Ogräsharvning. Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket, Linköping Foto: Peter Oddskaer. Foto: Anders Riis

Transkript

1 Ogräsharvning Foto: Anders Riis Foto: Peter Oddskaer Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket, Linköping

2 Ogräsharvning har ingen effekt mot rotogräs Foto: Lars-Birger Johansson

3 Foto: A-M Dock Gustavsson men mot fröogräs

4 Blindharvning - Ogräsharvning före uppkomst + selektiv ogräseffekt + skorpbrytning + mineralisering + syretillförsel - viss risk för skador på grödan - risk för skador på tofsvipebon - skador på jordlöpare och spindlar Daggmaskar och lägre markfauna påverkas inte Lärkor bygger inte bo på mark utan vegetation

5 Ogräsharvning i växande gröda + ogräseffekt + skorpbrytning + mineralisering + syretillförsel - skador på grödan - skador på jordlöpare och spindlar - skador på lärkreden - gynnar rotogräsen relativt grödan Daggmaskar och lägre markfauna påverkas inte

6 Ogräseffekten beror på: 1. ogräsets utvecklingsstadium 2. körhastighet 3. bearbetningsdjup 4. körriktning 5. harvpinnarnas utformning och vinkel 6. jordens textur och struktur

7 Tidiga fröplantor Dån Pilört Åkersenap Spillraps Bekämpas med effektivt blindharvning

8 Medeltidiga fröplantor Svinmålla Viol Skräppa Bekämpas med blindharvning och en uppföljande ogräsharvning efter grödans uppkomst

9 Sena fröplantor Nattskatta Maskros Skräppa Åkermolke Åkertistel Bekämpas inte med ogräsharvning

10 Grödans återhämtning beror av: 1. Sådjup 2. Jordart 3. Sortegenskaper (kärnstorlek och tidig tillväxthastighet) Storfröiga grödor återhämtar sig bättre än småfröiga (trindsäd>stråsäd>raps)

11 Grödans känslighet Stråsäd är känslig för ogräsharvning i 1-2 bladstadiet (DC10-DC12) Ogräsharva inte ärter när klängena hakar i varandra Åkerböna kan harvas tills de är cm höga

12 Svenskt blindharvningsprojekt Lundkvist, A. & Fogelfors, H Blindharvning - effekt på olika ogräsarter i ärter och vårsäd. Slutredovisning av projekt dnr: /03. Jordbruksverket, Jönköping. Lundkvist, A Effects of pre- and post-emergence weed harrowing on annual weeds in peas and spring cereals. Weed Research 49,

13 Blind- och ogräsharvningsförsök Ärter med åkersenap (Enköping, 2003) Obehandlat Foto: Torbjörn Karlsson En blindharvning En ogräsharvning vid 3 4 blad

14 Slutsatser från svenskt blindharvningsprojekt : 1. Sen blindharvning (strax före grödans uppkomst) kombinerat med två ogräsharvningar efter grödans uppkomst gav både i vårsäd och ärter bäst ogräseffekt (50-90%) 2. Ogräsharvning nummer 2 var inte ekonomiskt försvarbar (på kort sikt) 3. Ökat sådjup ger möjlighet till bättre effekt av blindharvning mot åkersenap (fler plantor hinner gro) Lundkvist & Fogelfors 2006

15 Fler slutsatser: 4. Blindharvning var speciellt intressant vid stor förekomst av dån, åkersenap och spillraps. 5. Blindharvning + två ogräsharvning minskade avkastningen 5-15%. Öka därför utsädesmängden med 10-20%. 6. Enbart blindharvning gav en avkastningsvariation på +/- 2% 7. Resultatet av blind- och ogräsharvning beror mycket på väderleken och utförarens intresse och skicklighet Lundkvist & Fogelfors 2006

16 Slutsatser 1. Utför högst två ogräsharvningar i vårsäd En blindharvning och en harvning efter uppkomst. undantag: riklig förekomst av åkersenap/spillraps kan motivera ytterligare en blindharvning 2. Ogräsharva inte vårsäden senare än 30 dagar efter sådd

17 Slutsatser 3. Ogräsharva inte höstsäd på hösten undantag vid riklig förekomst av baldersbrå eller gräsogräs som åkerven och optimala = torra förhållanden? 4. Ogräsharva höstvete på våren så tidigt som möjligt

18 Slutsatser 5. Ogräsharvning är mest lönsam i konkurrenssvaga grödor

19 Referenser Gundersen H, Rasmussen J & Nörremark M (2006). Tolerance of cereals to post-emergence weed harrowing. In: Third International Conference on Non-Chemical Crop Protection Methods, Lille, France, Lundkvist, A. & Fogelfors, H Blindharvning - effekt på olika ogräsarter i ärter och vårsäd. Slutredovisning av projekt dnr: /03. Jordbruksverket, Jönköping. Lundkvist, A Effects of pre- and post-emergence weed harrowing on annual weeds in peas and spring cereals. Weed Research 49, Hansen P K, Rasmussen I A, Holst N & Andreasen C (2007). Tolerance of four spring barley (Hordeum vulgare) varieties to weed harrowing. Weed Research, Oddskaer P, Topping C, Bruus Petersen M, Rasmussen R, Dalgaard T & Erlandsen M (2006). Ukrudtsstriglingens effekter på dyr, planter og ressourceforbrug. Bekaempelsemiddelforskning fra Miljöstyrelsen Nr. 105