Ekologisk vallfröodling

Transkript

1 Ekologisk vallfröodling Jordbruksinformation

2 Innehåll Beskrivning av ekologisk vallfröodling Börja odla nu det finns behov av ekofrö Dessa grödor är lämpliga Här fungerar odlingen bäst Du som ska odla Kalkyler skördenivå, stöd Så här ska man odla ekofrö Etablering av vallfrö Ogräsbekämpning vid ekologisk vallfröodling Bin och humlor Samodling av vallfrö Ny teknik och kunskap Gårdsexempel Ekologiskt ängssvingelfrö på Wapnö gods Fröodling av rödklöver i Halland Ekologisk fröodling av vitklöver på Hilleshög Odlingsvägledningar Timotej odlingsråd vid ekologisk odling Ängssvingel odlingsråd vid ekologisk odling Engelskt rajgräs odlingsråd vid ekologisk odling Rödklöver odlingsråd vid ekologisk odling Vitklöver odlingsråd vid ekologisk odling Vill du veta mer Broschyren har skrivits av Hans Jonsson, Memoryhill och Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket. 2

3 Beskrivning av ekologisk vallfröodling Den ekologiska vallfröproduktionen i Sverige förväntas kunna täcka omkring hälften av det inhemska behovet På sikt måste allt utsäde vara ekologiskt producerat. Det finns inga tydliga odlingsmässiga problem som hindrar en markant ökning av produktionen av de fyra vanligaste fröslagen rödklöver, vitklöver, timotej och ängssvingel. Oklarheter i regelverket har verkat återhållande på utsädesföretagen. Speciellt finns det problem kring reglerna för användning av delvis ekologiska vallfröblandningar. En förutsättning för en framtida ekologisk produktion av mindre vanliga fröslag är, att det finns en större marknad än den nationella. Det nordiska samarbetet om regler, sortprovning och rådgivning bör därför öka. Börja odla nu det finns behov av ekofrö EU föreskriver att allt utsäde som används inom ekologiskt produktion ska vara ekologiskt producerat, men tills vidare finns det vissa möjligheter för dispens. På sikt måste allt utsäde vara ekologiskt producerat. Tillgång på vallfröblandningar med rödeller vitklöver är en förutsättning för majoriteten av de svenska ekologiska lantbruken. En klöverrik vall är kvävedynamon i det ekologiska lantbruket. En stor del av de ekologiska lantbrukarna är dessutom beroende av vall till utfodringen av husdjuren. Svalöf Weibull har uppskattat behovet av ekologiskt vallfrö 2004 för vallproduktion och gröngödslingsvall till ca 600 ton (tabell 1). Dessutom används vallfröblandningar som mellangrödor, men detta behov ingår inte i uppskattningen. Produktionen av de vanligaste fröslagen till säsongen 2004 uppskattas av Svalöf Weibull till ca 45 procent av behovet. Arter som hundäxing, alsikeklöver, blålusern, käringtand, rajsvingel, hybridrajgräs, westerwoldiskt rajgräs, italienskt rajgräs och örter (t.ex. cikoria) används i enstaka typblandningar, men marknaden är liten. Det finns inga generellt användbara typblandningar för ekologisk fröodling i Sverige. Orsaken är främst att odlingsbetingelserna varierar stort i olika regioner i Sverige. Dessa grödor är lämpliga I Sverige är de vanligaste fröslagen i vallfröblandningar rödklöver, vitklöver, ängssvingel och timotej. Engelskt rajgräs används numera också ofta i södra Sverige. Odlingsförutsättningarna för timotej, rödklöver, vitklöver och ängssvingel bedöms som goda. Örebro läns hushållningssällskap genomförde en dokumentation av ekologisk fröodling mellan 1999 och Under projekttiden dokumenterades fem odlingar årligen 1999 och 2000, medan tio odlingar dokumenterades år I tabell 2 visas resultaten av dokumentationen samt danska resultat. 3

4 Tabell 1. Förväntat behov och produktion av ekofrö. Sort Marknads- Behov, Skörd, Arealbehov, Skördad andel % ton kg/ha ha areal 2003, ha Timotej Ängssvingel Engelskt rajgräs Ängsgröe Rödsvingel Rödklöver Vitklöver Källa: Svalöf Weibull Tabell 2. Skördenivåer och variationer i svensk ekologisk fröodling jämfört med skördenivåerna i dansk ekologisk fröodling. Sort Svensk skördenivå, Dansk skördenivå, , riksmedeltal 2000, kg/ha kg/ha Timotej ) 498 Rödklöver diploida sorter tetraploida sorter Vitklöver ) Den lägsta skördenivån fanns hos en lantbrukare där timotejen samodlades med rödklöver. Källa: Pettersson et. al 2002 och Landbrugets Rådgivningscenter 2002 En av orsakerna till avkastningsskillnaderna i de diploida rödklöversorterna är sannolikt klimatvariationer i de olika produktionsområdena. Skördenivån för ekologisk vitklöver är mycket högre i Sverige än i Danmark. Möjligen är det mindre problem med vitklöverspetsvivlar i Sverige, eftersom rödklöver är den vanligaste beståndsdelen i både konventionella och ekologiska vallfröblandningar. Förutsättningarna för vitklöverspetsviveln att föröka sig är därför inte så goda som i Danmark, där vitklöver ingår i nästan alla vallfröblandningar. Det ligger dock mycket få resultat bakom den dokumenterade skördenivån i Sverige, som därför kanske inte är representativ. Det finns inga uppgifter om genomsnittlig skördenivå för ängssvingel. Odlingen av denna gröda beräknas dock inte ge några större problem. Av ängssvingel förväntas en skördenivå på ca 450 kg/ha, tabell 1. Några års erfarenheter i Danmark med ekologisk vallfröproduktion visar, att odlarna under gynnsamma förhållanden kan uppnå skördenivåer motsvarande de konventionella. Då ekologiskt frö av gräs och klöver i dag generellt betalas med 100 procent pristillägg och odlaren dessutom får miljöstöd till ekologisk odling, är grödan därför mycket konkurrenskraftig. Här fungerar odlingen bäst Områden med stor fröodling i Sverige är Skåne, Östergötland, västra Sverige och Örebro Västmanland. Här sammanfaller 4

5 rätt kombination av klimat, jordmån, odlartradition och skicklighet för respektive gröda. Vissa arter är mer styrda av klimat och jordmån, vissa mindre. Dessa faktorer behandlas grundligt i respektive grödas odlingsvägledning men kort kan ändå nämnas: Samtliga arter gynnas av jordar som är i god kultur, väldränerade, varken för styva eller för lätta. Gärna kustklimat med små temperaturvariationer, hög nederbörd på vår och försommar men också torr och mild höst. Vitklöver kräver sydligt kustklimat med torra skördeförhållanden och relativt liten nederbörd. Rödklöver ställer inte lika höga krav på kustklimat som vitklöver gör. Gärna mindre fält i bruten terräng och varma somrar för god pollinering. Timotej är torkkänslig men ställer inte så höga krav på klimat och jordart i övrigt. Ängssvingel vill inte ha alltför torr jord. Rajgräs klarar lite torrare jordar. Vi kan inte komma ifrån att dessa statistiska och biologiska fakta utgör grunden för placeringen av ekofröodlingen. Men därtill kommer givetvis att också hitta ekogårdar med passande förutsättningar för ekofröodling. För gräsen är det mycket viktigt med kväveförsörjningen. Gräsodlingar måste alltså läggas på gårdar, där denna faktor kan tillgodoses på ett bra sätt. För klöver däremot har kväveförsörjningen ingen betydelse. Här spelar odlarskickligheten större roll, men också riskbenägenheten. Skördevariationen i klöver är mycket stor. Vissa år kan skörden t.o.m. utebli helt. Du som ska odla Konventionell vallfröodling är en specialgröda. Ekofröodling kan i detta sammanhang betecknas som specialodlingarnas specialgröda, som ställer stora krav för ett lyckosamt resultat. Odlare av denna gröda kan förenklat komma från två läger: De är konventionella fröodlare sedan tidigare och lägger om till ekologisk odling och fortsätter med ekofröodling. De är ekoodlare utan tidigare erfarenhet med vallfröodling som nu satsar på ekofröodling. Ju mer specialiserad odlingen är, desto svårare kommer det bli att hitta odlare. Vitklöverfröodling är just ett exempel på detta. I Danmark finns det en odlarkår, som lärt sig grödan och som odlar i rätt klimat och på rätt jordtyp. Huvuddelen av dessa lantbrukare kommer troligtvis inte att ställa om till ekoodling. Därmed uppstår svårigheter att hitta bra förutsättningar för nya ekofröodlare. Det omvända förhållandet gäller för fröodling av engelskt rajgräs, timotej och rödklöver. Här har många nya ekofröodlare redan lyckats med bra skördar och bra kvalitet vid sina första stapplande fröodlingssteg. Oavsett om din gröda tillhör kategori ett eller två, kan det vara motiverat att lista några viktiga faktorer att ta hänsyn och ställning till för dig som överväger att bli ekofröodlare och vill lyckas med detta. Du ska noga värdera dina kunskaper om fröodling. Även om du inte kan speciellt mycket om fröodling sedan tidigare, kan alla som är intresserade lära sig nya odlingsgrenar. Du ska hitta rätt plats för ekofrögrödan i växtföljden. Det kan vara betydligt svårare att hitta rätt plats för en ekofrögröda än för en konventionell vallfrögröda. Det gäller främst för kväveförsörjning och förebyggande ogräsbekämpning. Du ska prioritera ekofrögrödan. För sådana specialgrödor är den enda chansen för att långsiktigt tjäna pengar och hitta motiv för sin ekofröodling att prioritera grödan högt. Ett svagt engagemang i fröodling kan bara gå åt ett håll. Du ska kunna bedöma din jordart och ditt klimat. Var kritisk när du försöker överväga lämpligheten för olika ekofrögrödor på din gård. Fröodling ska inte ske i extremt klimat eller på extrema jordar som kalla, torra, blöta, mullrika eller steniga jordar. Bedöm din maskinkapacitet. Observera att ekofrögrödor kan kräva specialmaskiner. Det kan gälla radrensare, putsare eller specialutrustning vid skörden. 5

6 Kan du hantera torkning av frövaran? Dagens vallfröodling bygger på att du som odlaren själv kan torka din frövara. Flera fröslag är mycket känsliga för fukt och värme. Luftning och torkning måste i princip börja direkt efter skörd. Du måste alltså investera i rätt utrustning, när du startar din fröodlarkarriär. Utrustningen kan dock göras enkel och relativt billig, och det finns många lantbrukare och rådgivare, som kan ge goda råd om denna. Värdera ogrässituationen på dina fält. Vid utsädesproduktion är ogräsfritt en viktig kvalitetsfaktor. Att kunna bemästra ogräsen är avgörande för en ekofröodling. Ogrässituationen i fältet kan i värsta fall omöjliggöra hela odlingen. Odlaren kan ibland rensa bort ogräsfrön i skördevaran, men ofta kan det vara nästan omöjligt eller till priset av en stor förlust av de odlade fröna. Försök att värdera ogräsflorans sammansättning och ogrästrycket. Det är betydligt svårare att ogräsbekämpa i ekofröodling än i konventionell vallfröodling! Bedöm behovet av växtnäring i ekofrögrödan och vilka förutsättningar du har att tillgodose. Gödsling är enkelt i konventionell vallfröodling. Det kan vara svårt i ekofröodling. Av gräsen har timotej minst behov, följt av ängssvingel och engelskt rajgräs. Otillräckliga gödselmängder är förödande för skörd och kvalitet! Kalkyler skördenivå och stöd Skälen till att odla ekofrö kan vara många. Det viktigaste är givetvis att det finns avsättning för frövaran och att odlingen är lönsam för odlaren. Avsättning finns det är det ingen tvekan om i dagsläget. När det gäller lönsamheten i odlingen gäller generellt samma förhållanden som i konventionell vallfröodling: odlare som lyckas bra med höga, säkra skördar till rimliga insatser får med största sannolikhet god till mycket god ekonomi i odlingen. EU har en speciell stödordning för vallfrö. Stödet är baserat på skörd av antal kilo certifierat frö och varierar beroende på fröslag, se tabell 3. Om frövaran inte är certifierbar p.g.a. dålig kvalitet, ersätts inte inkomstbortfallet. Grundpriset sätts genom prisförhandlingar mellan odlare och fröfirmor. Priserna för de olika fröslagen påverkas i varierande grad av världsmarknadspris och inhemsk tillgång och efterfrågan. Variationen i grundpriset kan vara relativt stor mellan Fält med ekologiskt engelskt rajgräs. Foto: Jan Jensen 6

