Institutionen för växtproduktionsekologi
|
|
|
- Ann-Charlotte Lindberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Reglering av kvickrot (Elytrigia repens) och åkertistel (Circium arvense) genom konkurrens och avslagning. Håkan Fogelfors Icke kemisk reglering av kvickrot (Elytrigia repens) och åkertistel (Cirsium arvense), År Försök I Antal 2 + insådd* skörd 1-2 ggr höstpl. vårpl. avläsning II Antal 1 III Antal 2 IV Antal 2 V Antal 2 + insådd* + insådd* + insådd* skörd höstpl. avslagning 1-3 ggr vårpl. avläsning skörd höstpl. avläsning skörd avslagning 1-3 ggr avslagning 1-3 ggr Modellförsök höstpl. vårpl. avläsning * jämförelse utan insådd 1
2 I. Reglering av kvickrot (Elytrigia repens) i t. o. m. vårsådd följande år (R5-1214) A. Vårsäd + insådd. Vårplöjning med efterföljande sådd av. B. Vårsäd + insådd. En putsning efter skörd. Vårplöjning med efterföljande sådd av. C. Vårsäd + insådd. Som B + en putsning när kvickroten har 3-4 blad. Vårplöjning med efterföljande sådd av. D. Vårsäd. Stubbeartbetning efter skörd. Höstplöjning med efterföljande sådd av. E. Vårsäd. En putsning efter skörd. Höstplöjning med efterföljande sådd av. G. Vårsäd. Stubbearbetning efter skörd. Vårplöjning med efterföljande. I. Reglering av kvickrot (Elytrigia repens) i t. o. m. vårsådd följande år (R5-1214) A. Vårsäd + insådd. Vårplöjning. B. Vårsäd + insådd. En putsning, vårplöjning. C. Vårsäd + insådd. Som B + en putsning vid 3-4 blad, vårplöjning. D. Vårsäd. Stubbeartbetning, höstplöjning. E. Vårsäd. En putsning, höstplöjning. G. Vårsäd. Stubbearbetning, vårplöjning. 2
3 II. Reglering av kvickrot (Elytrigia repens) under "en odlingssäsong" (R5-1213). A. Vårsäd + insådd. År 2. Ingen åtgärd. Höst-/vårplöjning med efterföljande sådd av. B. Vårsäd + insådd. År 2. En avslagning (juli). Höst-/vårplöjning med efterföljande sådd av. C. Vårsäd + insådd. År 2. Två avslagningar (juni, juli). Höst- /vårplöjning med efterföljande sådd av. D. Vårsäd + insådd. År 2. Tre avslagningar (juni, juli, september). Höst-/vårplöjning med efterföljande sådd av. E. Vårsäd. År 2. Två avslagningar (juni, juli). Höst-/vårplöjning med efterföljande sådd av. II. Reglering av kvickrot (Elytrigia repens) under "en odlingssäsong" (R5-1213). Ekhaga Ekhaga Ekhaga A. Vårsäd + ins. År 2. 0 åtgärd. Höst-/vårpl. B. Vårsäd + ins. År 2. 1 avslagning. Höst-/vårpl. C. Vårsäd + ins. År 2. 2 avslagningar. Höst-/vårpl. D. Vårsäd + ins. År 2. 3 avslagningar. Höst-/vårpl. E. Vårsäd. År 2. 2 avslagningar. Höst-/vårpl. 3
4 III. Reglering av kvickrot (Elytrigia repens) under "två odlingssäsonger" (R5-1212). A. Vårsäd + insådd. År 2-3. Ingen åtgärd. Höstplöjning med efterföljande sådd av. B. Vårsäd + insådd. År 2-3. En avslagning (juli). Höstplöjning med efterföljande sådd av. C. Vårsäd + insådd. År 2-3. Två avslagningar (juni, juli). Höstplöjning med efterföljande sådd av. D. Vårsäd + insådd. År 2-3. Tre avslagningar (juni, juli, september). Höstplöjning med efterföljande sådd av. E. Vårsäd. År 2-3. Två avslagningar (juni, juli). Höstplöjning med efterföljande sådd av. III. Reglering av kvickrot (Elytrigia repens) under "två odlingssäsonger" (R5-1212). Årby Krusenberg A. Vårsäd + insådd. År åtgärd. Höstpl. B. Vårsäd + insådd. År avslagning. Höstpl. C. Vårsäd + insådd. År avslagningar. Höstpl. D. Vårsäd + insådd. År avslagningar. Höstpl. E. Vårsäd. År avslagningar. Höstpl. 4
