och vitklöver kan putsas både höst och vår. Putsa gärna när det regnar eller precis före regn. Erfarenheter från praktiken visar att effekten av bekämpningen av vissa ogräsarter, t.ex. baldersbrå och åkertistel, blir bättre, när det regnar i anknytning till putsningen. Putsa grödorna i slutet av september eller i början av oktober. Om du putsar grödorna tidigare, hinner de använda en del av sin lagrade energi på hösten, vilket kan ge en sämre övervintring. Undantaget från denna regel är ängssvingel som du putsar i september före höstgödslingen. Vid putsning av rödklöver eller vitklöver på våren är det viktigt för klöverns återhämtning, att det snabbt kommer regn efter putsningen. Om väderprognosen inte lovar regn bör du endast putsa ytligt för att ta bort ogräs som skuggar för klövern. En kombination av regn och värme efter putsningen gör att klövern snabbt växer på igen och klarar sig bättre i konkurrensen med Putsning av vitklöver i slutet av maj eller början av juni ger en bra ogräsbekämpning och en jämnare blomning. Foto: Johan Yngwe 19

22 Tabell 9. Putsningstidpunktens påverkan på vitklöverskörden i försök med sorten Milkanova. Datum för putsning Skörd i kg/ha 24 maj juni juni juni + 13 juli juni + 13 juli + 3 augusti 40 Efter Hansen & Boelt, MER ATT LÄSA DLF-Trifolium Afpudsning i hvidklöver. FröavlsInfo nr. 2, Gustavsson, A-M. D. & Håkansson, S Åkerogräs egenskaper och förekomst. I Ogräsnyckeln sidorna Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, Sverige. Haldrup, C Dyrkningsvejledning, problemukrudt i gräs- og klöverfröavl. Landskontoret for Planteavl, Landbrugets Rådgivningscenter, Udkärsvej 15, Skejby, 8200 Århus N, Danmark. Hansen, L.M. & Boelt, B Hvordan dyrker jeg hvidkløver uden snudebillerne stjæler udbyttet? Ökologisk Planteavlsberetning Ökologisk rådgivning I/S, möllevej 15, 4140 Borup, Danmark. Baldersbrå i engelskt rajgräs. Foto: Jan Jensen ogräset. Om det blir torka efter putsningen får ogräs med djupt rotsystem (t.ex. baldersbrå och åkertistel) däremot en konkurrensfördel och dessutom försenas skörden. Rödklöver putsas normalt i mitten av maj medan vitklöver normalt putsas i sista veckan i maj eller första veckan i juni. Senare putsning än första veckan i juni leder ofta till en sämre produktion av klöverknoppar och en minskad skörd. Tabell 9 visar hur skördenivån i försök med vitklöver påverkas av putsningstidpunkten. För rödklöver gäller att betesputsaren eller slaghacken ska ställas så högt, att du inte klipper av växtpunkterna. Ofta räcker det att ta bort de översta 5 10 cm av växtmaterialet. En tuff och sen putsning av rödklöver kan ha katastrofal effekt. I vitklöver putsas på ca 5 cm höjd i mitten av maj eller på ca 10 cm höjd i slutet av maj eller början av juni när man ser 1 2 vita blommor per m 2. Ta gärna bort det putsade växtmaterialet i både vit- och rödklöver, eftersom det kan innehålla klöverspetsvivlar. Dessutom innehåller växtmaterialet mycket kväve som kan gödsla överlevande ogräs. Putsning med betande får kan rekommenderas i vitklöver. Fåren tycker inte om vitklöver utan föredrar ogräset. Fåren kan beta på vitklövern fram till början av juni. Kolonier med rotogräs i det ekologiska gräsfröet bör putsas på våren. Putsa kolonierna 2 4 gånger under växtsäsongen vid rotogräsens kompensationspunkt, t.ex. varje gång kvickroten har fått 3 4 blad. För att få en god ekonomi i vallfröproduktionen är det avgörande att du kan leverera en ren vara. I vissa fall måste du därför offra delar av fältet för att rädda resten. Detta gäller speciellt i fält, som du gärna vill skörda ytterligare ett år. Uttorkning Du torkar ut plantan genom att harva upp rötterna, så att de torkar i solen eller fryser sönder på vintern. Metoden är effektiv mot arter med grunt rotsystem som kvickrot men inte mot arter som åkertistel och skräppa. I själva vallfrögrödorna är det bara möjligt att torka ut rotogräset genom radrensning. Handrensning En och annan handrensning kan behövas, framför allt vid problem med skräppor. Räkna med 1 2 timmar per hektar, om inte problemen är omfattande. 20

23 Bin och humlor avgör klöverfröskörden En bra pollinering är helt avgörande för att få en hög fröskörd i vit-, röd och alsikeklöver. Honungsbin är de viktigaste pollinatörerna i vit- och alsikeklöver och har även betydelse i rödklöver. Använd 2 4 bisamhällen per hektar i vit- och alsikeklöver och 1 2 bisamhällen per hektar i rödklöver. Ta ansvar för humlornas matförsörjning och boplatser! Flitig som ett bi. En humla besöker 4 5 blomhuvuden per minut medan ett bi på samma tid hinner med cirka 2,5. Humlan är med sin långa sugtunga den viktigaste pollinatören i rödklöver. När humlor och bin besöker klöverblommor fastnar pollen på den hårbeklädda kroppen och sprids till andra blommor i klöverfältet varvid den nödvändiga korsbefruktningen sker. En av orsakerna till att klöverfröodlingen ibland misslyckas är bristen på bra pollinatörer. Som klöverfröodlare gäller det att skapa goda förutsättningar för pollinatörerna. Detta gäller både honungsbin samt vilda bin och humlor. Humlor är flitigare än bin Humlor är betydligt effektivare än bin som pollinatörer. Det finns flera orsaker till detta. Fördelen med honungsbin är emellertid deras stora antal. Ett starkt bisamhälle motsvarar cirka 160 samhällen av jordhumlor. Dessutom arbetar bina på ett större område än humlorna som föredrar att samla nektar ganska nära boet. Humlor jämfört med bin Humlan har längre sugtunga och kan därmed bättre pollinera rödklöver. Humlan flyger vid 10 C medan bin behöver 15 C. Det ger längre arbetsdagar. Bina slutar flyga vid vindstyrkor på 8 kilometer per timme medan humlorna först slutar flyga vid 15 kilometer per timme. En humla besöker i medeltal 4 5 blomhuvuden per minut medan ett bi besöker ca 2,5 blomhuvuden per minut. 21

24 Honungsbin ska ha sol och lä Till skillnad från humlor, som samlar nektar och pollen från flera olika arter är bin blomtrogna, dvs. de håller sig till en sorts planta i taget. Många växter blommar tidigare än klöver, vilket innebär stor risk med permanent uppställda bisamhällen som oftast gör liten nytta. Bina har helt enkelt hittat andra växter som blommar innan klövern och kommer inte att ändra sig när klövern börjar blomma. Rekommendationen är att flytta samhället till klöverodlingen först när blomningen kommit igång ordentligt. Tänk på att bina har mycket bra orienteringsförmåga och enkelt hittar tillbaka till sitt gamla område om man flyttar det för kort sträcka. Ett bra riktmärke är att man måste flytta samhället åtminstone 5 kilometer. Flytten bör ske på natten eller tidigt på morgonen för att bina ska komma till ro innan arbetsdagen börjar. Flyttas bisamhället på dagen blir bina förvirrade, flyger stressade ut i omgivningen, och många bin hittar inte tillbaka till samhället. Det är viktigt att bisamhällena står i lä för vinden. I öppna landskap kan man skapa lä med hjälp av halmbalar. Bisamhällena ska också ha sol. Placera om möjligt bisamhällena så de får morgonsol då börjar bina jobba tidigare under dagen. Det är också viktigt, att det finns vatten till bisamhällena. Detta ordnar man ofta genom att placera bikuporna nära ett naturligt vattenhål. När det inte finns något vattenhål i närheten, måste du sätta fram en balja med vatten. Lägg träbitar eller liknande i baljan för att undvika drunkningsolyckor. Honungsbin prioriterar grödor med stark nektarproduktion vilket kan ge problem. Våroljeväxter är en stark konkurrent till vit- och alsikeklöver medan blommande lind främst är ett problem i rödklöver. Om man har en lindallé eller ett fält med våroljeväxter på ena sidan klöverfältet ska kuporna sättas ut på motsatta sidan. Bina kommer att dras till den starkt doftande linden/rapsen, men måste flyga vägen över klöverfältet där en del bin kommer att landa och utföra pollinering. Som tumregel bör man använda 2 4 bisamhällen per hektar i vit- och alsikeklöver och 1 2 bisamhällen per hektar i rödklöver. Stödutfodra bin och putsa rödklövern Honungsbin och jordhumlor har svårt att pollinera rödklöver eftersom deras sugtunga är för kort i förhållande till klöverns långa kronrör. Det blir ännu besvärligare i tetraploid rödklöver (t.ex. Titus, Betty och Alla är nöjda. Det ska vara många bisamhällen för en god pollinering i klöverfrö men det krävs mer än så. Här är binas start- och landningsbana vänd mot morgonsolen. Halmbalar och nät ger vindskydd. Vattenskålar finns utplacerade för att släcka flitiga bins törst. Därmed har odlaren skapat perfekta förutsättningar för bin och pollinering. 22

25 Sara) eftersom dessa sorter har extra långt kronrör. Det är därför endast långtungade humlor som trädgårdshumla, klöverhumla och vallhumla samt pollensamlande bin och humlor som gör nytta i rödklöver. Pollen används som proteinföda åt larverna. Problemet är att om ett bisamhälle svälter p.g.a. brist på nektar kommer arbetsbina att döda larverna och sluta samla pollen. Därför är det mycket viktigt att bisamhället inte svälter. Matfrågan är alltså A och O för att man ska ha någon glädje av bin i rödklöverodlingen. Ett tips är att stödutfodra bina med sockervatten intill kupan. En duktig biodlare kan också se vilka bisamhällen som växer och utvälja dessa till rödklöverfältet. Ett ytterligare problem är att tetraploid rödklöver har en kraftigare vegetativ tillväxt än diploid. Erfarenheten säger att den kraftigare tillväxten minskar produktionen av nektar. Detta gör rödklövern ännu mindre attraktiv. Vid odling av tetraploid rödklöver är det extra viktigt att bisamhället inte sätts ut för tidigt innan blomningen kommit igång. Putsa gärna både diploid och tetraploid rödklöver i mitten av maj. Det minskar den vegetativa växten och gör grödan mer intressant för bina. Figur 4 visar att pollensamlande honungsbin kan göra ett mycket bra jobb i rödklöver, men det kräver förberedelser. Bin och humlor höjer skörden av rödklöverfrö med procent! kg/ha Honungbin Jordhumlor Utan bin och humlor Figur 4. Fröskörd av diploid rödklöver med och utan pollinatörer (efter Brødsgård & Hansen, 2002). j Ta ansvar för humlornas matförsörjning! Humlor är de viktigaste pollinatörerna i rödklöver och även viktiga i vit- och alsikeklöver. Antalet humlor har minskat mycket de senaste årtionden på grund av dagens effektiva vallodling med upprepad skörd för ensilering före klöverns blomning. För att främja humlorna kan du som odlare först och främst påverka deras matförsörjning under växtsäsongen. Humlor vill ha mat hela växtsäsongen Tidig tillgång av pollen på våren (t.ex. salix och bärbuskar) till nyvaknade drottningar. Stor tillgång på pollen och nektar i maj (höstoljeväxter) och juni månad (vitklöver + åkerböna). Det ger stora samhällen och många drottningar till nästa år. Blomrik eftersommar (bland annat rödklöver) underlättar drottningarnas övervintring. Kombinera därför gärna röd- och vitklöverodling om du har ett stort lantbruk. Upprepad odling av vit- och rödklöver inom ett område kan tiodubbla populationen av humlor! Röd- och vitklöverfrö bör dock odlas i separata växtföljder för att undvika problem med spillplantor. Använd också gärna vallfröblandningar som innehåller både vitklöver och rödklöver till eventuella betes- och slåttervallar på gården. Dessa vallar bör dock inte ingå i växtföljden med klöverfrö. Odla gärna åkerböna i växtföljden i stället för ärt om du odlar rödklöverfrö. Åkerböna producerar nektar under större delen av juni månad och attraherar långtungade humlor som kan göra ett bra jobb efteråt i rödklövern. Åkerböna kan dock bli en konkurrent till vit- och alsikeklöver. Salixodling (hankloner) till bioenergi passar bra på lantbruk med klöverfröodling. 23

26 Om det finns slåttervallar eller gröngödslingsvallar på gården är det en bra idé att lämna hörn eller remsor vid första vallskörden och vänta med skörd till juli månad av dessa partier. Det gynnar de långtungade humlor som kan pollinera tetraploid rödklöver. Tänk dock på fribelägenheten på 100 m till närmaste klöverfröodling. Välj odlingplats med många humlor MER ATT LÄSA Brødsgård, CJ & Hansen, H Bi-bestøvning af rødkløver. Grøn Viden Markbrug nr. 257, juni Danmarks Jordbrugsforskning Det är svårare att påverka odlingsplatsen än matförsörjningen. Tänk dock på att vissa typer av landskap gynnar humlorna och placera gärna rödklöverodlingen i sådant landskap. Brutet landskap med mycket diken, betesmarker, åkerholmar, bryn etc. är bra för humlor och vildbin. Eftersom humlor och vildbin flyger kortare sträckor än honungsbin är de mer beroende av ett varierat landskap med boplatser och näringsväxter på några hundra meters avstånd. Sandiga slänter med mycket sol (sydsluttningar) är bra boplatser och även död ved, gamla halmbalar och högt gräs är gynnsamt. Lindahl-Larsson, G Projekt rörande: Rödklöverskördens beroende av vissa påverkbara odlingsfaktorer. Svensk Raps. Nätterlund, H Hur skapar vi goda förutsättningar för pollinering med humlor och bin? Odlarbrev 2006 på Risberg, JO Humlor (Bombus) på ekologiska och konventionella gårdar. SLU PowerPoint presentationer från Vitklöverkonferens 15 mars, 2006 av Björn Cederberg och Bo Göran Nilsson på 24

