Lärarhandledning gymnasiet

Transkript

1 Lärarhandledning gymnasiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att arbeta mer med Tycho Brahe, vetenskapen, tron och tiden i förbindelse med ert besök på Ven. Materialet innehåller både en introduktion till hur man kan se på renässansen som period, samt tre olika teman; tro, vetenskap och vardagsliv. Därutöver rymmer materialet också några olika fördjupningsfrågor som förhoppningsvis kan sätta ingång elevernas tankar. Vi har också valt att hänvisa till olika titlar, som vi menar kan vara bra att använda sig av i arbetet för eller efter besöket, om detta önskas. Ert besök på Tycho Brahe-museet kan kopplas till en rad olika ämnen och nivåer. Besöket kan t.ex. göras i förbindelse med historia, danska/svenska, matematik, fysik, kemi, olika temaveckor samt tvärvetenskapliga projekt i skolan. Likaså har våra skolprogram tre olika inriktningar som ni kan välja mellan, allt efter vad som passar in i resten av er undervisning. Information om våra skolprogram finner ni på vår hemsida ( Vi hoppas att den handledning ger oss alla en bättre möjlighet att på ett djupare och mer nyanserat plan kunna gå på djupet i Tycho Brahe och hans vetenskap. Varmt välkomna!

2 Vad var renässansen? När man studerar historia utifrån en konstruktivistisk vinkel, skal man vara medveten om att berättelsen om dåtiden är beroende av vilket perspektiv som anläggs. Tidsperioder kan konstrueras olika i en nutida uppfattning, allt efter vem eller vad som anses vara representativt för dåtiden vad man lägger vikt vid och så vidare. Man kan säga att vissa berättelser om dåtiden genom historien har gjorts till fakta och nu är en grund för vår nutida historieuppfattning. Berättelser kan ha olika betydelser bland annat att skapa en distans mellan dåtid och nutid, och att beskriva hur annorlunda en dåtid var från nutiden. Historieberättningen kan också användas för att framlägga en positiv bild av något, t.ex. något som skal ge en positiv association till en stark dåtid med syftet att samla en nation via en kollektiv medvetenhet. Nutidens bild av dåtiden hänger i hög grad samman med vilka källor man väljer ut från historien, vem som blir representanter av den och hur källorna tolkas. Renässansen ligger efter medeltiden och generellt så säger man att den i Norden varar från omkring 1500 till slutet av 1600-talet. Medeltiden har i många år blivit betraktad som en slags mellantid den mellantid som varade mellan antikens upplysta greker och renässansens, när människan blev upplyst igen. Renässans betyder pånyttfödsel, och perioden utgör alltså en tidspunkt där man historiskt har velat påpeka att människan blev ansedd som återupplyst. Det övergripande målet för vetenskapsmän under renässansen var inte endast att uppfinna och upptäcka nya saker, utan i lika hög grad att återupprätta vetenskapen att föra den tillbaka till sin utgångspunkt. Tanken var, att ju närmre man kom tidernas begynnelse då Gud skapade vårt universum ju närmre kom man på Guds skaparvisioner. Tycho Brahe var en vetenskapsman som levde i Skåne under renässansen. Skåne var en del av Danmark och Tycho blev därför betraktad som dansk. Han är en av dem som tillskrivs stor betydelse för vårt sätt att se på vetenskap i dag. Grunden till detta var hans sätt att arbeta på, vilket var fullständigt okänt under hans levnadstid. Men Tycho hängde också på många sätt fast i sin egen tid och därför innehåller bilden av honom också två lite motstridiga bilder. Han avspeglar den kultur och de vetenskapsideal som han föddes och utbildades in i, samtidigt som han på många sätt också var en särpräglad individ med egna idéer, som flera gånger bröt mot tidens regler och normer. Vem/vad tycker ni kan representera vår tid, och vilka konsekvenser kommer detta få för framtidens bild av nutiden? Vad är historia?