5 IV. Reglering av kvickrot (Elytrigia repens) och åkertistel (Cirsium arvense) under "två odlingssäsonger" (R5-1211). A. Vårsäd + insådd. År 2-3. Ingen åtgärd. Höst-/vårplöjning med efterföljande sådd av. B. Vårsäd + insådd. År 2-3. En avslagning (juli). Höst-/vårplöjning med efterföljande sådd av. C. Vårsäd + insådd. År 2-3. Två avslagningar (juni, juli). Höst- /vårplöjning med efterföljande sådd av. D. Vårsäd + insådd. År 2-3. Tre avslagningar (juni, juli, september). Höst-/vårplöjning med efterföljande sådd av. E. Vårsäd. År 2-3. Två avslagningar (juni, juli). Höst-/vårplöjning med efterföljande sådd av. IV. Reglering av kvickrot (Elytrigia repens ) och åkertistel (Cirsium arvense) under "två odlingssäsonger" (R5-1211). Hedemora Askersund Askersund Askersund Askersund A. Vårsäd + insådd. År åtgärd. Höst-/vårpl. B. Vårsäd + insådd. År avslagning. Höst-/vårpl. C. Vårsäd + insådd. År avslagningar. Höst-/vårpl. D. Vårsäd + insådd. År avslagningar. Höst-/vårpl. E. Vårsäd. År avslagningar. Höst-/vårpl. 5
6 V. Reglering av kvickrot (Elytrigia repens) och åkertistel (Cirsium arvense) i t. o. m. vårsådden efterföljande år (modellförsök). A. Vårsäd, höstplöjning. Vårsäd. B. Vårsäd, vårplöjning. Vårsäd. C. Vårsäd, stubbearbetning, höstplöjning. Vårsäd. D. Vårsäd, stubbearbetning, vårplöjning. Vårsäd. E. Vårsäd, en putsning 3 v. efter skörd, höstplöjning. Vårsäd. F. Vårsäd, en putsning 3 v. efter skörd, vårplöjning. Vårsäd. H. Vårsäd, med insådd fånggröda, vårplöjning. Vårsäd. I. Vårsäd, med insådd fånggröda, en putsning 3 v. efter skörd, höstplöjning. Vårsäd. J. Vårsäd, med insådd fånggröda, två putsningar 3 resp. 6 v. efter skörd, höstplöjning. Vårsäd. K. Vårsäd, med insådd fånggröda, en putsning 3 v. efter skörd, vårplöjning. Vårsäd. L. Vårsäd, med insådd fånggröda, två putsningar 3 resp 6 v. efter skörd, vårplöjning. Vårsäd. V. Reglering av kvickrot (Elytrigia repens) och åkertistel (Cirsium arvense) i t. o. m. vårsådden efterföljande år (modellförsök). 6
7 V. Sammanfattning kvickrot. = utgångsläge och vidtagna åtgärder stubbåker fånggröda stubbearb. 1 puts 2 puts höstplöjn. (1 okt) vårplöjn. A B E C F H I J D K L utläses: A,B, C, E, F, H, I och J skiljer sig signifikant från L, som uppvisar bäst effekt mot kvikrot. (Se föregående sida.) utläses: A,B, och E skiljer sig signifikant från D, K och L, som uppvisar bättre effekt mot kvickrot. V. Sammanfattning åkertistel. = utgångsläge och vidtagna åtgärder stubbåker fånggröda stubbearb. 1 puts 2 puts höstplöjn. (1 okt) vårplöjn. A E I C J F B D H K L utläses: A, C, E, F, I och J skiljer sig signifikant från L, som uppvisar bäst effekt mot åkertistel. (Se föregående stapeldiagram.) utläses: A, C, E, I och J skiljer sig signifikant från B, D, H, K och L, som uppvisar bättre effekt mot åkertistel. utläses: Signifikanta skilnader: B, D, H, K, och L hade bättre effekt mot åkertistel än C, som i sin tur var bättre än A och E. 7
8 Tack för er uppmärksamhet! foto: E. Fogelfors Produktion: F. Stendahl ( 8
Institutionen för växtproduktionsekologi
