Alternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning
|
|
|
- Ingvar Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Alternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning Erland Liljeroth/Anders TS Nilsson, SLU Lilla Böslid 5 november 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi anders.ts.nilsson@slu.se
2 Bladmögelförsök Mosslunda 2014
3 Behandling Tillfälle Dos (L/ha): 1 Obehandlad Kontroll 2 Revus 250 SC Beh. 1, 3, 7, 8, 9 0,6 Infinito Beh 4, 5, 6 1,6 Ranman Top Beh 2, 10, 11, 12 0,5 3 Revus 250 SC Beh. 1, 3, 7, 8, 9 0,3 Infinito Beh 4, 5, 6 0,8 Ranman Top Beh 2, 10, 11, 12 0,25 4 Revus 250 SC Beh. 1, 3, 7, 8, 9 0,15 Infinito Beh 4, 5, 6 0,4 Ranman Top Beh 2, 10, 11, 12 0,125 5 Proalexin(Fosfit) Alla 5,0 6 Proalexin(Fosfit) Alla 2,5 7 Revus 250 SC Beh. 1, 3, 7, 8, 9 0,3 Infinito Beh 4, 5, 6 0,8 Ranman Top Beh 2, 10, 11, 12 0,25 Proalexin(Fosfit) Alla 2,5 Behandling Tillfälle Dos (L/ha): 8 Revus 250 SC Beh. 1, 3, 7, 8, 9 0,15 Infinito Beh 4, 5, 6 0,4 Ranman Top Beh 2, 10, 11, 12 0,125 Proalexin(Fosfit) Alla 2,5 9 Revus 250 SC Beh. 1, 3, 7, 8, 9 0,15 Infinito Beh 4, 5, 6 0,4 Ranman Top Beh 2, 10, 11, 12 0,125 Proalexin(Fosfit) Alla 5,0 10 Schema 1 Fosfit i början Fungicid mot slutet 11 Schema 2 Fosfit i början Fungicid mot slutet 12 Revus 250 SC Beh. 1, 3, 7, 9 0,6 Infinito Beh 5 1,6 Ranman Top Beh 11 0,5 Proalexin(Fosfit) Varannan vecka 5,0 Schema 1 Be handlingstillfälle: Revus 250 SC Infinito Ranman Top Proalexin
4 Behandling Tillfälle Dos (L/ha): 1 Obehandlad Kontroll 2 Revus 250 SC Beh. 1, 3, 7, 8, 9 0,6 Infinito Beh 4, 5, 6 100% 1,6 Ranman Top Beh 2, 10, 11, 12 0,5 3 Revus 250 SC Beh. 1, 3, 7, 8, 9 0,3 Infinito Beh 4, 5, 6 50% 0,8 Ranman Top Beh 2, 10, 11, 12 0,25 4 Revus 250 SC Beh. 1, 3, 7, 8, 9 0,15 Infinito Beh 4, 5, 6 25% 0,4 Ranman Top Beh 2, 10, 11, 12 0,125 5 Proalexin(Fosfit) Alla 100% 5,0 6 Proalexin(Fosfit) Alla 50% 2,5 7 Revus 250 SC Beh. 1, 3, 7, 8, 9 0,3 Infinito Beh 4, 5, 6 0,8 Ranman Top Beh 2, 10, 11, 12 0,25 Proalexin(Fosfit) Alla 50% + 50% 2,5 Behandling Tillfälle Dos (L/ha): 8 Revus 250 SC Beh. 1, 3, 7, 8, 9 0,15 Infinito Beh 4, 5, 6 0,4 Ranman Top Beh 2, 10, 11, 12 0,125 Proalexin(Fosfit) Alla 25% + 50% 2,5 9 Revus 250 SC Beh. 1, 3, 7, 8, 9 0,15 Infinito Beh 4, 5, 6 0,4 Ranman Top Beh 2, 10, 11, 12 0,125 Proalexin(Fosfit) Alla 25% + 100% 5,0 10 Schema 1 Fosfit i början Fungicid mot slutet 11 Schema 2 Fosfit i början Fungicid mot slutet 12 Revus 250 SC Beh. 1, 3, 7, 9 0,6 Infinito Beh 5 1,6 Ranman Top Beh 11 0,5 Proalexin(Fosfit) Varannan vecka 5,0 ½ x (100% + 100%) Schema 1 Be handlingstillfälle: Revus 250 SC Infinito Ranman Top Proalexin
5 Bladmögelförsök Mosslunda 2014 Late blight, Bintje, Mosslunda jun 30-jun 10-jul 20-jul 30-jul 09-aug 19-aug 29-aug 08-sep Untreated Fungicide 100% Fungicide 50% Fungicide 25% Phosphite 100% Fungicide 50% + Phosphite 50% Serie1
6 Bladmögelförsök Mosslunda Late blight, Perlo, 2014 Mosslunda Percent jul 25-jul 30-jul 04-aug 09-aug 14-aug 19-aug 24-aug 29-aug 03-sep Untreated Fungicide 100% Fungicide 25% Phosphite 100% Fungicide 50% + Phosphite 50% Serie1 Fungicide 50%
7 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 raudpc, Bintje ,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 raudpc, Perlo 2014
8
9 Bladmögel resultat Tydlig dos-respons i båda sorterna Kombinationen halv dos fungicid med fosfit I Perlo lika bra som full dos fungidcid I Bintje lite sämre än full dos fungicid Fungicidbehandling ger bättre resultat i mer (partiellt) resistent sort
10 Drönar-foto 6 aug
11 Alternariaförsök Nymö 2014 Symptom redan i början av juni
12 Isoleringsfrekvens A. solani och A. alternata Antal isolat av A. solani och A. alternata i fält (Nymö) ,00 Antal isolat per 10 bladbitar, Helgegården ,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 A.solan i A. alternata 3,00 2,00 1,00 0,00 30-jun 10-jul 20-jul 30-jul 09-aug 19-aug 29-aug