27 Samodling av vallfrö Samodling av t.ex. rödklöver och timotej för vallfröproduktion var tidigare populärt. Försök och erfarenheter från odling i praktiken visar dock att nackdelarna är större än fördelarna. Som huvudregel bör du därför inte samodla vallfrö i det ekologiska lantbruket. Det är inte tillåtet att odla vallfrö av olika arter på samma fält samma år. Samodling av olika arter för vallfröproduktion är ingen ny teknik. I gamla böcker om vallfröodling kan vi läsa beskrivningar av metoden och på senare tid har man gjort en del försök med samodling av vallfrö i ekologiskt lantbruk. Samodling i vallfröodling sker alltid med en kombination av en klöverart oftast rödklöver och en gräsart t.ex. timotej eller engelskt rajgräs. Ofta innebär metoden att du skördar klövern första året. Du kan antingen skörda frö av klövern eller skörda grönmassa 2 3 gånger och använda grönmassan som foder. Det första året utvintrar ofta klövern. Andra och eventuellt tredje åren skördas frö av gräsfröarten. I Sverige är det i vissa områden tradition att samodla timotej och rödklöver. Rödklövern används som foder första året, varefter den förhoppningsvis utvintrar. Andra året skördas timotej. Samodling av vallfrö har fördelar Det finns många möjliga fördelar vid samodling av vallfrö: Klövern samlar kväve till gräset och minskar därför behovet av gödsling. Du får bättre halm, och efter skörden kan fältet utnyttjas till betesmark eller slåtter på samma sätt som en klövervall. I teorin bör samodling leda till mindre uppförökning av sjukdomar och skadedjur. men nackdelarna överväger Nackdelarna är dock större än fördelarna: Samodling ger oftast ett sämre ekonomiskt resultat än odling i renbestånd både i försök och i praktiken. Skördenivån är låg och rensningskostnaden hög. Jordbruksverkets utsädesenhet (tidigare Statens Utsädeskontroll) accepterar inte att fältbesiktiga två arter på samma fält samma år. Det är därför inte möjligt att samma år skörda frö av t.ex. både rödklöver och timotej. En av orsakerna till att skördenivån ofta blir lägre vid samodling är att de rödklöversorter vi odlar i dag ofta inte utvintrar. Det ger problem andra året med skörd av timotej, eftersom rödklövern konkurrerar med gräset om näringsämnen och ljus. Dessutom kan rensningskostnaden bli stor även om det går att rensa bort rödklöverfrön i timotej. Försöksresultat med samodling av timotej och ängssvingel med vitklöver I tre försök i olika delar av Norge studerade forskare om samodling av timotej och vitklöver resp. ängssvingel och vitklöver hade en positiv effekt på första, andra och tredje års skördenivå. Vitklövern skördades inte utan skulle bidra till kväveförsörjningen. Första året gav samodlingen med vitklöver en lägre skörd jämfört med odling i renbestånd för både timotejen och ängssvingeln. Andra och tredje åren var skördenivån lite högre, där man samodlade. Efter tre år var den totala skörden dock sämre i samodlingen jämfört med odling i renbestånd. Varje år fick man dessutom stora problem med certifieringen av vallfröet, 25

28 Figur 5. Ekonomiskt resultat i försök med samodling av engelskt rajgräs, vitklöver och rödklöver före maskin-, utsädes- och certifieringskostnader etc Själland 2001 Bornholm 2001 Bornholm 2001 Östra Östra Östra Jylland 2001 Jylland 2001 Jylland 2000 Bornholm 2000 Södra Jylland 1999 Eng. rajgräs Eng. rajgräs och vitklöver Eng. rajgräs och rödklöver Vitklöver Rödklöver Källa: Haldrup, 2001 MER ATT LÄSA Aamlid, T.S Näringsforsyning ved ökologisk fröavl av Timothe, engsvingel og bladfaks. NJF-rapport nr. 342, Vallfröodling, s juni Ystad. Sverige. Andersen, J.C. & Poulsen, A Avl af markfrö. Det kgl. Danske Husholdningsselskab. Det danske Forlag og L.H.S. Forlag, Rolihedsvej 26, København V. Danmark. Pettersson, B., Larsson, D- C & Wallenhammar, A-C Dokumentation av ekologisk fröodling. Örebro läns hushållningssällskap, Box 271, Örebro. Haldrup, C Produktion af økologisk kløver og græsfrø. Landsforsøgene 2001, s Red. Carl Åge Pedersen. Landbrugets Rådgivningscenter, Udkærsvej 15, Skejby, 8200 Århus N, Danmark. eftersom det är svårt att rensa vitklöverfrön från speciellt timotejfrö. Mot bakgrund av de dåliga resultaten med vitklöver har man i stället genomfört försök med andra arter av baljväxter. Läs mer i avsnittet Ny kunskap och teknik. samodling av engelskt rajgräs med vitklöver och rödklöver Under tre år gjorde Landbrugets Rådgivningscenter i Danmark försök med samodling av engelskt rajgräs och vitklöver resp. rödklöver. Rajgräset och klövern skördades samtidigt. Idén var att det är så stor skillnad på frövikten av engelskt rajgräs och klöver, att det inte borde bli något problem med att skilja grödorna. Detta är tillåtet i Danmark men inte i Sverige. Resultaten av försöken visas i figur 5. I praktiken var det svårt att få ett bra bestånd av både engelskt rajgräs och klöver. På växtodlingslantbruk med brist på kväve tar klövern överhanden. På lantbruk med mycket kväve i jorden dominerar rajgräset. Det var också svårt att ställa in skördetröskan för att kunna skörda båda engelskt rajgräs och klöver. Sex lantbrukare på Bornholm samodlade vitklöver och engelskt rajgräs 2001 alla fick ett mycket dåligt resultat. 26

29 Ny teknik och kunskap Sen putsning mot vitklöverspetsviveln är en lovande metod. Hackning av halm i ängsgröe och engelskt rajgräs minskar inte skördenivån andra och tredje året. Gröngödslingsgrödor i radsått vallfrö är en intressant metod för att få tillräcklig kvävegödsling. Ekologisk vallfröproduktion är fortfarande en pionjärproduktion, och det finns många problem som måste lösas. I de nordiska länderna forskas det traditionellt mycket inom vallfröproduktion. Här presenteras några av de nyaste forskningsprojekten inom ekologisk vallfröodling. En sen putsning är effektiv mot vitklöverspetsvivlar Klöverspetsvivlar kan ge stora skördeförluster i fröodlingar av vitklöver. De flyger gärna långa sträckor och startar sin inflygning från skogsdungar och läplanteringar när temperaturen nått 20 C. Angrepp kännetecknas av bladgnag, speciellt inne på bladskidan, men det är larverna som orsakar den stora skadan. Äggen läggs i klöverknoppen och larven utvecklas sedan här och lever av frö och fröanlag. Tidigare har flamning förutspåtts vara en effektiv metod att bekämpa vivlarna, men försök har visat att metoden försenar skörden och inte ger någon skördeökning. I stället har en sen putsning visat sig vara effektivt. I normala fall genomförs en putsning i slutet av maj eller början av juni, men genom att avvakta med putsningen låter man så många klöverspetsvivlar som möjligt lägga sina ägg. Det antas att de flesta vivlarna lägger sina ägg tidigt under inflygningen och det är även de tidigast lagda äggen som har störst chans att utvecklas. Efter den sena putsningen kan inte larverna forstsätta sin utveckling i det avslagna materialet. Bäst effekt fås om materialet förs bort från fältet. Senarelagd putsning kan resultera i skördeminskning på grund av att skördetidpunkten förskjuts. Man bör därför endast senarelägga putsningen om man tidigare har haft stora problem med vitklöverspetsvivlar och förra Larver av klöverspetsvivel. Foto: Växtvetenskap, SLU Sen putsning mot vitklöverspetsviveln minskar risken för angrepp. Foto: Johan Yngwe 27

30 MER ATT LÄSA Aamlid, T.S. & Bysveen, K Etablering av økologisk grasfrøeng sammen med ulike belgvekster for frøproduksjon i første og andre engår. Jord och plantekultur 2005, s Aamlid, T.S. et al Grønngjødsling, grasfrøeng eller rødkløverfrøeng i første engår ved økologisk frøavl av timotei og engsvingel. Jord och plantekultur 2005, s Boelt, B Sætter marken frøstængler nok?, Frøavleren nr 1, 2005, s 4-5 Deleuran, L.C. & Boelt, B Rækkedyrkningssystemer, Frøavleren nr 2, 2005, s Gislum, R., Boelt, B. & Jensen, E.S Grøngødningsafgrøder kan medvirke til et højt frøudbytte i økologisk dyrket almindelig rajgræs. Forskningsnytt om økologisk landbruk i Norden, nr. 5, 2001, s Høyer et al Fröproduktion av ekologisk vitklöver i Danmark. Jordbruksinformation Jordbruksverket. Vallfröodling grass- and clover seed production. Ystad, Sverige juni årets vitklöverfröfält finns intill odlingen. Optimal tidpunkt för denna putsning beror av när vivlarna påbörjat sin inflygning, som i sin tur beror på temperaturen. Det rekommenderas dock inte att putsa senare än den 10 juni. I områden med stor risk för försommartorka (t.ex. sydöstra Skåne och Östergötland) bör man dock aldrig putsa senare än 1 juni oavsett förekomst av klöverspetsvivlar. Höstbehandling av gräsfrövallar Gräsfröhalm innehåller betydande mängder kväve. Om det inte ger skördesänkningar är det värdefullt att lämna halmen och dess kväve på fältet. Danska försök med strandsvingel, engelskt rajgräs och ängsgröe har visat att det finns tillgång till i snitt kg N/ha i halmen. Efter 3:e fröåret har det i engelskt rajgräs inte kunnat ses någon skördereduktion på grund av att halmen inte bärgades. För strandsvingel krävs radavstånd över 24 cm för att inte drabbas av skördeminskning, medan resultaten i ängsgröe är för osäkra för att kunna dra någon slutsats. Att halmen bortförs gör ju annars att mer ljus när ner till svålen och skottbildningen stimuleras. Därför undersöks skotttutvecklingen vid olika metoder för behandling av halmen. Danska forskningsprogram för fröodling kommer framöver även att undersöka hur kolhydratinlagringen på hösten påverkar skottbildning och även hur man praktiskt går till väga för att optimera inlagringen. Resultaten av dessa undersökningar är intressanta att använda vid planering av optimal tidpunkt för eventuell putsning på hösten efter skörd. Möjligheter till gröngödsling i radsått vallfrö På ekologiska växtodlingslantbruk är det svårt eller dyrt att få kvävet att räcka till i gräsfröproduktionen. En lösning på problemet skulle kunna vara att radså gräsfröet på cm radavstånd och radså baljväxter mellan raderna för att på så sätt gröngödsla odlingen. Försök med att så in rödklöver i ängssvingel- och timotejodlingar har gjorts i Norge, men metoden rekommenderas inte. Inga skördeökningar har kunnat påvisas och klövern är svår att bli kvitt. Gåsfotsskär klarar inte av att skära av klövern, men i Danmark har ett speciellt vingskär utvecklats för detta. Ettåriga baljväxter som utvintrar inför första vallåret kan däremot vara ett bättre alternativ. Exempel på lämpliga arter är perserklöver, alexandrinerklöver, subklöver och blodklöver. Norska försök har visat att alexandrinerklöver eller subklöver i timotej kan ge 15 % skördeökning jämfört med om odlingen inte gödslas alls. I försöket blandades 1,1 kg/ha alexandrinerklöver eller 5,9 kg/ha subklöver med 8,7 kg/ha timotej och såddes på 13 cm radavstånd med spelt som skyddsgröda. Dock krävs en hög skördenivå för att betala tillbaka de merkostnader som klöverinsådden för med sig. Det vore intressant att jämföra hur stor skördeökning en kvävegödsling för samma kostnad skulle ge. I ängssvingelodlingar har inte någon ökad avkastning kunnat visas, på grund av att ängssvingel tack vare en sämre konkurrensförmåga inte lyckas dra nytta av det utrymme som klövern efterlämnar. Insådd av humlelusern ser ut att vara en intressant metod. Humlelusern är en flerårig växt, men beståndet avtar starkt andra odlingsåret. Viss skördesänkning uppkommer första året, men i både timotej och ängssvingel har det visat sig att detta hämtas igen med en stor skörd andra året. I småskaliga försök såddes 2 kg/ha humlelusern mellan timotejraderna och försöket radhackades. Möjligheterna till att använda metoden storskaligt kommer att undersökas närmare. Kilopriser vid köp av 10 kg (Olssons Frö AB, 2006) Perserklöver 32 kr/kg Blodklöver 32 kr/kg Humlelusern 53 kr/kg 28

31 Prisbelönad odling av ekologiskt ängssvingelfrö på Wapnö i Halland Wapnös odling av 68 hektar ekologiskt ängssvingelfrö hör säkerligen till en av landets bästa. God växtnäringsförsörjning och omsorgsfull ogräsbekämpning är viktiga ingredienser i framgångsreceptet. En underbar solvarm dag i midsommartid träffar jag Göte Nilsson, gårdsmästare på Wapnö utanför Halmstad. Vi har knappt hunnit börja prata om odlingen förrän han lyriskt utbrister: I dag rök ängssvingeln, klockan nio på morgonen, precis som den brukar. Det känns verkligen bra, nästan som magiska älvor som dansar över nejden. Prisbelönad odling. Gårdsmästare Göte Nilsson gläder sig åt en del av Wapnös 68 hektar fröodling av ängssvingel. Inte ett ogräs så långt ögat kan nå. Bästa odlingen 2004 Just röken pollenmolnet är karakteristiskt för ängssvingeln och ett tecken på att det råder goda betingelser för pollinering som borgar för en god skörd. Men det räcker inte bara med goda betingelser, odlingen måste skötas med största omsorg och det gör Göte Nilsson. Så bra att han lyckades med konststycket att vinna 2004 års fröpremiering i Södra Sveriges Frö- och Oljeväxtodlares regi. I hård konkurrens med konventionella odlingar. Envar som odlar ekologiskt vallfrö inser att det är snudd på bragd att lyckas med detta konststycke. Förvisso har man lång erfarenhet av konventionellt ängssvingelfrö på Wapnö, men den första skörden ekologiskt tog man år Så det var tredje skörden som renderade i vandringspris och hedersbetygelser. Som alla vet så går en lyckad odling inte att förklara i en enskild åtgärd utan här handlar det om att fånga helheten. Vi startar således logiskt och systematiskt med etableringen. Etablering i olika grödor Vi har sått in i både korn, havre och helsäd. Man får anpassa sig lite efter fältets och årets förutsättningar, konstaterar Göte Nilsson pragmatiskt. 29