Reglering av kvickrot (Elymus repens) och åkertistel (Cirsium arvense) genom konkurrens och avslagning. Håkan Fogelfors Icke kemisk reglering av kvickrot (Elymus repens) och åkertistel (Cirsium arvense),
Delredovisning Ogräsregering i ekologisk odling en studie av åkermolke Finansiering: SLU EkoForsk och Formas
Delredovisning 2009 Ogräsregering i ekologisk odling en studie av åkermolke Finansiering: SLU EkoForsk och Formas Projektdeltagare: Anneli Lundkvist (projektansvarig), Saghi Anbari, Henrik Eckersten, Bengt
Traktor med plog. Foto: Per G Norén. Mekanisk ogräsbekämpning Råd i praktiken
Traktor med plog. Foto: Per G Norén Mekanisk ogräsbekämpning Råd i praktiken Jordbruksinformation 11 2011 1 Mekanisk ogräsbekämpning Tänk på detta! En väl genomförd plöjning ger god ogräseffekt. Vårplöjning
Bekämpning av rotogräs. Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se
Bekämpning av rotogräs Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se Kvickrot Elymus repens Stamutlöparna svagast vid 3-4 blad. Ytliga stamutlöpare. Upprepa bearbetning. Figur: Håkansson, 1984
Ogräsregering i ekologisk odling en studie av åkermolke (Sonchus arvensis L.) Lägesrapport 2007
Ogräsregering i ekologisk odling en studie av åkermolke (Sonchus arvensis L.) Projektansvarig: Anneli Lundkvist, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Box 743, 75 7 Uppsala Mål Lägesrapport 27
Bekämpning av rotogräs. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland
Bekämpning av rotogräs Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Östergötland 220 000 ha åker, mycket lera 42 000 ha ekoareal 2015 Ett slättområde i mitten, mellanbygd i norr och söder Mkt vatten;
Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion. Råd i praktiken
Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion Råd i praktiken Jordbruksinformation 11 2008 Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion Text: Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket Omslagsfoto:
Kvickrot i radhackad raps. Foto: Thorsten Rahbek Pedersen. Rotogräs Råd i praktiken
Kvickrot i radhackad raps. Foto: Thorsten Rahbek Pedersen Rotogräs Råd i praktiken Jordbruksinformation 10 2011 1 Rotogräs Råd i praktiken Rotogräs är ett ökande problem särskilt på ekolo giska spannmålsgårdar.
Figur 1. Vertikal rot/rhizom-skärare ( Oscar Prototyp tillverkad av Kverneland ASA.
Delrapport för 201 till SLU EkoForsk Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av kvickrot
Rotogräs. Råd i praktiken
Rotogräs Råd i praktiken Jordbruksinformation 2 2007 Rotogräs Råd i praktiken Rotogräs är ett ökande problem hos många ekologiska lantbrukare. Det finns många besvärliga arter av rotogräs. I detta Råd
Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.
Mekanisk ogräsbekämpning Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster Mekanisk ogräsbekämpning Åtgärder i växande gröda Radhackning Ogräsharvning Övriga åtgärder Åtgärder före sådd Stubbearbetning, plöjning
Optimal tidpunkt för stubbearbetning och avslagning av gräs/klöver som fånggröda för resurseffektiv kontroll av kvickrot
SLU Ekoforsk Årsrapport 2013 Optimal tidpunkt för stubbearbetning och avslagning av gräs/klöver som fånggröda för resurseffektiv kontroll av kvickrot Lars Andersson och Göran Bergkvist, inst. f. växtproduktionsekologi;
Bild: Blindharvningseffekt på åkersenap i ärter.
