Bild: Blindharvningseffekt på åkersenap i ärter.

Transkript

1

2 Bild: Blindharvningseffekt på åkersenap i ärter. 2

3 Ogräsreglering i växtföljder med och utan djurhållning långliggande växtföljdsförsök i ekologisk odling Fogelfors H., Boström U., Karlsson L., Lundkvist A. & Mannerstedt Fogelfors B. År 1987 tog Ekhaga Stiftelsen och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) initiativet till bildandet av Ekhaga Försöksgård utanför Uppsala (60ºN, 18ºE). Syftet var att erbjuda forskare, rådgivare och lantbrukare möjlighet att tillsammans utveckla och utvärdera ekologiskt lantbruk inom ramen för olika typer av forsknings- och demoprojekt. Åkermarken hade tidigare drivits konventionellt och framför allt hade stråsäd och oljeväxter odlats. Omläggningen startade 1987 och grödan var detta år en andra års vall. Någon vall hade då inte odlats sedan Jordarna består av sjösediment som odlades upp vid mitten av 1800-talet och jordarten är en tämligen mullrik styv lera med bra kalium- och fosfortillstånd. Medelvärdet för matjordlagrets ph är 6,6 medan motsvarande värde för alven är 5,3, vilket sammantaget ger en förnämlig åkermark. Vid utformning av försöksgårdens driftsinriktning i slutet av 1980-talet deltog såväl lantbrukare som rådgivare och forskare. De lokala förutsättningarna beträffande markkväve, ogräs, växtskadegörare etc beaktades vid utformning av växtföljder. Störst utmaning i detta sammanhang är utan tvekan kreaturslös ekologisk odling, varför man valde att jämföra en sexårig växtföljd utan djur med en med djur. Växtföljden med djur (fält 1-6) kom att bestå av: (1) havre (Avena sativa) med insådd av klöver (Trifolium spp.) och gräs (Phleum pratense och Festuca pratensis), (2) vall 1, (3) vall 2, (4) höstvete (Triticum aestivum), (5) ärter (Pisum sativum) och (6) potatis (Solanum tuberosum) eller annan radhackad gröda. Växtföljden utan djur (fält 7-12) kom att bestå av: (1) havre med klöver gräs insådd, (2) gröngödsling, (3) höstvete med klöver gräs insådd, (4) gröngödsling, (5) potatis eller annan radhackad gröda, (6) ärter. Varje enskilt fält (1-12) omfattade 1,4 hektar (20 70 m). Avvikelser från de uppgjorda växtföljderna framgår av tabell 1 där de odlade grödorna från presenteras. 3

4 Tabell 1. Odlade grödor på respektive fält (1-12) under åren (Ekhaga). 4

5 Bakgrund och projektfrågeställning Efter omläggningen kunde man under de första tio åren framför allt se följande förändringar i ogräsfloran (Lundkvist et al., 2008): viss ökning av antalet ogräsplantor under vår och försommar, åkertisteln ökade i frekvens medan flyghavre minskade, konkurrenssvaga grödor som ärter bidrog till ökad ogräsförekomst i växtföljderna. Då utmaningen att kunna reglera ogräsen på ett tillfredsställande sätt syntes störst i växtföljden utan djur kom en försöksplan att utarbetas för denna typ av odlingssystem. Hypoteser Konkurrenskraftiga stråsädessorter krävs för att växtföljden som helhet ska fungera. Frekvensen gröngödslingsgrödor med avslagning avgör kvickrotens och åkertistelns framgång. Konkurrenssvag gröda som ärter bör placeras före höstsäd istället för vårsäd. Reducerad jordbearbetning ej möjlig vid allt för stor förekomst av perenna ogräs. Den bästa effekten på de perenna ogräsen får man om basen i jordbearbetningen är plöjning kombinerad med stubbearbetning och kan inte vägas upp genom kombination med andra regleringsåtgärder som mörkersådd, blindharvning, selektiv harvning, radhackning. Försöksplan Växtföljdsförsök De i växtföljden ingående sex försöksfälten (7-12) delades in enligt nedanstående försöksplan: A B C Plöjning Plöjning och stubbearbetning Stubbearbetning var och en med följande underled (1-5): 1. Mörkersådd 2. Blindharvning 3. Selektiv harvning 4. Radhackning 5. Konkurranssvag sort/halv utsädesmängd Under hela försöksperioden inventerades ogräsen i fälten 7-12 vid ett tillfälle under veckorna de år grödan utgjordes av antingen vårsäd (havre/korn), ärter eller höstvete. Den senare grödan inventerades alltid först. I varje enskilt försöksled slumpades fyra rutor om 0,25 m 2 ut i rutans centrala delar. Antal annuella plantor för varje ogräsart räknades varefter friskvikten omgående bestämdes för varje enskild art. Då de perenna arterna ofta inte 5