3 Vad är tro? År 1536 inträffade reformationen i Danmark. Reformationen innehöll en del olika frågor, men en av huvudfrågorna var huruvida religion är ett förhållande mellan den enkla människan och Gud, eller den enkla människan och kyrkan (/påven) och därefter Gud. Det var den tyska munken Martin Luther som kom med de nya tankarna, som i sista änden ledde till splittringen av kyrkan i flera delar, så som vi också känner den idag. Under renässansen tänkte man att universum var skapat av Gud och att det därför måste avspegla samma fullkomlighet som Gud själv. Man menade att Gud hade skapat världen i en stor symmetri. Symmetrin blev ödelagd vid syndafallet, då Eva och Adam åt av äpplet. Guds visdom avspeglades också i naturen, tänkte man, i form av en matematisk regelbundenhet och symmetri, som gör universum förståeligt för det rationella förnuftet. Naturen sågs som ett bevis på Guds existens, och därför studerade vetenskapsmännen och kvinnorna naturen för att finna och bevisa Gud genom mätningar och tester av naturen. Guds två böcker, Bibeln och naturen, blev betraktade som två likvärdiga källor till sanningen om universum. Naturvetenskapen kallades under denna tid för naturfilosofi och vetenskapsmännen kallades för naturens prästerskap. Idén om att vetenskap och religion överhuvudtaget kan särskiljas, uppstår först under 1800-talet. Idag sägs det ibland att vetenskapen har ersatt religionen, men man ska kanske snarare säga att Gud brukade vara målet och frågan, medan vetenskapen var medlet. Därmed var de under tidigare tidspunkt beroende av varandra. Idag har vi en tendens att säga att vetenskap är dåligt utförd om man blandar samman den med trosmässiga argument. Tidigare har tron varit en del av vetenskapens argumentation och föremål. Att en gudomlig kraft skulle ha skapat universum, är en tanke som en del vetenskapsmän och kvinnor fortfarande tillsluter sig. Många fysiker, matematiker och så vidare tror, att det i sista änden är en större kraft som har skapat universum. Kanske Gud. Vad är tro/religion? Varför skulle vetenskap vara inkorrekt om den beblandas med tro?