7 Tabell 3. Grundpriser vid konventionell fröodling och EU-stöd års EU-stöd är bestämt efter kursen den 1 augusti 2002: 1 euro = 9,24 kr Fröslag Grundpris EU-stöd Grundpris EU-stöd kr/kg kr/kg kr/kg kr/kg Rödklöver 4,94 4,96 medelsen, 2n 14,00 14,50 medelsen, 4n 23,50 24,25 sen, 2n Bjursele 17,50 17,50 övriga sorter 20,00 20,00 sen, 4n 33,00 33,00 Alsikeklöver 17,50 4,24 17,50 4,26 Timotej 6,80 7,72 7,00 7,75 Timotej, Jonatan 6,30 6,50 Ängssvingel 6,15 4,03 6,75 4,04 Hundäxing 10,75 4,88 9,50 4,90 Vitklöver 22,50 6,94 17,35 6,87 Rödsvingel 6,80 3,40 5,00 3,42 Ängsgröe 12,25 3,56 17,75 3,57 Engelskt rajgräs 8,00 4,70 sortgrupp A 2,86 3,00 sortgrupp B 2,86 2,72 hybridrajgräs 1,95 1,96 åren. Variationen i EU-stöd har de senaste åren varit relativt liten. Ekologisk vallfröodling betingar samma EU-baserade kilostöd som konventionell vallfröodling. Ofta ligger grundpriset på dubbla konventionella fröpriset. Men såväl högre som lägre prisnivåer för ekologiskt vallfrö förekommer. Det finns all anledning att noga bevaka prisutvecklingen och kontakta fröfirmor beträfffande pristillägg för olika arter och sorter. När du producerar ekologiskt vallfrö, oavsett sort, får du dessutom kr per ha i miljöersättning för ekologisk produktion. I tabell 4 och 5 försöker vi kalkylera på odlingsekonomin för två stödnivåer. Här framgår med all önskvärd tydlighet skördenivåns fundamentala betydelse för nettot! I tabellerna används grundpriser, EU-stöd och miljöersätting för För alla grödor är inräknat utgifter till en strängläggning före skörd på 600 kr per ha och en arbetslön på 846 kr per ha. För ängssvingel och timotej har en kostnad för 90 kg N per hektar räknats in i Vinass (1 260 kr). I engelskt rajgräs räknas med ett behov av 100 kg N per hektar i Vinass (1 400 kr). Halmen i ängssvingel och engelskt rajgräs ger en förväntad inkomst på 800 kr per hektar, medan halmen i timotej ger en förväntad inkomst på 600 kr per hektar. Förfruktseffekten av vitklöver och rödklöver på efterföljande grödor ingår inte i kalkylerna. I kalkylerna i tabell 4 förväntas ett tillägg på det konventionella grundpriset på 100 procent. Det är det tillägg som odlarna kan förvänta för skörd under På sikt är det mer sannolikt, att de får ett differentierat tillägg beroende på hur besvärliga arterna är att odla ekologiskt. I tabell 5 visas hur kalkylerna skulle se ut 2002, om ekotilläggen var 50 procent för timotej, engelskt rajgräs, ängssvingel och 7

8 Tabell 4. Täckningsbidrag II i ekologisk vallfröodling vid sex avkastningsnivåer från olika arter och ett ekotillägg på 100 procent av det konventionella grundpriset. Täckningsbidrag II i kronor Medel- Kalkylpris vid sex avkastningsnivåer avkastning 2002 i kr/kg i kg/ha vid (grundpris/ konventionell EU-stöd) odling Timotej ,80/7,72 Ängssvingel ,15/4,03 Engelskt ,00/2,86 rajgräs Vitklöver ,50/6,94 Rödklöver ,00/4,94 diploid (2n), medelsen Rödklöver, ,50/4,94 tetraploid (4n) Källa: DLF-Trifolium 1999 & Roempke 2002 Tabell 5. Täckningsbidrag II i ekologisk vallfröodling vid sex avkastningsnivåer och olika ekotillägg som påslag på det konventionella grundpriset. Ekotillägget är här 50 % av grundpriset för timotej, ängssvingel, engelskt rajgräs och medelsen rödklöver (2n), 100 % för medelsen rödklöver (4n) och 200 % för vitklöver. Täckningsbidrag II i kronor Medelav- Kalkylpris vid sex avkastningsnivåer kastning 2002 i kr/kg i kg/ha vid i kr/kg konventionell (grundpris/ odling EU-stöd) Timotej ,80/7,72 Ängssvingel ,15/4,03 Engelskt ,00/2,86 rajgräs Vitklöver ,50/6,94 Rödklöver ,00/4,94 diploid (2n), medelsen Rödklöver, ,50/4,94 tetraploid (4n) Källa: DLF-Trifolium 1999 & Roempke

9 diploid medelsen rödklöver, 100 procent för tetraploid medelsen rödklöver och 200 procent för vitklöver. En sådan prisbild är inte osannolik. Tabell 5 visar att ekologisk vallfröproduktion även vid lägre ekotillägg än 100 procent kan vara lönsam, men bara när odlaren ligger på en hög skördenivå. En skördenivå på 700 kg/ha av ängssvingel eller engelskt rajgräs är inte omöjlig. Rödklöver och vitklöver blir förhållandevis mer attraktiva, eftersom de samlar kväve, som efterföljande grödor kan utnyttja. Denna förfruktseffekt ingår inte i kalkylerna, men har stor betydelse för kväveförsörjningen i växtföljden på en ekologisk växtodlingsgård.förutom att ge inkomster kan ekofrögrödan också vara ett positivt inslag i växtföljden. Den kan även vara en stimulerande och tilltalande gröda för den odlare, som tycker om utmaningar och är beredd att ta vissa risker. I gengäld kan odlaren bli rikligt belönad! Så här ska man odla ekofrö Använd de kunskaps- och rådgivningskällor som finns. Några av de viktigaste är: den befintliga lantbrukarkåren, som odlar vallfrö och ekologiskt vallfrö allmänna råd odlingsvägledningar rådgivare fröfirmor Internet (länkar finns i slutet av skriften) publikationer MER ATT LÄSA Använd de kunskaps- och rådgivningskällor som finns. Medlemskap i en ERFA-grupp med andra ekologiska vallfröproducenter är en bra idé. Foto: Jan Jensen Landbrugets Rådgivningscenter Ökologiske dyrkningsvejledninger, ökologisk alm, timothe til fröavl/hvidklöver til fröavl/rödklöver til fröavl. Landbrugets Rådgivningscenter, Landskontoret for Planteavl. Udkärsvej 15, DK-8200 Århus N. Larsson, S., Nilsdotter- Linde, N. och Stenberg, M Vallfröblandningar för ekologisk produktion. Hushållningssällskapet i Skaraborgs län och Fältforskningsenheten på SLU. Pettersson, B, Larsson, D-H och Wallenhammar, A-C Dokumentation av ekologisk fröodling. Örebro läns hushållningssällskap. Wallenhammar, A-C I: Ekologiskt Utsäde, förutsättningar och praktik. Editor: L. Karlsson. Utgivare: Ekologiska Lantbrukarna i Sverige. 9

10 Etablering av vallfrö Insåningsgrödan kan med fördel tas som helsädesensilage, eftersom en tidig skörd ger goda förutsättningar för vallfrö att utvecklas. Vallfrö ska företrädesvis sås på våren i korn, havre eller vårvete. Undvik att så i råg, rågvete och höstkorn. Etablera först insåningsgrödan, välta och så därefter vallfrögrödan grunt, inte djupare än 1 1,5 cm för gräsen. Långfingerharv används för ogräsreglering i samtliga jordbruksgrödor samt för luftning av vall och för skorpbrytning och gödselnedbrukning. Foto: Svensk ekologimskin En bra etablering är avgörande för en bra skörd. Det gäller också för ekologiskt vallfrö! Vilken insåningsgröda ska man använda? Huvudalternativet är insådd på våren i tidigt mognande stråstyv vårstråsäd, företrädesvis korn. Havre och vårvete kan också användas, men bör sås med 24 cm radavstånd, om de gödslas mycket. Använd en måttlig utsädesmängd för vårstråsäden, t.ex. ca 125 kg/ha för korn i södra Sverige. Om du ogräsharvar i insåningsgrödan före sådd, ska du använda en normal utsädesmängd, eftersom plantbeståndet troligen minskar efter harvningen. Ärter och annan trindsäd kan användas som insåningsgröda för gräsarterna. Däremot är trindsäd inte en bra insåningsgröda för klöverarter, eftersom trindsäd och klöver ofta angrips av samma skadedjur och sjukdomar. Det går ofta bra att etablera engelskt rajgräs och rödklöver i höstvete på våren. Efter radrensning eller ogräsharvning så tidigt som möjligt på våren, sås frögrödan snarast in. Denna form för etablering kan ge problem, när det finns mycket övervintrande ogräs, t.ex. baldersbrå. Etableringsmetoden rekommenderas inte för timotej, ängssvingel och vitklöver. Råg, rågvete och höstkorn är för kraftiga för att användas som insåningsgrödor. Insåningsgrödan kan med fördel tas som helsädesensilage, eftersom en tidig skörd ger goda förutsättningar för vallfrö att utvecklas. Det är inte någon bra idé att så ekologiskt vallfrö i renbestånd. Denna metod används ibland inom det konventionella lantbruket t.ex. italienskt och engelskt 10

11 rajgräs men ger för stora problem med ogräs i den ekologiska odlingen. Fördröjd sådd? Det finns två bra etableringssätt i vårsådda grödor: Etablering i samband med sådd av insåningsgrödan. Denna metod ger ofta den bästa uppkomsten, eftersom risken för vattenbrist är mindre, och insådden får bättre ljusförhållanden. Fördröjd sådd, där man ogräsharvar 1 3 gånger i insåningsgrödan före sådden av vallfrögrödan. Den bättre möjligheten för ogräsbekämpning ska vägas mot risken för dålig uppkomst av frögrödan på grund av försommartorka. Insåningsgrödan bör alltid sås med 24 cm radavstånd. De två metoderna är ungefär lika populära bland de ekologiska vallfröodlarna. Finns det mycket örtogräs, används ofta fördröjd sådd. Om det finns stor risk för försommartorka, sås vallfröna i samband med sådd av insåningsgrödan. Observera att klöver är mycket beroende av fuktig jord vid etableringen. Det finns annars en stor risk, att fröna inte gror även om det kommer regn 14 dagar senare. Om man använder fördröjd sådd, är det därför viktigt att inte så förrän väderprognosen lovar regn. Det är bättre att vänta en vecka extra med etableringen, än att så klöver utan prognos om regn! Hur djupt ska man så? Många typer av vallfrö som klöver och timotej ska inte sås djupare än högst 1,5 cm. Detta ordnas bäst genom att du etablerar insåningsgrödan först. Omedelbart därefter vältas jorden, varefter du sår vallfröna på ca 1 cm djup. Vältningen ger ett jämnare fält, så att risken minskar för att vallfrö etableras alltför djupt. Ängssvingel bör sås max. 2,5 cm djupt. Engelskt och italienskt rajgräs är storfröiga och kan sås djupare (3 4 cm). Utsädet av engelskt och italienskt rajgräs kan blandas med insåningsgrödan och etableras vid samma tillfälle. Vilket radavstånd ska man välja? De flesta typer av vallfrö sås traditionellt med 12 cm radavstånd. Det är ett utmärkt radavstånd, som ofta ger ett bra resultat. Men om du har en radrensare, är etablering av vallfrö på 36 eller 48 cm radavstånd ett bra alternativ eftersom: Ett radavstånd på 36 eller 48 cm radavstånd ger ingen eller obefintlig skördeminskning för de flesta typer av vallfrön. Radhackning förhindrar fleråriga fält med vallfrö från att bli för kraftiga. Radhackning är effektiv mot de flesta arter av ettåriga ogräs, t.ex. baldersbrå. Radhackning minskar förökningen av rotogräs. Detta är speciellt viktigt i timotej och ängssvingel, där man ofta skördar frö 2 3 år. Radhackning före spridning av stallgödsel ökar jordens infiltrationsförmåga och kväveutnyttjande. Det är kanske överraskande, att radavståndet betyder så lite i vallfröproduktionen, men det bekräftas av erfarenheter både i praktiken och från försök. I Danmark etableras det mycket timotej och ängssvingel på 36 eller 48 cm radavstånd. Även i rödklöver och engelskt rajgräs är det populärt med större radavstånd än 12 cm. I vitklöver är det ofta ett problem, att grödan blir för kraftig speciellt på jordar med mycket kalium. Också i denna gröda kan ett större radavstånd vara bra. Vid Flakkebjerg på Själland gjordes ett flerårigt försök med fyra radavstånd 12, 24, 36 och 48 cm i tre sorter av engelskt rajgräs och rödsvingel. Man skördade frö i fälten under fyra år. Skördenivåerna varierade inte mycket, men i flera sorter (rajgräs Borvi, rödsvingel Pernille och Tamara) fanns en tendens till att 36 cm radavstånd gav det bästa resultatet. Slutsatsen är, att när det inte finns problem med rotogräs eller när man inte har en radrensare, sår man på 12 eller 24 cm radavstånd. När man har rotogräs (kvickrot, åkermolke och åkertistel) och har en radrensare, ska man så på 36 eller 48 cm radavstånd. Rotoseeder är en elektriskt driven centifugalsåmaskin som kan byggas på nästan alla typer av redskap och flyttas mellan dem. Foto: Svensk ekologimaskin AB MER ATT LÄSA Deleuran, C.L., Jensen A.M.D., Boelt, B. och Gislum, R Räkkeafstand i almindelig rajgräs (Lolium perenne L.) og röd svingel (Festuca rubra L.) i flerårige gräsmarker. NJFrapport nr 342, Vallfröodling, s juni Ystad. Sverige. Mejnertsen, P., Haldrup, C. och Tersböl, M Räkkedyrkning og ukrudtsbekämpelse i ökologisk frögräs. Planteavlsorientering nr Arkiv april, Landbrugets Rådgivningscenter, Udkärsvej 15, Skejby, 8200 Århus N, Danmark. 11

