Miljömedvetna och uthålliga odlingssystem - Rotogräs
|
|
|
- Ingvar Hermansson
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Miljömedvetna och uthålliga odlingssystem - Rotogräs Foto: Lars-Birger Johansson KSLA, Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket [email protected]
2 Åkertistel Skott/100 m2, medeltal över försöksplatser och år Led A 15 5 B 3 1 C D E Figur: Fredrik Stendahl
3 Åkermolke Skott/100 m2, medeltal över försöksplatser och år Led A 20 0 B 3 0 C 5 13 D 7 4 E 26 9 Figur: Fredrik Stendahl
4 Kvickrot Skott/100 m2, medeltal över försöksplatser och år Led A B C D E Figur: Fredrik Stendahl
5 Foto: Katarina Holstmark Förekomsten av åkertistel och åkermolke har minskat, medan förekomsten av kvickrot har ökat under det tredje växtföljdsomloppet
6 Foto: Katarina Holstmark Varför har förekomsten av åkertistel och åkermolke minskat? * Minskad odling av trindsäd i renbestånd * Övergång från odling av ärter till mogen skörd till odling av ärter till grönfoder * Noggrann ogräsbekämpning i sockerbetsgrödan * Vall
7 Skott/100 m2, i olika grödor medeltal över försöksplatser och år Gröda Kvickrot Åkertistel Åkermolke Vall Höstsäd Sockerbetor Trindsäd i samodling Trindsäd i renbestånd Potatis
8 Varför har förekomsten av kvickrot ökat? * Få tillfällen till mekanisk bearbetning * Milda vintrar * Konkurrenssvaga grödor * Ogräsharvning som skadar grödan
9 Vad kan vi göra åt kvickroten? 1. Ogräsharva måttligt och inte för sent 2. Så in vallfrö samtidigt som skyddssäden 3. Jordbearbetning, hackgrödor 4. Konkurrenskraftig gröda
10 1. Ogräsharva måttligt Ogräsharvning har bara effekt på fröplantor Ingen effekt på rotskott från fleråriga rotogräs Figur: Fredrik Stendahl
11 2. Så in vallfrö samtidigt som skyddssäden Sen sådd av vallfröet ökar risk för luckig valletablering. Efter skörd av skyddsgrödan kommer ogräs att etablera sig i dessa luckor. Arter som gynnas: Baldersbrå, skräppa, maskros, kvickrot, åkertistel, åkermolke Foto: Torbjörn Pettersson
12 3. Jordbearbetning, hackgrödor De höstar som växtföljden medger jordbearbetning: * Stubbearbeta så snart som möjligt efter skörd * Upprepa i 3-4-bladsstadiet * Plöj jämnt, om möjligt på våren Sockerbetor, plantlök, morot, potatis, raps
13 * Konkurrenskraftig gröda Vall Råg Hampa? * Bra etableringsförhållanden (dränering, markstruktur) * Omväxlande växtföljd * God växtnäringstillgång är avgörande för resultatet
14 Foto: Magnus Sandström
15 Foto: Magnus Sandström
16 oto: Magnus Sandström
17 Foto: Magnus Sandström
18 Kommande växtföljder Bollerup Risk för uppslag av åkertistel C D E Sockerbetor Hampa (?) Sockerbetor Blålup/havre Blålupin Blålupin Rågvete Spelt Havre ins Ärt/havre ins Havre ins Vitklöverfrö Vall Vall Vårvete ins Vall Vårvete Vall = risk för uppförökning av åkertistel
19 Kommande växtföljder Bollerup Jordbearbetning, radhackning och avslagning C D E R Sockerbetor Hampa Sockerbetor R Blålup/havre Blålupin Blålupin Rågvete Spelt Havre ins Ärt/havre ins Havre ins Vitklöverfrö A Vall A Vall A Vårvete ins Vall A* Vårvete Vall A = jordbearbetning R= Radhackning A= Avslagning A*=avslagning i andraårsvall
20 Kommande växtföljder Önnestad Grödans konkurrenskraft mot åkertistel C D E Morötter Sockerbetor Morötter Korn Havre/ärt rg Havre/vicker Plantlök Potatis Plantlök Vårvete ins Korn ins Korn Vall Vall Råg ins Vall Vall Rödkl.frö = risk för uppförökning av åkertistel
21 Kommande växtföljder Önnestad Jordbearbetning, radhackning och avslagning C D E R Morötter Sockerbetor Morötter Korn Havre/ärt rg Havre/vicker Plantlök Potatis Plantlök R R R R A R Vårvete ins Korn ins Korn Vall A Vall A Råg ins A* Vall Vall Rödkl.frö A* A = jordbearbetning R= Radhackning A= Avslagning A*=avslagning i andraårsvall
22 Några referenser Dock Gustavsson. A., Growth and regenerative capacity of plants of Cirsium arvense. Weed Research, 37, Graglia E, Melander B & Jensen, R K, Mechanical and cultural strategies to control Cirsium arvense in organic arable cropping systems. Weed Research, 46, Gundersen H, Rasmussen J & Nörremark M (2006). Tolerance of cereals to post-emergence weed harrowing. In: Third International Conference on Non- Chemical Crop Protection Methods, Lille, France, Lundkvist, A., Salomonsson, L., Karlsson, L. & Dock Gustavsson, A., Effects of organic farming on weed flora composition in a long term perspective. Europ. J. Agronomy 28, Odderskaer P, Topping C, Bruus Petersen M, Rasmussen R, Dalgaard T & Erlandsen M (2006). Ukrudtsstriglingens effekter på dyr, planter og ressourceforbrug. Bekaempelsemiddelforskning fra Miljöstyrelsen Nr. 105 Pekrun C & Claupein W, The implication of stubble tillage for weed population dynamics in organic farming. Weed Research, 46,