13 Behandlingar Doser L/ha Försöksled Beh No: A och F Revus Top Revus 250 SC 0,6 0,6 Ranman Top 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Signum B och G Revus Top 0,6 0,6 Början ca 20 juni, därefter veckovis Revus 250 SC Ranman Top 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Signum 0,25 0,25 0,25 0,25 D och I Revus Top 0,3 0,3 Början ca 20 juni, därefter veckovis Revus 250 SC 0,3 0,3 Ranman Top 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Signum 0,125 0,125 0,125 0,125 C och H Revus Top Signum när första symptom uppstår Revus 250 SC 0,6 0,6 Ranman Top 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Signum 0,25 0,25 0,25 0,25 E och J Revus Top Signum när första symptom uppstår Revus 250 SC 0,6 0,6 Ranman Top 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Signum 0,125 0,125 0,125 0,125
14 Behandlingar Doser L/ha Försöksled Beh No: A och F Revus Top Kardal resp Kuras Revus 250 SC 0,6 0,6 Ranman Top 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Signum B och G Revus Top 0,6 0,6 Början ca 20 juni, därefter veckovis Revus 250 SC Ranman Top 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Signum 0,25 0,25 0,25 0,25 D och I Revus Top 0,3 0,3 Början ca 20 juni, därefter veckovis Revus 250 SC 0,3 0,3 Ranman Top 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Signum 0,125 0,125 0,125 0,125 C och H Revus Top Signum när första symptom uppstår Revus 250 SC 0,6 0,6 Ranman Top 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Signum 0,25 0,25 0,25 0,25 E och J Revus Top Signum när första symptom uppstår Revus 250 SC 0,6 0,6 Ranman Top 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Signum 0,125 0,125 0,125 0,125
15 60 % Alternaria infektion Kardal Control Kardal Early Fulldose Kuras Control Kuras Early Fulldose jun 30-jun 10-jul 20-jul 30-jul 09-aug 19-aug 29-aug 08-sep
16 60 % Alternaria infektion Kardal Early Fulldose Kardal Early Halfdose Kuras Early Fulldose Kuras Early Halfdose jun 30-jun 10-jul 20-jul 30-jul 09-aug 19-aug 29-aug 08-sep
17 60 Infection Kardal Control Kardal Early Fulldose Kardal Late Fulldose Kardal Early Halfdose Kardal Late Halfdose jun 30-jun 10-jul 20-jul 30-jul 09-aug 19-aug 29-aug 08-sep
18 60 Infection Kuras Control Kuras Early Fulldose Kuras Late Fulldose Kuras Early Halfdose Kuras Late Halfdose 0 20-jun 30-jun 10-jul 20-jul 30-jul 09-aug 19-aug 29-aug 08-sep
19 22 aug 2 sept Alternaria Nymö Kardal Symptom
20 Del av Lyckeby försök i Nymö. SLU-led med bara Amistar 60 % Alternaria infektion Kuras Control 2RevusTop+4Signum 2Amistar 3RevusTop+2amistar 10 Mutation F529L 0 25-jul 30-jul 04-aug 09-aug 14-aug 19-aug 24-aug 29-aug 03-sep 08-sep
21 Sortförsök stärkelsepotatis, Helgegården 60 Procent Alternaria infektion Kuras Stayer Avenue Kardal Novano Kuba jul 20-jul 30-jul 09-aug 19-aug 29-aug 08-sep 18-sep 28-sep
22 Sortförsök Alternaria 2013 Alternaria resistance, Food Cul vars Alternaria resistance, Starch Cul vars 0,140 0,140 0,120 0,120 0,100 0,100 rela v AUDPC 0,080 0,060 rela v AUDPC 0,080 0,060 0,040 0,040 0,020 0,020 0,000 Magnum Bonum (resistent) Aracy (resistent) Desiree Fakse Belana Folva Toluca Bintje 0,000 Magnum Aracy Bonum (resistent) (resistent) Kuras Avenue Stayer Actaro Motsvarande försök på Helgegården misslyckades 2014 pga för sena angrepp
23 Potentiella sortskillnder? Angreppsgrad av Alternaria i 80 kloner från en korsningspopulation K16 K54 K23 K45 K73 K29 MB K26 K31 K43 K55 K62 K44 K37 K32 K22 K28 K67 K19 K74 K66 K12 K65 K15 K38 K14 K72 K11 K20 K2 K41 K57 K18 K46 K70 K77 Mat K4 K58 K9 K6 Magnum Bonum (resistent förälder) Matilda (mottaglig förälder)
24 Alternaria resultat Tidig eller sen första behandling hade liten betydelse för angreppsnivån Kraftiga angrepp även efter fungicidbehandling i Nymö Ganska små skillnader mellan sorterna, har ändå viss betydelse för bekämpningsresultatet Stor skillnad mellan fält när angreppen startar (ej visat data), ca en månads skillnad mellan Nymö och Helgegården. Amistar (azoxystrobin) hade dålig effekt i Nymö