6 var lika jämnt fördelade över respektive fält ökades den inventerade ytan genom att åtta rutor om 0,5 m 2 slumpades ut. Några friskvikter bestämdes ej, utan endast antal skott. Resultat och diskussion Annueller Vid den sista avläsningen efter 6 år (2005) var såväl antal som vikter i genomsnitt ca 50 % lägre för de ettåriga ogräsen i de led som enbart stubbearbetats och inte plöjts efter skörd (figur 1). Att stubbearbetning över tiden reducerar de annuella ogräsen överensstämmer med tidigare resultat från de långliggande försöken ute i landet i samband med de sk halveringsprogrammen kring kemisk bekämpning (Fogelfors et al.,1998). I dessa försök registrerades en reduktion på 18 % i stubbearbetningsleden. Förklaringen till denna minskning är dels fröpredation (fåglar, smågnagare etc), dels att drösade frön ges större möjligheter att gro under hösten då de inte blir nedplöjda. Den stora ogräseffekten på Ekhaga anser vi också pekar på hur viktigt det är med timing i sådana här sammanhang dvs att under en lång följ av år sätta in regleringsåtgärder vid rätt tidpunkt med tanke på groningsförhållanden etc. Samtliga arter som förekom på försöksfältet relativt frekvent (tex baldersbrå, dån, förgätmigej, våtarv) följde i stort sätt mönstret att stubbearbetning gav bäst effekter, utom för snärjmåra och i viss utsträckning även penningört. I snärjmårans fall gav i stället ledet med enbart plöjning (A) de bästa effekterna, vilket skulle kunna förklaras med att det hos denna art i mindre omfattning induceras en sekundär groningsvila vid nedplöjning än hos många andra ogräsarter (Aamisepp & Fogelfors, opublic.) Figur 1. Regleringseffekter annuella ogräs (2005) efter 6 år vid plöjning och stubbearbetning, antal och biomassa (Ekhaga). Staplar (medelvärden) markerade med olika bokstäver är signifikant skilda (P<0.05). Vad beträffar de direkta regleringsåtgärder (led 1,2,3,4) som kom att kombineras med själva jordbearbetningen (A,B,C) kunde man efter 6 år inte se några direkta antalsförändringar, mer än hur viktigt det är att kunna etablera en konkurrenskraftig gröda, vilket framgår av led 5. Det senare syns också tydligt när det gäller ogräsbiomassan. Beträffande övriga led (1,2,3,4) kan man här vidare se en tendens att radhackning (led 4)och mörkersådd (led 3) fungerat något sämre än selektiv harvning ( led 1) och blindharvning (led 2) (figur 2). 6

7 Figur 2. Regleringseffekter annuella ogräs (2005) efter 6 år vid mörkersådd, blindharvning, selektiv harvning, radhackning och konkurranssvag gröda/halv utsädesmängd, antal och biomassa (Ekhaga). Staplar (medelvärden) markerade med olika bokstäver är signifikant skilda (P<0.05). Vid harvning och sådd i mörker kan man förvänta sig en lägre total groning och en försenad uppkomst hos vissa ogräsarter jämfört med om man utför åtgärderna i dagsljus (Ascard 1994). Enligt litteraturen har effekterna dock varit mycket varierande från ingen effekt alls till mer än 60 % minskning. Vidare finns det också uppgifter om tendenser till att man får större reduktion av småfröiga arter jämfört med storfröiga arter, som tydligen påverkas obetydligt. Vad beträffar arter med lätta respektive tunga frön kunde man ii växtföljdsförsöket på Ekhaga se att ogräseffekten var lägre för arter med tunga frön vid mörkersådd än för arter med lätta frön ( figur 3). När det gäller antalet ogräsplantor i själva jordbearbetningsleden (A,B,C) uppvisade stubbearbetningsledet (C) genomgående en större nedgång för arter med tunga frön (figur 4). Dessa är mer energirika och bör alltså vara mer attraktiva för predation. Figur 3. Förändringseffekter mellan annuella ogräsarter med lätta resp. tunga frön efter 6 år vid olika regleringsstrategier, led 1,2,3,4,5 (Ekhaga). Staplar (medelvärden) markerade med olika bokstäver är signifikant skilda (P<0.05). 7

