Innehåll. Bearbetning och bar mark Växtnäringsförluster Erosion Uteblivna ekosystemtjänster. Kvickrotskontroll i växande gröda
|
|
- Ann-Christin Bengtsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SLU EkoForsk Stiftelsen Lantbruksforskning Kvickrotskontroll i växande gröda Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Innehåll Bakgrund Kvickrot som ogräs Insådda mellangrödor Bearbetning i växande gröda Slutsatser Bearbetning och bar mark Växtnäringsförluster Erosion Uteblivna ekosystemtjänster Bra vallar minskar alla problematiska ogräs i efterföljande grödor utom. Krävs väldigt bra vallar mot kvickrot a = vår kvickrot utan konkurrens Konkurrens minskar mängden rhizom mer än mängden skott c = sen vår/tidig sommar d = sommar Håkansson (2006) e = sen sommar/ höst Håkansson (2006)
2 Principer för mekanisk kvickrotskontroll Grund bearbetning Djup bearbetning Långa rhizomer Korta rhizomer Alternativ strategi. Dra upp rhizomen till ytan och låt sol och frost torka ut dem. Håkansson (2006) Rödsvingel och kvickrot Bergkvist et al. (2010) Weed Research 50, Stiftelsen lantbruksforskning Höstvete, rödsvingel och kvickrot Bergkvist et al. (2010) Weed Research 50, Slutsats Insådda mellangrödor minskar mängden kvickrotsrhizom på hösten även om de inte är speciellt täta Mekanism: Konkurrens om ljus och N? Flerfunktionella understödjande grödor ogräskonkurrens och minskad kväveutlakning Resultat av FältForsk-möte i Linköping 2009 Syfte: Kontroll av kvickrot utan att använda herbicider och utan att orsaka kväveutlakning Kombinationer av strategier för kvickrotsbekämpning inkluderande konkurrens, jordbearbetning och putsning Ett doktorandprojekt: Björn Ringselle SLU EkoForsk * 2 Stiftelsen Lantbruksforskning Fondet for forskningsavgift på landbruksprodukter (FFL)
3 Konkurrens och klippning Mål: Betydelsen av konkurrensmekanism och klippning på hösten De understödjande grödorna minskade inte mängden kvickrotsrhizom rhizom vid skörd av efterföljande gröda Understödjande gröda Kontroll Gräs Klöver Gräs/klöver Klippning Kontroll Vid skörd Vid skörd + 20 dagar efter skörd Tre försöksplatser startade under två år, De understödjande grödorna såddes in i vårsäd och plöjdes ner sent samma ma höst. Effekten utvärderades i vårsäd som såddes påföljande vår.. Ringselle et al. (2015) Weed Research 55, Ringselle et al. (2015) Weed Research 55, Slutsatser Insådda mellangrödor är inte tillräckligt effektiva konkurrenter för att betydelsefull minska mängden kvickrot. Putsning på hösten förbättrar effekten genom att gynna mellangröda relativt kvickroten Behövs något mer för att uppnå tillräcklig kontroll Foto: Erik Ekre Studier i utlakningsförsök vid Lilla Böslid i Halland med kombination av jordbearbetning och understödjande gröda Ytlig hackning mellan raderna precis efter skörd stör kvickrot och fröogräs. Insådd klöver/gräs konkurrerar med ogräsen och minskar utlakningen av N. Aronsson et al. (2015)Nutrient Cycling in Agroecosystems 102, Slutsats Mekanisk bearbetning möjlig utan att orsaka ökad kväveutlakning om kombinerad med växande gröda. Klippträda för att ersätta svartträda Hypotes: genom att skära av kvickrotsrhizomen ökar skott bildningen och den positiva kontrolleffekten av putsning Göran Bergkvist, Lars-Olav Brandsaetter, Kjell Magnevik, Ewa Magnuski, Erik Bertholtz, Björn Ringselle Foto: Erik Ekre