25
26
27 Växtodlingens styrmedel ex. på parametrar odlingssystem växtföljd jord- växtförädling bear- betning sortval såtidpunkt gödsling utsädesmängd potatisbladmögel ogräskännedom skadegörare insekter svampar biologisk plöjning harvning prognoser bekämpningströsklar kemisk mekanisk bek. tidpunkt intervall preparat dos resistensstrategi Anders TS Nilsson
28 Växtodlingens styrmedel ex. på parametrar odlingssystem växtföljd jord- växtförädling bear- betning sortval såtidpunkt gödsling utsädesmängd potatisbladmögel ogräskännedom skadegörare insekter svampar biologisk plöjning harvning prognoser Inducerad resistens bekämpningströsklar kemisk mekanisk bek. tidpunkt intervall preparat dos resistensstrategi Anders TS Nilsson
29 Växtskydd i förändring vägskäl Utmaningar EU:s lagstiftning, dir 91/414/EEC, reg 1107/2009 och dir 2009/128/EC Färre växtskyddsmedel begränsad användning Krav på IPM 8 allmänna principer Få/inga nya verkningsmekanismer hos växtskyddmedel och förlust av äldre Pesticidresistens Nya skadegörare invasiva arter
30 1) Förebyggande åtgärder ska användas i första hand 2 och 3) Övervakning av skadegörare och användning av prognossystem och tröskelvärden om det finns 4) I första hand icke kemiska metoder 5) Så målspecifika preparat som möjligt 6) Om möjligt begränsad/reducerad användning av bekämpningsmedel 7) Använda resistensstrategi där det är möjligt 8) Dokumentera och undersöka nyttan med genomförda åtgärder Forskningsprojekt - Jordbruksverket, Formas, SLF, PA, SSO m fl
31 Möjligheter verktyg
32 Möjligheter verktyg Odlingstekniska metoder/åtgärder Fysikaliska metoder Biologiska metoder Optimerad användning av växtskyddsmedel Platsspecifik bekämpning
33 Möjligheter verktyg Odlingstekniska metoder/åtgärder Fysikaliska metoder Biologiska metoder Optimerad användning av växtskyddsmedel Platsspecifik bekämpning Omformade bekämpningsstrategier Nya växtskyddskoncept - IPM IWM Integrated Weed Management
34 Möjligheter verktyg Odlingstekniska metoder/åtgärder Fysikaliska metoder Biologiska metoder Optimerad användning av växtskyddsmedel Platsspecifik bekämpning Omformade bekämpningsstrategier Den nya vägen Nya växtskyddskoncept - IPM IWM Integrated Weed Management
35 Möjligheter IWM - kombinerade kontrollåtgärder
36 Möjligheter IWM - kombinerade kontrollåtgärder Förebyggande och odlingstekniska kontrollåtgärder Ändrad växtföljd Sortval, utsädesmängd, konkurrens, allelopati Optimerad såteknik/såmetod/såtidpunkt och gröddensitet Jordbearbetning Falsk såbädd, mellangrödor mm
37 Möjligheter IWM - kombinerade kontrollåtgärder Förebyggande och odlingstekniska kontrollåtgärder Ändrad växtföljd Sortval, utsädesmängd, konkurrens, allelopati Optimerad såteknik/såmetod/såtidpunkt och gröddensitet Jordbearbetning Falsk såbädd, mellangrödor mm Fysikaliska kontrollmetoder Flamning Bearbetning i radsådda grödor, mellan rader, i rader (robot), GPS-system, kamera-system Biologiska kontrollmetoder
38 Möjligheter - fortsättning Optimerad användning av växtskyddsmedel Både abiotiska och biotiska faktorer påverkar effekten av växtskyddsmedel Behandlingstidpunkten, timing, viktig och möjliggör användning av reducerade doser under gynnsamma förhållanden Diagnos och prognosmodeller Beslutssystem, Crop Protection Online
39 Möjligheter - fortsättning Optimerad användning av växtskyddsmedel Både abiotiska och biotiska faktorer påverkar effekten av växtskyddsmedel Behandlingstidpunkten, timing, viktig och möjliggör användning av reducerade doser under gynnsamma förhållanden Diagnos och prognosmodeller Beslutssystem, Crop Protection Online Platsspecifikt växtskydd Skadegörare ofta ojämnt fördelade i fält Kräver kunskap om skadegörarens fördelningen i fält Sensor och monitoringsystem, Beslutssystem och teknik förplatsspecifik kontroll Bidrar till optimerad användning av växtskyddsmedel och fysikaliska kontrollåtgärder Biodiversitet Ekosystemets inverkan. Ex predation av skadeinsekter och ogräsfrön