Bekämpning av rotogräs. Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson [email protected]
Bekämpning av rotogräs Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson [email protected] Kvickrot Elymus repens Stamutlöparna svagast vid 3-4 blad. Ytliga stamutlöpare. Upprepa bearbetning. Figur: Håkansson, 1984
Ogräsharvning. Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket, Linköping Foto: Peter Oddskaer. Foto: Anders Riis
Ogräsharvning Foto: Anders Riis Foto: Peter Oddskaer Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket, Linköping 20101207 Ogräsharvning har ingen effekt mot rotogräs Foto: Lars-Birger Johansson Foto: A-M Dock
Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion. Råd i praktiken
Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion Råd i praktiken Jordbruksinformation 11 2008 Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion Text: Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket Omslagsfoto:
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Utlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott
Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet
Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Slutrapport Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland, projektledare Ann-Marie Dock-Gustavsson, Jordbruksverket Finansierat av Jordbruksverket Linköping
Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl
Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning
Ogräsbekämpning i ekologiskt lantbruk
Anders Heimer Ogräsbekämpning i ekologiskt lantbruk möjligheter och begränsningar Centrum för uthålligt lantbruk Text: Anders Heimer Utgivare: Centrum för uthålligt lantbruk, SLU Antal sidor: 88 Tryck:
Integrerad växtodling på Logården
Integrerad växtodling på Logården 1992-2004 HS Skaraborg rapport nr 1/05 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Integrerad odling Med integrerad odling menas
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Marknad och markförbättring Skövde 15 oktober 2014 Ogrässanering Förebyggande metoder: Konkurrens från gröda Växtföljd Jordbearbetning och sådd Dränering
Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans
Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt
Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs?
Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs? Lägesrapport 15 februari 2019 Theo Verwijst, Anneli Lundkvist och Monika Welc Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala. Inledning En stor
Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis
Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad [email protected] 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
- info nr 4 2010. Så har vi lagt 2010 bakom oss.
- info nr 4 2010 Så har vi lagt 2010 bakom oss. Ett bra år för några och ett mindre bra för några. Den reducerade jordbearbetningen har börjat synas i Sverige. Många lantbrukare har arbetat reducerat i
Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall
JO 14 SM 1501 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2014 Cereals, dried pulses, oilseed
Omställning. av Åsa Rölin
LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk
Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar
Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall
JO 14 SM 1401 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2013 Cereals, dried pulses, oilseed
Borgeby Fältdagar blir allt större
Borgeby Fältdagar blir allt större Av Annika Bergqvist Två dagar späckade med högt kunskapsutbyte, demonstrationer och visningar inom det senaste i växtodling och i maskinteknik. Det erbjuder Borgeby Fältdagar
Ogräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling
Ekologisk odling av grönsaker på friland Ogräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling Foto: Johan Ascard Jordbruksinformation 21 2003 Ogräsarternas biologiska egenskaper Text: Anne-Marie Dock Gustavsson,
Ett hållbart jordbruk en fråga om värderingar
Ett hållbart jordbruk en fråga om värderingar Inspel av Christel Cederberg vid seminarie Femtio nyanser av grönt vid KSLA 7 juni 2016 Detta inspel påverkas (bl a) av.. Att jag älskar den svenska landsbygden
Sveriges lantbruksuniversitet
Sveriges lantbruksuniversitet Ogräsbekämpning vid tidig etablering av radodlade grönsaker i ekologisk odling - Resultat från verksamhetsåret 212 David Hansson, Sven-Erik Svensson och Elisabeth Ögren Fakulteten
SAM grödkod och gröda Gröda i Näsgård Mark Fälttyp. 1 Korn (höst) Höstkorn Åkermark. 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Åkermark Vårkorn, foder m insådd