8 Figur 4. Förändringseffekter mellan annuella ogräsarter med lätta resp. tunga frön efter 6 år vid olika jordbearbetningsstrategier, led A, B, C (Ekhaga). Staplar (medelvärden) markerade med olika bokstäver är signifikant skilda (P<0.05). Perenner I genomsnitt över åren hade såväl kvickrot som åkertistel ökat kraftigt i C- ledet där all jordbearbetning enbart utfördes med stubbearbetning (reduced tillage). Skottförekomsten var i genomsnitt ca fyra gånger så stor som i de båda andra leden (A,B) där plöjning ingick i bearbetningsprogrammet. Det förelåg en viss tendens att ledet med kombinationen stubbearbetning och plöjning gav bäst effekt på de båda perenna arterna (figur 5). Figur 5. Skottfördelningen hos kvickrot och åkertistel i genomsnitt över år och fält (försöksled A, B, C). Staplar (medelvärden) inom art markerade med olika bokstäver är signifikant skilda (P<0.05). 8

9 Vad beträffar de direkta regleringsåtgärder (led 1,2,3,4) som kom att kombineras med själva jordbearbetningen (A,B,C) kunde man över tiden inte se några antalsförändringar, mer än hur viktigt det är att kunna etablera en konkurrenskraftig gröda som i leden 1-4, vilket framgår av led 5. I detta led var skottantalet ca 40 % större. Endast i radhackningsledet (4) fanns en viss tendens till skottreduktion (figur 6).Inga samspel med försöksleden A,B och C förelåg. Figur 6. Skottfördelning hos kvickrot och åkertistel i genomsnitt över år och fält (försöksled 1-5). Staplar (medelvärden) markerade med olika bokstäver är signifikant skilda (P<0.05). 9

10 Blindharvningsförsök Av de till plöjning och stubbearbetning kompletterande regleringsmetoderna i ovan redovisade växtföljdsförsök gav blindharvning, men ofta också selektiv harvning de bästa ogräseffekterna. Då inte så många studier utförts kring blindharvning eller där den kombinerats med andra regleringsåtgärder genomfördes på Ekhaga under två fältförsök per år enligt nedanstående försöksplan i såväl vårsäd (vete och havre) som ärter för att identifiera de mest effektiva kombinationsstrategierna. Försöksplan A. kontroll (ingen blindharvning/ogräsharvning) B. blindharvning 2 dagar efter sådd C. blindharvning 4 dagar efter sådd D. blindharvning 6-8 dagar efter sådd E. blindharvning 2 respektive 4 dagar efter sådd F. blindharvning 2 respektive 6-8 dagar efter sådd G. behovsanpassad blindharvning H. blindharvning 2 dagar efter sådd + ogräsharvning vid grödans 2-3 bladsstadium I. blindharvning 4 dagar efter sådd + ogräsharvning vid grödans 2-3 bladsstadium J. blindharvning 6-8 dagar efter sådd + ogräsharvning vid grödans 2-3 bladsstad. K. blindharvning 2 dagar efter sådd + ogräsharvning vid grödans 2-3 bladsstadium respektive 1 vecka senare L. blindharvning 4 dagar efter sådd + ogräsharvning vid grödans 2-3 bladsstadium respektive 1 vecka senare M. blindharvning 6-8 dagar efter sådd + ogräsharvning vid grödans 2-3 bladsstad. respektive 1 vecka senare N. behovsanpassad blindharvning i kombination med behovsanpassad ogräsharvning Resultat och diskussion I varje försöksruta räknades ogräsantalet i fyra slumpmässigt utvalda smårutor om 0,25 m 2. År 2003 Vårvete: Bäst ogräsreglerande effekt på den totala ogräsmängden erhölls vid kombination av blindharvning med två ogräsharvningar efter stråsädens uppkomst (< 10 % ogräsplantor kvar jämfört med obehandlat led) (figur 7). Skörden reducerades med 11 % jämfört med kontrolledet. Enbart blindharvning gav inga direkta effekter på ogräsen men ökade skörden signifikant om två blindharvningar utfördes (figur 8). Ärter: Även här erhölls bäst effekt på den totala ogräsmängden vid en kombination av blindharvning med två ogräsharvningar efter ärternas uppkomst (8 % ogräsplantor kvar jämfört med obehandlat led) (figur 9). Här reducerades skörden med ca 7 % (figur 10).I övrigt kunde inga större skillnader i skördenivå konstateras. 10

11 pl/m 2 (%) 120 Ekhaga 2003 vårvete - totalt antal ogräsplantor 117 pl/m obeh. 1 blindh. 2 blindh. 1 blindh. + 1 ogräsh. 1 blindh. + 2 ogräsh. Figur 7. Totalt antal ogräsplantor kvar (% av obehandlat led, obehandlat led = %) efter blindharvning och ogräsharvning i vårvete år 2003, Ekhaga försöksgård, Uppsala. Medeltal över led. Standardavvikelse: 11,5. skörd % 105 Ekhaga 2003 vårvete - skörd kg/ha obeh. 1 blindh. 2 blindh. 1 blindh. + 1 ogräsh. 1 blindh. + 2 ogräsh. Figur 8. Skörd av vårvete på Ekhaga försöksgård år 2003 (% av obehandlat led, obehandlat led = %). Standardavvikelse: 2,7. 11