40 IPM / IWM minskad användning minskat beroende av växtskyddsmedel
41 Integrerat växtskydd Grödan
42 Integrerat växtskydd Skadegöraren Grödan
43 Integrerat växtskydd Skadegöraren Grödan Miljön
44 Integrerat växtskydd Skadegöraren Grödan Växtskydds problem Miljön Tiden
45 Integrerat växtskydd Direkta kontrollåtgärder (kemiska och icke-kemiska) Feromoner/parning Fångsgrödor Skadegöraren Grödan Växtföljd Värdplantsresistens Sortblandningar Konkurrenskraftiga sorter Allelopati/allelokemi Växtskydds problem Miljön Tiden Klimat Biodiversitet Predation Marginalmarker refuger Häckar Såtidpunkt Planteringstidpunkt Bek.tidpunkt/strategier Blomning
46 Integrerat växtskydd Direkta kontrollåtgärder (kemiska och icke-kemiska) Feromoner/parning Fångsgrödor Skadegöraren Grödan Växtföljd Värdplantsresistens Sortblandningar Konkurrenskraftiga sorter Allelopati/allelokemi Växtskydds problem Miljön Tiden Klimat Biodiversitet Predation Marginalmarker refuger Häckar Såtidpunkt Planteringstidpunkt Bek.tidpunkt/strategier Blomning
Senaste nytt om herbicidresistens
Integrerad ogräsbekämpning Senaste nytt om herbicidresistens Linköping 27 november 2013 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Växtskydd i förändring Konventionell
Potatisbladmögel och Alternaria Erland Liljeroth, SLU Alnarp
Potatisbladmögel och Alternaria Erland Liljeroth, SLU Alnarp Aktuell forskning på SLU i Alnarp Hur minimera bekämpningsbehovet? Grundläggande forskning Förädling nya sorter Alternativ till fungicider?
Integrerad ogräsbekämpning
Integrerad ogräsbekämpning Jordbruks- och trädgårdskonferensen 2014 Alnarp 30 januari 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Växtskydd i förändring vägskäl
Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter
Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter Alnarps Rapsdag Alnarp 6 mars 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Vad är Integrerat växtskydd
Alternariaförsök 2013
Oktober 2013 Alternariaförsök 2013 Alternaria i stärkelsepotatis är ett växande problem. Många av stärkelsepotatisodlarna påpekar ofta Alternaria som en mer svårbekämpad svamp än potatisbladmögel. Tillgången
Potatisbladmögel och Alternaria Erland Liljeroth, SLU Alnarp
Potatisbladmögel och Alternaria Erland Liljeroth, SLU Alnarp Aktuell forskning på SLU i Alnarp Hur minimera bekämpningsbehovet? Grundläggande forskning Förädling nya sorter Alternativ till fungicider?
Erland Liljeroth, Växtskyddsbiologi, SLU, Alnarp
Bekämpning mot potatisbladmögel - kan växtstärkande medel bli en del av växtskyddsstrategin? - kan man reducera doser av fungicider i stärkelsepotatisodlingen? Erland Liljeroth, Växtskyddsbiologi, SLU,
Potatisbladmögel 2012
ogräs växtskydd ars Wiik, HUSEC och Anna Av A, Gerdtsson, titel titelsson, Jordbruksverket, epost@epost Alnarp E-post: lars.wiik@hushallningssallskapet.se Potatisbladmögel 2012 Sammanfattning Under 2012
Fosfit som tillsats i bladmögelbekämpningen Erland Liljeroth, Dharani Burra, Erik Alexandersson
Fosfit som tillsats i bladmögelbekämpningen Erland Liljeroth, Dharani Burra, Erik Alexandersson Ovatio, obehandlad kontroll Ovatio, Shirlan full dos Ovatio, Shirlan halv dos.kombinerad med fosfit (Inducerad
Alternativa bekämpningsmetoder mot potatisbladmögel sortens resistens och inducerad resistens med fosfiter kan minska behovet av fungicider
Slutrapport till SLF Projnr: H1142126 Alternativa bekämpningsmetoder mot potatisbladmögel sortens resistens och inducerad resistens med fosfiter kan minska behovet av fungicider Inledning Potatisbladmögel
Erland Liljeroth, Eva Edin
1 Slutrapport till Jordbruksverket Projekt: Kombinationer av sort och behandling mot torrfläcksjuka i potatis samt studier av strobilurin-resistens i Alternaria solani. (Dnr. 4.1.18-11323/13) Inledning
Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.