12 Ogräsbekämpning vid ekologisk vallfröodling En effektiv ogräsbekämpning är avgörande för en lyckad vallfröproduktion. Läs om de ogräsarter, som ger de största problemen, de förebyggande åtgärder du kan vidta och de bekämpningsmetoder, som verkar bäst på olika typer av ogräs. Förebyggande åtgärder är t.ex. att plöja ordentligt, undvika förorening från åkerkanter, hålla jorden i god kultur, bekämpa fröogräsen måttligt och att välja arter och sorter i växtföljden, som inte besvärar vallfröproduktionen. Du kan bekämpa ogräset genom ogräsharvning i insånings- och vallfrögrödan. Radrensning, putsning och handrensning kan också bli aktuellt. Arter som är svåra att rensa bort från vallfrö Tabell 6 visar de kulturväxter och ogräsarter, som ger störst problem i vallfröodlingen. Riklig förekomst kan äventyra certifieringen. Observera att kulturgräs och klöverarter är mycket allvarliga ogräs. Det är viktigt, att du uppmärksammar detta i växtföljden och helst undviker t. ex. vallfröblandningar med vitklöver eller alsikeklöver, om du senare vill odla t.ex. rödklöver till utsäde. Det gäller också att genom rätt sortval undvika framtida problem. Om du planerar att t.ex. odla timotej av sorten Grindstad, bör du bara använda timotej av den sorten på hela gården. Ekologiska odlare måste använda ekologiskt vallfrö (Jordbruksverkets föreskrift 1996:47). Om det inte finns vallfröblandningar på marknaden med den sort, som du ska odla, går det dock att söka dispens för att få använda konventionellt frö. Förebyggande åtgärder Förebyggande åtgärder sätts in under de närmaste åren, innan du ska odla vallfrö, för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för vallfrögrödan. Val av art och sort i en växtföljd med vallfröproduktion Grödornas konkurrensförmåga skiljer sig från varandra. Väl utförd jordbearbetning, såbäddsberedning och sådd bidrar till en snabb och jämn uppkomst och en konkurrenskraftig gröda. En rangordning av konkurrenskraften bland de vanligaste grödorna inom stråsäd, proteingrödor och oljeväxter visas i figur 1. Råg är mycket konkurrenskraftig med snabb tillväxt och kraftiga blad. Figur 1. Rangordning av grödor efter avtagande konkurrensförmåga. Mest konkurrenskraftiga Råg, rågvete, höstkorn Höstraps, höstvete Havre Vårkorn, vårvete Vårraps, åkerböna Lupin, ärter Sockerbetor, majs, lin Minst konkurrenskraftiga 12

13 Tabell 6. Frön från ogräs och kulturväxter, som orsakar problem i fröodlingen. Problem, Vallfröproduktion med orsakade av timotej ängssvingel engelskt rödklöver vitklöver rajgräs kulturväxter Engelskt och italienskt rajgräs BB Hundäxing A BB BB Klöverarter 1) B BB BB Timotej B Ängsgröe och kärrgröe B A A A Ängssvingel och rödsvingel BB ogräs Baldersbrå BB A A BB A Förgätmigej BB BB Groblad B BB Harkål BB B Kvickrot A BB BB A A Kärrkavle B B B Lomme BB Luddlosta BB Mjuk- eller fliknäva B B Nattglim B B Pilört B BB Spillraps BB B Renkavle BB BB Skräppa B B B BB B Svinmålla B B Trampört BB Viol BB Vitgröe BB B B A Våtarv B B BB 1) T.ex. alsikeklöver, rödklöver i vitklöverodlingar, vitklöver av annan sort än den önskade osv. Teckenförklaringar A = Arten kan ge betydande skördeminskningar, men går att rensa bort. B = Arten är svår att rensa bort. BB = Arten är särskilt svår att rensa bort. Källa: Haldrup, 2002 och SW, personligt meddelande. 13

14 Svinmålla i tidigt stadium. Foto: Bo Melander Däremot är t.ex. ärter en utomordentligt usel konkurrent med både ettårigt örtogräs och rotogräs. Ärter till mogen skörd bör därför bara odlas i växtföljder med vallfrö, när mängden rotogräs är liten. Det är också viktigt att inte använda sorter och arter i växtföljden, som senare kan ge problem i vallfröproduktionen. Inom grödorna finns det ofta betydande skillnader i de olika sorternas konkurrensförmåga. Långa sorter med kraftig bladväxt har större konkurrensförmåga mot rotogräs än små och glesa sorter. Måttlig ogräsharvning mot ettårigt fröogräs Flera svenska lantbrukare har upplevt, att de har bra kontroll på fröogräset, men att det plötsligt kommer kvickrot eller något annat rotogräs i fältet. En anledning till detta kan vara, att de har varit för tuffa med ogräsharven. Tro därför inte på talesättet att det ska se förfärligt ut för att ogräsharvningen ska ha bra effekt. Om harvningen blir för tuff, får du dels en rejäl skördeminskning, dels en ökad risk för problem med rotogräs, eftersom grödans konkurrensförmåga minskas! Plöjning Djup plöjning har effekt på de flesta arter av ogräs. Vårplöjning är speciellt effektiv mot rotogräs, eftersom insåningsgrödan får ett försprång och därför en bättre konkurrensförmåga. För att vårplöjningen ska bli effektiv mot kvickrot krävs det, att du delar sönder stamutlöparna före plöjningen, t.ex. genom upprepade stubbearbetningar. Undvik spridning från fältkanter Vid fältkanterna finns det ofta mycket ogräs, som lätt sprider sig in i fältet. Det är därför viktigt med noggrann jordbearbetning och plöjning längs fältkanten. En handrensning av skräppor i fältkanterna rekommenderas. Andra förebyggande åtgärder Det är viktigt, att jorden är dränerad, fri från packningsskador och har ett lagom ph-värde. Många rotogräs får ett försprång av en jord i dålig kondition, eftersom kulturgrödan missgynnas. Bekämpning av ettårigt fröogräs De flesta arterna av ettårigt fröogräs ger inga problem i vallfröodling, eftersom de inte trivs i en flerårig gröda. Vallfröodling kan därför ha nästan samma ogrässanerande effekt som en vall. Enstaka ettåriga fröogräs, inte minst baldersbrå, är dock tyvärr anpassade till vallfrögrödorna. Men det finns flera metoder, som du kan använda mot ettåriga fröogräs. Ogräsharvning i insåningsgrödan Om du tillämpar en fördröjd sådd av vallfrö, hinner du ofta blindharva och ogräsharva en till två gånger med en ogräsharv i insåningsgrödan. Så insåningsgrödan på 4 5 cm djup men 6 10 cm för ärter och åkerböna. Blindharva före insåningsgrödans uppkomst. I ärt och åkerböna hinner du ofta blindharva två gånger. Efter insåningsgrödans uppkomst harvar du försiktigt en till två gångar. Snabbt etablerande ogräsarter som åkersenap och baldersbrå bekämpas ofta bra med denna metod. Såbädden måste dock vara jämn för att du ska få ett bra resultat. Ogräsharvning i vallfrögrödan Ogräsharva bara i rödklöver och bara på våren. Du får alltför dåligt resultat, om du ogräsharvar i timotej, ängssvingel och engelskt rajgräs, eftersom de grödorna är känsliga och övervintrande ogräs inte bekämpas effektivt. I vitklöver går det att ogräsharva, 14

15 men effekten mot baldersbrå är generellt alltför dålig. Du kan också få problem senare med sten vid skörden. I rödklöver använder du inte en ogräsharv utan en vanlig kulturharv. Bra etablerad rödklöver klarar av en mycket tuff behandling. Du harvar jorden svart en till två gånger i mars april. Övervintrande ogräs bekämpas bra med denna metod, men tyvärr innebär bekämpningen också att nytt ogräs gror! Radrensning Radrensning vid 36 eller 48 cm radavstånd ger en effektiv bekämpning av de flesta arter av ettåriga fröogräs, kulturgräs och oönskade klöverarter. Radrensning vid 24 cm fungerar dåligt i praktiken, eftersom du bara bekämpar ogräs på en liten del av fältets yta. Det är också svårt att styra radrensaren, så att grödan inte skadas. Radrensa en gång på hösten och en till två gångar på våren beroende på vilken gröda du odlar, se odlingsvägledningarna. Det finns goda erfarenheter av radrensning i timotej, ängssvingel, engelskt rajgräs och rödklöver från både försök och praktik. Eftersom vitklöver har utlöpare, är radrensning förmodligen inte den bästa åtgärden i denna gröda. Det behövs fler försök och erfarenheter med radrensning i vitklöver, innan denna metod kan rekommenderas. Observera, att när det finns mycket sten i jorden kan radrensning ge problem med skörden. Radrensning vid 36 eller 48 cm radavstånd ger en effektiv bekämpning av de flesta arter av ett-åriga fröogräs. Foto: Svensk ekologimaskin AB Bekämpning av rotogräs Rotogräs kan i princip bekämpas genom utsvältning eller uttorkning. Du svälter ut rotogräset genom att många gånger ta bort de ovanjordiska delarna av plantan genom putsning, stubbearbetning eller radrensning. Detta tvingar rotogräset att ständigt använda den lagrade näringen i rötterna och stamutlöparna till att producera nya blad. Denna metod är endast effektiv under plantans växtperiod och då speciellt vid rotogräsets så kallade kompensationspunkt. Vid kompensationspunkten befinner sig växtens lagrade energi på sin lägsta nivå, samtidigt som plantan har ett minimum av torrsubstans. Kompensationspunkten varierar i olika ogräs, se tabell 7. Tabell 7. Kompensationspunkten för några arter av rotogräs. Ogräs krusskräppa kvickrot åkertistel Kompensationspunkten är nådd vid 5 6 rosettblad 3 4 blad 8 10 blad Efter Gustavsson och Håkansson, Idealiskt är att störa ogräset varje gång kompensationspunkten nås. Vid upprepad jordbearbetning bör de sönderdelade utlöparna också plöjas ner. Putsning Timotej, ängssvingel och engelskt rajgräs kan bara putsas på hösten, medan rödklöver Kvick-upp harven används för mekanisk bekämpning av kvickrot. Foto: Svensk ekologimaskin AB 15

16 Baldersbrå i engelskt rajgräs. Foto: Jan Jensen så högt, att du inte klipper av de första klöverknopparna, eftersom dessa ger de mest välmatade fröna. Det är klöverknopparnas utveckling, som bestämmer hur sent du kan putsa. Ta också gärna bort det putsade materialet, eftersom det kan innehålla klöverspetsvivlar. Tabell 8. Putsningstidpunktens påverkan på vitklöverskörden i försök med sorten Milkanova. Datum för putsning Skörd i kg/ha 24 maj juni juni juni + 13 juli juni + 13 juli + 3 augusti 40 Efter Hansen & Boelt, MER ATT LÄSA DLF-Trifolium Afpudsning i hvidklöver. FröavlsInfo nr. 2, Gustavsson, A-M. D. & Håkansson, S Åkerogräs egenskaper och förekomst. I Ogräsnyckeln sidorna Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, Sverige. Haldrup, C Dyrkningsvejledning, problemukrudt i gräs- og klöverfröavl. Landskontoret for Planteavl, Landbrugets Rådgivningscenter, Udkärsvej 15, Skejby, 8200 Århus N, Danmark. Hansen, L.M. & Boelt, B Hvordan dyrker jeg hvidklöver uden snudebillerne stjäler udbyttet? Ökologisk Planteavlsberetning Ökologisk rådgivning I/S, möllevej 15, 4140 Borup, Danmark. och vitklöver kan putsas både höst och vår. Putsa gärna när det regnar eller precis före regn. Erfarenheter från praktiken visar att effekten av bekämpningen av vissa ogräsarter, t.ex. baldersbrå och åkertistel, blir bättre, när det regnar i anknytning till putsningen. Putsa grödorna i slutet av september eller i början av oktober. Om du putsar grödorna tidigare, hinner de använda en del av sin lagrade energi på hösten, vilket kan ge en sämre övervintring. Undantaget från denna regel är ängssvingel som du putsar i september före höstgödslingen. Vid putsning av rödklöver eller vitklöver på våren är det viktigt för klöverns återhämtning, att det snabbt kommer regn efter putsningen. Om väderprognosen inte lovar regn, bör du ha som huvudregel att inte putsa klövern. En kombination av regn och värme efter putsningen gör att klövern snabbt växer på igen och klarar sig bättre i konkurrensen med ogräset. Putsa helst klövern i mitten till slutet av maj. Senare putsning än första veckan i juni leder ofta till en sämre produktion av klöverknoppar och en minskad skörd. Tabell 8 visar hur skördenivån i försök med vitklöver påverkas av putsningstidpunkten. För både röd- och vitklöver gäller, att betesputsaren eller slaghacken ska ställas Putsning med betande får kan rekommenderas i vitklöver. Fåren tycker inte om vitklöver utan föredrar ogräset. Fåren kan beta på vitklövern fram till början av juni. I vissa fall bör du också putsa timotej, ängssvingel och engelskt rajgräs på våren. Det kan gälla kolonier med rotogräs. Putsa kolonierna 2 4 gångar under växtsäsongen vid rotogräsens kompensationspunkt, t.ex. varje gång kvickroten har fått 3 4 blad. För att få en god ekonomi i vallfröproduktionen är det avgörande att du kan leverera en ren vara. I vissa fall måste du därför offra delar av fältet för att rädda resten. Detta gäller speciellt i fält, som du gärna vill skörda ytterligare ett år. Uttorkning Du torkar ut plantan genom att harva upp rötterna, så att de torkar i solen eller fryser sönder på vintern. Metoden är effektiv mot arter med grunt rotsystem som kvickrot men inte mot arter som åkertistel och skräppa. I själva vallfrögrödorna är det bara möjligt att torka ut rotogräset genom radrensning. Handrensning En och annan handrensning kan behövas, framför allt vid problem med skräppor. Räkna med 1 2 timmar per hektar, om inte problemen är omfattande. 16