4 Vad är vetenskap? Idag ser vi gärna världshistorien som en framgångsberättelse, där människan hela tiden blir klokare och bättre. Under renässansen såg man istället världshistorien som ett evigt förfall, fast att utvecklingen av vetenskapen kunde ge möjligheter till att förstå universum. Tanken var att vi aldrig blir klokare än i tidernas begynnelse, då Gud skapade världen i sin oändliga visdom. Man menade att sanningen om världen står i de äldsta böckerna och ansåg att man bland annat skulle läsa böckerna från det antika Grekland, om man ville veta hur Gud skapat universum. Men detta nöjde sig inte Tycho Brahe med han ville ha bättre förklaringar på hur universum ser ut och varför. Tycho Brahe intresserade sig inte endast för astronomin, utan bland annat även för astrologin. Detta kan vara svårt att förstå med nutidens ögon, men dåtidens förhållande till astrologin får sägas vara annorlunda. Man kan likna det vid den position som dagens väderprognoser har; vi är beroende av dem, men förväntar oss också en del fel. Vid användande av astrologi, menade man att det gick att förutsäga delar av framtiden med hjälp av horoskop. Idéen att kunna förutsäga framtiden, inbegriper också faktumet att framtiden måste vara bestämd. Detta bör förstås på det sätt att ens grundkaraktär har givits vissa förutsättningar, men att ens öde därefter kan ändras med hjälp av utbildning, uppfostran och så vidare. Man menade vidare att det från Gud och änglarna, via stjärnorna och planeterna, strömmade god och emellanåt dåligt inflytande ner till människorna, djuren och plantorna. Vetenskapshistorikern Thomas Kuhn utgav 1962 sitt verk Vetenskapens revolutioner. Häri lägger han fram teorierna om paradigmer och anomalier. Vetenskapliga idéer som finns i ett samhälle och som är brett accepterade som sanning/fakta, kallas för ett paradigm. Dessa idéer utgör en ram som blir omöjlig att tänka utanför. Paradigmen utgör med andra ord en gräns för det mänskliga erkännandet. Inom en paradigm kan det uppstå flera anomalier upptäcker, idéer och teorier som inte passar in i den existerande paradigmen. När för många anomalier uppstår blir det dags att tänka om och ansluta sig till en ny paradigm. När många går från att mena en sak, till att mena något annat, kallar man detta för ett paradigmskifte. Idag tänker vi mer på dessa förändringar som långsamma processer och inte, såsom Kuhn menade, som brytningar. Kort efter Tycho Brahes tid, skedde ett sådant paradigmskifte. Många gick nämligen från att tro att jorden är centrum av universum (geocentrism), till att tro att solen är det (heliocentrism), så som vi gör idag (även om vi nu vet att solen endast är centrum för vårt solsystem). Paradigmskiften förekommer också i vår tid. Det sker eftersom vi hela tiden gör nya upptäcker om vårt universum. På 1920-talet upptäcker vetenskapsmannen Edwin Hubble att det finns fler än bara vår galax, Vintergatan, varvid universum blev större än vi någonsin kunnat drömma om. På 1960-talet började man t.ex. på allvar att tro på en teori som kalllas plattektonik. Teorin innebär att jordens yttre består av flera fasta plattor som rör sig i förhållande till varandra. Det är på detta sätt som jordskalv exempelvis uppstår, när två plattor stöter samman. Ännu en gång ändrades våra idéer om universum och ett paradigmskifte uppstod i vår tid. I ett positivistiskt perspektiv ses vetenskap som oberoende av kulturen, men från ett konstruktivistiskt perspektiv kommer idéen om vetenskap att vara annorlunda i olika tider och kulturer, eftersom även vetenskap är en del av den mänskliga kulturen. Utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv förändras vetenskapen när samhället gör det. T.ex. är astrologi inte en del av den erkända vetenskapen längre och man kan därför inte bedöma Tycho Brahe och hans arbete utifrån ett nutida vetenskapsideal, lika lite som att dagens vetenskapsmän och kvinnor representerar en slutgiltig sanning. Det kan ju vara att vi upptäcker något nytt imorgon? Vad tycker du att en vetenskapsman eller kvinna är? Varför undersöker människan världen? Tycker du att vi har användning av vetenskap?