1 Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige. Lisa Andrae, Rådhuset Nordfalan Eva Edin, Institutionen för Skoglig mykologi och växtpatologi, SLU
Potatisbladmögel 2013
Av Lars Wiik a, Anna Gerdtsson b, Louise Aldén b, Joakim Ekelöf c, Henrik Knutsson c, Anders TS Nilsson d Potatisbladmögel 2013 Sammanfattning I Sverigeförsökens regi utfördes under 2013 en fältförsöksserie
Potatisbladmögel 2017
VÄXTSKYDD Av Lars Wiik a, Anna Gerdtsson b, Erland Liljeroth Av NAMN, titel titelsson, c och Louise Aldén epost@epost b Potatisbladmögel 2017 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Under 2017 utfördes en fältförsöksserie
Sex bekämpningsprogram var beställda av
LARS WIIK, HUSEC AB, Borgeby, Bjärred ANNA GERDTSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Alnarp Bladmögelbekämpning i potatis L15-1 Under 2012 utfördes tre fältförsök i den mot bladmögel och brunröta
Bladmögelbekämpning 2011 Lars Wiik, HUSEC E-post:
Sammanfattning Under 2011 utfördes tre fältförsök i den mot bladmögel och brunröta mottagliga matpotatissorten Bintje i Sverigeförsökens regi med syfte att undersöka effekten av olika bekämpningsprogram.
SLU och integrerat växtskydd
SLU och integrerat växtskydd Erland Liljeroth, SLU Alnarp Vad är IPM? Exempel på IPM forskning vid SLU Hur minimera bekämpningsbehovet? Grundläggande forskning Förädling nya sorter Alternativ till pesticider?
Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem
Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem Potatisbladmögel (Phytophtora infestans) en mycket allvarlig skadegörare i potatis Potatisbladmögel kan förorsaka mycket stor skada
Bladmögelbekämpning. Av Lars Wiik, HUSEC AB, och Anna Gerdtsson, Jordbruksverket
VÄXTSKYDD Bladmögelbekämpning Av Lars Wiik, HUSEC AB, och Anna Gerdtsson, Jordbruksverket lars.wiik@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Under 2012 utfördes tre fältförsök i den mot bladmögel och brunröta
Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet?
Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? ANDERS ADHOLM HENRIK NÄTTERLUND PATRICK PETERSSON HIR Malmöhus AB Borgeby Slottväg 11, 237 91 Bjärred Telefon 046-71 36 00 Fax 046-70 61 35 info-m@hushallningssallskapet.se
Försöksrapport stärkelsepotatisförsök 2015
Försöksrapport stärkelsepotatisförsök 2015 Innehåll Sortförsök FK 1241... 2 Sortförsök på Listerlandet, kräftresistenta sorter... 5 Varierat plantavstånd med utsädesstorlek 55-65 mm... 7 Jämförelse certifierat
Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU
Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU Sammanfattning Lär känna fienden! Vilka åtgärder gynnar respektive missgynnar? Öka variationen! Höstsådd/
Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar
Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Odlarmöte Stufvenäs Gästgifveri, Söderåkra - 19 januari Tivolirestaurangen, Sölvesborg 25 januari Helgegården, Kristianstad - 31 januari
Odlarmöte 2017 Stufvenäs Gästgifveri, Söderåkra - 19 januari Tivolirestaurangen, Sölvesborg 25 januari Helgegården, Kristianstad - 31 januari Kampanj 2016 skörderekord igen!!! 6 350 ha (stärkelse) 280
Erland Liljeroth 1 och Eva Edin 2. SLF projekt: H , Jan 2014 dec 2016.
1 Slutrapport Kombinationer av sort och behandling mot torrfläcksjuka i potatis samt studier av strobilurin-resistens i Alternaria solani. (SLF projekt: H1342054). Erland Liljeroth 1 och Eva Edin 2 1 Växtskyddsbiologi,
Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket
Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav
SVAMPSJUKDOMAR I POTATIS ERFARENHETER AV REVUS OCH MAXIM 2009
SVAMPSJUKDOMAR I POTATIS ERFARENHETER AV REVUS OCH MAXIM 2009 Ulf Gustafson, Syngenta Crop Protection Strandlodsvej 44 DK 2300 Köpenhamn S Sammanfattning Den nya bladmögelprodukten Revus tog cirka 20 %
Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans
Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt
Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket
Prognos och Varning - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket Artikel 14 Integrerat växtskydd Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav ställs på medlemsstaterna att
Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling
Hjälp från Syngenta till effektivare Jordgubbsodling Största hoten mot en hög skörd med god kvalitet Gråmögel Gråmögel kan ha kraftig påverkan på bärkvaliteten. Inspektera fälten noga från början av blomning
Svampmedel. Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar
Bumper 25 EC Svampmedel Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar För användning i stråsad. Se tabell under användningsvillkor för specifika grödor. Verksamt ämne: Propikonazol 250 g/l (25,1
BESLUT. Sw^ishaemtal^cy 2015-07-13 5.1.2.a-H15-05514. Regnr Tillstånd och upplysning 4884 Isabella Danckwardt-Lillieström
KEMI Sw^ishaemtal^cy Tillstånd och upplysning Isabella Danckwardt-Lillieström Delgivningskvitto Lantbrukarnas riksförbund 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet 1 Beslut
Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?
Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av
Senaste nytt om herbicidresistens
Senaste nytt om herbicidresistens Växjö 4 december 2013 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Renkavle i höstraps Selektiv gräsherbicid ACCase inhibitor 1 Renkavle
Virusanalyserad och godkänd utsädespotatis 2013/2014. Redovisade per sort, tillgänglig areal och företag.