17 Bin och humlor En bra pollinering är mycket viktig i röd-, vit- och alsikeklöver. Honungsbin, humlor och vilda bin pollinerar i klöverfälten. Om pollineringen inte är fullgod, minskar skörden betydligt. I en optimalt pollinerad gröda betyder också skadedjursangreppen relativt sett mindre. Varje humla har en pollineringseffektivitet som motsvarar 1,5 honungsbi. Foto: Per G Norén Kan honungsbin pollinera rödklöver? Man har diskuterat om honungsbin över huvud taget kan pollinera de sorter av rödklöver, som odlas i Skandinavien, eftersom honungsbinas sugtunga inte är tillräcklig lång för att kunna nå nektarn i rödklöverns kronrör. Forskarna har dock nyligen visat, att honungsbin är mycket effektiva att pollinera rödklöver, därför att de samlar in rödklöverpollen. Tunglängden har ingen betydelse för pollineringen. Forskarna visar också, att även om humlor har en bättre pollineringseffektivitet i klöver än honungsbin, uppvägs detta av det stora antal bin, som finns i en honungsbifamilj jämfört med en familj av humlor. En stark honungsbifamilj motsvarar ca 160 familjer av jordhumlor. En humla är sin vikt värd i vallfrö! Även om honungsbin är nödvändiga för att säkerställa en bra befruktning, är ett kraftigt bestånd av humlor också viktigt. Humlor arbetar vid lägre temperaturer än honungsbin. Varje humla har en pollineringseffektivitet, som motsvarar 1,5 honungsbi. Stendiken, jordbitar med flerårigt långt gräs och gamla halvruttna halmbalar gynnar humlorna. Det viktigaste är dock att matförsörjningen är god under hela säsongen. Bra växter för humlor är t.ex. pil (Salix ssp.), svart vinbär (Ribes nigrum) och honungsört (Phacelia tanacetifolia). Maskrosor är också en viktig växt för både humlor och bin. 17

18 Figur 2. Skörd av diploid rödklöver som kg ren vara/ha i barförsök och otäckt parcell Honungbin Jordhumlor Utan bin och humlor Otäkt parcell Källa: Efter Brödsgaard och Hansen 2002 I figur 2 ser vi, att en effektiv pollinering med antingen humlor eller honungsbin gett en skördeökning i diploid rödklöver på procent jämfört med parceller utan bin. I rödklöver rekommenderas 2 3 honungsbifamiljer per hektar. I vitklöver och alsikeklöver rekommenderas 3 5 kraftiga bisamhällen per hektar. Det är viktigt att bikuporna står i lä för vinden, men kuporna ska också ha sol gärna tidigt om morgonen. Det är också viktigt, att det finns vatten till bisamhällena. Detta ordnar man ofta genom att placera bikuporna nära ett naturligt vattenhål. När det inte finns något vattenhål i närheten, måste du sätta upp någon typ av bevattningsanläggning. Om bina måste använda lång tid till att skaffa vatten, använder de ju mindre tid i klöverfältet. MER ATT LÄSA Brödsgaard, C.J. & Hansen, H Bibestövning af rödklöver. Grön Viden, Markbrug, nr. 257, juni Danmarks Jordbrugsforskning, Forskningscenter Foulum, Postboks 50, 8830 Tjele, Danmark. Edersen, M.B Bier sikrer större fröudbytte. Landsbladet Mark, juni

19 Samodling av vallfrö Samodling av t.ex. rödklöver och timotej för vallfröproduktion var tidigare populärt. Försök och erfarenheter från odling i praktiken visar dock att nackdelarna är större än fördelarna. Som huvudregel bör du därför inte samodla vallfrö i det ekologiska lantbruket. Samodling av olika arter för vallfröproduktion är ingen ny teknik. I gamla böcker om vallfröodling kan vi läsa beskrivningar av metoden och på senare tid har man gjort en del försök med samodling av vallfrö i ekologiskt lantbruk. Samodling i vallfröodling sker alltid med en kombination av en klöverart oftast rödklöver och en gräsart t.ex. timotej eller engelskt rajgräs. Ofta innebär metoden att du skördar klövern första året. Du kan antingen skörda frö av klövern eller skörda grönmassa 2 3 gånger och använda grönmassan som foder. Det första året utvintrar ofta klövern. Andra och eventuellt tredje åren skördas frö av gräsfröarten. I Sverige är det i vissa områden tradition att samodla timotej och rödklöver. Rödklövern används som foder första året, varefter den förhoppningsvis utvintrar. Andra året skördas timotej. Samodling av vallfrö har fördelar Det finns många möjliga fördelar vid samodling av vallfrö: Klövern samlar kväve till gräset och minskar därför behovet av gödsling. Du får bättre halm, och efter skörden kan fältet utnyttjas till betesmark eller slåtter på samma sätt som en klövervall. I teorin bör samodling leda till mindre uppförökning av sjukdomar och skadedjur. men nackdelarna överväger Nackdelarna är dock större än fördelarna: Samodling ger oftast ett sämre ekonomiskt resultat än odling i renbestånd både i försök och i praktiken. Skördenivån är låg och rensningskostnaden hög. En av orsakerna till låg skördenivå är att de rödklöversorter vi odlar i dag ofta inte Figur 3. Ekonomiskt resultat i försök med samodling av engelskt rajgräs, vitklöver och rödklöver före maskin, utsädes- och certifieringskostnader etc Själland 2001 Bornholm 2001 Bornholm 2001 Östra Östra Östra Jylland 2001 Jylland 2001 Jylland 2000 Bornholm 2000 Södra Jylland 1999 Eng. rajgräs Eng. rajgräs och vitklöver Eng. rajgräs och rödklöver Vitklöver Rödklöver Källa: Haldrup,

20 Figur 4. Skördenivå (kg/ha) i samodling av ekologisk timotej och klöver Timotej Klöver 0 Timotej + Vitklöver (Lena) Timotej + Vitklöver (Sonja) Timotej + Alsikeklöver (Frida) Timotej + Rödklöver (Bjursele) Källa: Pettersson, 2002 MER ATT LÄSA Aamlid, T.S Näringsforsyning ved ökologisk fröavl av Timothe, engsvingel og bladfaks. NJF-rapport nr. 342, Vallfröodling, s juni Ystad. Sverige. Andersen, J.C. & Poulsen, A Avl af markfrö. Det kgl. Danske Husholdningsselskab. Det danske Forlag og L.H.S. Forlag, Rolihedsvej 26, Köbenhavn V. Danmark. Pettersson, B., Larsson, D- C & Wallenhammar, A-C Dokumentation av ekologisk fröodling. Örebro läns hushållningssällskap, Box 271, Örebro. Haldrup, C Produktion af ökologisk klöver og gräsfrö. Landsforsögene 2001, s Red. Carl Åge Pedersen. Landbrugets Rådgivningscenter, Udkärsvej 15, Skejby, 8200 Århus N, Danmark. utvintrar. Det ger problem andra året med skörd av t.ex. timotej, eftersom rödklövern konkurrerar med gräset om näringsämnen och ljus. Om rödklövern inte utvintrar, får vi dessutom ofta problem med certifieringen, eftersom det är svårt att rensa rödklöverfrön från timotej- och ängssvingelfrön. Försöksresultat vid samodling av timotej med vitklöver respektive ängssvingel med vitklöver I tre försök i olika delar av Norge studerade forskare om samodling av timotej och vitklöver resp. ängssvingel och vitklöver hade en positiv effekt på första, andra och tredje års skördenivå. Vitklövern skördades inte utan skulle bidra till kväveförsörjningen. Första året gav samodlingen med vitklöver en lägre skörd jämfört med odling i renbestånd för både timotejen och ängssvingeln. Andra och tredje åren var skördenivån lite högre, där man samodlade. Efter tre år kunde samodlingen dock inte konkurrera med skörden av odling i renbestånd. Varje år blev det dessutom stora problem med certifieringen av vallfröet, eftersom det är svårt att rensa vitklöverfrön från timotej- och ängssvingelfrön. samodling av engelskt rajgräs med vitklöver respektive rödklöver Under tre år gjorde forskare i Danmark försök med samodling av engelskt rajgräs och vitklöver resp. rödklöver. De skördade rajgräset och klövern samtidigt. Idén var att det är så stor skillnad på frövikten av engelskt rajgräs och klöver, att det inte borde bli något problem med att skilja grödorna. Resultaten av försöken visas i figur 3. I praktiken var det svårt att få ett rimligt bestånd av både engelskt rajgräs och klöver. På växtodlingslantbruk med brist på kväve tar klövern överhanden. På lantbruk med mycket kväve i jorden dominerar rajgräset. Det var också svårt att ställa in skördetröskan för att kunna skörda båda engelskt rajgräs och klöver. Sex lantbrukare på Bornholm provade att samodla vitklöver och engelskt rajgräs 2001 alla fick ett mycket dåligt resultat. samodling av timotej med olika klöverarter Örebro läns hushållningssällskap håller på med ett intressant flerårigt försök med samodling av timotej av sorten Ragnar med olika klöverarter och sorter. Försöksserien är inte avslutad, men de resultat som finns i dag tyder på att samodlingen inte kommer att få någon framtid i den svenska ekologiska vallfröproduktionen, se figur 4. Skördenivån är bedrövlig i alla kombinationer av klöver och timotej. 20

21 Ny teknik och kunskap Flamning mot vitklöverspetsviveln är en lovande metod. Hackning av halm i ängsgröe och engelskt rajgräs minskar inte skördenivån andra året. Gröngödslingsgrödor i radsått vallfrö är en intressant metod för att få tillräcklig kvävegödsling. Ekologisk vallfröproduktion är fortfarande en pionjärproduktion, och det finns många problem som måste lösas. I de nordiska länderna forskas det traditionellt mycket inom vallfröproduktion. Här presenteras några av de nyaste forskningsprojekten inom ekologisk vallfröodling. Flamning efter putsning bra mot vitklöverspetsviveln? Klöverspetsvivlar är allvarliga skadedjur, speciellt i vitklöver. En enda larv per klöverhuvud ger en skördeminskning på 35 kg/ha enligt danska undersökningar. Det finns inte resistenta sorter, och försök med sådd av avskräckande plantor (bl.a. kummin) och plantor, som gynnar naturliga fiender (honungsört), har inte varit lyckade. Man jobbar nu med två metoder: sen putsning och flamning. Sen putsning i mitten eller slutet av juni kan vara aktuell, därför att forskarna har en teori om att vitklöverspetsviveln lägger större delen av äggen i början av säsongen. Om detta stämmer, kan en putsning ta bort de svårast angripna klöverhuvudena och begränsa epidemin. I ett försök reducerade man antalet vitklöverspetsvivlar från 8 larver per klöverhuvud till 2 larver med en putsning 27 juni. Problemet är att en sen putsning ofta kommer att leda till mindre skörd. Vitklöver putsas ofta i slutet av maj eller i början av juni. I försök och i praktiken har Larver av klöverspetsvivel. Foto: Växtvetenskap, SLU Flamning mot vitklöverspetsviveln är en intressant metod som prövas i Danmark både i försök och i praktiken. Foto: Jesper Hansen 21

22 Käringtand kan användas för att fixera kväve om kvävegödsel är en bristvara. Foto: Urban Wigert MER ATT LÄSA Clausen, D. & Boelt, B Snitning af frögräshalm i engrapgräs (Poa pratensis L.) og almindelig rajgräs (Lolium perenne L.). NJF-rapport nr 341, s Seminar nr 341 Vallfröodling grass- and clover seed production. Ystad, Sverige juni Gislum, R., Boelt, B. & Jensen, E.S Gröngödningsafgröder kan medvirke til et höjt fröudbytte i ökologisk dyrket almindelig rajgräs. Forskningsnytt om ökologisk landbruk i Norden, nr. 5, 2001, s Hansen, L.M Ökologisk hvidklöverdyrkning (Trifolium repens L.), klöversnudebillens (Apion fulvipes G.) betydning og bekämpelsesmuligheder. NJF-rapport nr 341, s Seminar nr 341 Vallfröodling grassand clover seed production. Ystad, Sverige juni en flamning genomförts omedelbart efter putsningen. Idén med metoden är att döda de kvarvarande vitklöverspetsvivlarna. Om du inte putsar före flamningen, kommer du inte åt vitklöverspetsvivlarna. Vitklöver tål en tuff behandling, och forskarna har hitintills inte sett några större skördeminskningar av flamningen. Metoden bedöms därför som lovande. Skördenivån andra året efter hackning av halm i ängsgröe och engelskt rajgräs Vallfröhalm innehåller betydande mängder kväve, fosfor och kalium. På växtodlingslantbruk, där brukaren inte använder halmen i djurhållningen, är det diskutabelt att föra bort så stora mängder näringsämnen. Speciellt andraårsfrövallar har ju ett stort behov av kväve. I många gamla odlingsbeskrivningar rekommenderar man att inte hacka halmen i fält med vallfrö, som ska skördas i flera år, eftersom det leder till skördeminskning. I ett försök med ängsgröe och engelskt rajgräs har dock forskarna tills vidare inte sett någon skördeminskning andra året efter att ha hackat halmen efter första års skörd. Eftersom innehållet av kväve i t.ex. rajgräshalm är förhållandevis högt (50 70 kg/ha) är detta ett intressant resultat. Forskarna har medvetet valt att undersöka två mycket olika grödor, så de tror att resultaten går att använda också i andra arter av vallfrö t.ex. timotej och ängsssvingel. I praktiken är det säkert nödvändigt att den hackade halmen fördelas ordentligt med en betesputsare. Gröngödslingsgrödor i radsått vallfrö På växtodlingsgårdar är det ofta svårt eller dyrt att få tag på tillräckligt mycket kvävegödsel. Detta ger också problem i vallfröproduktionen, där speciellt engelskt rajgräs och ängssvingel har ett relativt stort behov av kväve. En intressant metod att lösa detta problem skulle kunna vara att radså engelskt rajgräs eller ängssvingel på cm radavstånd och mellan raderna så klöver, som antingen utvintrar eller hackas bort med en radrensare. Kvävet, som klövern samlar, kan då bli tillgängligt för gräset. I ett flerårigt försök nådde forskarna samma skördenivå i ett sådant odlingssystem med engelskt rajgräs och käringtand som de nådde vid gödsling med 100 kg ammoniumkväve i nötflytgödsel per ha. Odlingssystemet gödslades också med 25 kg ammoniumkväve i nötflytgödsel per ha, men det är imponerande att käringtanden har samlat så mycket kväve, att det motsvarar 75 kg ammoniumkväve per hektar! Det var inte alla klöverarter, som fungerade lika bra att odla tillsammans med engelskt rajgräs. Humlelusern gav nästan lika bra resultat, medan t.ex. rödklöver konkurrerade för kraftigt med gräset. I praktiken kan det vara svårt att döda klövern effektivt med radrensaren speciellt rödklöver. Det kräver att du har en mycket jämn såbädd. Som i andra samodlingssystem kan det också bli problem med att skilja gräsfrön från klöverfrö från överlevande klöverplantor. Risken är minst i engelskt rajgräs, där fröna är mycket större och tyngre än klöverfröna. 22