Gröda i Näsgård Mark som ger bestämd SAM grödkod 2014 SAM grödkod och gröda Gröda i Näsgård Mark Fälttyp 1 Korn (höst) Höstkorn Höstkorn, helsäd foder Höstkorn, malt Höstkorn, utsäde 2 Korn (vår) Vårkorn,
EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND. Ogräsreglering. av Johan Ascard
EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND Ogräsreglering av Johan Ascard Förord Denna skrift är en uppdaterad och utökad version av ett häfte med titeln Ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling från 2003. I
Ekologisk odling av grönsaker på friland. Växtföljd
Ekologisk odling av grönsaker på friland Växtföljd Växtföljd Text och foto: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Värmland Växtföljden är ett viktigt redskap för växtnäringsförsörjning, ogräsreglering och
Omläggning till ekologisk grönsaksodling
Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text
Nya ogräsbekämpningsmetoder i ekologisk fruktodling
David Hansson, Ibrahim Tahir* & Sven-Erik Svensson 29-2-13 Jordbruk - odlingssystem, teknik och produktkvalitet, SLU Alnarp * Växtförädling och Bioteknik, SLU Alnarp Resultatredovisning till SLU EkoForsk
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
for a new plant species
Filters to pass Historical filter Physiological filter Biotic filter for a new plant species Lamberts et al. 1998 1 Filters to pass Historical filter Physiological filter Biotic filter Agricultural filter
Kan mjölkkor äta bara grovfoder?
Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat
Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling
Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling David Hansson, Sven-Erik Svensson och Sven Axel Svensson Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Område Jordbruk - odlingssystem,
Institutionen för växtproduktionsekologi
Reglering av kvickrot (Elymus repens) och åkertistel (Cirsium arvense) genom konkurrens och avslagning. Håkan Fogelfors Icke kemisk reglering av kvickrot (Elymus repens) och åkertistel (Cirsium arvense),
Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre
Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 [email protected] Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi Innehåll Växtföljdernas förändring över tiden Förfruktseffekter Höstvetets avkastning
Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket
Ogräsharvning - danska erfarenheter Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket [email protected] Program Ogräsharvning i höstvete Ogräsharvning på hösten Ogräsharvning i korn och annan
Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus
Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen Agr. Anna Bjuréus Utmaningar i växtodlingen Klimatförändringar Mer regn höst-vår Skyfall oftare Färre år med tjäle Eftersatt dränering Täckdikning
Sveriges lantbruksuniversitet
Version 215-1-13 Sveriges lantbruksuniversitet Foto David Hansson Integrerad ogräsbekämpning i lök 214 David Hansson* och Anna-Mia Björkholm** *Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap.
Teknik för etablering av vall
Teknik för etablering av vall HS Skaraborg rapport nr 3/10 Sofia Kämpe Stella Andermo 1 Vikten av en väletablerad vall HIR Skaraborg vill sprida kunskap om teknikens betydelse för resultatet vid en valletablering.
Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008
Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Bibliografiska uppgifter för Kålfluga - ett viktigt skadedjur i höstraps? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Nilsson C.
VÄXTSKYDDSMEDEL Glyfosat och fästmedel. VÄXTSKYDDSMEDEL Ogräsmedel för spannmål och vallar. Dassoil-fästmedel. Classic Premium SX. Ariane S.
VÄXTSKYDDSMEDEL Glyfosat och fästmedel Ranger 360 En basglyfosat av god kvalitet för bekämpning av ogräs. Tillverkad av Monsanto. Begränsad användning på grundvattenområde. För bekämpning av kvickrot:
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken
Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr
Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk
Jordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling
Jordbruksinformation 1-2019 Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling Se upp för hästhov i ekologisk odling Hästhov (Tussilago farfara) kan bli ett ogräsproblem i ekologisk odling. Tidig blomning och fröspridning
Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014
Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Dessa rekommendationer syftar till
Gröngödslingen ska vara från vår till vår, för att luckra jorden på djupet och lösa upp svårtillgängliga näringsämnen och svårlöslig näring.