2013-11-26 Utsädesenheten Virusanalyserad och godkänd utsädespotatis 2013/2014. Redovisade per sort, tillgänglig areal och företag. Alegria Alexia 0,1 Ha Ragnarsson Håkan Falköping 0515-31000 9,5 Ha Bjälbo
Sveriges lantbruksuniversitet
Version 215-1-13 Sveriges lantbruksuniversitet Foto David Hansson Integrerad ogräsbekämpning i lök 214 David Hansson* och Anna-Mia Björkholm** *Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap.
Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling
Resistens och resistensutveckling en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Vad är resistens? Förmågan hos en organism att överleva en pesticidbehandling, som under
Signum. 2,5 kg. Varning. Svampmedel. Bekämpningsmedel klass 2L Reg. Nr. 4884 Endast för yrkesmässigt bruk
Signum Svampmedel Användingsområde: svampangrepp i odlingar av morot, palsternacka, persiljerot, plommon, körsbär, jordgubbar, ärter, bönor, rödkål, vitkål, brysselkål, blomkål, broccoli, sallat, ruccola,
Betydelsen av torrfläcksjuka (Alternaria ssp.) på potatis SLF
Betydelsen av torrfläcksjuka (Alternaria ssp.) på potatis SLF 0455031 Sammanfattning Under åren 2005, 2006 och 2007 genomfördes totalt 17 fältförsök med syfte är att undersöka effekten av två riktade behandlingar
Det är svårt att dölja när man har valt den bästa potatisstrategin
Det är svårt att dölja när man har valt den bästa potatisstrategin Dokumenterad bästa effekt Bekämpar bladmögel, torrfläcksjuka och bomullsröta Mycket låg resistensrisk TM Revus och Revus Top en stark
Potatisbladmögel och brunröta 2016
VÄXTSKYDD Av Lars Wiik Av a, Louise NAMN, Aldén titel titelsson, b, Anna epost@epost Gerdtsson b, Erland Liljeroth c Potatisbladmögel och brunröta 2016 Sammanfattning Under 2016 utfördes en fältförsöksserie
Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat
Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat växtskydd på? Vad vet vi i dag om kraven? 10:05-10:30
Utlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
POTATISBLADMÖGEL OCH VÄXTSKYDD
POTATISBLADMÖGEL OCH BRUNRÖTA 16 Lars Wiik, Hushållningssällskapet Skåne, Louise Aldén och Anna Gerdtsson, Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Alnarp Erland Liljeroth, SLU, Alnarp Sammanfattning Under
Integrerad bekämpning av renkavle
A Integrerad bekämpning av renkavle Lars Andersson SLU Ogräsbiologi Uppsala Anders TS Nilsson, Allan Andersson, David Hansson och Sven Erik Svensson SLU Agrosystem Alnarp A Renkavle Black grass Alopecurus
Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn
Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn Alf Djurberg, Rådgivningsenheten, Linköping Regelverk Rådgivning Skilj på Regelverk Grundkrav som alla måste uppnå Rådgivning ex Greppa modul - Möjlighet att
Bibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete
Bibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete Författare Gruvaeus I. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska
Följ deras råd och även du får bättre lönsamhet och en enklare potatisodling 2010!
Effektivt skydd inifrån och ut Vad tyckte dina nordiska kollegor om sitt arbete med Revus 2009? Följ deras råd och även du får bättre lönsamhet och en enklare potatisodling 2010! Stefan Pålsson Trolle
Ny lagstiftning. på plats och på gång
Ny lagstiftning på plats och på gång Ramdirektiv 2009/128/EG EU-direktiv Syfte: Att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. Förordning om bekämpningsmedel SFS 2014:425 15 juli 2014 Gäller parallellt
Vårt dagliga bröd och gifterna
Vårt dagliga bröd och gifterna Pelle Fredriksson, Sveriges lantbruksuniversitet Miljögifter i vardagen hur påverkas vi och vad kan vi göra, Miljöforum Norr 2013, Luleå, 18 sept. EPOK Centrum för ekologisk
Malmö stads riktlinjer för kemisk bekämpning
Malmö stads riktlinjer för kemisk bekämpning 2015 Innehållsförteckning Bakgrund 1 Mål 1 Tillstånd eller anmälan 2 Bedömningsgrunder 2 Tomtmark 3 Parker, trädgård och grönområden 4 Idrotts- och fritidsanläggningar
Jordbrukardagar 2016
Jordbrukardagar 2016 Svampbekämpning Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2014/2015 källa:smhi Rödsotvirus - stora angrepp i höstsäd 2015 Hösten 2014 flera riskfaktor sammanföll
NYHET! Bara gröna blad producerar toppskörd
NYHET! Bara gröna blad producerar toppskörd TM Torrfläcksjuka (Alternaria) Varför ska den bekämpas? Hur svår är den att upptäcka? Under 2000-talet har torrfläcksjukan som orsakas av svampen Alternaria
Försöksresultat från stärkelsepotatis-försök 2014
Försöksresultat från stärkelsepotatis-försök 2014 Innehåll Sortförsök FK 1241... 2 Sortförsök Listerlandet... 5 Varierat plantavstånd med utsädesstorlek 55-65 mm... 7 Bladmögelförsök FK 1200... 9 Resultat
Användningsområde Mot svampangrepp i odlingar av stråsäd. Behandling i stråsäd får ej ske senare än vid begynnande
L139236 SWED/10L Användningsområde Mot svampangrepp i odlingar av stråsäd. Behandling i stråsäd får ej ske senare än vid begynnande blomning. Mot svampangrepp i odlingar av raps och rybs. Behandlingen
L144964 SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vatten-
L144964 SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vattensamlingar. Efter uppkomst i lantbruksgrödor avsedda för produktion av livsmedel eller foder dock endast:
Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009
Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,
Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?
Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha
Växjö möte 3 december 2014
Växjö möte 3 december 2014 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2013/2014 källa:smhi 200 Nederbörd, mm Lund 2013/2014 Normal 1961-90 150 100 50 0 Sept Okt
Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:
Stockholm 2014-09-01 Remissyttrande Ert Dnr: M2013/2065/Ke Vårt Dnr: SV/2/14 Miljödepartementet Kemikalieenheten 103 33 Stockholm Förslag till ny nationell reglering om avgifter för ansökningar som rör
Resistensförädling i stort och smått
Resistensförädling i stort och smått Exempel på resistensförädling i kommersiell förädling av olika grödor Växtförädling / Resistensförädling vad är det? Skapa variation Göra urval 2 10 november 2011 Växjö
Blomkål Sverige 2015. Skörda vår erfarenhet!
Blomkål Sverige 2015 Skörda vår erfarenhet! 2 Blomkål Sverige 2015 Blomkål Sverige 2015 Skörda vår erfarenhet! Innehåll Inledning 4 Resistens mot klumprotsjuka 5 Sorter med resistens mot klumprotsjuka
Årskort 2014. Slutrapport. Innehåller: Inledning. Sammanställning över svampförekomst. Årskortet 2014. Sammanfattning och slutsatser
Golfklubb: Stockholms GK Greenkeeper: Pär Gräns Adress: Kevingestrand 20, 182 31 DANDERYD Årskort 2014 Slutrapport Innehåller: Inledning Sammanställning över svampförekomst Årskortet 2014 Sammanfattning
Bekämpning av rotogräs. Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se
Bekämpning av rotogräs Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se Kvickrot Elymus repens Stamutlöparna svagast vid 3-4 blad. Ytliga stamutlöpare. Upprepa bearbetning. Figur: Håkansson, 1984
Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens
Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport 2005 2009 / H7-1)
Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport 2005 2009 / H7-1) Diarienumret för ansökan är 22-7951/04 och ansökningsnumret(används inom EU) är B/SE/04/7951.
Strategier mot skadegörare i ärter
Strategier mot skadegörare i ärter Mariann Wikström, Jordbruksverket Strategier mot skadegörare i ärter Insekter huvudsakligen bladlöss Kemisk bekämpning Ärtrotröta Aphanomyces och Phytophthora Jordprovtagning,växtföljd
Växtskyddsvision för svensk trädgårdsnäring
Växtskyddsvision för svensk trädgårdsnäring EN STRATEGISK FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA Maj 2016 Växtskyddsvision för år 2035 God tillgång på säkra, effektiva och miljömässigt hållbara växtskyddslösningar
Först föreläsning av Huub Sheepers om Potatis i Holland och framförallt bladmögel
Anteckningar från 17 19.8 2015 Holland Åkte med en grupp potatis människor från Finland till Holland på studiebesök. Vi besökte allt ifrån polderna (invallade åkrarna) till längst österut och sen längst
Potatisbladmögel 2015
Potatisbladmögel 2015 Lars Wiik och Lennart Pålsson, Hushållningssällskapet Skåne, Louise Aldén och Anna Gerdtsson, Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Alnarp Erland Liljeroth och Anders TS Nilsson,
Potatisbladmögel 2015
Av Lars Wiik a, Lennart Pålsson a, Louise Aldén b, Anna Gerdtsson b, Anders TS Nilsson c Potatisbladmögel 2015 Sammanfattning I Sverigeförsökens regi utfördes under 2015 en fältförsöksserie i potatis med
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 30
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 30 Inte heller den 23-24 juli 2018 upptäcktes bladmögel i något av de fem områdena med matpotatis som vi bevakar; Löddeköpinge
Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet
KEMI Kemikalieinspektionen Swedish Chemicals Agency 2014-04-23 5.1.2.a-H14-02896 Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Delgivningskvitto Lantbrukarnas Riksförbund 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan
SIDA 1 ' ' F Ö R S Ö K S L E D:
RESULTATBLANKETT SERIESAMMANSTÄLLNING 2005 SLU, Växtvetenskap, Agrara odlingssystem, Alnarp PLAN: R15-7200 Sprutning med fungicider mot bladmögel i potatis Fyra försök SIDA 1 ' ' Skörd Skörde Rel- Antal
VÄXTSKYDDSÅRET 2006. Småland, Öland och Gotland. Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR
VÄXTSKYDDSÅRET 26 Småland, Öland och Gotland Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR 1 Av Gunnel Andersson Redaktör: M. Gröntoft Omslag: Havrebladlöss Foto: Peder Waern Eftertryck tillåts om
Havre. Sortbeskrivning
Havre Inom Animaliebältet har 12 st sortförsök i havre varit utlagda, varav ett riksförsök med nya nummersorter. Nytt för i år är att även havreförsöken har behandlats mot svamp på samma sätt som övriga
Jordbrukardagar 2017
Jordbrukardagar 2017 Svampbekämpning i stråsäd Insekter i raps Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Dygnsvis nederbörd och temperatur 22 april 22 Juli 2016
Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2013. www.jordbruksverket.se
Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2013 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets Växtskyddscentraler mars 2013 Författare: Gunnel Andersson, Anders Arvidsson, Gunilla Berg, Louise Aldén, Alf
Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014
Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Dessa rekommendationer syftar till
Växtskyddsdirektiv. Hur kommer det att påverka golfbanan?