12 pl/m 2 (%) 125 Ekhaga 2003 ärter - totalt antal ogräsplantorpl <= 133 pl/m obeh. 1 blindh. 2 blindh. 1 blindh. + 1 ogräsh. 1 blindh. + 2 ogräsh. Figur 9. Totalt antal ogräsplantor kvar (% av obehandlat led, obehandlat led = %) efter blindharvning och ogräsharvning i ärter år 2003, Ekhaga försöksgård, Uppsala. Medeltal över led. Standardavvikelse: 7,4. skörd % 105 Ekkhaga 2003 ärter - skörd kg/ha obeh. 1 blindh. 2 blindh. 1 blindh. + 1 ogräsh. 1 blindh. + 2 ogräsh. Figur 10. Skörd av ärter på Ekhaga försöksgård år 2003 (% av obehandlat led, obehandlat led = %). Standardavvikelse: 3,0. År 2004 Havre: Den bästa ogräsreglerande effekten på den totala ogräsmängden erhölls vid kombinationen blindharvning + två ogräsharvningar efter stråsädens uppkomst (28 % ogräsplantor kvar jämfört med obehandlat led) (figur 11). Samma kombination gav bäst effekt mot svinmålla (17 % plantor kvar) (figur 12). Störst ogräsreglerande effekt på dån erhölls vid blindharvning ensamt eller i kombination med 1-2 ogräsharvningar (25 % plantor kvar) (figur 13). Denna art gror också tidigare än svinmålla. Signifikant lägre skördar (11-13 %) kunde konstateras i de led där blindharvning och ogräsharvning skett efter grödans uppkomst jämfört med kontrolledet (figur 14). Detta beror förmodligen på att grödan har skadats av ogräsharvningen. I de led där enbart blindharvning genomförts minskade skörden med ca 3-4 %. Ärter: Även i detta försök gav blindharvning tillsammans med två ogräsharvningar bäst ogräseffekt på den totala ogräsmängden i försöket (44 % ogräsplantor kvar jämfört med 12

13 obehandlat led) (figur 15). Samma sak gäller för svinmålla, dvs. störst effekt vid blindharvning kombinerad med 1-2 ogräsharvningar (52 % plantor kvar) (figur 16). Bäst effekt mot dån kunde konstateras i de led som blindharvats två gånger (44 % plantor kvar) respektive om blindharvningen kombinerats med två ogräsharvningar (49 % plantor kvar) (figur 17). Blindharvning gav högre skörd (3-4 %) jämfört med kontrolled medan blindharvning kombinerat med ogräsharvning gav 4-6 % lägre skörd (figur 18). Skillnaderna var dock inte signifikanta. pl/m 2 (%) 120 Ekhaga 2004 havre - totalt antal ogräsplantor <= 131 pl/m Obeh. 1 blindh. 2 blindh. 1 blindh. + 1 ogräsh. 1 blindh. + 2 ogräsh. Figur 11. Totalt antal ogräsplantor kvar (% av obehandlat led, obehandlat led = %) efter blindharvning och ogräsharvning i havre år 2004 på Ekhaga försöksgård, Uppsala. Medeltal över led. Standardavvikelse: 7,5. pl/m 2 (%) pl/m 2 Ekhaga 2004 havre - svinmålla 0 Obeh. 1 blindh. 2 blindh. 1 blindh. + 1 ogräsh. 1 blindh. + 2 ogräsh. Figur 12. Antal svinmålleplantor kvar (% av obehandlat led, obehandlat led = %) efter blindharvning och ogräsharvning i havre år 2004 på Ekhaga försöksgård, Uppsala. Medeltal över led. Standardavvikelse: 14,0. 13

14 pl/m 2 (%) pl/m 2 Ekhaga 2004 havre - dån Obeh. 1 blindh. 2 blindh. 1 blindh. + 1 ogräsh. 1 blindh. + 2 ogräsh. Figur 13. Antal dånplantor kvar (% av obehandlat led, obehandlat led = %) efter blindharvning och ogräsharvning i havre år 2004 på Ekhaga försöksgård, Uppsala. Medeltal över led. Standardavvikelse: 15,7. skörd % 105 Ekhaga 2004 havre - skörd kg/ha obeh. 1 blindh. 2 blindh. 1 blindh. + 1 ogräsh. 1 blindh. + 2 ogräsh. Figur 14. Skörd av havre på Ekhaga försöksgård år 2004 (% av obehandlat led, obehandlat led = %). Standardavvikelse: 2,8. 14