23 Ekologiskt ängssvingelfrö på Wapnö gods Wapnö förenar gamla anor med modern ekologisk drift. Redan första året de provade 25 hektar ekologisk fröodling av ängssvingel nådde de goda resultat. Wapnös anor för ekologisk drift går tillbaka till 1994, då de började ställa om de hektaren åker. På Wapnö gods odlas 25 ha ekologisk ängssvingel. Foto: Hans Jonsson Wapnö gods har anor från 1300-talet. Slottet med flyglar i typisk svensk talsstil stod klart Samtliga byggnader är uppförda på en gammal borgholme. Framför norra flygeln står en av Hallands läns få runstenar, som flyttats till platsen på 1900-talet. Wapnö slott med omgivande byggnader byggnadsminnesförklarades Godset ägs av Erica Staël von Holstein, som i dag driver godset som aktiebolag. På godset odlas i dag 950 hektar ekologiskt, varav ekologisk ängssvingel på 25 ha. Wapnö Mejeri startades 1998 och är godsets eget, där endast mjölk från godsets ca 500 frigående kor får användas. Erfaren odlare Att ekologisk fröodling av ängssvingel blivit en del av driften är kanske inte så konstigt. Gårdsmästare Göte Nilsson berättar att de odlat konventionell ängssvingel i många år. Med den bakgrunden var steget inte långt till att prova ekologisk odling. Första skörden 2002 togs den första skörden ekologiskt ängssvingelfrö, vilken landar kring 880 kg per hektar. Skördenivån i den konventionella odlingen låg i genomsnitt kring kg per hektar. Skördenivån brukar ligga högre för andraårsskörden, så här finns nog mer att hämta. Beståndet ser precis lagom tjockt ut, när vi besöker fältet en dag i mitten av december. Eftersom jordarten är mellanlera, så är risken för snabb igenväxning inte så stor, säger Göte Nilsson. Vi måste också tänka på att hålla utsädesmängderna uppe. Årets gröda sådde vi in i havre. Ängssvingeln såddes med 26 kg per hektar av sorten Sigmund. Insådd i havre På Wapnö sår de ängssvingel med en Tive såjet med lätt spända såbillar i havrens 15 cm stadium. Innan dess har de hunnit med 23

24 1 2 blindharvningar. Efter skörden av havre putsas ytan ner direkt och gödslas. Givan en blandning av nötflytgödsel och broilergödsel, som sprids med släpslangssspridare ligger kring 60 kg kväve per hektar. Det är viktigt att få i gång plantorna, som brukar vara mycket späda efter sin tid i havrens skugga. Första skördeåret Tidigt på våren gödslas grödan två gånger med 30 kilo kväve per hektar med en veckas mellanrum. Teknik och gödselmedel är samma som på hösten. Den största utmaningen är att få beståndet att stå upp vid blomning för att sedan lägga sig lagom för att förhindra drösning utan att senare drabbas av genomväxning av ny grönmassa. Denna hårfina avvägning lyckades de bemästra Grödan direktskördades den 15 juli Fröna körs in på planbottentorken för luftning och torkning. Halmen pressas och används till ungdjuren. Ogräsbekämpning Ogrästrycket är inte så stort på våra lerjordar. Men vi satsar ändå hårt på att hålla så rent som möjligt, berättar Göte Nilsson. Direkt efter att fröhalmen förts bort, ogräsharvar vi på skrå. Vi samlar ihop materialet i strängar, som pressas och körs bort. Därefter vältas fältet. Harvningen gör att vi får ogräset att gro, samtidigt som vi skapar förutsättningar för maximalt ljusnedsläpp för ängsvingelns tillväxt och bestockning. Ner på knä Bestockningen gynnar de fortsättningsvis under hela hösten genom upprepade putsningar upp till fyra stycken kan det bli. Vid varje putsningstillfälle får sig också ogräsen en omgång. Under denna period håller Göte Nilsson noggrann uppsikt på tillväxt och bestockning: Som ekoodlare ligger man mycket på knä. Det gäller att vara nära växten och jorden! Sammanfattningsvis har den ekologiska ängssvingeln klart försvarat sin plats i växtföljden på Wapnö AB efter första årets odling. Göte Nilsson inspekterar den blivande andra årsvallen inför 2003-års skörd. Foto: Hans Jonsson 24

25 Ekologisk fröodling av rödklöver i Halland Vallfröarealen ska fördubblas, och den befintliga rödklöverarealen utökas med vitklöver. Dessutom ska en unik ogräsbekämpare lanseras. Intresset för ekologisk vallfröproduktion är stort hos lantbrukare Leif Jönsson på Tjärby Gästgivaregård, öster om Halmstad. Det går inte att ta miste på entusiasmen för ekofrö hos lantbrukare Leif Jönsson, som driver Tjärby Gästgivaregård strax öster om Halmstad. Gården är en anrik gård i en anrik bygd. Boningshuset drevs tills för drygt 50 år sedan som ett gästgiveri, och gästfriheten sitter i väggarna. Gården ligger vackert belägen i ett kulturhistorisk område med år gamla bronsåldershögar. Gårdens 60 hektar har sedan 1997 stegvis överförts till ekologisk odling med rödklöver- och vitklöverfrö som speciellt intressanta inslag. Växtföljden är i princip 6-årig, inte helt strikt utan med goda möjligheter till improvisationer. Jag har jobbat i många år med ekologisk odling på Hushållningssällskapets gård Lilla Böslid och tycker, att odlingen känns stimulerande. Efterfrågan är bra och så är kopplingen mellan kvalitet, skörd och pris tydlig, säger Leif Jönsson. Leif Jönsson på Tjärby Gästgivaregård. Gården drivs sedan ekologiskt med rödklöver- och vitklöverfrö som intressanta inslag. Foto: Hans Jonsson Etablering i vårvete Rödklövern etableras i vårvete med en utsädesmängd kring 230 kg per hektar. Årets rödklöver är av sorten Sara och såddes med 3,5 kg/ha. Tidig ogräsbekämpning är viktig för ett bra slutresultat. Efter vårvetesådden blindharvar jag 1 2 gånger. Sedan gäller det att vänta så länge jag vågar för ytterligare en ogräsharvning och sådd av klöverfröet. Det får inte bli för sent, så att man kommer in i försommartorkan, påpekar Leif Jönsson. Vårveten tröskas, halmen pressas och förs bort och så får rödklövern ligga över vintern. Vårputsning På våren putsas eller vältas vårvetestubben, så att plantorna får ljus. Nästa viktiga moment är ogräsputsningen. Den görs med rotorslåtter så hårt som möjligt under andra halvan av maj. Förnan får ligga kvar. Riktigt ogräsrent blir det ju aldrig, så en del handrensning av baldersbrå brukar också tillkomma. 25

26 En välutvecklad rödklöverplanta i ett lagom tunt bestånd. Foto: Hans Jonsson Olika tröskningstekniker Att bedöma rätt skördetidpunkt bygger på god erfarenhet. När huvuddelen av blomhuvudena är bruna och den översta centimetern av stjälken är svart, då bör tröskningen ske inom en vecka. Den exakta tidpunkten beror naturligtvis på väder och vind. I år direkttröskade jag, men tidigare år har jag lagt ner lite mer jobb på tröskmomentet. Första tröskningen är då mycket försiktig, kanske 30 % av fröna tröskas ur. Materialet kör vi till en planbottentork, där det får torka rejält. Sedan är det bara att köra till tröskan och tröska ur en gång till. Slutresultatet blir en fantastiskt ren och fin frövara. Jag är mycket nöjd med den tekniken. Den är säker och ger bra kvalitet, berättar Leif Jönsson. Skördenivån varierar naturligtvis, och 2002 hamnade Leif Jönsson på ca 400 kg per hektar. Under de senaste åren har skörden legat mellan kg per hektar. Enkel torkning Att kyla och torka vallfröna är avgörande för grobarhet och kvalitet. Leif Jönssons lösning är enkel, funktionell och mycket ekonomisk: några lastpallar, en lagom tät och kraftig väv, fläkt med slang och en gammal rickevagn och så är saken biff! 12 meters knivbalk Vad återstår att utveckla? Jo, en bättre ogräsbekämpning. Ett återkommande problem i de flesta grödorna är ogräs, som sticker upp ovanför grödan, där de konkurrerar om ljus och näring och inte minst fröar av sig. Handrensning är tänkbar till en viss begränsad omfattning, men den är inte rationell i längden. Eftersom Leif Jönsson är handlingens man, har han och lantbrukaren Bengt Jönsson, tillika maskinkonstruktör, konstruerat en frontmonterad 12 meter bred knivbalk. Tanken är att den ska klippa av ogräset, som sticker upp ovanför grödan. Baldersbrå, tistel och åkersenap är några exempel på detta. Leif kör i körspåren och kan behandla efter behov. En 12 meters frontmonterad knivbalk för ogräsbekämpning. Foto: Hans Jonsson Maskinen ska färdigställas vintern Till säsongen 2003 ska den förhoppningsvis kunna bidra till rationellare ogräsbekämpning och förhindra uppförökning av ogräsfröbanken. Växtföljden på Tjärby Gästgivaregård 1. vår- eller höstvete 2. rödklöver 3. sockerbetor 4. vårvete eller korn 5. ärter 6. höstraps Dessutom odlas vitklöver och 3-åriga vallar 26

27 Ekologisk fröodling av vitklöver på Hilleshög Fyra års vitklöverodling har gett skördar på kg/hektar. Största utmaningen vid fröodling av ekologisk vitklöver är att lyckas bekämpa örtogräs och tistel. Vitklöver är en fantastisk förfrukt. Klöver på Österlen Några mil öster om Ystad mitt i det sägenomspunna Österlen och ett stenkast från havet ligger Hushållningssällskapets gård Hillshög. Gården drivs sedan 1996 ekologiskt. En 8-årig växtföljd tillämpas, där sockerbetorna får anses som motorn för det ekonomiska utbytet. Men så har betorna också fått bästa platsen i växtföljden efter bl.a. vitklöverfröodlingen. Att vi satsade på ekologisk odling var rent krasst därför att vi såg stora möjligheter att kunna få god ekonomi i driften, säger Bo Cristiansson, växtodlingsrådgivare vid Hushållningssällskapet Kristianstad och eldsjälen bakom framgångarna på Hillshög. För framgång kan man väl kalla det, när den ekologiska driftens netto efter drygt fem års direkt jämförelse klart slår den konventionella odlingens netto. Vitklöver naturligt inslag Att vi började med ekologisk fröodling av vitklöver kändes helt naturligt. Jag har odlat vitklöver konventionellt i många år och har faktiskt varit med så länge, att när jag var liten påg och hjälpte till på min föräldragård, så var ju de facto odlingen ekologisk! Och gick det då, så ska det väl gå nu också, menar Bo Cristiansson. Det som starkt talar för vitklöver är den stora efterfrågan på frö, en bra prisnivå och inte minst den fantastiska förfruktseffekten. Detta ska uppväga nackdelen, att vitklöver är en högriskgröda med kraftigt varierande skördenivå. 8-årig växtföljd vid Hillshög, Hushållningssällskapet Kristianstads försöksgård 1. havre (+ rödsvingel eller vitklöver) 2. vårstråsäd (+ insådd av vitklöver) 3. vitklöverfrö 4. sockerbetor 5. vårvete 6. lupin (+ rödsvingel eller vitklöver) 7. sockerbetor 8. ärter Den ekologiska odlingen hävdar sig bra jämfört med konventionell, säger Bo cristiansson, växtodlingsrådgivare vid Hushållningssällskapet Kristianstad och entusiastisk vitklöverfröodlare. Foto: Hans Jonsson 27

28 Etablera i vårstråsäd Vitklövern sås in i havre eller korn. Ogräsbekämpningen görs genom en blindharvning följd av en ogräsharvning med 1 2 överfarter efter stråsädens uppkomst. Vitklövern sås med ca 3 kg/ha i insåningsgrödans tre-bladsstadium. Putsa, putsa, putsa Insåningsgrödan skördas, halmen tas bort och klövervallen ogräsbekämpas genom putsning på våren, ofta i andra halvan av maj. Kanske är detta det viktigaste momentet. Rätt tidpunkt och hårdhet i putsning avgör skörd och renhet i frövaran. Det är här som erfarenheten och fingertoppskänslan kommer in, säger Bo Cristiansson. Principen har varit att putsa klövern hårt på hösten och på våren. De första två åren gick detta bra, men 2001 tappade vi 50 procent av skörden. I framtiden tror Bo att han måste ogräsbekämpa genom en mekanisk bearbetning. Olika metoder är tänkbara: radrensning med cm radavstånd eller olika bearbetningar med harv höst och vår. Det viktigaste är dock att sköta insåningsgrödan på rätt sätt för att ge vitklövergrödan de bästa förutsättningarna. Skörd Skörden har inte orsakat så stora problem, som Bo trodde när han började odla. Han sätter ut två bisamhällen per hektar i blomningen för att gynna pollineringen. Ca 28 dagar efter full blom strängläggs vitklövern. Därefter ligger strängarna ca en vecka. 1 2 dagar före skörd lyfts de med en stränglyftare. Tröskdagens morgon slås strängarna ihop med en fingerhjulsräfsa, varefter strängarna tas upp med pickupbord på tröskan. Har du inget pickupbord, kan det gå med ett vanligt bord. Det kan dock bli problem med grönåterväxten. Fyra års skördar av ekologisk vitklöverfrö på Hillshög År Skörd i kg/ha