4 Plan spadnings -försök Control. Ingen delning + ingen klippning C20 Kryss-spadning 20 cm + ingen klippning C10 Kryss-spadning 10 cm + ingen klippning M Ingen delning + klippning till 2-3 cm MC20 Kryss-spadning 20 cm + klippning till 2-3 cm MC10 Kryss-spadning 10 cm + klippning till 2-3 cm Gröda = vitklöver sått på våren Manuellt Vertikal rhizomskärare ( Prototype A Kverneland ASA). Control. Ingen delning + ingen klippning C20 Kryss-spadning 20 cm + ingen klippning C10 Kryss-spadning 10 cm + ingen klippning M Ingen delning + klippning till 2-3 cm MC20 Kryss-spadning 20 cm + klippning till 2-3 cm MC10 Kryss-spadning 10 cm + klippning till 2-3 cm Slutsats Rhizomfragmentering ska genomföras tidigt på säsongen. Rhizomfragmentering i växande gröda på försommaren minskar både mängden skott och mängden rhizom sent på hösten. Rhizomfragmentering i växande vitklöver efter skörd av vårkorn hade ingen påvisbar effekt på mängden rhizom sent på hösten. Bergkvist et al., 2017
5 Bearbetning med vertikala diskar EkoForsk, FertilCrop Sen vertikalskärning (ERF) Tidig vertikalskärning (LRF) Fyrfaktoriellt strip-plot (4 rep) Vertikalt. Tidig vertikalskärning (ERF), randigt Gröda: vitklöver (WC), italienskt rajgräs (IR) Horizontellt. Sen vertikalskärning (LRF) horisontell behandling, randigt Klippning (M), skuggat Grid: 10x10 cm, Depth: 10 cm Control Early rhizome fragmentation Late rhizome fragmentation Skottantal m No Early Rhizome Fragmenation (ERF) Before first mowing Before 3rd mowing & LRF Early autumn (August) ERF Shoot DM g m Couch grass White Clover Italian ryegrass Other weeds ERF+LRF Mowing Rhizomens skjutkraft 600 a Rhizom ts g m b b c cd d d d Control ERF LRF M ERF+LRF ERF+M LRF+M ERF+LRF+M Rhizome Shoot biomass FW (g) 20 (g) pieces 20 pieces Rhizom FV (g) 20 bitar Control Control Skottbiomassa ERF ERF (g) LRF efter 2 veckor M ERF+LRF
6 Slutsatser (sammanfattning resultat) Rhizomfragmentering försvagar kvickrot vilket leder till: Mindre rhizom- och skottbiomassa Färre kvickrotsskott Mindre rhizomvikt per cm rhizom Rhizomfragmentering ökar grödans skottbiomassa Speciellt det italienska rajgräsets skottbiomassa Speciellt när den genomförs I växande gröda (LRF) Återstår Testa systemet under realistiska förhållanden, t.ex. i normal vall eller i stråsäd. Utveckla maskinen så att den går lättare ner på djupet Försöksplan (två försök) A: Ingen vertikalskärning B: Vertikalskärning vid tillväxtens början på våren, ca slutet av april (2017) C. Vertikalskärning efter första vallskörden, ca slutet av maj (2017) D: Vertikalskärning vid tillväxtens början på våren och efter första vallskörden (vid samma tidpunkter som i B och C) Kverneland prototyp 2017
7 Kvickrotspublicering (vetenskapligt granskad) Bergkvist, G., Adler, A., Hansson, M. & Weih, M. (2010) Red fescue undersown in winter wheat suppresses Elytrigia repens. Weed Research 50, Aronsson, H., Ringselle, B., Andersson. L. & Bergkvist, G. (2015) Combining mechanical control of couch grass (Elymus repens L.) with reduced tillage in early autumn and cover crops to decrease nitrogen and phosphorus leaching. Nutrient Cycling in Agroecosystems 102, /s Ringselle, B., Bergkvist, G., Aronsson, H. & Andersson. L. (2015). Under-sown cover crops and postharvest mowing as measures to control Elymus repens. Weed Research 55, DOI: /wre Ringselle, B., Bergkvist, G., Aronsson, H. & Andersson. L. (2016) Importance of timing and repetition of stubble cultivation for post-harvest control of Elymus repens. Weed Research 56, DOI: /wre Ringselle, B., Prieto-Ruiz, I., Andersson, L., Aronsson, H., Bergkvist, G. (2017) Elymus repens biomass allocation and acquisition as affected by light and nutrient supply and companion crop competition. Annals of Botany 119, doi.org/ /aob/mcw228 Bergkvist, G., Ringselle, B., Magnuski, E., Mangerud, K. & Brandsaeter, L.O. (2017) Control of Elymus repens by rhizome fragmentation and repeated mowing in a newly established white clover sward. Weed Research 57, DOI: /wre Kolberg, D., Brandsæter, L.O., Bergkvist, G., Solhaug, K.A., Melander, B. & Ringselle, B. Effect of rhizome fragmentation, clover competition, shoot-cutting frequency, and cutting height on quackgrass (Elymus repens). Weed Science (in press) Ringselle, B., Bertholtz, E., Magnuski, E., Brandsæter, L.O., Mangerud, K. & Bergkvist, G. (Submitted). Rhizome fragmentation through vertical cutting discs reduces Elymus repens growth and benefits Italian ryegrass white clover companion crops Tack för uppmärksamheten! och till Björn Ringselle, Lars Olav Brandsaeter m.fl. SLU EkoForsk Stiftelsen Lantbruksforskning OSCAR. EU-FP7 FertilCrop. CORE Organic Plus Funding Bodies, being partners of the FP7 ERA-Net project CORE Organic Plus. Norsk Fondet for forskningsavgift på landbruksprodukter (FFL) Kverneland