15 pl/m 2 (%) pl/m 2 Ekkhaga 2004 ärter - totalt antal ogräsplantor 0 Obeh. 1 blindh. 2 blindh. 1 blindh. + 1 ogräsh. 1 blindh. + 2 ogräsh. Figur 15. Totalt antal ogräsplantor kvar (% av obehandlat led, obehandlat led = %) efter blindharvning och ogräsharvning i ärter år 2004 på Ekhaga försöksgård, Uppsala. Medeltal över led. Standardavvikelse: 6,4. pl/m 2 (%) 140 Ekhaga 2004 ärter - svinmålla pl/m Obeh. 1 blindh. 2 blindh. 1 blindh. + 1 ogräsh. 1 blindh. + 2 ogräsh. Figur 16. Antal svinmålleplantor kvar (% av obehandlat led, obehandlat led = %) efter blindharvning och ogräsharvning i ärter år 2004 på Ekhaga försöksgård, Uppsala. Medeltal över led. Standardavvikelse: 15,2. 15

16 pl/m 2 (%) 120 Ekhaga 2004 ärter - dån 17 pl/m Obeh. 1 blindh. 2 blindh. 1 blindh. + 1 ogräsh. 1 blindh. + 2 ogräsh. Figur 17. Antal dånplantor kvar (% av obehandlat led, obehandlat led = %) efter blindharvning och ogräsharvning i ärter år 2004 på Ekhaga försöksgård, Uppsala. Medeltal över led. Standardavvikelse: 17,4. skörd (%) 105 Ekhaga 2004 ärter - skörd kg/ha obeh. 1 blindh. 2 blindh. 1 blindh. + 1 ogräsh. 1 blindh. + 2 ogräsh. Figur 18. Skörd av ärter på Ekhaga försöksgård år 2004 (% av obehandlat led, obehandlat led = %). Standardavvikelse: 7,0. Studie rörande sådjup och blindharvning år 2004 För att öka möjligheterna att hinna med en sen blindharvning och locka fler ogräsfrön att gro så kan man välja att så grödan något djupare. På detta sätt förskjuts grödans uppkomsttidpunkt 1-2 dagar. En pilotstudie genomfördes år 2004 där en ärtgröda såddes vid tre olika sådjup (två, fyra och sex cm) på ett fält med mycket åkersenap. Uppkomsttid för grödan och antal uppkomna åkersenapsplantor studerades. Resultaten visade att vid sådd på sex cm djup så försköts grödans uppkomsttid två dagar jämfört med sådd på två cm djup (figur 19). Under dessa två dagar kom i snitt ytterligare 15 åkersenapsplantor/m 2 upp av totalt 78 plantor. Lättjordsförhållanden rådde på försöksplatsen. 16

17 Ökning av sådjupet är inte en metod som kan användas generellt på alla jordar eller i alla områden utan en lokal anpassning krävs beträffande gröda, jordart etc., och kan då vara ett sätt att förbättra regleringseffekter och möjligheterna att hinna med en så sen blindharvning som möjligt. Åkersenapsplantor/m uppkomsttid ärter (6 dagar) uppkomsttid ärter (8 dagar) cm 6 cm sådjup Figur 19. Antal åkersenapsplantor/m 2 vid tidpunkten för ärtgrödans uppkomst. Grödan har såtts på två respektive sex cm sådjup. Resultat från en studie genomförd år Standardavvikelse: 10,3. Studie rörande såbäddsberedning och blindharvning år 2005 Under studerades (som tidigare nämnts) hur olika kombinationer av blindharvning och ogräsharvning efter grödans uppkomst påverkade olika ogräsarter i vårsäd och ärter. Resultaten visade att blindharvning gav varierande effekt på olika ogräsarter. För att studera detta mer i detalj lades under år 2005 två fältförsök ut i Uppland (Ekhaga försöksgård respektive Årby). I försöken studerades hur olika tidpunkter för såbäddsberedning (harvning) med och utan blindharvning påverkade ogräsflorans groning och uppkomst. Harvning genomfördes vid fem respektive fyra olika tidpunkter i 10 respektive 8 led under våren och i fem respektive fyra av dessa utfördes även blindharvning, se försöksplan nedan. Försöken omfattade 33 rutor (11 behandlingar med tre upprepningar) respektive 27 rutor (9 behandlingar med tre upprepningar). Ogräsförekomsten inventerades i varje ruta ca 3-4 veckor efter den sista genomförda blindharvningen. 17