29 Timotej odlingsråd vid ekologisk odling Timotej är härdig och köldtålig men torkkänslig och bör i första hand etableras på våren i tidigt mognande vårstråsäd, företrädesvis korn. Timotej tillhör de få gräs, som inte ska ha kväve för tidigt på våren förutom första vallfröåret. Avkastningen i ekologisk fröodling har de senaste åren legat kring 440 kg/ha med ett pris kring 20 kr/kg certifierat frö. Odlingsmålet är en hög skörd med hög grobarhet och minimal inblandning av ogräsfrön. Timotej är köldtålig och kan odlas i hela Götaland och Svealand. Timotej är mycket torkkänslig framför allt på våren och försommaren. Vattenhållande jordar är därför lämpliga. Odlingens tyngdpunkt är i västra Sverige, Närke, Västmanland, Östergötland och Skåne. Timotej kan ge god skörd under tre år. Fler skördeår kan vara möjliga, om kulturgräs och rotogräs kan kontrolleras. Medelavkastning i konventionell svensk timotejfröodling är 458 kg/ha. Dansk ekologisk timotejfröodling gav 2000 ca 500 kg/ha. Ersättningen inklusive stöd för ekologisk timotej ligger kring 20 kr/kg certifierat frö. Etableringsteknik Huvudalternativet är att så in timotej på våren i tidigt mognande stråstyv vårstråsäd, företrädesvis korn. Havre och vårvete kan också användas, och de bör sås med 24 cm radavstånd när de tillförs mycket gödsel. Använd måttlig utsädesmängd i vårstråsäden, t.ex. 125 kg/ha i korn i södra Sverige. Om du ogräsharvar i insåningsgrödan före sådden av timotej, använder du normal utsädesmängd, eftersom plantantalet troligen minskas av bekämpningen. Du kan med fördel ta insåningsgrödan som helsädesensilage, eftersom en tidig skörd ger goda förutsättningar för timotejen att utvecklas. Timotej kan etableras med 12, 24, 36 eller 48 cm radavstånd. I Danmark rekommenderas 36 eller 48 cm radavstånd för att göra det möjligt att radrensa och hindra grödan från att bli för tät under andra och tredje året. Timotejfröna är mycket små och ska sås grunt, ca 1 cm. Välta före sådden, om jorden är för lucker. Utsädesmängden är ca 6 kg/ha. Du kan antingen så timotejen i anslutning till insåningsgrödan eller så in den med ca 3 veckors fördröjning. Insåningsgrödan bör du i det senare fallet så med 24 cm radavstånd för att ge plantorna bättre ljusförhållanden. Fördröjningen av vallfrösådden ökar risken för dålig uppkomst av frögrödan p.g.a. försommartorka. Alternativt kan du så in timotej i höstvete på våren. Höstvetet bör sås sent för att minska ogrästrycket, kanske med 24 cm radavstånd. Efter radrensning eller ogräsharvning så tidigt som möjligt på våren, sår du snarast in frögrödan. Detta alternativ ger dock en mer osäker etablering och rekommenderas inte i ekologisk odling. Höstbehandling Skörda insåningsgrödan med kort stubb och bärga halmen snarast efter skörden. Spillsäd och ogräs putsas av under hösten. Efter fröskörd kan gräsfröhalmen antingen bärgas eller lämnas kvar hackad och väl fördelad. Timotej. Foto: Nilla Nilsdotter - Linde Frö av timotej. Timotejfröna är små och ska sås grunt. Foto: Per Svensson 29

30 Frön från baldersbrå är svåra att ränsa bort från timotej. Foto: Bo Melander Om grönåterväxten blir alltför riklig, måste du putsa av den. Putsa timotejen i början av oktober. Om du putsar grödan tidigare, hinner den använda en del av sin lagrade energi på hösten, vilket kan ge en sämre övervintring. Gödsling Kväveförsörjningen är viktig för att få en hög skörd, en god kvalitet och en starkare konkurrens mot ogräset. Timotej tillhör de få gräs, som inte ska ha kväve för tidigt på våren förutom under första vallfröåret. Förstaårsfält kan du ge ca 30 kg/ha N på hösten efter skörden av insåningsgrödan, och kg/ha på våren, när tillväxten börjar ofta i början av april. Ge lägsta kvävegivan på mullrikare och intensivt stallgödslade marker. Om du har använt ärter eller åkerböna som insåningsgröda eller före insådden odlat en bra kvävesamlare (t.ex. klöverrik vall), ger du inte kväve på hösten. Andra- och tredjeårsfält bör du inte ge kväve på hösten, om du inte vill ensilera återväxten. Ge ca 70 kg kväve per ha i mitten eller slutet av april. I konventionell vallfröodling rekommenderar vi att du ger kvävet i mitten eller slutet av maj. Detta är ett säkert sätt att utnyttja snabbverkande handelsgödsel optimalt. Kvävet i t.ex. Vinass och stallgödsel från idisslare frigörs långsamt och bör tillföras i mitten av april till slutet av april. Kvävet i flytgödsel från svin frigörs snabbare och bör inte tillföras före slutet av april. Timotej är ganska kaliumkrävande speciellt till andra- och tredjeårsskörden. Fosforbehovet är moderat. Stallgödsel från idisslare innehåller mycket kalium och mindre mängd fosfor och är därför ett lämpligt gödslingsmedel. Svavel är viktigt för gräs och kan tillförs i form av Kieserit. Ekonomin för tillförsel av Kieserit till frögräs är dock synnerligen tveksam. Korsblommiga fånggrödor t.ex. senap, raps, rybs och oljerättika i växtföljden kan motverka svavelbrist, eftersom de har ett stort svavelbehov. Fånggrödorna binder svavel, så att det inte lakas ut under hösten och vintern. Svavlet blir sedan tillgängligt för de efterföljande grödorna, när fånggrödorna plöjs ner på våren. Ogräsbekämpning Innan du etablerar en frögröda bör marken ha skötts så, att ogrästrycket blivit så lågt som möjligt. Skadliga ogräsfrön, som är speciellt svåra att rensa bort är skräppa, våtarv, förgätmigej, groblad, kärrkavle, pilört, baldersbrå, hundäxing, ängsgröe och vitgröe. Radsådd timotej ger förutsättningar för radhackning. Ogräsbekämpning i form av radrensning är möjlig på hösten inför kommande fröskörd. På våren utförs 1 2 radrensningar. Radrensning på våren före tillförseln av stallgödsel ökar markens infiltrationsförmåga och förbättrar utnyttjandet av kvävet i stallgödseln. Dessutom ger själva radrensningen en kväveeffekt speciellt på jordar med mycket organiskt material. Enligt danska undersökningar har radrensning ingen effekt på rotogräs, när radavståndet är mindre än ca 48 cm. Det kan dock uppstå problem, när det finns mycket sten i marken. Putsning av grödan på hösten ger en acceptabel ogräsbekämpning speciellt om du putsar i fuktigt väder. I praktiken visar det sig att t.ex. åkertistel är mer benägen att utvintra, om du putsar grödan i fuktigt väder. Var beredd på att en och annan handrensning kan bli nödvändig. Begränsa ogräsens invandring i fröodlingen genom att regelbundet putsa eller harva runt fältkanterna. När kvickrotskolonier förekommer i fälten, bör du inte låta dem gå i ax och dessa områden ska inte 30

31 heller skördas. Om det är möjligt ska du putsa kvickrotskolonierna regelbundet under fröåret varje gång som kvickroten har 3 4 blad. Det ger en bra bekämpning. Skador av timotejflugans larver. Foto: Karl-Arne Hedene Växtskydd Timotej kan angripas av timotejfluga och vitaxkvalster. Angreppen blir ofta kraftigare i äldre vallar. Skörd Timotej mognar under augusti. Mognaden är ofta ojämn, och fröet drösar lätt. Därför är huvudrekommendationen att stränglägga, när axen är gråbruna och fröna i översta 1 1,5 cm av axtoppen sitter löst. Detta infaller ca 35 dagar efter blomningen. Timotejen ska strängläggas med en förhållandevis hög stubb för att underlätta luftning och hindra att återväxten växer igenom för snabbt. Efter 5 12 dagar på sträng tröskas grödan. Direkttröskning kan tänkas, men då måste grödan vara mycket jämn och ogräsfri samtidigt som tröskningen måste utföras tidigt vid relativt hög vattenhalt. Mer än hälften av timotejodlarna i Mellansverige direkttröskar. Andelen av odlare som stränglägger ökar dock. I Skåne strängläggs i stort sett all timotej. När du har direkttröskat, bör du också eftertröska. Grundinställning av tröskan vid skörd av timotej Inmatningsskruven Vid trängtröskning: 15 mm över skärbordsbotten. Vid direkttröskning: 12 mm över skärbordsbotten Cylindern Periferihastighet: m/sek, som normalt motsvarar varv/minut. Rekommendationen kan variera för olika tröskor. Slagskoavstånd Vid strängtröskning: ca 10 mm fram och 3 mm bak. New Hollandtröskor med parallell slagskoinställning: 6 8 mm. Vid direkttröskning: samma som ovan Den relativt höga prisnivån på ekologiskt vallfrö gör att detta ofta kan betala sig. Efterbehandling av fröet Frövaran måste luftas eller kylas omedelbart efter skörden. Detta ska pågå i 3 5 dygn. Därefter börjar du torka ner till 12 procent vattenhalt. Luftning och torkning ska utföras av odlaren. Enklaste utrustningen är någon form av planbottentork med en fläkt som luftar genom ett enklet rörsystem, över vilket frövaran tippas. 1 m 3 torkad råvara med 85 procent renvaruhalt väger ca 450 kg. ifall grödan bara tröskas 1 gång. När du vill eftertröska, ska du tröska första gången senast när de översta fröna i timotejaxet släpper. Då ska slagskoav ståndet ökas till 17 mm i framkanten och 9 mm i bakkanten. New Hollandtröskor med parallell slagskoinställ ning: 9 12 mm. Vid eftertröskningen justeras slagskon till inställningen för strängtröskning enligt ovan. Översåll Lamellsåll 12 mm Undersåll Lamellsåll 3 mm eller rundhålssåll 4 mm Luftmängd Använd lägsta variatorsinställningen, eventuellt kompletterad med skärmplåtar. 31

32 Ängssvingel odlingsråd vid ekologisk odling Ängssvingel är ett härdigt men något torkkänsligt gräs, som passar på de flesta jordtyper, även på styvare leror. På gårdar, där brukarna är bra på att styra kväveförsörjningen, behöver sprida stallgödsel på hösten och kan utnyttja en tidigt skördad gröda, passar ängssvingel bra. Priset på ekologiskt odlad ängssvingel ligger kring 16 kr/kg certifierat frö. De senaste åren har skörden legat kring kg/ha. Ängssvingel. Foto: Nilla Nilsdotter - Linde Frö av ängssvingel. Lämpligt sådjup är 1 2 cm. Foto: Per Svensson Odlingsmålet är en hög skörd med hög grobarhet och minimal inblandning av ogräsfrön. Ängssvingel är ett härdigt men något torkkänsligt gräs, som passar på de flesta jordtyper, även på styvare leror. Undvik alltför hög mullhalt, eftersom beståndet där kan bli kraftigt vegetativt, lägga sig tidigt och få försämrad pollineringen. På gårdar, där brukarna är bra på att styra kväveförsörjningen, behöver sprida stallgödsel på hösten och kan utnyttja en tidigt skördad gröda, passar ängssvingel bra. Ängssvingel odlas i hela Götaland och Svealand med Halland, Östergötland, Skåne och västra Sverige som dominerande områden. Ängssvingel kan ge en god skörd under 2 3 år, men ett tredje fröår är relativt ovanligt. Medelavkastningen i konventionell svensk ängssvingelodling var 664 kg/ha. Svensk ekologisk ängssvingelodling har de senaste åren gett ca 700 kg/ha, medan danska odlingarna har gett kg/ha. Ersättningen inklusive stöd för ekologisk ängssvingel ligger kring 16 kr/kg certifierat frö. Etableringsteknik Ängssvingel etableras på liknande sätt som rajgräs. Huvudalternativet är att så in på våren i tidigt mognande stråstyv vårstråsäd, företrädesvis korn. Havre och vårvete kan också användas, men bör sås med 24 cm radavstånd om de tillförs mycket gödsel. Du bör använda en måttlig utsädesmängd i vårstråsäden, t.ex. 125 kg/ha i korn i södra Sverige. Om du ogräsharvar i insåningsgrödan före sådden av ängssvingel, använder du en normal utsädesmängd, eftersom beståndet troligen minskar av bekämpningen. Du kan med fördel ta insåningsgrödan som helsädesensilage, eftersom en sådan tidig skörd ger goda förutsättningar för ängssvingeln att utvecklas. Lämpligt sådjup är 1 2,5 cm. Utsädesmängden är 8 12 kg/ha. Ängssvingel kan etableras med 12, 24, 36 eller 48 cm radavstånd. Etablering med 36 eller 48 cm radavstånd gör det möjligt att radrensa och hindrar grödan att bli alltför tät under andra och tredje året. Det finns tre etableringsmetoder i vårgrödor: Så ängssvingel i samband med sådden av insåningsgrödan. Så insåningsgrödan först på ca 5 cm sådjup. Därefter vältar du fältet före sådden av ängssvingelfrön på 1 2,5 cm. Gör insådden med ca 3 veckors fördröjning för att få möjlighet att ogräsharva. Insåningsgrödan bör då sås med 24 cm radavstånd för att ge ängssvingeln bättre ljusförhållanden. Fördröjningen av vallfrösådden ökar dock risken för att frögrödan ska komma upp dåligt p.g.a. försommartorka. Du kan också så i samband med in- 32