32 Helsäd. Wapnö har sått in ängssvingel i helsäd med gott resultat. ogräsharvningen inte får vara för hård. Man samlar materialet i strängar, pressar och för bort det från fältet. Fältet vältas och sen kommer flytgödselspridaren med en välbehövlig giva på cirka ton nötflyt. Nu är plantorna igång och måste putsas med jämna mellanrum enligt gräsklippningsprincipen. Cirka tre putsningar kan det bli. Inte för hårt under hösten men väl avvägt sista gången så att beståndet möter vintern en tvärhand hög. Mellan putsningarna får ängssvingeln ytterligare 30 ton nötflyt. Den totala höstkvävegivan landar således på cirka 60 kilo per hektar. Årets gröda såddes in i en helsädesblandning av korn och ärter och borde vara svårare att styra med kväve. Men så här långt ser det mycket bra ut. Wapnö tillämpar fördröjd sådd på cirka en månad. Under denna tid hinner man ogräsharva två till tre gånger. När man kommer fram till mitten av maj sås ängssvingeln med Tive Såjet, 18 kilo per hektar av sorten Sigmund. Det är viktigt att planera noga så att sista ogräsharvningen kan utföras samma dag som sådden. Annars riskerar man ogräsproblem, berättar Göte Nilsson. Intensiv höstbehandling Från att ha växt nere i dunkel fukt hela sommaren står ängssvingelplantorna på hösten inför en chockartad upplevelse. I augusti skördas helsäden; den huggs, strängläggs och ensilagehackas på samma dag. Plötsligt befinner sig plantan ute i torrt intensivt solljus. Nu ska man lyckas med konststycket att både driva på och hejda plantan. De små späda stråna får inte bli förvuxna, inte heller för svaga av kvävebrist eller ogräskonkurrens. På Wapnö ogräsharvar och putsar man ängssvingeln upprepade gånger under hösten. Göte Nilsson betonar att första Samma höstbehandling Höstbehandlingsstrategin med ogräsharvningar och putsningar tillämpar man på Wapnö oavsett ängssvingelns ålder. Man menar att det behövs en uppruggning av plantorna och bortförsel av förna och material som kan störa plantans tillväxt av nya fräscha frögivande skott. Lugnare vår och sommar I mars månad, gärna på tjälen, är det åter dags för växtnäring. Med en veckas mellanrum körs det ton per hektar nötflyt. Grödan växer sedan i lugn och ro, ofta i ganska rikligt med regn som västkusten är känd för. I mitten av juni är det dags för handrensning av ogräs. Den sista men oerhört viktiga insatsen innan skörd. Fältet gås grundligt över till fots och ogräsen plockas för hand. Det räcker med en plockning. Det knepigaste ogräset, menar Göte Nilsson, är nog tisteln. Den har en otrolig förmåga att växa i kärva lägen. Andra problemogräs som plockas ordentligt är hundäxing, baldersbrå och skräppa. Skörd och kalluftstorkning Andra halvan av juli brukar vara en bra tidpunkt för att tröska ängssvingeln. När det 30

33 närmar sig repmognad testar man vattenhalten och provtröskar. Vattenhalten kan i början ligga på %, helt beroende på väderläget. Lyder prognosen på ostadigt väder gäller det att tröska när möjlighet ges. Råder det högtrycksläge kan man lugnt invänta lägre vattenhalter. Torkningen görs i en planbottentork med kalluft Vi kanske investerar i tillskottsvärme framöver eftersom fröet framöver ska levereras vid 12 % vattenhalt, vilket är något lägre än tidigare, konstaterar Göte Nilsson. Fullt pollenartilleri. Här ryker ängssvingeln som är en korsbefruktare. Pollenmolnet borgar för en god pollinering och många fina frön till hösten. Bra skörd men framtiden? Skördenivån de tre första åren med ekologisk ängssvingelodling har varierat kraftigt. År 2002 nådde man 880 kg/ha, kg/ha år 2003 och år kg/ha. Sistnämnda skörd kanske relativt sett är den bästa. Den låg mer än 60 procent över andra odlingar i fröpremieringstävlingen. Nivån var låg 2004 på grund av torka i frösättningen och regn i tröskningen. År 2005 och 2006 blev skörden 511 kg/ha respektive ca 950 kg/ha. Göte Nilsson ser med marknadsmässigt lugn på framtiden. Det är prisutvecklingen som avgör vilka grödor vi kommer satsa på framöver, säger han och fortsätter: Man gör inte strikt biologiska växtföljder nu för tiden utan det är marknaden och kossans mage som avgör. Och det är väl en summering så god som någon från en gård med 900 kor varav 240 stycken mjölkas per timme i en gigantisk mjölkningskarusell med plats för 60 kor. FAKTA WAPNÖ Växtodlingen: Knappt hektar som till största delen är belägna i Vapnödalen norr om Halmstad. Jordarten är ganska mullfattig lätt- och mellanlera. Ekologisk odling: 866 hektar odlas ekologiskt, varav 68 hektar ängssvingelfrö av sorten Sigmund. Andra grödor är höstraps, vall och korn. Animalieproduktion: 900 kor Wapnö mejeri: Producerar tiotalet produkter, t.ex. mjölk, filmjölk, yoghurt och färskost, från gårdens kor. Historia: Wapnö har anor från talet, läs mer på Wapnös hemsida: Wapnö har anor från 1300-talet. 31

34 Rödklöverfrö en av många grödor på Tjärby Gästgivaregård Rödklöver är bara en av tolv grödor som Leif Jönsson odlar på Tjärby Gästgivaregård, sydost om Halmstad. Men denna högriskgröda är ändå högt prioriterad och försvarar än så länge sin plats i växtföljden. Humlan i fokus. Leif Jönsson studerar med fascination humlans idoga pollineringsarbete som tillsammans med Leifs engagemang i grödan är en förutsättning för ett bra utbyte. Leif Jönsson driver Tjärby Gästgivaregård utanför Halmstad. Det är en anrik gård i en anrik bygd. Boningshuset drevs tills för drygt 50 år sedan som ett gästgiveri och gästfriheten sitter i väggarna. Gården ligger vackert belägen i ett kulturhistoriskt område med år gamla bronsåldershögar. Gårdens 60 hektar överfördes i slutet av 1990-talet stegvis till ekologisk odling med bland annat rödklöver- och vitklöverfrö som speciellt intressanta inslag. I dag är den totala arealen cirka 130 hektar. Växtföljden är fri och måste så vara med tanke på alla grödor som odlas. Vi räknar lätt in tolv stycken: rödklöverfrö, vitklöverfrö, vårspeltvete, vårvete, åkerbönor, havre, höstraps, sockerbetor, rödbetor, lin, korn och vall. Men nu är det rödklöver som ska behandlas. Insådd i vårvete Rödklövern etableras med 3,5 kilo per hektar, oftast i vårvete med en utsädesmängd kring 230 kilo per hektar. Efter vårvetesådden blindharvas det en till två gånger. Därefter väntar Leif Jönsson så länge som han vågar med ytterligare en ogräsbekämpning med ogräsharven följt av rödklöversådden. Och den får inte bli för sen så att man kommer in i försommartorkan. Jag har en känsla av att jag ligger lite väl sent med sådden, säger Leif Jönsson. Tidigare sådd ger större plantor och det tänker han satsa på i framtiden. Nackdelen är att då blir även ogräset större. Men filosofin är att ogräsbekämpning genom putsning behöver man i vilket fall som helst. Och ju kraftigare rödklöverplantorna är desto mer putsning tål de. Årets insådd har såtts in i den mycket ovanliga grödan vårspeltvete. Det höll på att gå riktigt illa eftersom speltvete är synnerligen vekt till sin karaktär. Så efter ogräsharvningen syntes knappt några plantor. Jag fick köra med ogräsharven en gång till mycket försiktigt i motsatt riktning. Då fick jag plantorna att resa sig upp igen med mindre jord på sig, berättar Leif Jönsson. Efter det att insåningsgrödan skördats brukar halmen pressas och föras bort. I fjol var fältet nästan oframkomligt på grund av sommarens myckna regnande så halmen fick ligga kvar. Resultatet blev ganska bra trots allt. På våren vältas fältet tidigt dels för att mala sönder stubbrester, dels för att trycka ner sten. 32

35 Den viktiga putsningen I mitten av maj är det dags för ogräsputsningen vilket kanske är den viktigaste insatsen under hela året. Putsningen utförs så djupt som putsaren tillåter, ca fem centimeter ovanför markytan. I år putsades fältet vid två olika tidpunkter, den 20 och 26 maj. Den första putsningen planerade jag in efter väderrapporten som lovade regn någon dag efter. Det tänkte jag skulle ge bästa tänkbara resultat, berättar Leif Jönsson Och som det ser ut i mitten av juli så är resultatet av putsningen utomordentligt lyckat. Den senarelagda putsningen har gett mycket sämre resultat, med ojämn gröda och ganska mycket baldersbrå. Huvudalternativet är således en tuff putsning. Men vissa år är plantorna för svaga för att tåla den tuffa behandlingen. Då är det bättre att försöka klämma till ogräsen, främst baldersbrån med knivbalken. Putsningseffekt. Draget till vänster om Leif putsades sex dagar tidigare än övriga fältet vilket 2005 resulterade i bra ogräseffekt och jämn, tät blomning. Egen knivbalk Leif Jönsson har tillsammans med lantbrukaren Bengt Jönsson, tillika maskinkonstruktör, konstruerat en frontmonterad 12 meter bred knivbalk. Maskinen är antagligen den enda i sitt slag hitintills men många har visat stort intresse för den. Den fungerar som bäst när höjdskillnaden är så stor som möjligt mellan gröda och ogräs. Baldersbrå och åkersenap passar bra in på denna egenskap. De är ju dessutom bland de svåraste ogräsen i ekologisk odling. I rödklöver är det lite extra trixigt att hitta rätt tidpunkt för denna körning eftersom rödklöverplantorna sträcker på sig Knivig lösning. Leif Jönssons egenkonstruerade ogräsklippande knivbalk. Den fungerar bäst på baldersbrå, åkersenap och tistel. 33

36 Inte tröskmoget. När huvuddelen av blomhuvudena är bruna och den översta centimetern av stjälken är svart, då bör tröskning ske inom en vecka, men så är ännu inte fallet för detta blomhuvud. och faller ihop beroende på utvecklingsstadium och väder. Optimal tidpunkt är att köra när baldersbråna sträckt på sig ordentligt och rödklövern börjat blomma och då börjar sjunka ihop och lägga sig. År 2005 var förutsättningarna för körning bäst i månadsskiftet juli augusti. Maskinens svaga punkt är drivningen som havererade i fjol. Men efter mycket eftersökningar så ersattes den moderna svaga New Holland-konstruktionen med en gammal drivning från en BM 950 med över 30 år på nacken. Enligt försäljaren så hade han under alla dessa år aldrig sålt en reservdel till den drivningen, så det om något tyder på bra kvalitet, konstaterar Leif Jönsson nöjsamt. Humlor i balar Bra pollinering är en absolut förutsättning för en god skörd. Kring fälten i Tjärby finns många naturliga boplatser för humlor. Man hittar åtminstone sex, sju märgelhål och ett antal raviner. För att ytterligare hjälpa humlorna att trivas finns några halmbalar utplacerade kring fälten. Jag har sett så mycket humlor som flyger från gamla balar på gården, så jag ville gärna få samma effekt vid mina rödklöverfält, förklarar Leif Jönsson entusiastiskt. Lite hjälp i pollineringsarbetet ger nog även bina. Men de håller sig kvar ganska länge i den attraktivt doftande vitklövern. Rykande skörd Bland det viktigaste i odlingen är att hitta rätt skördetidpunkt. När huvuddelen av blomhuvudena är bruna och den översta centimetern av stjälken är svart, då bör tröskning ske inom en vecka. Men vädret måste då vara det rätta och det skrivs: kruttorrt. Perfekta dagar kommer alltid förr eller senare, det gäller bara att vara på hugget och att ha is i magen. Direkttröskning är huvudalternativet. En nödlösning är att tröska mycket försiktigt, kanske 30 % av fröna tröskas ur. Resten av materialet samlas in och torkas ordentligt på en planbottentork. Resultatet blir mycket bra men är mycket arbetskrävande. Skördenivån varierar rejält men ligger kring 250 kg/ha blev skörden 350 kg/ha med året efter medförde regnigt väder skördeproblem och en skörd på bara 150 kg/ha. År 2005 blev resultatet 300 kg/ha och prognosen för 2006 ligger på samma nivå. 34

37 Ekologisk fröodling av vitklöver på Hillshög, Österlen Ogräsputsningen på våren är det viktigaste momentet vid vitklöverfröodlingen på Hillshög. Sex års odling har i genomsnitt gett 300 kilo frö per hektar, med en variation på kilo. Vitklöver är en högriskgröda men kan ge ett bra netto och är en fantastisk förfrukt. Klöver på Österlen Några mil öster om Ystad mitt i det sägenomspunna Österlen och ett stenkast från havet ligger Hushållningssällskapets gård Hillshög. Gården drivs sedan 1996 ekologiskt. En 8-årig växtföljd tillämpas, där sockerbetorna får anses som motorn för det ekonomiska utbytet. Att vi satsade på ekologisk odling var rent krasst att vi såg stora möjligheter att kunna få god ekonomi i driften, säger Bo Cristiansson, växtodlingsrådgivare vid Hushållningssällskapet Kristianstad och eldsjälen bakom framgångarna på Hillshög. För framgång kan man väl kalla det, när den ekologiska driftens netto efter snart tio års jämförelse slår den konventionella odlingens netto. Även om det ser betydligt kärvare ut nu än de senaste åren vad gäller prisbilden. Vitklöver naturligt inslag Att man började med ekologisk fröodling av vitklöver var helt naturligt. Jag har odlat vitklöver konventionellt i många år och har faktiskt varit med så länge, att när jag var liten påg och hjälpte till på min föräldragård, så var ju de facto odlingen ekologisk. Och gick det då, så ska det väl gå nu också, berättar Bo Cristiansson entusiastiskt. Det som talar för vitklöver är den stora efterfrågan på frö som råder och inte minst den fantastiska förfruktseffekten. Detta ska uppväga nackdelen att vitklöver är en högriskgröda med kraftigt varierande skördenivå. Olika etableringstekniker Som skyddsgröda använder man sig av havre eller korn. En blindharvning görs innan stråsäden kommer upp. Ogräsbekämpningen fortsätter med en till två ogräsharvningar efter stråsädens uppkomst. Därefter sås vitklövern in med cirka 3 kilo per hektar i insåningsgrödans tre-bladsstadium. Vitklövern har genom åren etablerats i princip på likartat sätt men Bo Cristiansson är inte främmande för att prova på andra tekniker och metoder. Det är inte säkert att det alltid är den bästa metoden; ibland blir det för torrt när man sår vitklövern och baldersbrå har en Tre generationer vitklöverfröodlare.bo Cristiansson driftsledare på Hillshög konstaterar förnöjsamt att tillväxt och återväxt är god. Sol, blåst och pigga bin är bra för vitklövern men i längden mindre bra för en liten blivande odlare vid namn Otto. Sonen Ola fixar dock detta med bravur. 35