18 Resultat Ekhaga försöksgård Totalt antal ogräsplantor Resultaten visade att jordbearbetningen tidigt på säsongen gav ett ökat antal grodda ogräsplantor jämfört med obehandlat led (figur 20). När harvning kombinerades med blindharvning (C2, E2 och F2) minskade antalet ogräsplantor jämfört med enbart harvning (C1, E1 och F1). I led B2 ökade dock antalet ogräs med blindharvning. Detta berodde förmodligen på att det regnade på kvällen den 6/5 efter att blindharvningen genomförts (tabell 2). Anledningen att antalet ogräs ökade i led D2 jämfört med D1 är däremot oklart. pl/m 2 (%) Ekhaga totalt antal ogräs/m 2 (%) A B1 B2 C1 C2 D1 D2 E1 E2 F1 F2 behandling Figur 20. Totalt antal ogräsplantor kvar (% av obehandlat led, obehandlat led = %) efter harvning respektive harvning/blindharvning på Ekhaga försöksgård (Uppsala). Medeltal över led. Standardavvikelse: 18,4. 18

19 Tabell 2. Mängd nederbörd (mm/dag) uppmätt vid Ultuna klimatstation (9 km från Ekhaga försöksgård) och vid Årby (11 km från Ekhaga) under behandlingsdagarna. Nederbörd (tot. mm/dygn) Datum Ultuna klimatstation Årby /5 16 (tidigt på morgonen) 6 (tidigt på morgonen) 1 1/5 3 (sent på kvällen) 2 (på kvällen) / / / /3 0 0 Dån Hos denna art har ofta en mycket stor del av groningen skett före vårbruket varför antalet dånplantor, vid inventeringstillfället 3-4 veckor senare, minskade ju senare jorden rördes om (B-F) jämfört med obehandlat led (figur 21). Blindharvning innebar i flera led en viss ytterligare minskning av antalet dånplantor. Anledningen till att antalet ogräs ökade pga. blindharvning i led D2 jämfört med D1 är oklart. pl/m 2 (%) 120 Ekhaga dån antal/m 2 (%) 45 pl/m A B1 B2 C1 C2 D1 D2 E1 E2 F1 F2 behandling Figur 21. Antal dånplantor kvar (% av obehandlat led, obehandlat led = %) efter harvning respektive harvning/blindharvning på Ekhaga försöksgård, Uppsala. Medeltal över led. Standardavvikelse: 26,0. 19

20 Svinmålla Antalet grodda svinmållaplantor ökade signifikant när jorden rördes om i samband med jordbearbetning (B-E) jämfört med obehandlat led. I led B2 ökade dessutom kombinationen harvning/blindharvning antalet ogräsplantor (figur 22). Detta beror förmodligen på att det kom nederbörd den 6/5 efter blindharvningen. pl/m 2 (%) 350 Ekhaga svinmålla antal/m 2 (%) pl/m A B1 B2 C1 C2 D1 D2 E1 E2 F1 F2 behandling Figur 22. Antal svinmållaplantor kvar (% av obehandlat led, obehandlat led = %) efter harvning respektive harvning/blindharvning på Ekhaga försöksgård, Uppsala. Medeltal över led. Standardavvikelse: 48,3. Övriga ogräsarter Inga signifikanta skillnader kunde påvisas mellan behandlingarna för övriga ogräsarter i försöket (baldersbrå, dån, fiskmålla, förgätmigej, jordrök, lomme, nattglim, penningört, plister, revormstörel, snärjmåra, trampört, viol, våtarv, åkerbinda och åkergyllen). Låga frekvenser var huvudorsaken till detta. Regleringsförsök med kvickrot och åkertistel - särskilt avslagning I de båda växtföljderna med (fält 1-6) respektive utan djur (fält 7-12) ingår klöverrika vallar dels för kvävefixering dels för reglering av perenna ogräs som kvickrot och åkertistel. I växtföljden med djur har vallarna varit 2- eller 3-åriga slåttervallar medan de i växtföljden utan djur har varit ettåriga gröngödslingsvallar. Slåttervallarna slogs i genomsnitt av två gånger per säsong, vilket också var fallet i de ettåriga gröngödslingsvallarna Några signifikanta skillnader mellan valltyp och perennernas utveckling under de 6 försöksåren kunde inte registreras i de båda växtföljderna mer än att vallinslaget i de båda växtföljderna medförde en tendens till en viss dämpande effekt på åtminstone åkertistelns utveckling (figur 23,24). Att åkertistel kan svältas ut genom upprepade avslagningar i en vall är tidigare väl beskrivet i litteraturen (tex Dock Gustavsson A. 1992). Beträffande kvickrot är det däremot mer fråga om okulära iakttagelser att kvickrot missgynnas vid avslagning i en klöver/gräsvall. 20