Bonden bygger upp jordfruktbarheten genom den återkommande vallen. I köksväxtodlingen använder vi oss av gröngödsling, som återkommer vart tredje eller fjärde år. Gröngödslingen ska vara från vår till
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för
DOM 2016-01-20 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT 060101 DOM 2016-01-20 Stockholm Mål nr M 4614-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts mark- och miljödomstolen, dom 2015-04-28 i mål M 1398-15, se bilaga KLAGANDE Åhus Grönt AB MOTPART
Åtgärder som gynnar fåglar i slättlandskapet. Rapphönsprojektet. Annelie Jönsson, Lunds Universitet Högestad 2012-09-27
Åtgärder som gynnar fåglar i slättlandskapet Rapphönsprojektet Annelie Jönsson, Lunds Universitet Högestad 2012-09-27 Finns olika sätt att förbättra/öka mängden mer eller mindre naturliga habitat och mängden
Lantbrukets effekter på Åland 2014
8.9.2015/LB Lantbrukets effekter på Åland 2014 Primärnäringarna och livsmedelsindustrin Ca 880 sysselsatta (tills. med indirekt sysselsättning, ca 1 335) Total omsättning, 186,0 miljoner euro Livsmedelsindustrin
Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge
Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Titel: Utgiven av: Författare: Copyright: Arealbaserade
Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009
Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 29 Syftet Det vi i försöksuppläggningen påbörjade med i 28, fortsatte i 29. Upplägget
Praktisk provning av Ekoskär och släckt kalk
Praktisk provning av Ekoskär och släckt kalk Årsrapport 2005 SBU projektkod 2005-1-2-929 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i
Klippträda istället för svartträda
Delredovisning till SLU EkoForsk 2014 Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi, SLU) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av
Så blir hampa ett effektivt bränsle
Så blir hampa ett effektivt bränsle Michael Finell SLU, Biomassateknologi & Kemi Umeå 1 Finansiär Detta projekt Produktion och karakterisering av hampa som råvara för fasta biobränslen är finansierat av
Lärarhandledning lågstadiet
Lärarhandledning lågstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att
Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås
Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.
Alternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning
Alternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning Erland Liljeroth/Anders TS Nilsson, SLU Lilla Böslid 5 november 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi
Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp
Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag
Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk odling Obs! Förkortad version!
Artur Granstedt Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet Skilleby gård, 153 91 Järna Tel 08 551 57702 Järna 2003-08-10 Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk
OGRÄSET. En paviljong i parken. Lunds Konst/Designskola 2014 OGRÄSET. ARKITEKTURPROJEKT 2014 LUNDS KONST/DESIGNSKOLA. Alexandra Nylander
OGRÄSET En paviljong i parken Lunds Konst/Designskola 2014 Alexandra Nylander PROJEKTBESKRIVNING Arkitekturprojektet går ut på att studera och formge en mindre paviljong där du tar hänsyn till estetik,
L144964 SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vatten-
L144964 SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vattensamlingar. Efter uppkomst i lantbruksgrödor avsedda för produktion av livsmedel eller foder dock endast:
Ekologisk produktion
Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade
Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet
Tillstånd upplysning Johan Axelman Delgivningskvitto LRF 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet 1 Beslut bifall Kemikalieinspektionen bifaller ansökan om dispens från
Hur vill du leva ditt liv efter 65? DIN PENSION VAL OCH MÖJLIGHETER
Hur vill du leva ditt liv efter 65? DIN PENSION VAL OCH MÖJLIGHETER Delpension vid 6 eller mer pengar i plånboken vid 65? Som medarbetare finns det en möjlighet som vi fack och arbetsgivare vill försäkra
Försöksplaner startade 1995 eller senare
10:40 måndag, november 01, 2010 1 1 OSD3-924 N-gödsling till Timotejfrövall 1998 2 H-0072A Kvävekomplettering i potatis samt mätn. m kalksalpeterm. 2000 3 L3-0093-2 N-EFFEKT AV PROCESSAD GÖDSEL 1995 4
Skriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna i var sin ask.
RYGG Koppla ihop - Samarbetsövning Ett exempel på kort Förberedelser: Skriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna
Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år
PROGNOS FÖR LÖKBLADMÖGEL PÅ ÖLAND 1999 AV ANN-SOFI FORSBERG,PROVEGETA-VÄXTSKYDDSRÅDGIVNING,SMÅSKOLEVÄGEN 38, 224 67 LUND Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år Arbetet med att behovsanpassa bekämpningen
Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.
Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt
Sammanställning av intervjuer med rådgivare
Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland
Resistensförädling i stort och smått
Resistensförädling i stort och smått Exempel på resistensförädling i kommersiell förädling av olika grödor Växtförädling / Resistensförädling vad är det? Skapa variation Göra urval 2 10 november 2011 Växjö
