Försöksrapport stärkelsepotatisförsök 2015
|
|
- Mikael Danielsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Försöksrapport stärkelsepotatisförsök 2015 Innehåll Sortförsök FK Sortförsök på Listerlandet, kräftresistenta sorter... 5 Varierat plantavstånd med utsädesstorlek mm... 7 Jämförelse certifierat och egenproducerat utsäde... 9 Bladmögelförsök FK Bladmögelförsök FK Alternariaförsök FK Kvävekomplettering FK Kaliumförsök FK Delad kaliumgiva FK Organicgödsling FK Lyckeby Starch AB Degebergavägen SE Kristianstad SWEDEN Tel: +46 (0) medlem@lyckeby.com Faktura/Invoicing address PO Box 45 SE Fjälkinge SWEDEN Reg. nr/f-skatt/vat SE
2 Sortförsök FK sortförsök i denna serie 2015, Skepparslöv (Helgegården) och Nymö. Försöken gödslas med 195 kg N, 45 kg P och 250 kg K/ha på båda platserna. Sättning 6/5 på Helgegården och 13/5 i Nymö. Jordarten skiljer sig mellan platserna där Nymös försöksplats har lättare jord. Båda försöken är bevattnade, Alternaria, och bladmögelbekämpade enl. praxis. Försökssammanställning Försöksserie: FK 1241 Försökstyp: Sortförsök Sortförsök stärkelsepotatis Plats: Helgegården och Nymö Skördeår: 2015 Ansvarig: Mats Nordström Generalprov Nymö Helgegården ph 6,7 8 P-klass 3 5 K-klass 2 3 Ca-AL Mullhalt 3,3 % 1,5 % Resultat Helgegården 2015 Led (sort) Kuras 74 22, Stayer 67 23,9 15,9 94 Allstar 66 23,2 15,4 91 Sapprodi 66 23,1 15,2 89 Avenue 66 22,5 14,9 88 Quadriga ,6 86 Kuba 59 22,1 13,1 77 Hannibal 67 22,2 14,9 88 Wotan 72 23,4 16,8 99 Thor 64 26,9 17,2 101 Eurogrande 62 24,5 15,3 90 Eurotonda 70 22,8 15,9 94 Maxim Fi 56 26,9 15,1 84 Maxim Se 54 26,5 14,3 89 Kardal Fi 57 23,3 13,3 78 2(23)
3 Resultat Nymö 2015 Led (sort) Kuras 79,0 22,7 17,9 100 Stayer 70,0 22,7 15,9 89 Allstar 72,0 23,0 16,6 92 Sapprodi 72,0 22,8 16,4 92 Avenue 74,0 20,8 15,4 86 Quadriga 67,0 22,0 14,7 82 Kuba 69,0 19,8 13,7 76 Hannibal 76,0 20,9 15,9 89 Wotan 75,0 24,7 18,5 104 Thor 75,0 24,6 18,5 103 Eurogrande 65,0 24,2 15,7 88 Eurotonda 69,0 21,9 15,1 84 Maxim Fi 59,0 25,3 14,9 83 Maxim Se 60,0 25,6 15,4 86 Kardal Fi 67,0 23,3 15,6 87 Resultat 2 platser 2015 Led (sort) Thor 69,5 25,8 17,8 102 Wotan 73,5 24,1 17,7 101 Kuras 76,5 22,8 17,5 100 Allstar 69,0 23,1 16,0 91 Stayer 68,5 23,3 15,9 91 Sapprodi 69,0 23,0 15,8 91 Eurogrande 63,5 24,4 15,5 89 Eurotonda 69,5 22,4 15,5 89 Hannibal 71,5 21,6 15,4 88 Avenue 70,0 21,7 15,1 87 Maxim Fi 57,5 26,1 15,0 86 Maxim Se 57,0 26,1 14,8 85 Quadriga 66,5 22,0 14,7 84 Kardal Fi 62,0 23,3 14,5 83 Kuba 64,0 21,0 13,4 77 3(23)
4 Flerårssammanställning Nymö , 3 försök Led (sort) Kuras 71,5 22,8 16,3 100 Eurogrande 62,9 24,1 15,2 93 Stayer 65,7 22,6 15,0 92 Kardal 60,2 23,7 14,3 88 Avenue 66,8 21,0 14,0 86 Quadriga 60,6 21,7 13,2 81 Flerårssammanställning Skepparslöv , 3 försök Led (sort) Kuras 75 23,8 17,9 100 Stayer 71 24,4 17,3 97 Avenue 74 23,4 17,3 97 Eurogrande 67 24,5 16,4 92 Quadriga 69 23,1 15,9 89 Kardal 60 24,4 14,6 82 Flerårssammanställning Skepparslöv & Nymö , 6 försök Led (sort) Rel. St-skörd Kuras 73,3 23,3 17,1 100 Stayer 68,4 23,5 16,1 94 Eurogrande 65,0 24,3 15,8 92 Avenue 70,4 22,2 15,6 92 Kardal 60,1 24,4 14,7 86 Quadriga 64,8 22,4 14,5 85 4(23)