21 Fält 11 Fält 12 Fält 7 Fält 9 Fält 10 Figur 23. Kvickrotens utveckling fältvis (7-12) under försöksperioden med avseende på jordbearbetning: S=stubbearbetning (C), P= plöjning (A), PS = stubbearbetning och plöjning (B). 21

22 Fält 11 Fält 12 Fält 7 Fält 9 Fält 10 Figur 24. Åkertistelns utveckling fältvis (7-12) under försöksperioden med avseende på jordbearbetning: S=stubbearbetning (led C), P= plöjning (led A), PS = stubbearbetning och plöjning (led B). 22

23 Försöksplan Reglering av kvickrot (Elymus repens (L.) Gould) under "en odlingssäsong" A. Vårsäd + insådd. År 2. Ingen åtgärd. Höst-/vårplöjning med efterföljande sådd av vårsäd. B. Vårsäd + insådd. År 2. En avslagning (juli). Höst-/vårplöjning med efterföljande sådd av vårsäd. C. Vårsäd + insådd. År 2. Två avslagningar (juni, juli). Höst-/vårplöjning med efterföljande sådd av vårsäd. D. Vårsäd + insådd. År 2. Tre avslagningar (juni, juli, september). Höst-/vårplöjning med efterföljande sådd av vårsäd. E. Vårsäd. År 2. Två avslagningar (juni, juli). Höst-/vårplöjning med efterföljande sådd av vårsäd. Resultat och diskussion Av försöksresultaten kan vi utläsa att tre avslagningar gav en statistiskt säkerställd kvickrotseffekt på % jämfört med obehandlat och en avslagning. Två avslagningar gav också en statistiskt säkerställd effekt och då på ca 20 % jämfört med det obehandlade ledet. En insådd vall (led C) gav dessutom en ca 30 % kvickrotseffekt jämfört med en ogrästräda med två avslagningar (led E), vilket får tillskrivas klöver/gräs-vallens konkurrerande förmåga. Vidare gav vårplöjningen här mycket god effekt på kvickroten, vilket kom till uttryck i erhållen kärnskörd där mycket små statistiska skillnader förelåg mellan försöksleden. I de höstplöjda leden var det däremot stora skillnader i skördenivåer mellan leden: C,D > B,E > A. 23

24 Figur 25. Reglering av kvickrot under en odlingssäsong i gröngödslingsvall. Staplar (medelvärden) markerade med olika bokstäver är signifikant skilda (P<0.05). 24

25 Tvåårig slåttervall Försöksplan A. Vårsäd + insådd. År 2-3. Ingen åtgärd. Höstplöjning med efterföljande sådd av vårsäd. B. Vårsäd + insådd. År 2-3. En avslagning (juli). Höstplöjning med efterföljande sådd av vårsäd. C. Vårsäd + insådd. År 2-3. Två avslagningar (juni, juli). Höstplöjning med efterföljande sådd av vårsäd. D. Vårsäd + insådd. År 2-3. Tre avslagningar (juni, juli, september). Höstplöjning med efterföljande sådd av vårsäd. E. Vårsäd. År 2-3. Två avslagningar (juni, juli). Höstplöjning med efterföljande sådd av vårsäd. Resultat och diskussion Av dessa försöksresultat kan vi som ovan också utläsa att tre avslagningar ger en statistiskt säkerställd kvickrotseffekt och i detta fall på på % jämfört med obehandlat och en avslagning. Två avslagningar gav här ingen signifikans.i Krusenbergs-försöket kan dock en viss tendens ses. Att två avslagningar här gav sämre effekt än i ovanstående ettåriga försök kan förklaras av att dessa vallar var något sämre (dvs lägre konkurrensförmåga ) än på Ekhaga, särskilt på Årby. Den insådda vallen med två avslagningar (led C) gav även här en kraftig kvickrotseffekt jämfört med en ogrästräda med två avslagningar (led E) trots de något sämre vallarna. Kvickrotseffekten blev tom något större. Inte helt osannolikt att detta beror på att vallens konkurrenseffekt i kombination med avslagning fick verka under två istället för ett år ( utsvältning av rhizom), vilket kompenserade för den något sämre konkurrensförmågan hos vallen. 25

26 Figur 26. Reglering av kvickrot under två odlingssäsonger i slåttervall. Staplar (medelvärden) markerade med olika bokstäver är signifikant skilda (P<0.05). 26