5 Hur var vardagslivet? Under renässansen var samhället uppdelat i flera grupperingar; olika stånd. I toppen av samhället fanns kungen eller drottningen och adeln och i botten fanns bönderna. Adeln var det stånd som hade inflytande, pengar, makt och jord. Men adeln hade också sociala förpliktgelser som gick uppåt och inte nedåt, i motsättning till idag. Till gengäld för de pengar, den makt och den jord som kungen eller drottningen gav dem, skulle adeln hjälpa till att styra landet. Detta hade betydelse för vilka utbildningar de tog och hur de kunde leva sina liv. Det förväntades av kungen eller drottningen att de skulle försvara både dem och landet, t.o.m. i krig om nödvändigt. Det förväntades också att man som länsherre skulle driva sitt län (sitt jordområde) på ett sätt som gav ett ekonomiskt överskott, som kunde gå till kungen eller drottningen. Om man kom från olika stånd i samhället, var det sällan man hade med varandra att göra. Att klättra uppför den sociala stegen var i stort sett omöjligt och likaså kunde man normalt sett inte heller umgås med folk längre ned i hierarkin. Man blev född in i en position i livet, oavsett om man ville det eller ej. Maten under renässansen var också väsentligt annorlunda än idag. Bland annat är våra möjligheter till att lagra mat helt annorlunda. Det mesta skulle saltas eller torkas, eller på något annat sätt konserveras. I de stora städerna hände det ofta att vattnet blev förorenat och därför tillverkade man inte sällan en del öl av vattnet. När man gör öl kommer temperaturen över kokpunkten och de flesta bakterier försvinner. Ölets alkoholhalt var betydligt lägre än idag och även barn drack det. Idag är kryddor billiga, men under renässansen skulle de flesta kryddor transporeras från Mellanöstern i karavaner till fots eller häst. Detta kunde ta lång tid, av flera olika anledningar, och därför var kryddor något av det dyraste man kunde köpa. När saker är dyra eller svåra att få tag på, är det en bra statussymbol. De rika och adeln använde därför många olika kryddor i maträtterna, allt för att visa på deras förmåner. Även idag kan man använda mat som statussymbol, men idealen är lite andra. Genomsnittsåldern under renässansen var väsentligt lägre än den är idag. Anledningarna till detta är flera; sjukdomar, levnadsförhållanden, sanitet samt att kosten har en stor inverkan på en genomsnittsålder. Upptäckten av antibiotika har bland annat gjort en stor skillnad. Tidigare kunde man dö av sjukdomar vi idag behandlar med penicillin och som försvinner efter ett par veckor. Under och 1600-talet drabbades Danmark, och Norden generellt, även av många våldsamma epidemier, vilket så klart hade en stor inverkan på genomsnittsåldern. Där inträffade t.ex. flera stora pest- och kopputbrott under renässansen. De många sjukdomsutbrotten gav också en anledning till att predika om att domedagen var nära. Är det även idag betydelsefullt vem du är barn till, vilken släkt du tillhör eller vem du känner? På vilket sätt använder man fortfarande mat för att visa status? Har vi epidemier idag?

6 Extra uppgifter Tycho Brahe skrev även dikter. Dessa hade olika föremål och ingick i hans stora brevkorrespondens. De både styrkte den offentliga identiteten och hyllade t.ex. många mecenater eller Gud. Tycho Brahes dikter kan också vara en ingång till att förstå hans tankar, känslor och liv. Analysera en dikt från Tycho Brahe. T.ex. Elegi til Danmark. Eller skriv en dikt som Tycho. Följande är ett citat från Tycho. Vad tror du Tycho menar när han säger det? En astronom bör vara en världsmedborgare. När statsmän och andra plågor honom alltför mycket, bör han skynda sig till ett annat land med allt sitt. För det är inte viktigt att prioritera sitt land framför den himmelskt höga vetenskap, som bär odödlighetens prakt. Ur Mechanica. Tycho Brahe hade många olika valspråk exempelvis non haberi sed esse, som kan översättas till icke att synas, men att vara. Gör, liksom Tycho, ditt eget valspråk och översätt det till latin. Använd ev. Google Translate eller en ordbok. Gör modeller i papir mache, eller andra material, av hur man har föreställt sig världsrymden och hur vi föreställer oss den idag (eller kom med din helt egna teori). Det finns fortfarande en del bevarade recept från renässansen. Prova att laga mat utifrån ett renässansrecept blir det gott? För mer inspiration kan följande boktitlar och länkar studeras närmre Boktitlar Håkan Håkansson (red.): Tycho Brahe Att låta själen flyga mellan himlan tinnar Århus universitetsforlag: En ny himmel Fra kugleskaller til kvanteskum Åke Jönsson: Tycho Brahe Världsmedborgaren från Ven Bi Skaarup: Renæssancemad. Opskrifter og køkkenhistorie fra Christian 4. s tid Länkar stjernerogplaneter.natmus.dk Renæssancen.htm natmus.dk/salg-og-ydelser/undervisningogundervisningsmateriale/undervisningsmateriale/ungdomsuddannelserne/danmarksmiddelalder-og-renaessance kroppedal.dk/astronomi/blog-astronomi Tycho+Brahe/ htm www. dr.dk/skole/natur+og+teknik/opfinderskolen/opfindermuseet/scenarie_4/ Stjernekiggeren_Tycho_Brahe