38 tendens att väckas till liv, konstaterar Bo Cristiansson. Ett alternativ för att råda bot på detta är att så vitklövern samtidigt med spannmålen. Ett annat är att så vitklövern med radavstånd kring 36 centimeter i stället för som nu med 24 centimeter. Det större radavståndet skulle även möjliggöra en lägre utsädesmängd. Nordsten-såmaskinen har en undre gräns vid 3 kilo per hektar och 24 centimeter radavstånd. Bo tror på radrensning om den kan utföras rationellt. I hans fall krävs det en omfattande inställning av radrensaren för att det ska fungera vilket är omständligt. Vårputsningen är viktigast Nu kommer vi till det viktigaste momentet i odlingen och det är ogräsbekämpningen på våren. Eftersom man varken radrensar eller putsar på hösten så är fältet kraftigt ogräsbemängt på våren. Ogräs som måste bort för att nå god kvalitet och hög skörd. Första veckan i juni eller när det finns cirka 1 2 vita knoppar per kvadratmeter är en lämplig tidpunkt för vårputsningen, är Bo Cristianssons rekommendation. Det är lite senare än vad som tidigare var brukligt. Ju senare man putsar desto bättre ogräseffekt får man. Även effekten på den fruktade klöverspetsviveln blir bättre. Nackdelen är att man riskerar att tappa i skörd, speciellt om det blir långvarig torka direkt efter putsningen. Och så har tyvärr varit fallet på Hillshög i år 2005 och Man utförde intressanta tidpunktsförsök med vårputsning på Hillshög Man jämförde oputsat med putsning i mitten av maj, första dagarna i juni samt mitten av Mustiga rader med 48 centimeter. På Hillshög genomförs intressanta etableringsförsök med olika radavstånd. Varning för höstputs Efter spannmålsskörden tas halmen omedelbart bort. Även om det finns mycket ogräs i vallen så utförs ingen putsning på hösten. Erfarenheterna är att baldersbrån därigenom bestockar sig och får ett mycket robust och kompakt växtsätt vilket gör den svårbekämpad på våren. Stenhård putsning. Endast 3 centimeter lämnades kvar av vitklöverstjälken när fältet putsades den 2 juni Det ljusa i den oputsade delen av fältet är inte vitklöverblommor utan lomme i full blom. Putsningen utfördes vid en maskindemonstration för eko-odlare på Hillshög. 36

39 Tummen upp för putsning. Obehandlat till vänster och putsning i mitten av maj till höger. Intressanta tidpunkts försök med putsning som kanske är det viktigaste momentet för att bekämpa ogräs i ekologisk vitklöverfröodling. juni gav putsningen i mitten av maj bäst resultat. Men som alltid när det gäller fältförsök så ska försöken skördas och utvärderas under några årsmåner innan alltför säkra slutsatser kan dras. Varierande skörd För att få en god skörd krävs det bin för pollinering. På Hillshög finns det cirka två samhällen per hektar vilket fungerar bra. Skördeplaneringen börjar redan i blomningen. Man bör dagligen följa blomningen och notera dagen för full blom i almanackan, berättar Bo. Cirka 28 dagar efter full blom är det dags att stränglägga vitklövern. Dessa 28 dagar är ett mycket gott riktmärke som dock inte behöver följas slaviskt. Om bra väder väntas kan man dra på det lite och få bättre fröinlagring. Strängläggning kan göras med rotorslåtter eller knivbalk. Sistnämnda används på Hillshög och bedöms som skonsammare. År 2005 var grödan p.g.a. torka mycket låg och det var inte möjligt att stränglägga. I stället skördades fältet med en slaghacka, växtmaterilet togs in i logen och matades i tröskan några dagar senare. Sju års ekologisk fröodling av vitklöver på Hillshög har gett i medeltal 280 kilo certifierbart frö per hektar. Ekologisk vitklöverfröodling på Hillshög År Skörd kg/ha Sådd Putsning Strängläggning Skörd Som /6 Fältet skördades direkt 28 juli Som /6 5/8 11/ Som /5 29/7 4/ Som ggr den 3/6 1/8 7/ I havre efter en blindharvning och två 18/5 och 5/6 23/7 27/7 harvningar i havrens 3-bladsstadium Som /5 1/8 9/ Våren 1998 i kornets 3-bladsstadium 18/5 2/8 6/8 efter en blindharvning och två harvningar efter uppkomst 37

40 Världsunik odling av ekologisk alsikeklöver Sture Gustavsson på Ullevi Egendom har fått smak på ekologisk vallfröodling. Exklusivast och med bästa doften är alsikeklövern vars 36 hektar står för världens samlade produktion. Motivet för odling är i första hand ekonomin, men även tidighet och växtföljdeffekt har betydelse för valet av denna mycket speciella gröda. Liten, mindre, minst Vallfröodling är en mycket liten odlingsgren. En liten, liten andel av denna är ekologisk och minstingen i denna exklusiva grupp är alsikeklövern. Faktiskt så liten så att odlingen på Ullevi Egendom söder om Vadstena kan stoltsera med epitetet: världens enda fröodling av ekologiskt alsikeklöver! Mycket eko-frö Man kan kanske förledas till tankar att här handlar det om en liten, udda och ideellt odlad gröda. Inget kunde vara mer fel. Hela vår verksamhet styrs med ekonomiska förtecken och alsikeklövern passar bra in med sin tidiga mognad och stora efterfrågan, klargör Sture Gustavsson med eftertryck. Han är vd och inspektor på Ullevi Egendom med en imponerande erfarenhet i ämnet. Det har blivit 10 år med ekologisk odling varav fem år med vallfröodling. I dag odlar man timotej, vit- och alsikeklöver på sammanlagt nästan 80 hektar, men har även provat rödklöver och ängssvingel. Sture Gustavsson har noggrant utvärderat grödorna och motiverar sina val så här: Vitklöver har ersatt åkerbönor, mognar tidigt och är mycket bra i växtföljden. Alsikeklöver är relativt tidig och efterfrågas. Timotej är ett bra val på marginaljordar. Rödklöver är för sen och osäker. Ängssvingel klarar inte den ekonomiska konkurrensen med andra grödor på den bättre jorden. Bra drag i alsikeklöver. Sture Gustavsson i ett bioch doftinferno. Bilden är unik och visar en del av Ullevi Egendoms tillika världens totala areal på 36 hektar ekologisk alsikeklöver. Olika insåningsgrödor Men nu handlar det om alsikeklöver som man odlat sedan En vallfrögröda börjar sin bana i insåningsgrödan och slutar som förfrukt till efterföljande gröda. Ibland kan man även räkna in långtidseffekter av frögrödan över flera år. Detta synsätt tilllämpas till fullo på Ullevi Egendom. Valet av insåningsgröda styrs inte bara av det biologiskt optimala utan av det företagsekonomisk bästa totalresultatet. Visst är korn en bra insåningsgröda men ekonomin är bedrövlig så vi har provat flera olika insådder och utvärderat totalekonomin, berättar Sture Gustavsson. Insådd i havre fungerade inte så bra. Havren blev bitvis för tät med liggsäd som följd. Man har därför tvingats köra upp en mindre bit av odlingen där etableringen 38

41 blev för svag och ogräsen, främst baldersbrå, blivit alltför riklig. Höstvete fungerade utmärkt men spillsäden kan ställa till väldiga problem. I år provar man vårvete som ser lovande ut och som kanske ger bästa totalnettot. Bidar sin tid. Insådd av alsikeklöver i vårvete. Bra bestånd och hyfsat med ljus ner till de späda plantorna. Kanske den bästa kombinationen av biologi och ekonomi för såväl frösom insåningsgröda. Från sådd till skörd De viktigaste momenten från sådden till skörden är som följer. Insåningsgrödan sås mycket tidigt i mars månad. Fältet blindharvas följt av ogräsharvning i spannmålens 1,5-bladsstadium. Alsikeklövern sås med 3 3,5 kilo per hektar och vältas. Till hösten skördas insåningsgrödan, halmen tas genast bort och stubben putsas med betesputsare. Stenen trycks ner på våren och i andra halvan av maj putsas fältet följt av handplockning under sommaren av främst skräppa. Jag kan absolut rekommendera vårputsning för bekämpning av baldersbrå och andra höga ogräs i alsikeklövern, säger Sture Gustavsson engagerat. När det känns som att baldersbrån börjar bli ett konkurrensproblem i maj ska stöten sättas in. Det gäller att vänta tills baldersbrån har börjat utveckla knoppar men innan den blommar då är den som mest känslig för putsning. Bibehovet mindre Bin och alsikeklöver är en gyllene kombination. Sture Gustavsson berättar lyriskt om både alsikeklöverns intensiva doft och binas surr och intensitet man möts av när man sitter på huk i en alsikeklöverodling det är som att jämföra med trafiken på en stor flygplats! Behovet av bisamhällen är därför troligtvis mindre här än i röd- och vitklöver är hans reflektion. Planbottentork. Luften sugs in i trumman till höger där golvluckorna reglerar hur mycket av golvet till vänster som används för torkning. Ullevi Egendom torkar allt vallfrö innan leverans och slutrensning. 39

42 Vit är gul. Gula vitklöverfrö och mörka alsikeklöverfrö. Trixig tröskning Tröskning av alsikeklöver handlar om teknik, kapacitet och läglighet. Problemet är bland annat att stjälken inte mognar av och vi kan inte lägga hur många timmar som helst på alsikeklövern eftersom den sammanfaller med speltveten, säger Sture Gustavsson. Man har provat med olika tekniker t.ex. strängläggning. År 2004 provade man med att varva ner inmatningen vilket visade sig ge ett mycket bra tröskresultat. Flödet blev bättre och jämnare och man kom upp i en avverkning på 3 hektar per timme. Torkningen utförs på gården i en vanlig planbottentork. Tillsatsvärme behövs sällan. Skörd ekologiskt alsikeklöverfrö, kg/ha Ca FAKTA ULLEVI EGENDOM Beläget: Strax söder om Vadstena i Östergötland Ägare: Investment AB Kinnevik (via Agrovik AB ägt av dotterbolaget MSLA, Mellersta Sveriges Lantbruks AB). Jordbruk är en av Kinneviks ursprungliga rörelser sedan grundandet Ledning och drift: Vd och Inspektor Sture Gustavsson. Areal: 665 hektar. Filosofi: Odlingen styrs av ekonomin för att ge vinst till aktieägarna. Ekologisk drift: Startades 1996, fullt genomförd 2004, ger för närvarande bäst netto. Ekologisk vallfröodling: Startade 2000, ekonomiskt intressant och bra ur växtföljds- och arbetsfördelningssynpunkt. Jordart: Styv mellanlera till styv lera av moräntyp. Växtföljd: Fri marknadsmässig växtföljd. Grödor för närvarande är bl.a.: vitklöverfrö (15 ha), alsikeklöverfrö (36 ha), timotejfrö (27 ha), speltvete/dinkelvete (166 ha), vårvete (90 ha), ärter (90 ha), havre (90 ha), råg (80 ha). 40

43 Vältorkad och välputsad timotejfröodling i Dalsland På Dalboslätten i Dalsland har man mångårig tradition och erfarenhet av timotejfröodling. Uno Carlsson, Säby, satsar på grödan ekologiskt och lägger stor vikt vid effektiv odling och torkning. Ska man berätta om timotejfröodling då är det bara en sak som gäller: Dalboslätten i Dalsland. Historiskt sett en riktig timotejbygd vilket gäller i högsta grad än i dag. Man är framåtsträvande genom att nu även ha en omfattande ekologisk timotejfröodling och då har man stor nytta av sitt påbrå. Jag har ärvt mitt fröodlingsintresse efter pappa. Och när flera kollegor i bygden talade sig varma för odlingen så ställde även jag om till ekologiskt, berättar Uno Carlsson. Mitt på slätten driver han 220 hektar ekologisk odling. En femtedel av dessa är timotejfrö. I år kommer det att skördas 46 hektar på egna och arrenderade gårdar. Huvudgården heter Säby och ligger mellan Brålanda och Mellerud. Torkkärran är en ombyggd lastbilsvagn och byggdes av en granne under tidigt 1980-tal. Fläkten blåser i ett tio till femton centimeters rum mellan vagnsbotten och golvsveperplåten som fröna ligger på. Man kan torka upp till 120 centimeters höjd. En nackdel med denna lösning är att vagnen inte kan användas till annat än frö och spannmål så därför konstruerade Uno Carlsson för tio år sedan en mer flexibel lösning där det fasta golvet ersattes med löstagbara torkkasetter. Jag behövde en vagn till och eftersom de kostar ganska mycket pengar hittade jag en lösning där jag kunde använda den till mer än frötorkning, säger Uno Carlsson Nackdelen är att det blir mer arbete med att ställa om vagnen och att det rinner ner frön mellan sektionerna. Men fördelarna överväger trots allt. Egen torkteknik En etablerad fröodlingsverksamhet har egentligen ingen början och inget slut. På samma gång jobbar man med insådder, förstaårsvallar, äldre vallar, skörd, frö i lager och så vidare. Det känns därför inte onaturligt att börja berätta om torkningen av fröet. Inte minst med tanke på betydelsen av att det hanteras ordentligt. Och det kan man verkligen säga att det görs på Säby. Förr i tiden körde vi fröna i lådor till Trollhättan och det var ofta ett stort vågspel om fröna skulle ta värme och tappa grobarhet. Så jag har satsat på bra torkkapacitet med flera olika tekniker, säger Uno Carlsson entusiastiskt. Femte skörden.om några veckor ska Uno Carlsson ta femte fröskörden från denna föredömligt ogräsfria timotejfröodling. I bakgrunden gården Säby belägen på Dalboslätten i Dalsland. Teknikerna det handlar om är: Torkkärra Planbottentork Lastbilsvagn med torkkasetter 41