Bild: Blindharvningseffekt på åkersenap i ärter. 2 Ogräsreglering i växtföljder med och utan djurhållning långliggande växtföljdsförsök i ekologisk odling Fogelfors H., Boström U., Karlsson L., Lundkvist
Åtgärder mot kvickrot i ekologisk produktion
Åtgärder mot kvickrot i ekologisk produktion Jordbruksinformation 16 2016 1 Åtgärder mot kvickrot i ekologisk produktion Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Sammanfattning Kvickroten är en kväveälskare
Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion
Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion Jordbruksinformation 13 2016 1 Åtgärder mot åkertistel Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Åkertistel är ett besvärligt rotogräs, men en genomtänkt
Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
Klippträda istället för svartträda
Delredovisning till SLU EkoForsk 2014 Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi, SLU) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av
Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet
Rotogräs. Jordbruksinformation
Jordbruksinformation 13-2018 Rotogräs Rotogräs Per Ståhl, Hushållningssällskapet i Östergötland Åtgärder i korthet Kvickrot Skapa plats för jordbearbetning i växtföljden. Satsa på tidigt vallbrott. Utnyttja
Miljömedvetna och uthålliga odlingssystem - Rotogräs
Miljömedvetna och uthålliga odlingssystem - Rotogräs Foto: Lars-Birger Johansson KSLA, 2008-04-22 Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket adoc@sjv.se Åkertistel Skott/100 m2, medeltal över försöksplatser
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Marknad och markförbättring Skövde 15 oktober 2014 Ogrässanering Förebyggande metoder: Konkurrens från gröda Växtföljd Jordbearbetning och sådd Dränering
Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem
Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem Eva Salomon, RISE Nilla Nilsdotter-Linde, SLU, VPE Eva Spörndly, SLU, HUV Research Institutes of Sweden Finansiär: SLF
Reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda
Reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda Resultat från 9 försök anlagda 2000-2004 Bild över försöket på Sörby Gård 2002 Foto: David van Alphen de Veer Av: David van Alphen
Reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda
Reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda Resultat från 9 försök anlagda 2000-2004 Bild över försöket på Sörby Gård 2002 Foto: David van Alphen de Veer Av: David van Alphen
Jordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling
Jordbruksinformation 1-2019 Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling Se upp för hästhov i ekologisk odling Hästhov (Tussilago farfara) kan bli ett ogräsproblem i ekologisk odling. Tidig blomning och fröspridning
Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Linköping 2011-01-27 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Delprojekt för att jämföra olika radavstånd i en växtföljd Sammanfattning I ett fastliggande försök har odling
Vem är OSCAR? understödjande grödor i odlingssystemet
Institutionen för växtproduktionsekologi Göran Bergkvist Vem är OSCAR? understödjande grödor i odlingssystemet Inledning Ensidiga växtföljder med ettåriga grödor risker att långsiktigt minska bördigheten.
Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Omläggning till ekologisk svinproduktion
Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.
Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde
Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde Rådde gård ligger i Länghem, Tranemo kommun och är Hushållningssällskapet Sjuhärads försöksoch demonstrationsgård. Där har man dokumenterat resultaten från
TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA
TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling
VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters
VALL OCH GROVFODER Timotejsorters konkurrensförmåga Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga
Ökad användning av glyfosat
Ökad användning av glyfosat Beskrivning och orsaker Rapport från projektet CAP:s miljöeffekter Miljöskyddsenheten 1999 06 30 Referenser: Stina Olofsson, 040-41 52 31 Ingemar Nilsson, 040-41 52 93 0 Innehåll
Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs?
Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs? Lägesrapport 15 februari 2019 Theo Verwijst, Anneli Lundkvist och Monika Welc Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala. Inledning En stor
Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind
Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare Mats Höglind Hjälpsådd Insådd av nytt vallfrö i befintlig vall Plöjningsfri kompletteringssådd Foto: Geir Paulsen og Mats Höglind 2 Varför hjälpsådd/direktsådd?