Klippträda istället för svartträda
Lägesrapport till SLU EkoForsk mars 2017 Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi, SLU) och Lars-Olov Brandsaeter (NIBIO) Introduktion Kontrollen av
Figur 1. Vertikal rot/rhizom-skärare ( Oscar Prototyp tillverkad av Kverneland ASA.
Delrapport för 201 till SLU EkoForsk Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av kvickrot
Optimal tidpunkt för stubbearbetning och avslagning av gräs/klöver som fånggröda för resurseffektiv kontroll av kvickrot
SLU Ekoforsk Årsrapport 2013 Optimal tidpunkt för stubbearbetning och avslagning av gräs/klöver som fånggröda för resurseffektiv kontroll av kvickrot Lars Andersson och Göran Bergkvist, inst. f. växtproduktionsekologi;
Vem är OSCAR? understödjande grödor i odlingssystemet
Institutionen för växtproduktionsekologi Göran Bergkvist Vem är OSCAR? understödjande grödor i odlingssystemet Inledning Ensidiga växtföljder med ettåriga grödor risker att långsiktigt minska bördigheten.
Klippträda istället för svartträda
Delredovisning till SLU EkoForsk 2014 Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi, SLU) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av
Klippträda istället för svartträda Icke-kemisk kvickrotsbekämpning i växande gröda
Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Klippträda istället för svartträda Icke-kemisk kvickrotsbekämpning i växande gröda Cut fallow as replacement for black fallow Non chemical couch grass
Delredovisning Ogräsregering i ekologisk odling en studie av åkermolke Finansiering: SLU EkoForsk och Formas
Delredovisning 2009 Ogräsregering i ekologisk odling en studie av åkermolke Finansiering: SLU EkoForsk och Formas Projektdeltagare: Anneli Lundkvist (projektansvarig), Saghi Anbari, Henrik Eckersten, Bengt
Effektiv kontroll av kvickrot med minskat näringsläckage en anpassning till Integrerat växtskydd
Slutrapport projnr. H1331 Effektiv kontroll av kvickrot med minskat näringsläckage en anpassning till Integrerat växtskydd Helena ronsson 1), jörn Ringselle ) Lars ndersson ) och Göran ergkvist ) 1) Institutionen
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Marknad och markförbättring Skövde 15 oktober 2014 Ogrässanering Förebyggande metoder: Konkurrens från gröda Växtföljd Jordbearbetning och sådd Dränering
Räkna med vallen i växtföljden
Räkna med vallen i växtföljden av Göran Bergkvist (SLU), Håkan Rosenqvist och Pernilla Tidåker (JTI) Lanna (R4 1103 2). Effekt av vall i växtföljd Foto: Göran Bergkvist Övergripande syfte med projekt Räkna
Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU
Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU Sammanfattning Lär känna fienden! Vilka åtgärder gynnar respektive missgynnar? Öka variationen! Höstsådd/
Ogräsregering i ekologisk odling en studie av åkermolke (Sonchus arvensis L.) Lägesrapport 2007
Ogräsregering i ekologisk odling en studie av åkermolke (Sonchus arvensis L.) Projektansvarig: Anneli Lundkvist, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Box 743, 75 7 Uppsala Mål Lägesrapport 27
Redovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket
Bilaga 1 Åsa Myrbeck 2014-11-07 Jordbearbetning och Hydroteknik, SLU 750 07 Uppsala Redovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket Projekttitel: Inverkan av olika bearbetningstidpunkter
Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel
Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel Helena Aronsson Jian Liu Institutionen för mark och miljö SLU Erik Ekre Växjö 5 december 2012 Lilla Böslid
Forskning för ökad baljväxtodling i Europa
Forskning för ökad baljväxtodling i Europa www.legato-fp7.eu 2014-2017 Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp FoU inom ekologisk produktion Linköping, 17 oktober 2017 Foto:
Fånggrödor för minskad kväveutlakning och mervärden i växtföljden
Fånggrödor för minskad kväveutlakning och mervärden i växtföljden Helena Aronsson Institutionen för mark och miljö SLU Uppsala Sammanfattning av fånggrödestudier som finansierats av SLU, Jordbruksverket,
Reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda
Reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda Resultat från 9 försök anlagda 2000-2004 Bild över försöket på Sörby Gård 2002 Foto: David van Alphen de Veer Av: David van Alphen
Bekämpning av rotogräs. Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se
Bekämpning av rotogräs Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se Kvickrot Elymus repens Stamutlöparna svagast vid 3-4 blad. Ytliga stamutlöpare. Upprepa bearbetning. Figur: Håkansson, 1984
SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
SJV, Skövde, 17 jan 2008 Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 1. Odlingssystemet påverkar jorden - gröda och mark växelverkar 2. Fältförsök
Reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda
Reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda Resultat från 9 försök anlagda 2000-2004 Bild över försöket på Sörby Gård 2002 Foto: David van Alphen de Veer Av: David van Alphen
Odlingsåtgärder g för minskat näringsläckage g på kort och lång sikt resultat från fältförsök
Odlingsåtgärder g för minskat näringsläckage g på kort och lång sikt resultat från fältförsök Helena Aronsson med flera Institutionen för mark och miljö Hur långa tidsserier i behövs det? År 1 2 3 4 5
Jordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling
Jordbruksinformation 1-2019 Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling Se upp för hästhov i ekologisk odling Hästhov (Tussilago farfara) kan bli ett ogräsproblem i ekologisk odling. Tidig blomning och fröspridning
Miljömedvetna och uthålliga odlingssystem - Rotogräs
Miljömedvetna och uthålliga odlingssystem - Rotogräs Foto: Lars-Birger Johansson KSLA, 2008-04-22 Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket adoc@sjv.se Åkertistel Skott/100 m2, medeltal över försöksplatser
Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, januari 2015 Åsa Myrbeck
Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, 15-16 januari 2015 Åsa Myrbeck Syfte Att öka kunskapen om olika jordbearbetningsåtgärders påverkan på mineralkvävedynamiken
Redovisning till SLU Ekoforsk
David Hansson*, Sven-Erik Svensson*, Anders TS Nilsson* och Lars Andersson** 218-3-14 * Inst. för biosystem och teknologi, SLU Alnarp. ** Inst. för växtproduktionsekologi, SLU Ultuna. Redovisning till
Fånggrödor i framtiden. Helena Aronsson Institutionen för mark och miljö SLU, Uppsala
Fånggrödor i framtiden Helena Aronsson Institutionen för mark och miljö SLU, Uppsala Varför välja fånggröda? +..mellangröda, täckgröda, bottengröda, bonusgröda... Minska förluster av kväve och fosfor Miljöstöd
Högre skörder i ekologiska växtföljder Eko kurs, Linköping, 27 februar Margrethe Askegaard Specialkonsulent, Ph.D.
Högre skörder i ekologiska växtföljder Eko kurs, Linköping, 27 februar 2013 Margrethe Askegaard Specialkonsulent, Ph.D. mga@vfl.dk Institut for Agroøkologi Aarhus Universitet 2... Videncentret for Landbrug
Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs?
Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs? Lägesrapport 15 februari 2019 Theo Verwijst, Anneli Lundkvist och Monika Welc Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala. Inledning En stor
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Slamtillförsel på åkermark
Slamtillförsel på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott
Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet
Institutionen för växtproduktionsekologi
Reglering av kvickrot (Elymus repens) och åkertistel (Cirsium arvense) genom konkurrens och avslagning. Håkan Fogelfors Icke kemisk reglering av kvickrot (Elymus repens) och åkertistel (Cirsium arvense),
Författare Modig P. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Examensarbete - Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi
Bibliografiska uppgifter för Kvickrotens reaktion på klippning och konkurrens i rajgräs- och vitklöverbestånd Författare Modig P. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Examensarbete - Sveriges lantbruksuniversitet,
Institutionen för växtproduktionsekologi
Reglering av kvickrot (Elytrigia repens) och åkertistel (Circium arvense) genom konkurrens och avslagning. Håkan Fogelfors Icke kemisk reglering av kvickrot (Elytrigia repens) och åkertistel (Cirsium arvense),
Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon
Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon Helena Aronsson, Institutionen för mark och miljö Vatten i balans, Linköping 18 jan 2018 Olika typer av åtgärder
Sveakonferensen januari 2015
Sveakonferensen 13-14 januari 2015 Etableringstekniker i ekologiska klöver- och gräsfröodlingar Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Per Ståhl 2 Bo Cristianson 3 Lars Andersson 4 Lars Eric Anderson 1 HS Konsult
Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi Innehåll Växtföljdernas förändring över tiden Förfruktseffekter Höstvetets avkastning
Tips på VPE-föredrag 2014 2014-06-03 Nilla Nilsdotter-Linde
Tips på VPE-föredrag 2014 2014-06-03 Förslag på föredragstitel Projekttitel Ansvarig Finansiär Fusarium och mykotoxiner pågående forskning - Fusarium langsethiae gäckande mykotoxinproducenter som inte
Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.
Mekanisk ogräsbekämpning Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster Mekanisk ogräsbekämpning Åtgärder i växande gröda Radhackning Ogräsharvning Övriga åtgärder Åtgärder före sådd Stubbearbetning, plöjning
BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16
BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16 David Hansson & Sven Erik Svensson Inst. för biosystem och teknologi SLU Alnarp Miniträda och sommarmellangröda
SAFEPEAS Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk
Slutrapport 131219 till SLU EkoForsk för projektet SAFEPEAS Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk Projektdeltagare: Kerstin Berglund (projektledare, markfysik) Inst f mark och miljö,
Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017
Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper växter bra och oljerättika mindre bra resultat från växtföljden på Norra Åsum Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping
Publikationslista för Lena Engström
Publikationslista för Lena Engström Publicerade vetenskapliga artiklar Engström, L., Stenberg, M., Wallenhammar, A.C., Gruvaeus, I., Ståhl, P. (2013). Organic winter oilseed rape response to N fertilisation
Kamp mot tramp. Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3
Kamp mot tramp Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3 1 Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Inst. för växtproduktionsekologi 2 JTI Institutet för jordbruks- och
Reducerad jordbearbetning, L Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne
Reducerad jordbearbetning, L2-4048 Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne L2-4048 Försök med reducerad jordbearbetning Start: 2004 Försöksplatser: Sandby
Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem
Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem Eva Salomon, RISE Nilla Nilsdotter-Linde, SLU, VPE Eva Spörndly, SLU, HUV Research Institutes of Sweden Finansiär: SLF
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID. Utlakningsförsök i Halland. Resultat från Mellby och Lilla Böslid
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utlakningsförsök i Halland Resultat från Mellby och Lilla Böslid 25-215 Maria Henriksson, Sara Bergström Nilsson, Helena Aronsson och Erik Ekre 216 Förord Utlakningsförsöken
Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning
Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning Magnus Halling Kurs Greppa näringen Rådde 217519 Harvets system Perennial ryegrass harvest systems growing periods Number of days from 2th April 2 4 6 8 1
Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas Finansierat av Vretafonden (SLF, Region Öst) Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland,
En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern
En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern Olika möjligheter Helsädesensilage (vete-korn-havre) Ensilage av ärt, åkerböna,
Höstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 2006
Höstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 26 Projektansvarig: Göran Bergkvist, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU. Tfn 18-67291, 7-3443462, e-post: goran.bergkvist@vpe.slu.se Sammanfattning
Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Linköping 2011-01-27 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Delprojekt för att jämföra olika radavstånd i en växtföljd Sammanfattning I ett fastliggande försök har odling
Gräsogräs biologi och förebyggande åtgärder. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU
Gräsogräs biologi och förebyggande åtgärder Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU Groningsegenskaper och fröbank Art Uppkomst Ljuskrav Groningsvila Fröbank Renkavle Höst (+vår) Ja, delvis
Försöksåret 2012/2013
Försöksåret 2012/2013 Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus Antal försök i södra jordbruksdistriktet 1994 till 2013 1 Försöksåret 2013 Mars var kallt
Projektet Utvärdering av tistelskärare, genomförs som projekt vid SLU, och är finansierat av SLU EkoForsk
Fältvandring - Tistelbekämpning i Sala Kan ny teknik underlätta kontrollen av tistlar i ekologisk odling? Hos Tomas Svensson finns två försök med tistelreglering m.h.a. ogrässkäraren. Det är en ny maskin
Rotogräsens När Var Hur En guide till icke-kemisk bekämpning av perenna ogräs
Rotogräsens När Var Hur En guide till icke-kemisk bekämpning av perenna ogräs Lars Andersson & Karin Ullvén Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Förord För att nå en hållbar ekologisk produktion
Radhackning i robusta odlingssystem
Radhackning i robusta odlingssystem Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Projekt med 50 cm radavstånd 2012-2014 Två försöksserier: raduppbyggnad och tistelbekämpning 12 försök i vårvete, 8 försök
Slamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning
Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Innehållsförteckning Bakgrund 1 Fakta 2 Frågeställning 3 Metod 3 Resultat 4 Slutsatser och diskussion 4 Bakgrund Vara-Bjertorp GK är belägen mitt på Västgötaslätten.
Delredovisning 2009 av projektet Utvärdering av tistelskärare, finansierat av SLU EkoForsk
Delredovisning 2009 av projektet Utvärdering av tistelskärare, finansierat av SLU EkoForsk Projektdeltagare: Anneli Lundkvist (projektansvarig), och Theo Verwijst, Institutionen för växtproduktionsekologi,
Åtgärder mot kvickrot i ekologisk produktion
Åtgärder mot kvickrot i ekologisk produktion Jordbruksinformation 16 2016 1 Åtgärder mot kvickrot i ekologisk produktion Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Sammanfattning Kvickroten är en kväveälskare
Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion. Råd i praktiken
Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion Råd i praktiken Jordbruksinformation 11 2008 Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion Text: Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket Omslagsfoto:
Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet
Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor
Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor -Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer [Micronutrients in Cereal Crops Impact of Nutrient Management and Soil Properties] Doktorsavhandling 2016:51, SLU Karin
Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013
Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013 Forskning om ekologisk produktion Alnarp 6 mars 2013 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, SLU maria.wivstad@slu.se *
Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?
Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Partnerskap Alnarp 2014-06-03, innovativa lösningar
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så
Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter
Sommarmellangrödor - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter Sven-Erik Svensson och David Hansson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Sommarmellangrödor efter konservärt på St. Markie
Officiella provningsplatser vallsorter från 2013
Sortprovning i olika vallarter Växjö möte den 4 december 2014 Magnus Halling, SLU, Uppsala Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Hedemora a Uppsala Fast basplats Extra basplats Rådde, HS Tenhult
Höstrapsodling i en bädd av vitklöver
Höstrapsodling i en bädd av vitklöver Projektansvarig: Göran Bergkvist, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU. Tfn: 018-67 29 10, 070-344 34 62, e-post: goran.bergkvist@slu.se Foto: Höstraps i
Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind
Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare Mats Höglind Hjälpsådd Insådd av nytt vallfrö i befintlig vall Plöjningsfri kompletteringssådd Foto: Geir Paulsen og Mats Höglind 2 Varför hjälpsådd/direktsådd?
R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur
Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet
FÄRSKA OCH ENSILERADE GRÖDOR
FÄRSKA OCH ENSILERADE GRÖDOR Maj 2017 Research Institutes of Sweden Ett projekt finansierat av Bakgrund Färska grödor har lägre produktionskostnad eftersom lagringskostnader och lagringsförluster kan undvikas.
Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir?
215 4 22 Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir? Henrik Eckersten Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala g m -2 år -1 7 6 5 Det är lätt, om vi
Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära
Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan
Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) Förslag på förändringar och åtgärder Låt inte vallarna ligga mer än tre år Öka utsädesmängden för
Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd
Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd SLU EkoForsk 2002 Projektansvarig: Ullalena Boström, EVP, SLU. E-post: Ullalena Bostrom@vpe.slu.se Bakgrund Trots att vårsådd stråsäd ofta är relativt konkurrenskraftig
Gräsogräs biologi och förebyggande åtgärder. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU
Gräsogräs biologi och förebyggande åtgärder Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU Sammanfattning Lär känna fienden! Vilka åtgärder gynnar respektive missgynnar? Öka variationen! Höstsådd/
Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?
Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha
Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter
Institutionen för mark och miljö Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter Sofia Delin, SLU Skara Resultat från projekt finansierade av SLF, Jordbruksverket, Ekoforsk, Formas m.m. Kväveeffekt av
Vad provas och hur? Vad provas inte?
Vad provas och hur? Vad provas inte? Björn Andersson, FältForsk, SLU Värdeprovning av jordbruksväxter Provning för intagning på svensk sortlista, s.k. VCU-provning (Value for Cultivation and Use). Försöken
Slamspridning på Åkermark
Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp
Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?
Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage
Seminar: Tiltak mot flerårige ugras i økologisk og integrert produksjon Sarpsborg 8. februar 2011, Norge
Seminar: Tiltak mot flerårige ugras i økologisk og integrert produksjon Sarpsborg 8. februar 2011, Norge Åkermolke och Åkertistel Erfarenheter från tistelskäraren, jordbearbetning och växtföljder Anneli
Slamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Ny radhackningsteknik för ogräsbekämpning i spannmål, del 2
Ny radhackningsteknik för ogräsbekämpning i spannmål, del 2 Slutkonferens 5-6 december 2018 Tomas Johansson Mikael Gilbertsson Per-Anders Algerbo Anders TS Nilsson Anneli Lundkvist Theo Verwijst Bakgrund
Publicering inom projektet Utlakningsförsök för långsiktig kontroll av odlingssystem med vintergrön mark
Bilaga 3 Publicering inom projektet Utlakningsförsök för långsiktig kontroll av odlingssystem med vintergrön mark Resultaten har fortlöpande publicerats i olika sammanhang under åren. Gjorda publiceringar
Ogräsharvning. Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket, Linköping Foto: Peter Oddskaer. Foto: Anders Riis
Ogräsharvning Foto: Anders Riis Foto: Peter Oddskaer Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket, Linköping 20101207 Ogräsharvning har ingen effekt mot rotogräs Foto: Lars-Birger Johansson Foto: A-M Dock
Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar
Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar Hushålllningsällskapet/ HS Konsult AB Örebro Greppa Näringen Linköping 21 november 2013 Disposition Genomgång av sjukdomar och symtom
Mellangrödor före sockerbetor 2000
Mellangrödor före sockerbetor 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk
Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad
Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Publicerat 215-1-3 Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. Finansierat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin via Anders Elofssons
Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Försök med radhackningsteknik och radavstånd Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB per.stahl@hush.se Försök med radhackning 2006-2010 Fastliggande försök med tre radavstånd Följer gårdens
Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda i Skåne och Animaliebältet under 2008 redovisas här (tabell 1 3).
Årets ogräsförsök i spannmål och majs Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53
Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök
Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök Nils-Ove Bertholdsson Inst. f. Växtförädling SLU, Alrp Weeds biomass (rel) Sbb tillväxt och ogräskonkurrens i korn Övre figuren: sambandet mellan
Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist
Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd Ingela Löfquist 0708-94 53 51 ingela.lofquist@hush.se I torkans fotspår. Bakgrund Höga temperaturer och ingen nederbörd gav betes- och foderbrist. Vilka
Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket
Ogräsharvning - danska erfarenheter Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Ogräsharvning i höstvete Ogräsharvning på hösten Ogräsharvning i korn och annan
Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne
Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Biologi: Gror framförallt på hösten Ljusgroende Groningsvila varierar från år till år Fröbank