27 Rådgivningsslutsatser Annueller 1. Konkurrenskraftiga grödor/sorter mer påkallat inom eko-odlingen för att växtföljden som helhet ska fungera. 2. Återkommande stubbearbetning över tiden reducerar flertalet annuella ogräs, särskilt arter med tunga frön. 3. Ogräsregleringseffekten (biomassa annueller) avtar enligt följande: blindharvning selektiv harvning mörkersådd radhackning. Antal inga skillnader. 4. Småfröiga arter påverkas mer av mörkersådd än arter med tunga frön. 5. Tidig såbädds-beredning lockade fler ogräsfrön att gro. 6. Sen blindharvning (strax före grödans uppkomst) kombinerat med två ogräsharvningar efter grödans uppkomst gav bäst effekt på ogräsen (50-90 %). 7 En andra ogräsharvning, efter att en blindharving tidigare utförts, är sannolikt i ett kortsiktigt perspektiv inte ekonomiskt försvarbar med tanke på grödans avkastning. I ett mer långsiktigt ogräsregleringsperspektiv (fröförrådet i marken) kan den dock vara befogad under förutsättning att harvningen kan utföras utan alltför stora skador på grödan. Ogräsen kan då istället komma att gynnas genom ett luckigt bestånd. 8. Enbart blindharvning gav i normalfallet ogräseffekter på 0-50 %. 9. Ogräsharvning var speciellt intressant vid reglering av tidigt groende storvuxna arter som dån, åkersenap och spillraps. I gynnsamma situationer nåddes ogräseffekter upp mot 80 %. Dessa arter är svårare att reglera med ogräsharvningar då det ofta krävs en alltför hårdhänt behandling, vilket ger skador på grödan. 10. En tidigt groende art som dån regleras ofta bäst genom fördröjd sådd följt av enbart sen blindharvning. 11. Vid mycket kraftiga ogräsbestånd gav blindharvning otillräckliga effekter utan måste då kombineras med 1-2 ogräsharvningar för att en någorlunda acceptabel effekt på ogräsen skulle nås. 12. Ett ökat sådjup förlängde tidsperioden för möjlig blindharvning med 1-2 dagar. Fler ogräsfrön hann då gro. 13. Blindharvning och två ogräsharvningar gav ofta en minskad avkastning på 5-15 %. Öka därför gärna utsädesmängden med %. 14. Enbart blindharvning gav däremot en avkastningsvariation på ± 2-3 %. 15. Blindharvning är en ogräsregleringsmetod som skall ses i ett batteri av åtgärder. Testa om det passar dina lokala förutsättningar (t.ex. ogräsflora, gröda, jordartsoch nederbördsförhållanden). 16. Blindharvning är mycket väderberoende. Nederbörd mellan sådd och uppkomst gör det ibland omöjligt att blindharva eller att man efter en behandling får uppslag av % fler ogräsplantor. 17. Resultatet av blind- och ogräsharvning beror mycket på utförarens intresse och skicklighet. 27

28 Perenner 18. Konkurrenskraftiga grödor/sorter mer påkallat inom eko-odlingen för att växtföljden som helhet ska fungera. 19. Enbart stubbearbetning (reduced tillage) uppförökade perennerna kraftigt över år. 20. Två tre avslagningar i en ett - tvåårig vall kan ge en kvickrotseffekt att räkna med inte minst om den återkommer regelbundet i ett växtföljdsomlopp. Att detta inte framkom i det långliggande växtföljdsförsöket på Ekhaga skulle kunna bero på att kvickrotsförekomsten inte var lika jämn som i det här genomförda specialförsöket. Större inventeringsytor eller undersökning av de underjordiska utlöparsystemet skulle möjligen ha erfodrats. 21. Åkertisteln reagerade mer på avslagning än kvickroten. 22. Vårplöjning gav bättre kvickrotseffekt än höstplöjning. Avslagning i vall kombinerat med vårplöjning gav bästa effekten. 28

29 Referenser Ascard, J Soil cultivation in darkness reduced weed emergence. Acta Horticulturae 372, Dock Gustavsson, A Fältförsök med åkertistel. I: 33:e svenska växtskyddskonferensen, ogräs och ogräsbekämpning, 73-77, SLU, Institutionen för växtodlingslära; SLU Info/ Växter.Uppsala. Fogelfors, H. & Boström,U Effects of autumn tillage and reduced herbicide doses on part of the seedbank that produces seedlings. Aspects of Applied Biology 51, Lundkvist, A., Salomonsson, L., Karlsson, L. & Dock Gustavsson, A-M, Effects of organic farming on weed flora composition in a long term perspective. European Journal of Agronomy. In press Lundkvist, A Effects of weed harrowing prior to crop emergence on different weed species in spring cereals and peas. Submitted to Weed Research. 29