33 såningsgrödan med varannan bill (24 cm) och därigenom skapa bättre möjlighet för ogräsbekämpning och radrensning. Denna metod används dock mycket sällan. Alternativt kan du så in i höstvete på våren. Höstvetet bör sås sent på hösten för att minska ogrästrycket, kanske med 24 cm radavstånd. Efter ogräsharvning eller radrensning så tidigt som möjligt på våren, sår du snarast in frögrödan. Detta alternativ kan ge okontroller-bara problem med spillfrö av höstvetet och rekommenderas inte i ekologisk odling! Ärter och åkerböna kan också användas som insåningsgröda. Detta kan vara ett alternativ i lantbruk, där brukaren inte har tillräckligt med stallgödsel. Ärterna sås på 6 10 cm djup. Därefter vältar du en gång och sår fröet på 1 2 cm sådjup. Fältet vältas igen efter sådden. Höstbehandling Du ska skörda insåningsgrödan med kort stubb. Spillsäd och ogräs putsas av under hösten. Om du putsar spillsäden omedelbart innan frosten börjar på allvar, ökar chansen att spillsäden utvintrar. Efter fröskörden ska du bärga gräsfröhalmen. Det är viktigt att vallen inte möter vintern med en kraftig återväxt. Vallen kan antingen putsas flera gånger under hösten och materialet lämnas kvar väl fördelat, eller huggas av vid ett enda tillfälle och avlägsnas. Du bör putsa under september och före höstgödslingen. Gödsling Ängssvingel bör ges kg/ha kväve per år. Andra- och tredjeårsfält har de största kvävebehoven. Hälften av kvävet ger du på hösten och hälften på våren. Vårkvävegivan ska läggas tidigt på våren i månadsskiftet mars april. Givan får inte bli så hög, att beståndet lägger sig före blomningen, vilket blir förödande. Däremot är det viktigt att beståndet ligger vid skörden, eftersom ängssvingel är mycket drösningsbenägen. Ängssvingel är ganska kaliumkrävande speciellt andra- och tredjeårsskörden. Fosforbehovet är moderat. Idisslarnas stallgödsel, som innehåller mycket kalium och mindre mängder fosfor, är därför ett lämpligt gödslingsmedel. Svavel är viktigt för gräs och kan tillföras i form av Kieserit. Ekonomin för tillförsel av Kieserit till frögräs är dock synnerligen tveksam. Korsblommiga fånggrödor t.ex senap, raps, rybs och oljerättika i växtföljden kan motverka svavelbrist, eftersom de har ett stort svavelbehov. Fånggrödorna binder jordens svavel, så att det inte lakas ut under hösten och vintern. Svavlet blir sedan tillgängligt för de efterföljande grödorna, när fånggrödorna plöjs ner på våren. Ogräsbekämpning Innan du etablerar en frögröda bör marken ha skötts så, att ogrästrycket blivit så lågt som möjligt. Skadliga ogräsfrön som är speciellt svåra att rensa bort i ängssvingel är engelskt rajgräs, hundäxing, ängsgröe, kärrkavle, renkavle, vitgröe, kvickrot, harkål och skräppa. Om du radsår ängssvingeln ger det förutsättningar för radhackning. Du bör radhacka 1 gång på hösten och 1 gång tidigt på våren. En radrensning på våren före stallgödslingen ökar markens infiltrationsförmåga och förbättrar utnyttjandet av kvävet i stallgödseln. Dessutom ger själva radrensningen en kväveeffekt speciellt på jordar med mycket organiskt material. Enligt danska undersökningar har radrensning ingen effekt på rotogräs när radavståndet är mindre än ca 48 cm. Det kan dock bli problem att radrensa, när det är mycket sten i marken. Putsning av grödan på hösten ger en acceptabel ogräsbekämpning speciellt om du putsar i fuktigt väder. I praktiken har det visat sig att t.ex. åkertistel är mer benägen att utvintra, när du putsar grödan i fuktigt väder. Putsa i september före höstgödslingen. Var beredd på att en och annan handrensning kan bli nödvändig. Begränsa ogräsens invandring i fröodlingen genom att regelbundet putsa av eller harva runt fältkanterna. När kvickrotskolonier förekommer i fältet, bör du inte låta kolonierna gå i ax och de områdena 33

34 Harkål i tidigt stadium stadium. Fröna är mycket svåra att rensa från ängssvingel. Foto: Bo Melander ska inte heller skördas. Om det är möjligt ska du putsa kvickrotskolonierna regelbundet under fröåret varje gång som kvickroten har 3 4 blad. Det ger en bra bekämpning. Växtskydd Vitaxkvalster, snömögel och mjöldagg kan angripa ängssvingel. Angreppen är sällan allvarliga. Skörd Ängssvingel är mycket drösningsbenägen. Ligger beståndet vid skördetidpunkt, ska du skörda med direkttröskning. Direkttröskning är den rekommenderade metoden. Om beståndet står upp, måste du stränglägga före skörden. Efterbehandling av fröet Frövaran måste luftas eller kylas omedelbart efter skörden. Detta ska pågå i 3 5 dygn. Därefter börjar du torka ner till 12 procent vattenhalt. Luftning och torkning ska utföras av odlaren. Enklaste utrustningen är någon form av planbottentork med en fläkt som kopplas till ett enkelt rörsystem, över vilket frövaran tippas. 1 m 3 torkad råvara med 80 procent renvaruhalt väger ca 250 kg. Grundinställning av tröskan vid skörd av ängssvingel Cylinder Periferihastighet: m/sek är ett riktvärde, som normalt motsvarar varv/minut Slagskoavstånd Ska vara tillräckligt stort, eftersom ängssvingel är relativt lättröskad. En riktpunkt är att ha samma slagskoavstånd som till spannmål. Översåll 10 mm Undersåll 6 mm Luftmängd Rekommenderad fläkthastighet: ca 600 varv/min. Grovt skattat bör fläkthastigheten vara procent av fläkthastigheten vid spannmålströskning. 34

35 Engelskt rajgräs odlingsråd vid ekologisk odling Rajgräs är en mycket odlingssäker gröda, som inte ställer höga krav på jordarten. Undvik dock de torraste odlingslägena. Ersättningen inklusive stöd för ekofrö av engelskt rajgräs ligger kring 19 kr/kg certifierat frö. Odlingsmålet är en hög skörd med hög grobarhet och minimal inblandning av ogräsfrön. Rajgräs är en mycket odlingssäker gröda, som inte ställer höga krav på jordarten. Undvik dock de torraste odlingslägena. Rajgräs skördas vanligtvis ett enda år men kan om kvickrotsförekomsten är låg skördas ytterligare ett år. Det kräves dock en mycket bra kväveförsörjning för att lyckas med en skörd också andra året. Konventionell fröodling av rajgräs förekommer nästan enbart i Skåne och Halland. Rajgräs har hög avkastningspotential. Lyckade odlingar kan nå över kg/ha. Medelavkastning av rajgräs i konventionell svensk odling är kg/ha. I genomsnitt uppnådde danskarna i ekologisk odling 819 kg/ha år 1999 och 899 kg/ha år Ersättningen inklusive stöd för ekologiskt odlat frö av engelskt rajgräs ligger kring 19 kr/kg certifierat frö. Etableringsteknik Huvudalternativet är insådd på våren i tidigt mognande stråstyv vårstråsäd, företrädesvis korn. Havre och vårvete kan också användas, men då bör du så med 24 cm radavstånd, om du tillför mycket gödsel. Du bör använda en måttlig utsädesmängd för vårstråsäden, t.ex. ca 125 kg per ha för korn i södra Sverige. Om du ogräsharvar i insåningsgrödan före sådden av rajgräs, använder du en normal utsädesmängd, eftersom plantbeståndet troligen blir reducerat av bekämpningen. Lämpligt sådjup är ca 3 cm. Utsädesmängden är kg per ha i storfröiga (tetraploida) sorter, i diploida sorter används 6 10 kg per ha. Engelskt rajgräs kan etableras på 12, 24 eller 48 cm radavstånd. Danska försök visar att du kan förvänta dig en skördeminskning på ca 5 procent, när du sår rajgräset med 48 cm radavstånd. Sådd med 24 eller 48 cm radavstånd gör det möjligt att radrensa. Detta är ett bra alternativ, när det finns stora mängder fleråriga fröogräs i marken. Du kan med fördel ta insåningsgrödan som helsädesensilage, eftersom en tidig skörd ger goda förutsättningar för rajgräsen att utvecklas. När det finns kvickrotskolonier i fälten, bör du inte låta dem gå i ax, och dessa områden ska inte heller skördas. Om det är möjligt putsar du kvickrotskolonierna regelbundet under fröåret varje gång som kvickroten har 3 4 blad. Det ger en bra bekämpning. Det finns tre etableringsmetoder i vårgrödor: Så engelskt rajgräs i samband med sådden av insåningsgrödan. Så insåningsgrödan först på ca 5 cm sådjup. därefter vältar du fältet före sådden av fröna av engelskt rajgräs på 3 4 cm djup. så gärna på tvären i förhållande till insåningsgrödan. Så in med ca 3 veckors fördröjning för att få möjlighet att ogräsharva. Du bör då så insåningsgrödan med 24 cm radavstånd för att ge rajgräset bättre ljusförhållanden. Fördröjningen av vallfrö- Engelskt rajgräs. Foto: Carin Rehnstedt 35

36 sådden ökar dock risken för att frögrödan ska komma upp dåligt p.g.a. försommartorka. Du kan också så i samband med insåningsgrödan på antingen 12 eller 24 cm radavstånd. Alternativt kan du så in i höstvete på våren. Höstvetet bör sås sent på hösten för att minska ogrästrycket, eventuellt med 24 cm radavstånd. Efter ogräsbekämpning ska du så in engelskt rajgräs så tidigt som möjligt på våren. Sådd av rajgräs i renbestånd på sommaren avråder vi ifrån, eftersom det ger stora och svårkontrollerbara problem med ogräs. Höstbehandling Skörda insåningsgrödan med kort stubb och bärga halmen snarast efter skörden. Alternativt hackar du halmen och fördelar den jämnt på fältet med en betesputsare. Spillsäd och ogräs putsas av under hösten. Att putsa av grödan på hösten ger en acceptabel ogräsbekämpning speciellt när du putsar i fuktigt väder. I praktiken har det visat sig att t.ex. åkertistel är mer benägen att utvintra, om du putsar grödan i fuktigt väder. Gödsling Kväveförsörjningen är viktig för att få en hög skörd, en god kvalitet och en bra konkurrens med ogräset. Fördela kvävegödslingen på våren när tillväxten börjar i mars eller början av april. Du fördelar kg kväve per ha. Minst kväve ger du på jordar med hög mineralisering och som tidigare har fått mycket stallgödsel. Andraårsfält kan med fördel ges kg kväve/ha. Gödslingen ska ge ett tätt bestånd, som står upp vid blomningen och ligger vid skörden. Ogräsbekämpning Innan du etablerar en frögröda bör marken ha skötts så, att ogrästrycket blivit så lågt som möjligt. Skadliga ogräsfrön, som är speciellt svåra att rensa bort i rajgräs är ängssvingel, hundäxing, ängsgröe, harkål, kärrkavle, renkavle, luddlosta, vitgröe, kvickrot och skräppa. Om du har sått rajgräset med 24, 36 eller 48 cm radavstånd är det möjligt att radrensa på hösten sedan halmen från insåningsgrödan tagits bort. Radrensa också tidigt om våren. Radrensning på våren före stallgödslingen ökar markens infiltrationsförmåga och förbättrar utnyttjandet av kvävet i stallgödseln. Dessutom ger själva radrensningen en kväveeffekt speciellt på jordar med mycket organiskt material. Enligt danska undersökningar har radrensning ingen effekt på rotogräs, när radavståndet är mindre än ca 48 cm. Det kan dock bli problem att radrensa, när det finns mycket sten i marken. Var beredd på att en och annan handrensning kan bli nödvändig. För att undvika framtida problem med spillfrö av rajgräs bör du odla vårgrödor efter skörden av rajgräs och också undvika att stubbearbeta gräsmattan omedelbart efter skörden. Danska försök visar, att stubbearbetning konserverar spillfrön. Om du lämnar rajgräsmattan i fred till åtminstone oktober eller november, kommer sniglar och svampar m.m. att äta många av spillfröna. Resten av fröna kommer att gro men knappast att överleva en plöjning sent på hösten eller tidigt på våren. Begränsa ogräsens invandring i fröodlingen genom att regelbundet putsa av eller harva runt fältkanterna. När det finns kvickrotskolonier i fälten bör du inte låta dem gå i ax och dessa områden ska inte heller skördas. Om det är möjligt putsar du kvickrotskolonierna regelbundet under fröåret varje gång som kvickroten har 3 4 blad. Det ger en bra bekämpning. Växtskydd Svampsjukdomar som mjöldagg och kronrost kan angripa rajgräs. Skörd Skördeperioden för rajgräs sträcker sig från slutet av juli till slutet av augusti. Direkttröskning är den helt dominerande metoden. När vattenhalten sjunkit till procent kan du börja tröskningen. Men om vädersituationen är stabil, bör du 36