BANA DAGENS PROGRAM 10 11 Golfnyttan i samhället Gunnar Håkansson 11 12 Omvärldsanalys Jan Ekblom 13 14 Växtskyddsdirektivet Bankonsulent 14 15 Driftsbudget Enkät Bankonsulent Växtskyddsdirektiv Hur kommer
Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 3
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 3 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Växtskydd och Sprutjournal Varför används växtskydd i lantbruk? Vad är växtskydd? Hur används växtskydd?
Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2013. www.jordbruksverket.se
Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2013 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets växtskyddscentraler, mars 2013 Jordbruksverkets växtskyddscentraler, mars 2013 Författare: Gunnel Andersson,
Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 28
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 28 Inte heller den 9 juli 2018 upptäcktes bladmögel i något av de fem områdena med matpotatis som vi bevakar; Löddeköpinge &
Höstmöte 2014. Henrik Norén Svenska Golfförbundet. Bankonsulent Stockholm Uppland - Gästrikland
Höstmöte 2014 Henrik Norén Svenska Golfförbundet Bankonsulent Stockholm Uppland - Gästrikland Växtskyddsförordningen och IPM 2014 Nya förordningen om bekämpningsmedel. IPM: Vad innebär det och vad kan
Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008
Protokoll fört vid möte i ämneskommittéerna för Ogräs och Växtskydd i Linköping
Protokoll fört vid möte i ämneskommittéerna för Ogräs och Växtskydd i Linköping 20110822 1. Öppnande Mötet öppnas. 2. Val av sekreterare Per-Göran Andersson valdes att föra anteckningar vid mötet. 3 Föregående
Första året med SDHI. hur har det gått? Anders Lindgren.
2018-01-15 Första året med SDHI hur har det gått? Anders Lindgren www.jordbruksverket.se 2018-01-15 Ett antal frågor att ställa sig Vad är rätt dos? Tidpunkter? Blandningar? Resistensstrategier? Kan årets
Sveriges lantbruksuniversitet
Sveriges lantbruksuniversitet Ogräsbekämpning vid tidig etablering av radodlade grönsaker i ekologisk odling - Resultat från verksamhetsåret 212 David Hansson, Sven-Erik Svensson och Elisabeth Ögren Fakulteten
Ogräsbekämpning - kemisk, mekanisk, integrerad Anneli Lundkvist SLU, Uppsala
Ogräsbekämpning - kemisk, mekanisk, integrerad Anneli Lundkvist SLU, Uppsala Integrerat växtskydd, ny modul 2014 Alvesta 18 mars och Hallsberg 8 april 2014 Innehåll Nuvarande läge Ny upplaga - Ogräskontroll
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket
Bekämpningsrekommendationer. svampar och insekter
Bekämpningsrekommendationer svampar och insekter 2007 BEHÖRIGHETSMATERIAL BE17 ISSN 1652-6023 Jordbruksverket 551 82 Jönköping Telefon: 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@sjv.se Internet: www.sjv.se
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
STERF DEN NORDISKA FORSKNINGSSTIFTELSEN FÖR GOLFANLÄGGNINGEN
STERF DEN NORDISKA FORSKNINGSSTIFTELSEN FÖR GOLFANLÄGGNINGEN PROGRAM Vad är STERF? Dagens prioriterade ämnesområden Nya försök Pågående försök syfte Avslutade försök resultat Sammanfattning VAD ÄR STERF?
Skorv. Monilia. Gloeosporium. Fyra fungicider med olika verkningsmekanism för bekämpning av svampangrepp i äpple och päron.
Skorv Fyra fungicider med olika verkningsmekanism för bekämpning av svampangrepp i äpple och päron. Monilia Fyra produkter med effekt på skorv. Candit och Delan WG har dessutom effekt på gloeosporium (lagringssjukdom).
Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis
Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Klippträda istället för svartträda
Delredovisning till SLU EkoForsk 2014 Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi, SLU) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av
Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?
www.jordbruksverket.se Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur? För att det ska kunna blir angrepp av en skadegörare krävs tre förutsättningar. Smitta/skadegörare, Lämpligt väder/miljö och Mottaglig värdväxt.
Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år
PROGNOS FÖR LÖKBLADMÖGEL PÅ ÖLAND 1999 AV ANN-SOFI FORSBERG,PROVEGETA-VÄXTSKYDDSRÅDGIVNING,SMÅSKOLEVÄGEN 38, 224 67 LUND Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år Arbetet med att behovsanpassa bekämpningen
Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!
Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar!