Lärarhandledning lågstadiet

Transkript

1 Lärarhandledning lågstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att arbeta mer med Tycho Brahe, vetenskapen, tron och tiden i förbindelse med ert besök på Ven. Materialet innehåller både en introduktion till hur man kan se på renässansen som period, samt tre olika teman; tro, vetenskap och vardagsliv. Därutöver rymmer materialet också några olika fördjupningsfrågor som förhoppningsvis kan sätta igång elevernas tankar. Vi har också valt att hänvisa till olika källor, som vi menar kan vara bra att använda sig av i arbetet före eller efter besöket, om detta önskas. Ert besök på Tycho Brahe-museet kan kopplas till en rad olika ämnen och nivåer. Besöket kan t.ex. göras i förbindelse med SO, danska/svenska, matematik, NO, olika temaveckor samt tvärvetenskapliga projekt i skolan. Likaså har våra skolprogram tre olika inriktningar som ni kan välja mellan, allt efter vad som passar in i resten av er undervisning. Information om våra skolprogram finner ni på vår hemsida ( Vi hoppas att denna handledning ger oss alla en bättre möjlighet att på ett djupare och mer nyanserat plan kunna gå på djupet i Tycho Brahe och hans vetenskap. Varmt välkomna!

2 Vad var renässansen? Renässansen var en tidsperiod som låg efter medeltiden, och man säger att den i Norden startar omkring 1500 och slutar under senare delen av 1600-talet. Medeltiden, som låg innan renässansen, såg man länge på som en slags mellantid den mellantid man menade låg mellan antiken och renässansen, där man menade att människan blev klok igen. Målet för vetenskapsmän under renässansen var inte bara att uppfinna eller upptäcka nya saker, men också att få tillbaka vetenskapen dit man menade att den var i början. Man menade att ju närmre man kom den tidspunkt då Gud skapade universum, ju bättre kunde man förstå Guds idéer för hur världen ser ut. Hur vi tänker oss att historien har varit, hänger ihop med vilka historier vi berättar. Tycho Brahe var en vetenskapsman som levde i Skåne under renässansen. Under denna tid var Skåne en del av Danmark och Tycho Brahe var därför dansk. Han är en av de vetenskapsmän som vi idag menar är viktig för vad vi tycker är vetenskap. Anledningen till detta var hans sätt att arbeta på det var helt nytt för hans tid. Hur tror ni att vår tid kommer att se ut i framtidens ögon? Skulle du berätta samma om nutiden som ett barn från en annan del av världen? Vad är historia? Är historia viktigt? Varför/varför inte?

3 Vad är tro? År 1536 skedde reformtionen i Danmark. Reformationen var en oenighet inom kyrkan, som handlade (och fortfarande handlar) om hur man ska tro på Gud. Det är de som arbetar i kyrkan som är oeniga; har Gud bara med den enkla människan att göra eller handlar det också om kyrkan och påven? Det var den tyska munken Martin Luther som kom med de nya tankarna, som till slut gjorde att kyrkan delades i ytterligare flera delar. Så är kyrkan fortfarande idag. I Nordeuropa är de flesta kristna protestanter och på andra platser är många katoliker (eller ortodoxa). Före reformationen var även kristna i Norden katoliker. Under renässansen trodde de flesta att Gud hade skapat universum och att det därför måste vara perfekt lika perfekt som Gud själv. Man menade att Gud hade skapat världen perfekt, men detta gick i sönder när Eva och Adam åt från det förbjudna trädet i Paradisets trädgård (Edens lustgård). Man menade att man kunde se Guds klokhet i naturen och denna klokhet blev tydlig genom matematiken. De matematiska mönstren gör universum lättare att förstå för människor, tänkte många. Guds två böcker Bibeln och naturen blev sedda som två viktiga platser där man kunde lära sig om universum. Vetenskapsmännen såg på, och undersökte, naturen för att kunna bevisa att Gud finns. Under renässansen trodde de flesta på Gud även vetenskapsmännen. När man tror att Gud har skapat världen, handlar vetenskap också om tro. Idag menar många att vetenskap inte är riktig om man blandar den med frågor om tro, men under renässansen var tro också en av anledningarna till att man överhuvudtaget sysslade med vetenskap. Det finns fortfarande många vetenskapsmän som tror att universum är skapat av en större kraft. Vad är tro? Hur tror du? Varför tror du att människor tror? Tror du att allting är skapat av en gud (eller flera slags gudar)?

4 Vad är vetenskap? Idag tänker vi på tiden som att människan hela tiden blir klokare och bättre. Under renässansen var detta omvänt. Då såg man på historien om världen som att den var i ett evigt förfall. De såg bland annat tillbaka mycket på det gamla, antika, Grekland och menade att sanningen om världen stod i de äldsta böckerna. Man skulle alltså bland annat läsa böckerna från det gamla Grekland om man ville veta hur universum ser ut. Tycho Brahe lade ner mycket tid på att undersöka var stjärnorna står på himlen, men han ville också ta reda på hur och på vilket sätt stjärnorna betydde något för människors liv. Det första heter astronomi och det andra heter astrologi. Än idag kan man läsa sitt astrologiska horoskop i bland annat tidningar och på Internet. Med astrologin tänkte man sig att man kunde se in i framtiden. Tanken var att det från Gud och änglarna, genom stjärnor och planeter, kom god och ibland även dålig energi till människor, djur och plantor. En annan anledning till att man ägnade sig åt att studera hur planeterna rörde sig var att man var osäker på om det är jorden eller solen som är i mitten av universum. Om man mätte stjärnor och planeter kanske kunde man ta reda på det. De flesta trodde på Tycho Brahes tid att det var jorden som var centrum av universum. Inte så många år efter att Tycho dog, gick många över till att mena att solen är centrum. Idag vet vi att det finns mer än ett centrum i universum, men att vår sol är centrum för vår samling av planeter. Det är detta vi kallar vårt solsystem. Vad som anses vara riktig vetenskap förändras och ser olika ut i olika tider. Idag menar de flesta till exempel att astrologi inte är en vetenskap, men astronomi ses fortfarande som något en vetenskapsman kan arbeta med. Vad tycker du att en vetenskapsman är? Varför undersöker människan världen? Tycker du att vi behöver vetenskap?

5 Hur var vardagslivet? Under renässansen var de människor som levde i Danmark (och i Sverige) uppdelade på ett annat sätt än idag. Samhället var uppdelat i så kallade stånd. I toppen levde kungen, drottningen och adeln. I botten levde bönderna. Kungen, drottningen och adeln var dem med pengar, makt och jord. Men adeln hade också plikter; till gengäld för de pengar och den jord som kungen eller drottningen gav dem, skulle de hjälpa till att styra landet. Kungen och drottningen tog för givet att de skulle försvara dem och landet till och med i krig, om nödvändigt. Kungen och drottningen gav de viktigaste personerna från adeln en bit jord som de kunde styra över. Detta kallades en förläning. Om man kom från olika stånd, var det sällan som man hade med varandra att göra. Om man var född som bonde, var det nästan omöjligt att vara vän med en från adeln. Man blev född till en bestämd plats i samhället, oavsett om man vill det eller inte. Maten var också väldigt annorlunda än idag. Bland annat är våra möjligheter för att spara eller konservera mat helt annorlunda. Under renässansen hade man varken elektricitet eller kylskåp, och därför skulle all mat saltas, rökas, torkas eller på något annat sätt tillberedas så att det inte blev för gammalt. I de stora städernas brunnar var vattnet ofta dåligt, så istället gjorde man öl utav vattnet. När man gör öl så kokar man vattnet, vilket i sin tur gör att bakterierna försvinner. Ölet var inte alls så starkt som det är idag och även barnen drack det. Idag kostar kryddor inte så mycket, men under renässansen skulle kryddorna transporteas hela vägen från Mellanöstern i karavaner till fots eller till häst. Det kunde ta lång tid och det fanns många saker som kunde försena en leverans. Därför var kryddor något av det dyraste man kunde köpa. När saker är dyra, är det ett bra sätt att visa att man har pengar. De rika och adeln använde därför många olika kryddor i sin mat, just för at visa hur mycket pengar de hade. Man blev inte heller så gammal under renässansen som man kan bli idag. Detta finns det flera anledningar till; sättet att bota sjukdomar, var man bor, vad man äter m.m. är viktigt om man ska leva länge. Att man senare upptäckte antibiotika gjorde en jättestor skillnad. Förr kunde man dö av sjukdomar som vi idag kan behandla med antibiotika och som därmed försvinner efter bara några veckor. Under och 1600-talet var det i Danmark (och Sverige) många stora sjukdomsutbrott, vilket också spelade in för hur gamla dåtidens människor generellt blev. Där var t.ex. flera stora pestutbrott och utbrott av koppor. Kan det även idag spela roll vem man känner eller har som föräldrar? Använder man fortfarande mat till att visa om man är rik eller viktig idag? Finns det stora sjukdomsutbrott idag?

6 Extra uppgifter Tycho Brahe hade många olika valspråk t.ex. Non haberi sed esse, som kan översättas till inte att synas, men att vara. Gör, precis som Tycho, skriv ditt eget valspråk och översätt det till latin. Använd t.ex. Google Translate eller en ordbok. Gör modeller i Papir Mache, lera eller andra material för hur man föreställde sig universum under renässansen och för hur vi föreställer oss det idag. Det finns bevarat en del matrecept från renässansen. Prova att tillaga mat utifrån ett renässansrecept. Tycker du om det? För mer inspiration kan följande böcker och länkar användas Böcker Jonathan Lindström: Allt om Universum Petrus Dahlin & Marcus Gunnar Pettersson: Bosses rymdäventyr Åke Jönsson: Hunden Scotty och Tycho Brahes Hven Bi Skaarup: Renæssancemad. Opskrifter og køkkenhistorie fra Christian 4. s tid Länkar danmarks-middelalder-og-renaessance Tycho+Brahe/ htm Stjernekiggeren_Tycho_Brahe Renæssancen.htm