37 vänta tills vattenhalten ligger kring procent. När grödan inte lagt sig utan står upp, kan strängläggning vara nödvändigt p.g.a. rajgräsets stora drösningsbenägenhet. Stränglägg när grödan ändrar färg. Fröna är då mjölkaktiga och vaxartade, och enstaka frön drösar. Det krävs dock minst 7 14 dagars fint väder, innan du kan tröska. Efterbehandling av fröet Frövaran måste luftas och kylas omedelbart efter skörden. Detta ska pågå i 3 5 dygn. Därefter börjar du torka ner till 12 procent vattenhalt. Luftning och torkning ska utföras av odlaren. Enklaste utrustningen är någon form av planbottentork med en fläkt som luftar genom ett enkelt rörsystem, över vilket frövaran tippas. 1 m 3 råvara med 85 procent renvaruhalt väger ca 300 kg. Grundinställning av tröskan vid tröskning av engelskt rajgräs Cylinder Ca varv/minut. Slagsko I framkanten ca 14 mm och i bakkanten ca 7 mm. Såll Över: lamellsåll 10 mm Under: lamellsåll ca 7 mm eller rundsåll 7 mm. Luftmängd Börja med låg hastighet på fläkten och justera sedan med hänsyn till renhet och fröspill. 37

38 Rödklöver odlingsråd vid ekologisk odling Klöver är en baljväxt och fixerar sitt kväve ur luften. Rödklöver är en mycket odlingssäker gröda med grov pålrot. Den har ett ypperligt förfruktsvärde bland annat beroende på sin strukturförbättrande förmåga på de styvare jordarna. Skörden ligger kring kg/ha med stora variationer. Priset på frö beror på sorttypen men ligger på kr/kg certifierat frö. Rödklöver. Foto: Urban Wigert Rödklöverfröet är litet och ska därför sås grunt. Foto: Per Svenssson Odlingsmålet är en hög skörd med hög grobarhet och en minimal inblandning av ogräsfrön. Rödklöver är en mycket odlingssäker gröda med grov pålrot. Den har ett ypperligt förfruktsvärde bland annat beroende på sin strukturförbättrande förmåga på de styvare jordarna. Rödklöver ställer inte stora krav på jordmånen, men trivs på väldränerade leriga jordar med gott kalktillstånd. Undvik dock de torraste odlingslägena. Rödklöver bör inte odlas i samma växtföljd som vitklöver eller alsikeklöver. Konventionell fröodling av rödklöver förekommer över hela södra Sverige, företrädesvis i Skåne, västra Sverige, Östergötland och Södermanland. Rödklöver skördas endast ett år. Medelavkastningen vid konventionell svensk odling av rödklöver liggger kring 275 kg/ha men den årliga variationen är stor. Avkastningen vid ekologisk fröodling av rödklöver har de senaste åren i genomsnitt legat på kg/ha. Ersättningen inklusive stöd för ekologisk fröodling av rödklöver ligger kring kr/kg certifierat frö beroende på sorttypen. Etableringsteknik Så in på våren i tidigt mognande stråstyv vårstråsäd, företrädesvis korn. Havre och vårvete kan också användas. Använd en måttlig utsädesmängd för vårstråsäden, t.ex. ca 125 kg/ha för korn i Södra Sverige. Om du ogräsharvar i insåningsgrödan före sådden av rödklöver, ska du använda en normal utsädesmängd, eftersom beståndet troligen minskas av bekämpningen. Du kan med fördel ta insåningsgrödan som helsädesensilage, eftersom en tidig skörd ger goda förutsättningar för rödklövern att utvecklas. Rödklöverfröet är litet och ska därför sås grunt, 1 2 cm. Du kan välta såväl före som efter sådden. Utsädesmängden är 3 7 kg per ha. Mängden anpassar du efter odlingsförhållandena i fältet. I Danmark använder enstaka odlare ner till 1 kg frö per ha för att inte få ett för tätt bestånd! På våren bör det inte vara fler än 50 plantor per kvadratmeter. Rödklöver kan sås med antingen 12, 24, 36 eller 48 cm radavstånd. De större radavstånden möjliggör radrensning av ogräs. Du kan också så in med ca 3 veckors fördröjning. Då bör du så insåningsgrödan med 24 cm radavstånd för att få bättre ljusförhållanden. Du skapar också bättre möjlighet för ogräsbekämpning. Fördröjningen av vallfrösådden ökar dock risken för att frögrödan ska komma upp dåligt p.g.a. försommartorka. Vid fördröjd sådd bör du därför invänta utsikter till regn. Klöverfrö behöver vatten för att kunna gro, så det är bättre att så sent än att så torrt. 38

39 Etablering tidigt på våren i höstspannmål är ett annat alternativ. Detta alternativ bör du enbart använda i höstvete. Råg och rågvete är för kraftiga och ger en alltför dålig etablering. Etablering i höstvete kan enbart rekommenderas, när det inte finns mycket ogräs i marken. Höstbehandling Det är viktigt att klöverplantorna får ljus på hösten. Eventuellt behöver du putsa av vid för hög stubb eller för mycket spillsäd för att undvika skuggverkan, när klövern ska börja växa tidigt på hösten. Oftast förs insåningsgrödans halm bort omedelbart efter skörd. Vid mindre halmmängder och väl utvecklad klöver kan halmen lämnas kvar på fältet, väl hackad. Putsa gärna klövern i början av oktober det bidrar till bättre ogräsbekämpning. Gödsling Klöver är en baljväxt och fixerar sitt kväve ur luften. Fosfor- och kaliumbehovet täcks genom att ge stallgödsel till insåningsgrödan. Observera att en alltför kraftig kaliumgödsling bidrar till en alltför kraftig tillväxt av grönmassan, vilket missgynnar skörden av frö. Omvänt kan en dålig kaliumförsörjning bidra till en ökad känslighet för torka och därigenom begränsa plantantalet. Ogräsbekämpning Innan du etablerar en frögröda bör marken ha skötts så, att ogrästrycket blivit så lågt som möjligt. Den säkraste metoden för en bra ogräsbekämpning är att så rödklövern i rader. Då kan du radrensa ogräsen under hösten och våren ända fram tills rödklövern täcker raderna. Vid lågt ogrästryck kan rödklövern bredsås. Rödklöverplantorna tål inte ogräsharvning, när de är små. När plantorna har blivit kraftigare på våren under fröåret, tål de intensivare harvningar upp till 2 3 gånger, så att marken ser svart ut. Du kan använda en vanlig kulturharv till dessa harvningar, men observera att det helst ska vara 50 plantor kvar per kvadratmeter efter ogräsharvningen. Väletablerade ogräs med pålrot (t.ex. baldersbrå) bekämpas inte effektivt vid ogräsharvning oavsett intensitet. Putsning av grödan på hösten ger en rimlig ogräsbekämpning speciellt om du putsar i fuktigt väder. I praktiken har det visat sig att t. ex. åkertistel är mer benägen att utvintra, om du putsar i fuktigt väder. Det går också att putsa rödklövern på våren ofta i mittten av maj när det t. ex. finns mycket baldersbrå. Observera dock att denna åtgärd försenar skörden. Putsa på våren endast när väderprognosen lovar regn. Skörden kan bli mycket försenad, och rödklövern kan dö, ifall det blir torka efter vårputsningen. Var beredd på att en och annan handrensning kan bli nödvändig. De "farligaste" ogräsen är skräppa, nattglim, näva, våtarv, målla, trampört, pilört, baldersbrå och raps. Skräppan kan endast bekämpas med handrensning. Begränsa ogräsens invandring i fröodlingen genom att regelbundet putsa av eller fräsa upp runt fältkanterna. Om det finns kvickrotskolonier i fälten, bör du inte låta dem gå i ax och dessa områden ska inte heller skördas. Om det är möjligt, ska du putsa kvickrotskolonierna regelbundet under fröåret varje gång som kvickroten har 3 4 blad. Det ger en bra bekämpning. Växtskydd Rödklöver kan angripas av klöverspetsvivel, ärtvivel, gammaflyets larv, klöverrost och klöverskivsvamp. Den klöverspetsvivel, som attackerar rödklöver, tycker inte om att flyga i motsats till den ras av klöverspetsvivel, som attackerar vitklöver. Du kan därför minska skadenivån genom att inte odla rödklöver på åkrar intill fält, där det finns rödklöver eller vall med rödklöver. När rödklöver eller vall med rödklöver har odlats som förfrukt på grannfälten, ökar detta också risken för angrepp. Skörd Notera när rödklövern står i full blom. Normalt går det ca 45 dagar mellan full blom och rätt skördetidpunkt. Rödklöver kan antingen direkttröskas eller strängläg- 39

40 gas följt av tröskning. Stränglägg när 3 av 4 blomhuvuden är bruna, och fröna är fasta. Strängläggning fyller främst sin funktion vid ojämn avmognad. Du bör bara stränglägga, när du har en lovande väderleksprognos framöver. Vid ostadigt väder är det bättre att klövern får stå kvar på rot i väntan på rätt skördeväder. Det finns exempel på bra resultat av direkttröskning i oktober! Direkttröskning ska ske när huvuddelen av blomhuvudena är mörkbruna till svarta och fröna är gula till lila i färgtonen och har fasta frön. Efterbehandling av fröet Frövaran måste luftas och kylas omedelbart efter skörden. Detta ska pågå i 3 5 dygn. Därefter börjar du att torka ner till 12 procent vattenhalt. Luftning och torkning ska utföras av odlaren. Enklaste utrustningen är någon form av planbottentork med en fläkt kopplad, som luftar genom ett enkelt rörsystem, över vilket frövaran tippas. 1 m 3 råvara med 75 procent renvaruhalt väger ca 500 kg. Grundinställning av tröskan vid skörd av rödklöver Inmatningsskruv 15 mm över skärbordsbotten. Cylindervarvtal Högsta periferihastighet: m/sek, som normalt motsvarar varv/minut. Slagsko I framkanten ca 10 mm och i bakkanten ca 3 mm. 3 5 slagskolister ska monteras mellan varannan list. New Holland: 1 2 mm parallellt med slagskon. Översåll Lamellsåll 10 mm. Undersåll Lamellsåll ca 3 mm eller rundsåll 3 mm. Luftmängd Börja med en låg hastighet på fläkten och justera sedan med hänsyn till renheten och fröspillet. Närbild av trampörtblomma. Frön av trampört är svåra att rensa från rödklöverfrå. Foto: Bo Melander 40

41 Vitklöver - odlingsråd vi ekologisk odling Odling av vitklöver till frö är en mycket osäker odling, som är starkt klimat- och jordartsberoende. Vitklöver har ett grunt rotsystem. Därför måste vitklöver odlas på jordar med god vattenhållande förmåga. Väldränerade lättleror är bäst. Medelskörden under de senaste åren har för några få odlingar legat kring 330 kg/ha. Priset ligger kring 50 kr/kg certifierat vitklöverfrö. Odlingsmålet är en hög skörd med hög grobarhet och en minimal inblandning av ogräsfrön. Vitklövergrödan har ett bra förfruktsvärde. Odling av vitklöver till frö är en mycket osäker odling, som är starkt klimat- och jordartsberoende. Försommartorka hämmar utvecklingen. Under blomningen, avmognaden och skörden är sol, värme och torrt väder absoluta nödvändigheter. Vitklöver har ett grunt rotsystem. Därför krävs att odlingen sker på en jord med god vattenhållande förmåga. En väldränerad lättlera är bäst, medan mullrika jordar bör undvikas. Vitklöver bör inte odlas i samma växtföljd som rödklöver eller alsikeklöver. Konventionell fröodling av vitklöver förekommer i princip endast i Skåne. Odlingen borde dock vara möjlig också i andra delar av landet, t.ex. på Gotland och i delar av Kalmarområdet, Östergötland och Halland. Vitklöver skördas endast ett år. Medelavkastningen i konventionell svensk odling av vitklöver är 326 kg/ha, men den årliga variationen är stor. Medelavkastningen vid ekologisk vitklöverfröodling har de senaste åren varit ca 330 kg/ha. Vid motsvarande odling i Danmark har man nått skördar kring 400 kg/ha, men medelavkastning var 1999 bara 179 kg/ha och 2000 blott 149 kg/ha. Ersättningen inklusive stödet för fröodling av ekologisk vitklöver ligger kring 50 kr/kg certifierat frö. Etableringsteknik Så in vitklöver på våren i tidigt mognande stråstyv vårstråsäd, företrädesvis korn. Havre och vårvete kan också användas, men då bör du så med 24 cm radavstånd, om de tillförs mycket gödsel. Du bör använda en måttlig utsädesmängd i vårstråsäden, t.ex. ca 125 kg/ha för korn i södra Sverige. Om du ogräsharvar i insåningsgrödan före sådden av vitklöver, använder du normal utsädesmängd, eftersom beståndet troligen minskas av bekämpningen. Du kan med fördel ta insåningsgrödan som helsädesensilage, eftersom en tidig skörd ger goda förutsättningar för vitklövern att utvecklas. Vitklöverfröet är litet och ska därför sås grunt, max.1 cm djupt. Du kan välta såväl före som efter sådden. Utsädesmängden är 2 4 kg/ha. Du kan så vitklöver med antingen 12, 24, 36 eller 48 cm radavstånd. De större radavstånden möjliggör radrensning av ogräs. Danska försök har visat, att sådd med 36 cm radavstånd inte sänker skörden av vitklöver jämfört med 12 och 24 cm radavstånd. Du kan också så in med ca 3 veckors fördröjning. Insåningsgrödan bör då sås med 24 cm radavstånd för att ge bättre ljusförhållanden. Med fördröjd sådd skapar du möjlighet för 1 2 ogräsharvningar i insåningsgrödan. Fördröjningen av vallfrösådden ökar dock risken för att frögrödan ska Vitklöver. Foto: Urban Wigert Vitklöverfröet är litet och ska därför sås, max. 1 cm djupt. Foto: Per Svensson 41