Seminar: Tiltak mot flerårige ugras i økologisk og integrert produksjon Sarpsborg 8. februar 2011, Norge
Seminar: Tiltak mot flerårige ugras i økologisk og integrert produksjon Sarpsborg 8. februar 2011, Norge Åkermolke och Åkertistel Erfarenheter från tistelskäraren, jordbearbetning och växtföljder Anneli
Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd
Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd SLU EkoForsk 2002 Projektansvarig: Ullalena Boström, EVP, SLU. E-post: Ullalena Bostrom@vpe.slu.se Bakgrund Trots att vårsådd stråsäd ofta är relativt konkurrenskraftig
Bekämpning av skräppa
Bekämpning av skräppa Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Tre orienterade försök med olika strategier för att kemiskt bekämpa skräppa i starkt valldominerade växtföljder pågår i Sjuhärad. Försöken
Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas
Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) Förslag på förändringar och åtgärder Låt inte vallarna ligga mer än tre år Öka utsädesmängden för
Innehåll. Bearbetning och bar mark Växtnäringsförluster Erosion Uteblivna ekosystemtjänster. Kvickrotskontroll i växande gröda
SLU EkoForsk Stiftelsen Lantbruksforskning Kvickrotskontroll i växande gröda Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Innehåll Bakgrund Kvickrot som ogräs Insådda mellangrödor Bearbetning
Hushållningssällskapet Rådgivning Agri
Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Kväve-fosfortrender från observationsfälten
Kväve-fosfortrender från observationsfälten 1988-2009 Fält 1D Barbro Ulén, Claudia von Brömssen, Göran Johansson, Gunnar Torstensson och Lovisa Stjerman Forsberg Observationsfälten är dränerade Dräneringsvattnet
Mellbyförsöken. Innehåll E D F A
Mellbyförsöken 2-25 Mellbyförsöken Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem. Vid Mellby kan vi studera effekter av olika
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband
Kvickrotsbekämpning genom uttorkning och köldpåverkan efter jordbearbetning
Kvickrotsbekämpning genom uttorkning och köldpåverkan efter jordbearbetning - ett projekt 23-26 med fältförsök och enkätundersökning för utvärdering av kvickrotsbekämpning i ekologisk odling. % rel vikt
Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27
Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export
Ekologiska demonstrationsodlingar på Lanna försöksstation
Ekologiska demonstrationsodlingar på Lanna försöksstation 1996-2006 Lena Engström, Johan Roland och Rolf Tunared Avdelningen för precisionsodling Teknisk rapport 5 Skara 2007 Division of precision agriculture
Delrapport 2010 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.
21-1-26 Delrapport 21 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Odlingssystem med radhackning Fältförsök: Fältförsöket på Tegneby fortsatte med andra årets ängssvingel för fröproduktion.
Effektiv kontroll av kvickrot med minskat näringsläckage en anpassning till Integrerat växtskydd
Slutrapport projnr. H1331 Effektiv kontroll av kvickrot med minskat näringsläckage en anpassning till Integrerat växtskydd Helena ronsson 1), jörn Ringselle ) Lars ndersson ) och Göran ergkvist ) 1) Institutionen
Redovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket
Bilaga 1 Åsa Myrbeck 2014-11-07 Jordbearbetning och Hydroteknik, SLU 750 07 Uppsala Redovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket Projekttitel: Inverkan av olika bearbetningstidpunkter
Klippträda istället för svartträda
Lägesrapport till SLU EkoForsk mars 2017 Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi, SLU) och Lars-Olov Brandsaeter (NIBIO) Introduktion Kontrollen av
Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Slutrapport Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland, projektledare Ann-Marie Dock-Gustavsson, Jordbruksverket Finansierat av Jordbruksverket Linköping
Radhackning i robusta odlingssystem
Radhackning i robusta odlingssystem Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Projekt med 50 cm radavstånd 2012-2014 Två försöksserier: raduppbyggnad och tistelbekämpning 12 försök i vårvete, 8 försök
Rotogräsens När Var Hur En guide till icke-kemisk bekämpning av perenna ogräs
Rotogräsens När Var Hur En guide till icke-kemisk bekämpning av perenna ogräs Lars Andersson & Karin Ullvén Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Förord För att nå en hållbar ekologisk produktion
for a new plant species
Filters to pass Historical filter Physiological filter Biotic filter for a new plant species Lamberts et al. 1998 1 Filters to pass Historical filter Physiological filter Biotic filter Agricultural filter
Skräppa vid vallanläggning
Skräppa vid vallanläggning Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under hösten 2003 anlades ett försök i Sjuhäradsbygden (Berg) och ett försök i Jönköpings län (Drömminge) i serien L5-6801. Resultat
Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017
Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 11 E Gårdsexempel Växtodlingsgård Nötkött Mjölk Gris Höns Inte rena vallgårdar 15A istället
Ogräs och ogräsreglering i ekologisk växtodling
Ekologisk växtodling Ogräs och ogräsreglering i ekologisk växtodling Foto: Ann-Marie Dock Gustavsson Ogräs och ogräsreglering i ekologisk växtodling Text: Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket Ogräsarternas
Sveakonferensen januari 2015
Sveakonferensen 13-14 januari 2015 Etableringstekniker i ekologiska klöver- och gräsfröodlingar Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Per Ståhl 2 Bo Cristianson 3 Lars Andersson 4 Lars Eric Anderson 1 HS Konsult
Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Försök med radhackningsteknik och radavstånd Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB per.stahl@hush.se Försök med radhackning 2006-2010 Fastliggande försök med tre radavstånd Följer gårdens
Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?