44 Trotjänande torkkärra. Lastbilsvagn ombyggd till mobil frötork med maximal torkhöjd på 120 centimerter. Fläkten syns fast monterad i framlemmen, i bottten en golvsveperplåt. Torkkasetter. Uno Carlssons egen konstruktion med löstagbara kassetter till en kombinerad tork- och vanlig vagn. Den tredje och största torken är en planbottentork som fungerar bra till mycket, inte minst ängssvingelfrö. Torken är helt nedgrävd och därför mycket rationell. Golvet är körbart i den stora maskinhallen, även fläktarna och torktrumman är nedgrävda för att utnyttja ytorna på bästa möjliga sätt. Det ligger mycket entusiasm och kraft bakom dessa konstruktioner. Torkteknikerna kompletterar varandra på flera sätt. De nyskördade fröna hamnar först i någon av vagnstorkarna. Men som alla känner till måste fröna röras om med jämna mellanrum och då läggs de tillfälligt på planbottentorken. På så sätt kan relativt stora mängder frö med varierande vattenhalter torkas säkert och rationellt oavsett skördeteknik och årsmån. Flera tröskalternativ Innan fröna kommer in på torken så ska de skördas och här har Uno flera olika skördemetoder att ta till. Om grödan är jämn så brukar han direktskörda. Om grödan är ojämn tröskas timotejen två gånger. Vid första tillfället tröskar man då ur så lätt som möjligt med stort slagskoavstånd och lågt cylindervarv. Efter cirka en vecka är det dags för en andra tröskning under förutsättning att man kommit ihåg att släppa hacken! Avgörandet huruvida en andra tröskning ska tillämpas sker ofta genom ett besök i tanken. Om det är för mycket ax och gröna kärnor är det ett tecken på att grödan mognat alltför ojämnt. Ett tredje alternativ som Uno Carlsson sneglar på är strängläggning som framförallt i kombination med pickupbord verkar vara ett bra alternativ. Fri etablering Tiderna för långsiktig planering av grödor och växtföljder är dåliga just nu. Ekonomin ändras och prissättningen är friare. Samtidigt innebär ekologisk odling större variation fälten emellan inte minst för ogräsförekomsten. Det som styr placeringen av min timotejfröodling är bland annat ogräsförekomsten, säger Uno Carlsson. Är grundförutsättningarna bra med lite rotogräs då kan timotej- eller ängssvingelfrö vara intressant. Val av insåningsgröda är inte heller den given utan beror på många olika faktorer. Under åren har timotejen därför såtts in i flera olika grödor som t.ex. höstvete, ärter, råg och havre. Försenad sådd har tillämpats, men eventuellt kommer insåningsgröda och timotej att sås samtidigt framöver. 42

45 Nötflyt Under tre av de senaste fyra åren har nötflyt använts som kvävekälla. I månadsskiftet april/maj sprider Uno Carlsson cirka 25 ton per hektar med en hyrd gödseltunna. Han odlar sorten Grindstad som är ganska tidig varför kvävet borde spridas tidigare på frosten men risken för frysning i slangarna är alltför stor. År 2004 provade han Benmjöl 900 kilo per hektar, något han inte är fullt tillfreds med. Fortsättningsvis blir det nötflyt inköpt av grannen. Underjordisk tork. För att spara plats i maskinhallen grävdes fläktkulverten ner drygt två meter under mark. Fyra kraftiga fläktar används och till vänster i taket skymtar öppningarna där luften torkar fröna. Dessa öppningar täcks med plankor beroende på torkbehovet. Välputsad gröda Uno Carlsson låter alltid skörderester och halm ligga kvar och lägger ganska mycket engagemang i putsning och spridning av halm och boss. Han putsar snarast efter skörden så djupt som möjligt. Äldre vallar kan behöva ytterligare en putsning senare på hösten. För att få bästa resultat så kopplar han ihop ett ekipage bestående av en frontmonterad och en sidomonterad rotorputsare. Därigenom arbetar putsarna alltid i orörd gröda som inte tryckts ner av traktordäck. Skörd ekologiskt timotejfrö, kg/ha FAKTA SÄBY Odlare: Uno Carlsson Areal: Totalt brukas 220 hektar varav 80 hektar på Säby. Övergång: Omställning under Motiv för timotejfröodling: 1) Bra avbrottsgröda, 2) Lönsam har i alla fall varit det de senaste åren, 3) Medför bra arbetsfördelning Viktigt att tänka på: fältet måste vara väl förberett med så lite rotogräs som möjligt. Framtiden: Bra efterfrågan borgar för fortsatt satsning, men prisbilden är osäker. Artilleriet redo. Timotejfrövallen putsas med en frontmonterad (t.v. på bilden) och en sidomonterad rotorslåtter (t.h.). Kapaciteten blir hög och resultatet bra tack vare att grödan inte trycks ner av traktordäck. 43

46 Timotej odlingsråd vid ekologisk odling Timotej är härdig och köldtålig men torkkänslig och bör i första hand etableras på våren i tidigt mognande vårstråsäd, företrädesvis korn. Efter skörd av insåningsgrödan bör timotejen gödslas med ca 30 kg kväve per hektar. Avkastningen i ekologisk timotej har de senaste åren legat kring 370 kg/ha. Timotej. Foto: Nilla Nilsdotter - Linde Frö av timotej. Timotejfröna är små och ska sås grunt. Foto: Per Svensson Odlingsmålet är en hög skörd med hög grobarhet och minimal inblandning av ogräsfrön. Timotej är köldtålig och kan odlas i hela Götaland och Svealand. Timotej är mycket torkkänslig framför allt på våren och försommaren. Vattenhållande jordar är därför lämpliga. Timotej kan även odlas på mulljordar och styva lerjordar. Odlingens tyngdpunkt är i Västra Götaland. Det finns också stora ekologiska odlingar i Närke, Västmanland, Östergötland och Skåne. Timotej bör inte odlas i samma växtföljd som vitklöver, alsikeklöver och ängsgröe. Fältet bör vara fritt från rotogräs. Timotej kan ge god skörd under tre år. Fler skördeår kan vara möjliga, om kulturgräs och rotogräs kan kontrolleras. Medelavkastning i konventionell svensk timotejfröodling var 445 kg/ha I ekologisk timotej har medelavkastningen varit 368 kg/ha. Etableringsteknik Huvudalternativet är att så in timotej på våren i tidigt mognande stråstyv vårstråsäd, företrädesvis korn. Havre och vårvete kan också användas men bör sås med 24 cm radavstånd. Använd måttlig utsädesmängd i vårstråsäden, t.ex. 150 kg/ha i korn i södra Sverige. Om du ogräsharvar i insåningsgrödan före sådden av timotej, använder du normal utsädesmängd, eftersom plantantalet troligen minskas av bekämpningen. Du kan med fördel ta insåningsgrödan som helsädesensilage, eftersom en tidig skörd ger goda förutsättningar för timotejen att utvecklas. Gödslingen av insåningsgrödorna hålls på en nivå så att liggbildning inte riskeras. Fläckar med liggbildning orsakar alltid stora skador på insådden. Timotej kan etableras med 12, 24, 36 eller 48 cm radavstånd. I Danmark rekommenderas 36 eller 48 cm radavstånd för att göra det möjligt att radrensa och hindra grödan från att bli för tät under andra och tredje året. I svenska försök har man sett att fröskörden ofta blir lägre första året vid 36 och 48 cm radavstånd jämfört med 12 och 24 cm radavstånd, medan det omvända gäller i andraoch tredjeårsvallarna när beståndet slutit sig. Timotejfröna är mycket små och ska sås grunt, ca 1 cm. Välta före sådden, om jorden är för lucker. Utsädesmängden är 4 6 kg/ha störst utsädesmängd används vid sådd på 12 cm radavstånd. Du kan antingen så timotejen i anslutning till insåningsgrödan eller så in den med ca 3 veckors fördröjning efter 1 3 ogräsharvningar. Insåningsgrödan bör du i det senare fallet så med 24 cm radavstånd för att ge plantorna bättre ljusförhållanden. Fördröjningen av vallfrösådden ökar risken för dålig uppkomst av frögrödan p.g.a. försommartorka. Observera att fältgrobarheten i timotej minskar kraftigt vid jordtemperaturer under 10 C. Timotej bör därför inte sås allt för tidigt. Alternativt kan du så in timotej i höstvete, råg eller rågvete tidigt på våren. Höstvetet bör sås sent för att minska ogrästrycket, kanske med 24 cm radavstånd. Efter radrensning eller ogräsharvning så tidigt som möjligt på våren, sår du 44

47 snarast in frögrödan. Detta alternativ ger dock en mer osäker etablering samt risk för spillfrö och rekommenderas inte i ekologisk odling. Trindsäd som inte används till helsädesensilage är mindre lämplig som insåningsgröda eftersom rotogräs och baldesbrå ofta förökas. I ärter är risken för liggbildning dessutom stor. Åkerböna är mer lämplig som insåningsgröda än ärt till mogen skörd. Timotej kan etableras i renbestånd på våren men tills vidare finns det så få erfarenheter av denna metod att vi inte kan rekommendera den. Frön från baldersbrå är svåra att rensa bort från timotej. Foto: Bo Melander Höstbehandling Huvuddelen av de skott som bildar ax anläggs redan på hösten så höstbehandlingen är avgörande för skördenivån. Skörda insåningsgrödan med kort stubb och bärga halmen snarast efter skörden. Putsa stubben om den är mer än ca 8 cm hög. Fältet putsas eventuellt i slutet av september eller i början av oktober för att bekämpa spillfrö och bekämpa ogräs. Om du putsar grödan tidigare hinner den använda en del av sin lagrade energi på hösten vilket kan ge sämre övervintring. Observera dock att vissa ogräs, speciellt baldersbrå och våtarv, kan gynnas av putsning på hösten. Om det är dessa ogräs som ställer till problem bör du endast putsa på hösten om det finns mycket spillsäd eller om grödan har blivit så kraftig att övervintringen är i fara. Efter fröskörd kan gräsfröhalmen antingen bärgas eller lämnas kvar hackad och väl fördelad. Gödsling Kväveförsörjningen är viktig för att få en hög skörd, en god kvalitet och en starkare konkurrens mot ogräset. Timotej tillhör de få gräs, som inte ska ha kväve så tidigt som möjligt på våren förutom under första vallfröåret. Sortskillnader förekommer där Grindstad är ca 1 vecka tidigare i utvecklingen än de övriga sorterna och därför bör gödslas lite tidigare. Förstaårsfält. Skottutvecklingen påverkas positivt av en höstgödsling efter skörd av insåningsgrödan. Tillför därför ca 30 kg/ha kväve i början av september kg/ha kväve tillförs på våren, när tillväxten börjar ofta i början av april. Ge lägsta kvävegivan på mullrikare och intensivt stallgödslade marker. Om du har använt ärt eller åkerböna som insåningsgröda behöver du inte gödsla på hösten. Andra- och tredjeårsfält bör du inte ge kväve på hösten, om du inte vill ensilera återväxten. Tillför kg/ha kväve i mitten av april. I konventionell timotejodling tillför man normalt kvävet i mitten eller slutet av maj. Kvävet i Vinass, Biofer och stallgödsel frigörs dock långsamt och bör tillföras i mitten av april till slutet av april. Timotej är ganska kaliumkrävande speciellt till andra- och tredjeårsskörden. Tillför ca 50 kg/ha kalium om året. Fosforbehovet är måttligt ca 15 kg/ha per år. Stallgödsel från nötkreatur innehåller mycket kalium och mindre mängd fosfor och är därför ett lämpligt gödslingsmedel. Svavel är viktigt för gräs och kan tillföras i form av Kieserit. Ekonomin för tillförsel av Kieserit till frögräs är dock synnerligen tveksam. Fånggrödor i växtföljden kan motverka svavelbrist eftersom de binder svavel, så att det inte lakas ut under hösten och vintern. Svavlet blir sedan tillgängligt för de efterföljande grödorna, när fånggrödorna plöjs ner på våren. På mulljordar finns det risk för manganbrist. Mangansulfat tillförs efter behov. 45

48 Skador av timotejflugans larver. Foto: Karl-Arne Hedene putsa kvickrotskolonierna regelbundet under fröåret varje gång som kvickroten har 3 4 blad. Det ger en bra bekämpning. Ogräsbekämpning Innan du etablerar en frögröda bör marken ha skötts så, att ogrästrycket blivit så lågt som möjligt. Skadliga ogräsfrön, som är speciellt svåra att rensa bort är vitgröe, kärrgröe och spillplantor av vit- och alsikeklöver. Baldersbrå upplevs ofta som det mest problematiska ogräset speciellt i förstaårsvalllar. Den går ofta att rensa bort men konkurrrerar med timotejen om ljus och näringsämnen. Radsådd timotej ger förutsättningar för radhackning. Radrensa en gång på hösten och en till två gånger på våren. Radrensning på våren före tillförsel av stallgödsel ökar markens infiltrationsförmåga och förbättrar utnyttjandet av kvävet i stallgödseln. Dessutom ger själva radrensningen en kväveeffekt speciellt på jordar med mycket organiskt material. Det kan dock uppstå problem, när det finns mycket sten i marken. Putsning av grödan på hösten bekämpar spillsäd och vissa ogräsarter hämmas, bl.a. kvickrot. Putsning på hösten gynnar dock tyvärr baldersbrå. Begränsa ogräsens invandring i fröodlingen genom att regelbundet putsa eller harva runt fältkanterna. När kvickrotskolonier förekommer i fälten, bör du inte låta dem gå i ax och dessa områden ska inte heller skördas. Om det är möjligt ska du Skadegörare Timotej kan angripas av timotejfluga och vitaxkvalster. Timotejflugans larv skadar timotejaxet genom att äta på axet innan det har gått ur holk. Axen är oftast delvis kalätna så att det blir hack i axet. Angreppen är ofta värst i översta hälften av axet. Larven söker sig sedan ned i jorden och förpuppas. Flugorna kläcks i maj månad och lägger sedan ägg på timotejbladen vid strået. I och med att larven övervintrar som puppa i marken blir skadorna oftast värre i äldre vall. Man bör därför vara observant på om man har skador av timotejfluga i vallen. Det kan vara en av pusselbitarna i beslutet om vallen ska ligga kvar ytterligare ett år. Skador på axet kan även uppkomma på grund av frost, eller vatten- och näringsbrist under våren samt av vitaxkvalster. Dessa skador kan ganska lätt förväxlas med skador av timotejflugans larv. Skadorna av vitaxkvalster börjar oftast i kanterna och blir värre i äldre vallar. Skörd Timotej mognar under augusti. Mognaden är ofta ojämn, och fröet drösar lätt. Därför är huvudrekommendationen att stränglägga, när axen är gråbruna och fröna i översta 1 1,5 cm av axtoppen sitter löst. Detta infaller ca 35 dagar efter blomningen. Skörden 2004 hade ekologiska odlare som stränglade timotej en medelavkastning som var 161 kg/ha (64 %) högre än timotejodlarna som skördade direkt. Timotejen ska strängläggas med en förhållandevis hög stubb för att underlätta luftning och hindra att återväxten växer igenom för snabbt. Efter 5 12 dagar på sträng tröskas grödan. Om det finns problem med vitklöver eller alsikeklöver i fältet bör man dock inte stränglägga eftersom det då finns mycket större risk för klöverfrö i skörden. Frö av vitklöver och alsikeklöver är mycket svåra att rensa bort i timotej. Direkttröskning är också en möjlighet om 46

49 grödan är mycket jämn och ogräsfri samtidigt som tröskningen måste utföras tidigt vid relativt hög vattenhalt. Mer än hälften av timotejodlarna i Mellansverige direkttröskar. Andelen av odlare som stränglägger ökar dock. I Skåne strängläggs i stort sett all timotej. När du har direkttröskat, bör du också eftertröska. Den relativt höga prisnivån på ekologiskt vallfrö gör att detta ofta kan betala sig. Efterbehandling av fröet Frövaran måste luftas eller kylas omedelbart efter skörden. Detta ska pågå i 3 5 dygn. Därefter börjar du torka ner till 12 procent vattenhalt. Luftning och torkning ska utföras av odlaren. Enklaste utrustningen är någon form av planbottentork med en fläkt som luftar genom ett enklet rörsystem, över vilket frövaran tippas. 1 m 3 torkad råvara med 85 procent renvaruhalt väger ca 450 kg. Grundinställning av tröskan vid skörd av timotej Inmatningsskruven Vid strängtröskning: 15 mm över skärbordsbotten. Vid direkttröskning: 12 mm över skärbordsbotten Cylindern Periferihastighet: m/sek, som normalt motsvarar varv/minut. Rekommendationen kan variera för olika tröskor. Slagskoavstånd Vid strängtröskning: ca 10 mm fram och 3 mm bak. New Hollandtröskor med parallell slagskoinställning: 6 8 mm. Vid direkttröskning: samma som ovan ifall grödan bara tröskas 1 gång. När du vill eftertröska, ska du tröska första gången senast när de översta fröna i timotejaxet släpper. Då ska slagskoavståndet ökas till 17 mm i framkanten och 9 mm i bakkanten. New Hollandtröskor med parallell slagskoinställning: 9 12 mm. Vid eftertröskningen justeras slagskon till inställningen för strängtröskning. Översåll Lamellsåll 12 mm Undersåll Lamellsåll 3 mm eller rundhålssåll 4 mm Luftmängd Använd lägsta variatorsinställningen, eventuellt kompletterad med skärmplåtar. 47

50 Ängssvingel odlingsråd vid ekologisk odling Ängssvingel är ett härdigt men något torkkänsligt gräs, som passar på de flesta jordtyper, även på styvare leror. På gårdar, där brukarna är bra på att styra kväveförsörjningen, behöver sprida stallgödsel på hösten och kan utnyttja en tidigt skördad gröda, passar ängssvingel bra. De senaste åren har skörden i ekologisk ängssvingel legat kring 600 kg/ha. Ängssvingel. Foto: Nilla Nilsdotter - Linde Frö av ängssvingel. Lämpligt sådjup är 1 2,5 cm. Foto: Per Svensson Odlingsmålet är en hög skörd med hög grobarhet och minimal inblandning av ogräsfrön. Ängssvingel är ett härdigt men något torkkänsligt gräs, som passar på de flesta jordtyper, även på styvare leror. Undvik mulljordar eftersom det ofta finns mycket kvickrot och den vegetativa växten kan bli för kraftig. På gårdar, där brukarna är bra på att styra kväveförsörjningen, behöver sprida stallgödsel på hösten och kan utnyttja en tidigt skördad gröda, passar ängssvingel bra. Ängssvingel odlas i hela Götaland och Svealand med Halland, Östergötland, Skåne och västra Sverige som dominerande områden. Ängssvingel kan ge en god skörd under 2 3 år. Medelavkastningen i konventionell svensk ängssvingelodling var 668 kg/ha. Medelavkastningen i svensk ekologisk ängssvingelproduktion var kg/ha. Ängssvingel bör inte odlas i samma växtföljd som engelskt rajgräs och hundäxing. Undvik även fånggrödor i växtföljden som innehåller engelskt rajgräs. Fältet måste vara fritt från kvickrot, som är svårt att rensa bort, samt flyghavre. Etableringsteknik Ängssvingel är särskilt känsligt för litet ljusinsläpp. Huvudalternativet är att så in på våren i tidigt mognande stråstyv vårstråsäd, företrädesvis korn. Havre och vårvete kan också användas, men bör sås med 24 cm radavstånd. Du bör använda en måttlig utsädesmängd i vårstråsäden, t.ex. 150 kg/ha i korn i södra Sverige. Om du ogräsharvar i insåningsgrödan före sådden av ängssvingel, använder du en normal utsädesmängd, eftersom beståndet troligen minskar av bekämpningen. Gödslingen av insåningsgrödorna hålls på en nivå så att liggbildning inte riskeras. Fläckar med liggbildning orsakar alltid stora skador på insådden. Du kan med fördel ta insåningsgrödan som helsädesensilage, eftersom en sådan tidig skörd ger goda förutsättningar för ängssvingeln att utvecklas. Lämpligt sådjup är 1 2,5 cm. Utsädesmängden är 8 12 kg/ha. Ängssvingel kan etableras med 12, 24, 36 eller 48 cm radavstånd. Etablering med 36 eller 48 cm radavstånd gör det möjligt att radrensa. Ängssvingel är dock mindre lämpad än timotej för sådd på stort radavstånd eftersom man ofta bara skördar ängssvingel två år i rad. Huvudrekommendationen är därför sådd på 12 eller 24 cm radavstånd. Det finns tre etableringsmetoder i vårgrödor: Så ängssvingel i samband med sådden av insåningsgrödan. Så insåningsgrödan först på ca 5 cm sådjup. Därefter vältar du fältet före sådden av ängssvingelfrön på 1 2,5 cm. Vi rekommenderar att du använder denna etableringsmetod. Så gärna på tvären i förhållande till insåningsgrödan. Insåningsgröda och vallfrö ska täcka så mycket av jordytan som möjligt för att konkurrera med ogräset. Gör insådden med ca 3 veckors fördröj- 48

51 ning för att få möjlighet att ogräsharva. Insåningsgrödan bör då sås med 24 cm radavstånd för att ge ängssvingeln bättre ljusförhållanden. Fördröjningen av vallfrösådden ökar dock risken för att frögrödan ska komma upp dåligt p.g.a. försommartorka. Du kan också blanda ängssvingeln med spannmålsutsädet. Du kan på det viset så både insåningsgröda och vallfröet samtidigt i samma rad. Sådjupet får inte överstiga 3 cm. Eventuellt sår du insåningsgröda samt ängssvingel på 24, 36 eller 48 cm radavstånd för att få möjlighet för radhackning även insåningsåret. På det viset undviker du problem med stubbrester när du radhackar. Alternativt kan du så in i höstvete, råg eller rågvete på våren. Höstvetet bör sås sent på hösten för att minska ogrästrycket, eventuellt med 24 cm radavstånd. Efter ogräsharvning eller radrensning så tidigt som möjligt på våren, sår du snarast in ängssvingeln. Detta alternativ ger dock en mer osäker etablering än etablering i vårstråsäd samt risk för spillsäd och rekommenderas inte i ekologisk odling av ängssvingel. Trindsäd som inte används till helsädesensilage är mindre lämplig som insåningsgröda eftersom rotogräs och baldersbrå ofta förökas. I ärter är risken för liggbildning dessutom stor. Åkerböna är mer lämplig som insåningsgröda än ärt till mogen skörd. Ängssvingel kan etableras i renbestånd på våren men tills vidare finns det så få erfarenheter av denna metod att vi inte kan rekommendera den. Höstbehandling Insåningsåret Huvuddelen av de skott som bildar ax anläggs redan på hösten så höstbehandlingen är avgörande för skördenivån. Skörda insåningsgrödan med kort stubb eller putsa stubben direkt efter skörd. Avlägsna insåningsgrödans halm så fort som möjligt. Det är bättre att ta bort halmen än att hacka den. Insådden kan antingen putsas flera gånger under hösten och materialet lämnas kvar väl fördelat eller huggas av vid ett enda tillfälle i början av oktober och avlägsnas. På det viset bekämpas spillsäd och några arter av ogräs och ängssvingeln bestockar sig bättre. Första- och andraårs frövall Efter fröskörden bör gräsfröhalmen bärgas eller hackas och fördelas jämnt. Kör eventuellt över fältet med en betesputsare för att fördela gräsfröhalmen. Vallen kan antingen putsas flera gånger under hösten och materialet lämnas kvar väl fördelat eller huggas av vid ett enda till- fälle i början av oktober och avlägsnas. Det är viktigt att vallen inte möter vintern med en kraftig återväxt. Gödsling Ängssvingelns fröbärande skott utvecklas på hösten, och kräver att en större del av kvävet sprids på hösten. På våren har ängssvingel en tidig tillväxtstat och kvävet måste spridas tidigt. Det totala kvävebehovet varierar mellan 90 och 110 kg/ha. Andra- och tredjeårs frövallar har de största kvävebehoven. Insåningsåret I Mellansverige tillförs kg/ha kväve under slutet av augusti direkt efter skörd av insåningsgrödan. I södra Sverige tillförs kvävet i mitten av september. Första- och andraårs frövall Höst: Under slutet av augusti tillförs kg/ha kväve. Vår: kg kväve tillförs i slutet av mars eller början av april. Vallen ska stå upp vid blomning, men vara halvliggande i slutet av mognaden för att undvika drösning. Ängssvingel är mycket drösningsbenägen. Ängssvingel är ganska kaliumkrävande speciellt andra- och tredjeårsskörden. Behovet är ca 50 kg/ha kalium om året. Fosforbehovet är måttligt ca 15 kg/ha per år. Stallgödsel från nötkreatur, som innehåller mycket kalium och mindre mängder fosfor, är därför ett lämpligt gödslingsmedel. Ängssvingel har ett behov av svavel på ca 10 kg/ha som kan tillföras i form av Kieserit. Ekonomin för tillförsel av Kieserit till frögräs är dock synnerligen tveksam. Fånggrödor i växtföljden kan motverka svavelbrist eftersom de binder 49

52 svavel, så att det inte lakas ut under hösten och vintern. Svavlet blir sedan tillgängligt för de efterföljande grödorna, när fånggrödorna plöjs ner på våren. Ogräsbekämpning Innan du etablerar en frögröda bör marken ha skötts så, att ogrästrycket blivit så lågt som möjligt. Skadliga ogräsfrön som är speciellt svåra att rensa bort i ängssvingel är engelskt rajgräs, hundäxing, ängsgröe, kärrkavle, renkavle, vitgröe, kvickrot, harkål och skräppa. Baldersbrå är också ett mycket allvarligt ogräs även om det går att rensa bort fröna. Baldersbrån konkurrerar med ängssvingeln om ljus och näringsämnen och gör skörden besvärlig. Harkål i tidigt stadium. Fröna är mycket svåra att rensa från ängssvingel. Foto: Bo Melander Om du radsår ängssvingeln ger det förutsättningar för radhackning. Du bör radhacka en gång på hösten och en gång tidigt på våren. En radrensning på våren före stallgödslingen ökar markens infiltrationsförmåga och förbättrar utnyttjandet av kvävet i stallgödseln. Dessutom ger själva radrensningen en kväveeffekt speciellt på jordar med mycket organiskt material. Det kan dock bli problem att radrensa, när det är mycket sten i marken. Putsning av grödan på hösten bekämpar spillfrö och vissa ogräsarter hämmas bl.a. kvickrot. Putsning på hösten gynnar dock tyvärr baldersbrån. Var beredd på att en och annan handrensning kan bli nödvändig. Begränsa ogräsens invandring i fröodlingen genom att regelbundet putsa av eller harva runt fältkanterna. När kvickrotskolonier förekommer i fältet, bör du inte låta kolonierna gå i ax och de områdena ska inte heller skördas. Om det är möjligt ska du putsa kvickrotskolonierna regelbundet under fröåret varje gång som kvickroten har 3 4 blad. Det ger en bra bekämpning. Skadegörare Snömögel, mjöldagg, rost och bladfläcksvampar kan angripa ängssvingel. Bladlöss förekommer ofta i juni juli. Angreppen av sjukdomar och skadegörare är sällan allvarliga. Skador på axet kan uppkomma på grund av frost eller vatten- och näringsbrist under våren samt av vitaxkvalster. Skadorna av vitaxkvalster börjar oftast i kanterna och blir värre i äldre vallar. Skörd Ängssvingel är mycket drösningsbenägen. Ligger beståndet vid skördetidpunkten, ska du direkttröska. Detta är den rekommenderade metoden. När vattenhalten har sjunkit till procent kan du börja tröskningen, men om vädersituationen är stabil, bör du vänta tills vattenhalten ligger kring procent. Då är fröna vaxaktiga och mjöliga och grödan är gulaktig med ett vitt skär. Skördetidpunkten är normalt juli. Om beståndet står upp i början av juli, måste du stränglägga. Ofta stängläggs ängssvingeln mellan 7 och 14 juli, när vatttenhalten är ca 40 procent. Grödan är gulaktig även om stjälkarna kan vara gröna. Fröna är vaxaktiga och drösar om man slår lätt på axet med handen dagar efter strängläggning är det dags att skörda. Efterbehandling av fröet Frövaran måste luftas eller kylas omedelbart efter skörden. Detta ska pågå i 3 5 dygn. Därefter börjar du torka ner till 12 procent vattenhalt. Luftning och torkning ska utföras av odlaren. 50

53 Enklaste utrustningen är någon form av planbottentork med en fläkt som kopplas till ett enkelt rörsystem, över vilket frövaran tippas. 1 m 3 torkad råvara med 80 procent renvaruhalt väger ca 250 kg. Grundinställning av tröskan vid skörd av ängssvingel Cylinder Periferihastighet: m/sek är ett riktvärde, som normalt motsvarar varv/minut Slagskoavstånd Ska vara tillräckligt stort, eftersom ängssvingel är relativt lättröskad. En riktpunkt är att ha samma slagskoavstånd som till spannmål. Översåll 10 mm Undersåll 6 mm Luftmängd Rekommenderad fläkthastighet: ca 600 varv/min. Grovt skattat bör fläkthastigheten vara procent av fläkthastigheten vid spannmålströskning. 51

54 Engelskt rajgräs odlingsråd vid ekologisk odling Rajgräs är en mycket odlingssäker gröda, som inte ställer höga krav på jordarten. Undvik dock de torraste odlingslägena. År 2007 skördas de första fälten med ekologiskt engelskt rajgräs i Sverige! Engelskt rajgräs har ett stort behov av kväve. Engelskt rajgräs. Foto: Carin Rehnstedt Odlingsmålet är en hög skörd med hög grobarhet och minimal inblandning av ogräsfrön. Rajgräs är en mycket odlingssäker gröda, som inte ställer höga krav på jordarten. Undvik dock de torraste odlingslägena. Engelskt rajgräs bör inte odlas i samma växtföljd som ängssvingel och hundäxing. Fältet måste vara fritt från kvickrot som är svårt att rensa bort samt flyghavre. Rajgräs skördas vanligtvis ett enda år men kan om kvickrotsförekomsten är låg skördas ytterligare ett år. Det krävs dock en mycket bra kväveförsörjning för att lyckas med en skörd också andra året. Konventionell fröodling av rajgräs förekommer nästan enbart i Skåne och Halland. Rajgräs har hög avkastningspotential. Lyckade odlingar kan nå över kg/ha. Medelavkastningen av konventionellt engelskt rajgräs var kg/ha. De första svenska fälten med ekologiskt ekologiskt engelskt rajgräs skördas år 2007, så vi har inga skördesiffror. I ett skånskt växtföljdsförsök har skördenivån i ekologiskt engelskt rajgräs varit 763 kg/ha (fem års genomsnitt). I Danmark har man odlat ekologiskt engelskt rajgräs i många år. Den genomsnittliga skördenivån i Danmark varierar normalt mellan 750 kg/ha och 900 kg/ha. Etableringsteknik Huvudalternativet är insådd på våren i tidigt mognande stråstyv vårstråsäd, företrädesvis korn. Havre och vårvete kan också användas, men bör sås med 24 cm radavstånd. Du bör använda en måttlig utsädesmängd för vårstråsäden, t.ex. ca 150 kg per ha för korn i södra Sverige. Om du ogräsharvar i insåningsgrödan före sådden av rajgräs, använder du en normal utsädesmängd, eftersom plantbeståndet troligen blir reducerat av bekämpningen. Lämpligt sådjup är ca 3 cm. Utsädesmängden är 8 10 kg per ha i storfröiga (tetraploida) sorter, i diploida sorter används 6 8 kg per ha. Engelskt rajgräs kan etableras på 12, 24, 36 eller 48 cm radavstånd. Danska försök visar att du kan förvänta dig en skördeminskning på ca 5 procent, när du sår rajgräset med 48 cm radavstånd. Sådd med 24, 36 eller 48 cm radavstånd gör det möjligt att radrensa. Detta är ett bra alternativ, när det finns stora mängder fröogräs i marken. Du kan med fördel ta insåningsgrödan som helsädesensilage, eftersom en tidig skörd ger goda förutsättningar för rajgräsen att utvecklas. När det finns kvickrotskolonier i fälten, bör du inte låta dem gå i ax, och dessa områden ska inte heller skördas. Om det är möjligt putsar du kvickrotskolonierna regelbundet under fröåret varje gång som kvickroten har 3 4 blad. Det ger en bra bekämpning. Det finns tre etableringsmetoder i vårgrödor: Så engelskt rajgräs i samband med sådden av insåningsgrödan på max 3 cm djup. Så gärna på tvären i förhållande till insåningsgrödan. Insåningsgröda och vallfrö ska täcka så mycket av jordytan som möljigt för att konkurrera med ogräset. 52

55 Så in med ca 3 veckors fördröjning för att få möjlighet att ogräsharva. Du bör då så insåningsgrödan med 24 cm radavstånd för att ge rajgräset bättre ljusförhållanden. Fördröjningen av vallfrösådden ökar dock risken för att frögrödan ska komma upp dåligt p.g.a. försommartorka. Engelskt rajgräs har så stora frön att de kan blandas med utsäde av spannmål. Du kan därför så både insåningsgröda och vallfröet samtidigt. Sådjupet får dock inte överstiga 3 cm. Alternativt kan du så engelskt rajgräs i höstvete, råg eller rågvete på våren men etableringen blir ofta sämre än i vårstråsäd och man kan få problem med spillfrö från insåningsgrödan. Vallfröet sås så tidigt som möjligt på våren efter en ogräsharvning i höstsäden. Höstvete bör sås sent för att minska ogräsbeståndet. Om man förväntar en kraftig insåningsgröda bör man så den på 24 cm radavstånd. Vi avråder från sådd av rajgräs i renbestånd eftersom det ofta ger stora problem med oräs. Höstbehandling Skörda insåningsgrödan med kort stubb och bärga halmen snarast efter skörden. Putsa stubben om den är mer än ca 8 cm hög. Spillsäd och ogräs putsas av under hösten. Att putsa grödan på hösten ger en acceptabel ogräsbekämpning speciellt när du putsar i fuktigt väder. I praktiken har det visat sig att t.ex. åkertistel är mer benägen att utvintra, om du putsar grödan i fuktigt väder. Observera dock att vissa ogräs, speciellt baldersbrå och våtarv, kan gynnas av putsning på hösten. Om det är dessa ogräs som ställer till problem bör du endast putsa på hösten om det finns mycket spillsäd eller grödan har blivit så kraftig att övervintringen är i fara. Gödsling Kväveförsörjningen är viktig för att få en hög skörd, en god kvalitet och en bra konkurrens med ogräset. Efter skörd av insåningsgrödan tillförs ca 30 kg/ha kväve. Det är endast insåningsåret som engelskt rajgräs ska tillföras kväve på hösten. På våren tillförs kväve när tillväxten börjar i mars eller början av april. Du fördelar kg kväve per ha. Minst kväve ger du på jordar med hög mineralisering och som tidigare har fått mycket stallgödsel. Andraårsfält kan med fördel ges kg kväve/ha. Gödslingen ska ge ett tätt bestånd, som står upp vid blomningen och ligger vid skörden. Engelskt rajgräs har dessutom behov av ca 20 kg/ha fosfor, 50 kg/ha kalium samt 10 kg/ha svavel. Ogräsbekämpning Innan du etablerar en frögröda bör marken ha skötts så, att ogrästrycket blivit så lågt som möjligt. Skadliga ogräsfrön, som är speciellt svåra att rensa bort i rajgräs är ängssvingel, hundäxing, ängsgröe, harkål, kärrkavle, renkavle, luddlosta, vitgröe, kvickrot och skräppa. Baldersbrå är också ett mycket allvarligt ogräs även om det går att rensa bort fröna. Baldersbrå konkurrerar med rajgräset om ljus och näringsämnen och gör skörden besvärlig. Om du har sått rajgräset med 24, 36 eller 48 cm radavstånd är det möjligt att radrensa på hösten sedan halmen från insåningsgrödan tagits bort. Radrensa också tidigt om våren. Radrensning på våren före stallgödslingen ökar markens infiltrationsförmåga och förbättrar utnyttjandet av kvävet i stallgödseln. Dessutom ger själva radrensningen en kväveeffekt speciellt på jordar med mycket organiskt material. Det kan dock bli problem att radrensa, när det finns mycket sten i marken. Var beredd på att en och annan handrensning kan bli nödvändig. För att undvika framtida problem med spillfrö av rajgräs bör du odla vårstråsäd efter engelskt rajgräs och undvika att stubbearbeta gräsmattan omedelbart efter skörd. Danska försök visar, att stubbearbetning konserverar spillfrön. Om du lämnar rajgräsmattan i fred till åtminstone oktober eller november, kommer sniglar och svampar m.m. att äta många av spillfröna. Resten av fröna kommer att gro men knappast att överleva en plöjning sent på hösten eller tidigt på våren. 53

56 Begränsa ogräsens invandring i fröodlingen genom att regelbundet putsa av eller harva runt fältkanterna. När det finns kvickrotskolonier i fälten bör du inte låta dem gå i ax och dessa områden ska inte heller skördas. Om det är möjligt putsar du kvickrotskolonierna regelbundet under fröåret varje gång som kvickroten har 3 4 blad. Det ger en bra bekämpning. Skadegörare Svampsjukdomar som mjöldagg, bladfläcksvampar och rost kan angripa engelskt rajgräs. Det finns inga möjligheter att bekämpa dessa skadegörare i ekologisk odling. Skörd Skördeperioden för rajgräs sträcker sig från slutet av juli till slutet av augusti. Direkttröskning är den helt dominerande metoden. När vattenhalten sjunkit till procent kan du börja tröskningen. Men om vädersituationen är stabil, bör du vänta tills vattenhalten ligger kring procent. När grödan inte lagt sig utan står upp, kan strängläggning vara nödvändigt p.g.a. rajgräsets stora drösningsbenägenhet. Stränglägg när grödan ändrar färg. Fröna är då mjölkaktiga och vaxartade, och enstaka frön drösar. Det krävs dock minst 7 14 dagars fint väder, innan du kan tröska. Vattenhalten är normalt kring 40 procent när man stränglägger. Efterbehandling av fröet Frövaran måste luftas och kylas omedelbart efter skörden. Detta ska pågå i 3 5 dygn. Därefter börjar du torka ner till 12 procent vattenhalt. Luftning och torkning ska utföras av odlaren. Enklaste utrustningen är någon form av planbottentork med en fläkt som luftar genom ett enkelt rörsystem, över vilket frövaran tippas. 1 m 3 råvara med 85 procent renvaruhalt väger ca 300 kg. Grundinställning av tröskan vid tröskning av engelskt rajgräs Cylinder Ca varv/minut. Slagsko I framkanten ca 14 mm och i bakkanten ca 7 mm. Såll Över: lamellsåll 10 mm Under: lamellsåll ca 7 mm eller rundsåll 7 mm. Luftmängd Börja med låg hastighet på fläkten och justera sedan med hänsyn till renhet och fröspill. Om engelskt rajgräs står upp i juli månad bör man stränglägga. Om det har lagt sig kan man skörda direkt. Det här försöket borde ha stränglagts. Foto: Thorsten Rahbek Pedersen 54

57 Rödklöver odlingsråd vid ekologisk odling Klöver är en baljväxt och fixerar sitt kväve ur luften. Rödklöver har en grov pålrot och ett ypperligt förfruktsvärde bland annat beroende på sin strukturförbättrande förmåga på de styvare jordarna. Skörden ligger normalt mellan 150 och 250 kg/ha men variationen är stor. Odlingsmålet är en hög skörd med hög grobarhet och en minimal inblandning av ogräsfrön. Rödklöver har en grov pålrot och ett ypperligt förfruktsvärde bland annat beroende på sin strukturförbättrande förmåga på de styvare jordarna. Rödklöver ställer inte stora krav på jordmånen, men trivs på väldränerade leriga jordar med gott kalktillstånd. Undvik dock de torraste odlingslägena. Även om rödklöver har en djup pålrot är det viktigt med en bra vattenförsörjning när blomningen börjar. Om det finns vattenbrist när blomningen börjar produceras mindre nektar och rödklövern blir mindre attraktiv för bin och humlor. Undvik också fält med ojämn jordart eftersom skörden försvåras av att hela fältet inte mognar samtidigt. Rödklöver bör inte odlas i samma växtföljd som vitklöver, alsikeklöver eller oljeväxter. Undvik även fånggrödor och gröngödslingsgrödor i växtföljden som innehåller vitklöver eller alsikeklöver. Ekologisk fröodling av rödklöver är möjligt i stora delar av södra och mellersta Sverige, men förekommer företrädesvis i Östergötland, Västergötland, Skåne, Halland och Västmanland. Lokala klimatförhållanden har stor betydelse. Fält som sluttar mot söder är ofta lämpliga. Rödklöver skördas normalt endast ett år. Risken för angrepp av sjukdomar och skadedjur ökar mycket om man skördar rödklöver två år i rad. Medelavkastningen i konventionell svensk odling av rödklöver var 226 kg/ha i medelsena sorter och 191 kg/ha i sena sorter. Medelavkastningen i ekologisk rödklöver var kg/ha. Variationen har varit mycket stor mellan sorter och odlare. Ersättningen varierar beroende på om sorten är sen (t.ex. Bjursele och Betty) eller medelsen (t.ex. Pallas, Rajah och Sara), diploid (t.ex. Pallas, Rajah och Bjursele) eller tetraploid (t.ex. Sara och Betty). Sena tetraploida sorter (t.ex. Betty) är de svåraste att odla men samtidigt de sorter, där man får högst pris. Etableringsteknik Klöverfrö är hårda och behöver mycket fukt för att gro. Det finns mest fukt i jorden tidig vår så om du etablerar rödklövern i vårstråsäd rekommenderar vi att du sår rödklövern senast en vecka efter vårstråsäden. Välta efter sådd av insåningsgrödan och så rödklövern vinkelrätt mot eller snett diagonalt mot såriktningen. Insåningsgrödan och vallfröet ska täcka så stor del av jordytan som möjligt för att hämma ogräset. Använd en tidigt mognande stråstyv vårstråsäd, företrädesvis korn. Havre och vårvete kan också användas. Använd en måttlig utsädesmängd för vårstråsäden, t.ex. ca 150 kg/ha för korn i Södra Sverige. Om du ogräsharvar i insåningsgrödan före sådden av rödklöver, ska du använda en normal utsädesmängd, eftersom beståndet troligen minskas av bekämpningen. Gödslingen av Rödklöver. Foto: Urban Wigert Rödklöverfröet är litet och ska därför sås grunt. Foto: Per Svenssson 55

58 insåningsgrödorna hålls på en nivå så att liggbildning inte riskeras. Fläckar med liggbildning orsakar alltid stora skador på insådden. Du kan med fördel ta insåningsgrödan som helsädesensilage, eftersom en tidig skörd ger goda förutsättningar för rödklövern att utvecklas. Rödklöverfröet är litet och ska därför sås grunt, 1 2 cm. Du kan välta såväl före som efter sådden. Utsädesmängden är 3 7 kg per ha. Mängden anpassar du efter odlingsförhållandena i fältet. På våren bör det inte vara fler än 50 plantor per kvadratmeter. Rödklöver kan sås med antingen 12, 24, 36 eller 48 cm radavstånd. Nya försöksresultat visar att sådd med 24 cm eller 36 cm radavstånd är fullt konkurrenskraftigt med sådd på 12 cm radavstånd. De större radavstånden möjliggör radrensning av ogräs. Du kan också så in med ca 3 veckors fördröjning. Då bör du så insåningsgrödan med 24 cm radavstånd för att få bättre ljusförhållanden. Fördröjningen av vallfrösådden ökar dock risken för att frögrödan ska komma upp dåligt p.g.a. försommartorka. Etablering tidigt på våren i höstvete, råg eller rågvete är ett annat alternativ. Höstvetet bör sås sent på hösten för att minska ogrästrycket, eventuellt med 24 cm radavstånd om man förväntar en kraftig gröda. Efter ogräsharvning eller radrensning sår du rödklövern så tidigt som möjligt på våren. Att använda höststråsäd som insåningsgrödor ger dock en mer osäker etablering än etablering i vårstråsäd samt risk för spillsäd och rekommenderas inte i ekologisk odling. Trindsäd bör aldrig användas som insåningsgröda eftersom risken är stor att ärtvivlar äter upp hela insådden. Rödklöver kan etableras i renbestånd på våren men tills vidare finns det så få erfarenheter av denna metod att vi inte kan rekommendera den. Du kan även blanda rödklövern med spannmålsutsädet. Du kan på det viset så både insåningsgröda och vallfröet samtidigt i samma rad. Sådjupet får inte överstiga 2,5 cm. Eventuellt sår du skyddsgröda och röklöver på 24, 36 eller 48 cm radavstånd för att få möjlighet för radrensning även insåningsåret. På det viset undviker du problem med stubbrester när du radhackar. Metoden är dock inte utprovad ordentligt i vare sig försök eller odling i praktiken. Höstbehandling Det är viktigt att klöverplantorna får ljus på hösten. Skörda insåningsgrödan med kort stubb eller putsa stubben direkt efter skörd. Avlägsna insåningsgrödans halm så fort som möjligt. Det är bättre att ta bort halmen än att hacka den. Rödklövern kan putsas i början av oktober för att bekämpa spillsäd, kvickrot m.m. Observera dock att vissa ogräs, speciellt baldersbrå och våtarv, kan gynnas av putsning på hösten. Om det är dessa ogräs som ställer till problem bör du endast putsa på hösten om det finns mycket spillsäd eller kvickrot. Gödsling Klöver är en baljväxt och fixerar sitt kväve ur markluften. Fosfor- och kaliumbehovet täcks genom att ge stallgödsel till insåningsgrödan. Observera att en kraftig kaliumgödsling bidrar till en alltför kraftig tillväxt av grönmassan, vilket missgynnar skörden av frö. Omvänt kan en dålig kaliumförsörjning bidra till en ökad känslighet för torka och därigenom begränsa plantantalet. Ogräsbekämpning Innan du etablerar en frögröda bör marken ha skötts så, att ogrästrycket blivit så lågt som möjligt. Den säkraste metoden för en bra ogräsbekämpning är att så rödklövern i rader. Då kan du radrensa ogräsen under hösten och våren ända fram tills rödklövern täcker raderna. Vid lågt ogrästryck kan rödklövern bredsås. Rödklöverplantorna tål inte ogräsharvning, när de är små. När plantorna har blivit kraftigare på våren under fröåret, tål de intensivare harvningar upp till 2 3 gånger, så att marken ser svart ut. Man måste harva tidigt på våren innan rödklövern har börjat växa. Vi rekommenderar dock inte denna metod. Väletablerade ogräs med pålrot (t.ex. baldersbrå) bekämpas inte effektivt 56

59 oavsett hur intensivt man harvar. Dessutom visar nya norska försök att en tuff harvning i rödklöver tidig vår ger lägre skörd, mer ogräs som gror på våren samt problem med jord och småsten. Putsning av grödan på hösten bekämpar spillsäd och vissa ogräsarter hämmas, bl.a. kvickrot. Putsning på hösten gynnar dock tyvärr baldersbrån. Rödklöver kan också putsas på våren i mitten av maj. Man minskar den vegetativa växten och bekämpar ogräs som t.ex. baldersbrå. Baldersbrå är mest känslig för putsning i knoppstadiet. Putsa vid torr väderlek men planera om möjligt putsningen så att det kommer nederbörd kort tid efter. Då återhämtar rödklövern sig snabbare än ogräset. Skörden kan bli försenad och rödklövern kan i värsta fall dö om det blir kraftig torka efter vårputsningen var skördenivån högre i putsade fält av ekologisk rödklöver än i fält där man inte putsade. Var beredd på att en och annan handrensning kan bli nödvändig. Det farligaste ogräset är skräppa som endast kan bekämpas med handrensning. Baldersbrå, nattglim, näva, våtarv, målla, trampört, pilört och raps kan också ge problem. Baldersbrå är ett allvarligt ogräs som är svårt att rensa bort och konkurrerar med rödklövern om ljus och näringsämnen samt gör skörden besvärlig. Kulturväxter som timotej, vitklöver och alsikeklöver har mindre frö än rödklöver och kan rensas bort. De kan dock orsaka stora renssvinn och därmed reducerad skörd. Begränsa ogräsens invandring i fröodlingen genom att regelbundet putsa av eller fräsa upp runt fältkanterna. Om det finns kvickrotskolonier i fälten, bör du inte låta dem gå i ax och dessa områden ska inte heller skördas. Om det är möjligt, ska du putsa kvickrotskolonierna regelbundet under fröåret varje gång som kvickroten har 3 4 blad. Det ger en bra bekämpning. Skadegörare Rödklöver kan angripas av klöverspetsviveln, ärtvivel, gammaflyets larv, klöverrost och klöverskivsvamp. Klöverspetsvivel som angriper rödklöver tycker inte om att flyga i motsats till den ras av klöverspetsvivel som angriper vitklöver. Du kan därför minska skadenivån genom att hålla m avstånd till förra årets fält. Det är inte möjligt att bekämpa klöverspetsvivlarna direkt med en sen putsning som i vitklöver. Angrepp av ärtvivlar förebyggs genom att undvika trindsäd som insåningsgröda och genom att hålla avstånd till fält med trindsäd och klöver insåningsåret. Pollinering Rödklövern blommar lång tid. Ofta börjar blomningen i första hälften av juli. En förutsättning för en bra fröskörd är en lyckad pollinering. Honungsbin kan pollinera rödklöver. Riktvärde är 1 2 kraftiga bisamhällen per hektar. Bisamhällena bör sättas ut på lämplig plats i eller i närheten av fältet när rödklövern börjar blomma. Humlor är mycket duktiga pollinerare av rödklöver och jobbar under kyligare väderförhållanden än honungsbin. Det finns flest humlor i brutet landskap med skogsdungar, stendiken, jordbitar med flerårigt långt gräs, ängar, ljung, jordvallar m.m. Humlor har behov av en bra matförsörjning tidigt på säsongen. Salix (pil), maskros och svart vinbär är viktiga födokällor. Enligt en ny svensk undersökning finns det fyra gånger så många humlor på ekologiska lantbruk som på konventionella. Gamla halvruttna halmbalar attraherar humlor, så en del odlare placerar sådana intill fält med rödklöver. Läs mer om pollinering i avsnittet Bin och humlor avgör klöverfröskörden. Närbild av trampörtblomma. Frön av trampört är svåra att rensa från rödklöverfrö. Foto: Bo Melander 57

60 Direkt skörd av rödklöver. Skörd Notera när rödklövern står i full blom. Normalt går det ca 45 dagar mellan full blom och rätt skördetidpunkt. Rödklöver kan antingen direkttröskas eller strängläggas följt av tröskning. Stränglägg när 3 av 4 blomhuvuden är bruna, och fröna är fasta. Strängläggning fyller främst sin funktion vid ojämn avmognad. Du bör bara stränglägga, när du har en lovande väderleksprognos framöver. Vid ostadigt väder är det bättre att klövern får stå kvar på rot i väntan på rätt skördeväder. Det finns exempel på bra resultat av direkttröskning i oktober! Direkttröskning ska ske när huvuddelen av blomhuvudena är mörkbruna till svarta och fröna är gula till lila i färgtonen och har fasta frön. Observera att tetraploida sorter skiljer sig från diploida sorter eftersom de är mer storfröiga och har en mindre andel hårda frön. Tetraploida sorter är därmed mer känsliga för skador under tröskningen. Du bör därför vara uppmärksam på att skördetröskan ska ställas in annorlunda till tetraploida sorter än diploida. Detta har vi inte varit så uppmärksamma på tidigare och det kan förklara varför groningsprocenten ofta är sämre i tetraploid än i diploid klöver. Efterbehandling av fröet Frövaran måste luftas och kylas omedelbart efter skörden. Detta ska pågå i 3 5 dygn. Därefter börjar du att torka ner till 12 procent vattenhalt. Luftning och torkning ska utföras av odlaren. Enklaste utrustningen är någon form av planbottentork med en fläkt kopplad, som luftar genom ett enkelt rörsystem, över vilket frövaran tippas. 1 m 3 råvara med 75 procent renvaruhalt väger ca 500 kg. Grundinställning av tröskan vid skörd av rödklöver Inmatningsskruv 15 mm över skärbordsbotten. Cylindervarvtal Högsta periferihastighet i diploid rödklöver: m/sek, som normalt motsvarar varv/minut. Högsta periferihastighet i tetraploid rödklöver: m/sek, som normalt motsvarar varv/minut. Slagsko Diploid rödklöver: I framkanten 6 8 mm och i bakkanten 3 4 mm. Tetraploid rödklöver: I framkanten 8 10 mm och i bakkanten 4 6 mm 3 5 slagskolister ska monteras mellan varannan list i både diploid och tetraploid rödklöver. New Holland: 1 3 mm parallellt med slagskon störst avstånd i tetraploid rödklöver. Översåll Lamellsåll 10 mm Undersåll Lamellsåll ca 3 mm eller rundsåll 3 mm Luftmängd Börja med en låg hastighet på fläkten och justera sedan med hänsyn till renheten och fröspillet 58

61 Vitklöver odlingsråd vid ekologisk odling Odling av vitklöver till frö är en mycket osäker odling, som är starkt klimat- och jordartsberoende. Vitklöver har ett grunt rotsystem. Därför måste vitklöver odlas på jordar med god vattenhållande förmåga. Väldränerade lättleror är bäst. Medelskörden i ekologisk vitklöver är normalt kg/ha men varierar mycket. Odlingsmålet är en hög skörd med hög grobarhet och en minimal inblandning av ogräsfrön. Vitklövergrödan har ett bra förfruktsvärde. Odling av vitklöver till frö är en mycket osäker odling, som är starkt klimat- och jordartsberoende. Försommartorka hämmar utvecklingen. Under blomningen, avmognaden och skörden är sol, värme och torrt väder absoluta nödvändigheter. Vitklöver har ett grunt rotsystem. Därför krävs att odlingen sker på en jord med god vattenhållande förmåga. En väldränerad lättlera är bäst, medan mullrika jordar bör undvikas. Vitklöver bör inte odlas i samma växtföljd som rödklöver, alsikeklöver eller timotej. Vitklöver bör inte odlas oftare än vart femte år på grund av risk för angrepp av klövercystnematoder (Heterodera trifolii) och klöverröta (Sclerotinia trifoliorum). Konventionell fröodling av vitklöver förekommer i princip endast i Skåne. Odlingen är dock möjlig i andra delar av landet, bl.a. i Halland, Västra Götaland, Östergötland samt eventuellt i delar av Mälarområdet. Vitklöver skördas normalt endast ett år. På grund av ett mycket attraktivt pris de senaste åren chansar enstaka odlare och odlar vitklöver på samma fält två år i rad. Det är dock mycket riskabelt och rekommenderas inte. Medelavkastningen i konventionell svensk odling av vitklöver var 258 kg/ha. Medelavkastningen i ekologisk vitklöverfröodling var 175 kg/ha men varierar mycket från år till år och från fält till fält. Etableringsteknik Så in vitklöver på våren i tidigt mognande stråstyv vårstråsäd, företrädesvis korn. Havre och vårvete kan också användas, men bör sås med 24 cm radavstånd. Du bör använda en måttlig utsädesmängd i vårstråsäden, t.ex. ca 150 kg/ha för korn i södra Sverige. Om du ogräsharvar i insåningsgrödan före sådden av vitklöver, använder du normal utsädesmängd, eftersom beståndet troligen minskas av bekämpningen. Du kan med fördel ta insåningsgrödan som helsädesensilage, eftersom en tidig skörd ger goda förutsättningar för vitklövern att utvecklas. Vitklöverfröet är litet och ska därför sås grunt, max. 1 cm djupt. Du kan välta såväl före som efter sådden. Utsädesmängden är 2 4 kg/ha. Det kan vara svårt att så ut så små mängder frö per hektar och en del odlare blandar därför i krossad spannmål eller torr sand för att få en större utsädesmängd att så. Du kan så vitklöver med antingen 12, 24 eller 36 cm radavstånd. Om du sår på 36 cm radavstånd är radhackning nödvändigt. Danska konventionella försök har visat att sådd med 36 cm radavstånd inte sänker skörden av vitklöver jämfört med 12 och 24 cm radavstånd. Större radavstånd än 36 cm rekommenderas inte. Vi rekommenderar att du sår vitklövern direkt efter sådd av insåningsgrödan, men det är också möjligt att så vitklövern med ca 3 veckors fördröjning. Insåningsgrödan bör då sås med 24 cm radavstånd. för att ge bättre ljusförhållanden. Vitklöver. Foto: Urban Wigert Vitklöverfröet är litet och ska därför sås max. 1 cm djupt. Foto: Per Svensson 59