Sockernäringens BetodlingsUtveckling 41 Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen? Lars Persson och Åsa Olsson, Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Del 4
R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur
Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk
Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor
Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor 2000-2002 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Två delar: Etablering (sådd och såbäddsberedning) Våroljeväxter i plöjningsfri odling Den ideala såbädden Vad krävs av såbädden för att klara torra
Växtskyddscentralen. Optimera motiverad bekämpning Nässjö den 22 oktober 2007 Karin Jahr, Jordbruksverket Växtskyddscentralen Linköping
Optimera motiverad bekämpning Nässjö den 22 oktober 2007 Karin Jahr, Jordbruksverket Linköping 1/1 85% ogräseff. ½ 75% ¼ 60% (20 000 frö/m 2 ) Dos - respons Schematisk kurva för en herbicid använd under
Planteringstidpunkt. Två exempel på planteringstidpunktens betydelse i kombination med andra faktorer..
Planteringstidpunkt Två exempel på planteringstidpunktens betydelse i kombination med andra faktorer.. Första exemplet Höga avgångar och flertoppighet för tall på kärva lokaler i Tornedalen En studie i
Ekologisk odling på Logården 1992-2002
Ekologisk odling på Logården 1992-2002 HS Skaraborg rapport nr 2/02 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Uthålliga växtodlingssystem På Hushållningssällskapets
Försöksåret 2012/2013
Försöksåret 2012/2013 Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus Antal försök i södra jordbruksdistriktet 1994 till 2013 1 Försöksåret 2013 Mars var kallt
GREPPA VÄXTSKYDDET STRATEGI GREPPA SKRÄPPA RÅDGIVNINGSUNDERLAG FÖR MODUL 13 B
GREPPA VÄXTSKYDDET STRATEGI GREPPA SKRÄPPA RÅDGIVNINGSUNDERLAG FÖR MODUL 13 B Ann-Marie Dock Gustavsson, Karin Jahr och Per-Anders Andersson, sept 2007 Åtgärder mot skräppa Ann-Marie Dock Gustavsson, Karin
Familj: Asteraceae (a), Compositae, korgblommiga växter (a2).
Åkertistel - Cirsium arvense (L.) Scop. (a) Familj: Asteraceae (a), Compositae, korgblommiga växter (a2). Latinskt synonym: Serratula arvensis L. (a). Ekonomisk betydelse Ekonomisk betydelse (1-5): 3 (1).
Sakredovisning för år
Bilaga 1 Projekt: Blindharvning effekt på olika ogräsarter i ärter och vårsäd Projektansvarig: Anneli Lundkvist Sakredovisning för år 23-24 Sammanfattning I projektet studeras regleringseffekten på ettåriga
Mellbyförsöken
Mellbyförsöken 19902000 Mellbyförsöken Mellbyförsöken utgörs av ett antal samarbetsprojekt med Hushållningssällskapet och avdelningen för Vattenvårdslära vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som huvudmän.
Mekanisk bekämpning av kvickrot med redskap av typ Kvick-Finn. Carl-Magnus Löfqvist
Mekanisk bekämpning av kvickrot med redskap av typ Kvick-Finn Carl-Magnus Löfqvist Examensarbete för Agrolog (YH)-examen Utbildningsprogrammet för lantbruksnäringar och landskapsplanering Raseborg 2017
Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport
Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport 1998-2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling
Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion
Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.2011 Hyvinge, 24.11.2011
Paul Riesinger. Integrerad reglering av fleråriga ogräs med fokus på kvickrot
Paul Riesinger Integrerad reglering av fleråriga ogräs med fokus på kvickrot Framgångsrik ekologisk odling förutsätter att gården betraktas som en individuell helhet där specifika mål, såsom ogräsreglering
Varför är en bra växtföljd så viktig?
Växtföljder Att utarbeta fasta fem- eller sexåriga växtföljder är standard i samband med omläggningsrådgivning. I praktiken finns det nog ingen gård som exakt följer den planerade växtföljden. Anpassning
Ogräsharvning. Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket, Linköping Foto: Peter Oddskaer. Foto: Anders Riis
Ogräsharvning Foto: Anders Riis Foto: Peter Oddskaer Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket, Linköping 20101207 Ogräsharvning har ingen effekt mot rotogräs Foto: Lars-Birger Johansson Foto: A-M Dock
Författare Liljander P. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi
Bibliografiska uppgifter för Några vanliga ogräs - en litteraturstudie av arternas biologi samt förebyggande och direkta kontrollåtgärder Författare Liljander P. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Utgivare
Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland
Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,
Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.4 Ogräsinventering
Försökshandboken 6. Registreringar 6.4 Ogräsinventering Upprättat: 2019-01-25 Gäller från: 2019-01-25 Ersätter: 6.4 Ogräsinventering daterad 2014-05-09 Introduktion Ogräsinventering kan göras på två olika
En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern
En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern Olika möjligheter Helsädesensilage (vete-korn-havre) Ensilage av ärt, åkerböna,
Återpackning med traktorhjul 2001
2001 SBU Projektkod 2001-1-1-202 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till lika delar av Danisco
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID. Utlakningsförsök i Halland. Resultat från Mellby och Lilla Böslid
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utlakningsförsök i Halland Resultat från Mellby och Lilla Böslid 25-215 Maria Henriksson, Sara Bergström Nilsson, Helena Aronsson och Erik Ekre 216 Förord Utlakningsförsöken
Utlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
ÅKERTISTEL BIOLOGI OCH ICKE-KEMISK BEKÄMPNING (CANADIAN THISTLE - BIOLOGY AND NON-CHEMICAL CONTROL)
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet ÅKERTISTEL BIOLOGI OCH ICKE-KEMISK BEKÄMPNING (CANADIAN THISTLE - BIOLOGY AND NON-CHEMICAL CONTROL) Författare: Sara Nordenhäll Examinator: Allan Andersson Sveriges
Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)
Bilaga 1 Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1) Innehållsförteckning: sid Resultat för enskilda försök. 2 Tabeller Försöken 28 2 Försöken 29 9 Försöken 21 16 Skördeprodukternas kvalitet. 24
Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling
Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Odlingsåtgärder g för minskat näringsläckage g på kort och lång sikt resultat från fältförsök
Odlingsåtgärder g för minskat näringsläckage g på kort och lång sikt resultat från fältförsök Helena Aronsson med flera Institutionen för mark och miljö Hur långa tidsserier i behövs det? År 1 2 3 4 5
Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005
1 Mellangrödor före sockerbetor Åsa Olsson Robert Olsson Frågeställningar - sockerbetor - Etablering - Biologisk sanering - Jordburna svampar - Betcystnematoder - Kväveeffekter - Skördeeffekt i kommande
trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Enheten för Biogeofysik och vattenvård
Kväveläckage från frilandsodling av trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Institutionen för Mark och miljö, SLU Enheten för Biogeofysik och vattenvård Utlakning av kväve från fältmässig frilandsodling av
Ekologiska demonstrationsodlingar på Lanna försöksstation
Ekologiska demonstrationsodlingar på Lanna försöksstation 1996-2005 Lena Engström, Johan Roland och Rolf Tunared Avdelningen för precisionsodling Teknisk rapport nr 3 Skara 2006 ISSN 1652-2834 0 Innehållsförteckning
Författare Modig P. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Examensarbete - Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi
Bibliografiska uppgifter för Kvickrotens reaktion på klippning och konkurrens i rajgräs- och vitklöverbestånd Författare Modig P. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Examensarbete - Sveriges lantbruksuniversitet,
Gåsanpassad växtodling. Skaraborg Rapport 1_2019 Per Hansson
Gåsanpassad växtodling Skaraborg Rapport 1_2019 Per Hansson Gåsanpassad växtodling Grågåsens skador på lantbruksgrödor kan i många fall bli betydande för lantbrukare i Hornborgasjöns närhet. Målsättningen
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så