5 Sortförsök på Listerlandet, kräftresistenta sorter På Listerlandet (västra Blekinge) läggs det varje år ut ett sortförsök med sorter resistenta mot Potatiskräftan ras 18. I försöket finns både sorter som används idag och kommande sorter. Försöket är ett storparcellförsök där varje sorts skördeyta är ca 500 radmeter fördelade på 4 upprepningar i fältet. Skörden vägs med en vagn utrustad med vågceller. Kvävegivan i försöket är ca 180 kg/ha. Fältet bevattnas 5 gånger och behandlas mot Alternaria och bladmögel enligt odlarens övriga odling. Försökssammanställning Försöksnummer: Sortförsök Listerlandet 2015 Försökstyp: Sorter resistenta mot Potatiskräftan Ras-18 Plats: Listerlandet, Hosaby Skördeår: 2015 Ansvarig: Mats Nordström Resultat Lister 2015, 1 försök Led (sort) Avarna 64 19,7 12,6 101 Seresta 61 20,3 12,5 100 Aventra 61 19,4 11,8 94 Saprodi 59 19,9 11,8 94 Axion 71 17,5 11,7 94 Supporter 53 21,9 11,5 92 Dartiest 62 18,4 11,4 91 Kuba 60 18,7 11,3 90 Sarion 49 22, Eurotonda 55 18,9 10,4 83 5(23)
6 Flerårssammanställning , 3 försök Led (sort) Avarna 65 20,2 13,1 111 Aventra ,2 103 Seresta 58 20,4 11,8 100 Sarion 49 23,5 11,5 97 Kuba 57 19,7 11,2 95 Dartiest 60 18,7 11,2 95 Flerårssammanställning , 4 försök Led (sort) Avarna 66,8 20,5 13,7 115 Aventra 62,5 20,4 12,7 108 Sarion 51,4 24,1 12,4 105 Dartiest 64,4 18,9 12,2 103 Seresta 57,4 20,6 11,8 100 Kuba 58,4 20,0 11,7 99 6(23)
7 Varierat plantavstånd med utsädesstorlek mm Försöket har som syfte att mäta skördepotentialen med det storfallande utsäde mm. Sorten som använts är Kuras. Försöket är med skörden 2015 upprepat 3 år ( ). Om vi ser tillbaka på de tre åren med varierat sättavstånd Kuras mm bör ett sättavstånd på ca 60 cm (cirka 3000 kg/ha) vara en rimlig rekommendation. Försökssammanställning Resultat Gualöv 2015 Varierat plantavstånd i Kuras Försöksnummer: Varierat plantavstånd Olika utsädesmängder med utsädesstorlek 55- Försökstyp: 65 Plats: Gualöv Skördeår: 2015 Ansvarig: Mats Nordström Sort: Kuras Netto jmf med (40 cm) Resultat Östra Ljungby 2014 Varierat plantavstånd i Kuras Utsädesstorlek Utsädesmängd & sättavstånd kg/ha (40 cm) 69 19,9 13, (50 cm) 68 20,0 13, (62 cm) 64 19,5 12, (86 cm) 63 20,4 12, (104 cm) 59 20,0 11, Ökat netto jmf med (40 cm) Utsädesstorlek & sättavstånd Utsädesmängd kg/ha (40 cm) 64 21,0 13, (50 cm) 68 20,1 13, (62 cm) 67 20,3 13, (74 cm) 65 20,6 13, (80 cm) 65 20,4 13, (23)
8 Varierat plantavstånd i Kuras, 3 försök Stärkel seskörd Rel. Stskörd Utsädes mängd kg/ha Netto jmf med (40 cm) Utsädesstorlek & sättavstånd (40 cm) 68 20,2 13, (50 cm) 70 19,9 13, (60 cm) 69 19,7 13, (70 cm) 68 19,9 13, (80 cm)* 67 20,0 13, * 80 cm har bara varit med i försöket 2014 & 2015 Bilden visar jämförelse mellan 80 och 40 cm sättavstånd försöksår (23)
9 Jämförelse certifierat och egenproducerat utsäde 2015 genomfördes 2 försök där vi jämfört produktionsförmågan i certifierat och egenproducerat utsäde. Ett försök i Fjälkinge hos Anders Persson där sorten Kuras användes. 3 certifierade partier ställdes mot 4 egenproducerade partier. På Listerlandet jämfördes 2 certifierade partier Kuba mot 4 egenproducerade partier. Generellt innehöll de egenproducerade partierna mer lackskorv, men framförallt mer mekaniska skador jämfört med de certifierade partierna. Resultat partiförsök 2015 Fjälkinge, Kuras Led St-% Netto, merintäkt jmf med eget utsäde Eget utsäde 62,6 19,3% 12,1 100 Certifierat utsäde 66,7 20,3% 13, kr Resultat partiförsök 2015 Listerlandet, Kuba Led St-% Netto, merintäkt jmf med eget utsäde Eget utsäde 49,8 19,8% 9,9 100 Certifierat utsäde 54,1 20,2% 10, kr Resultat partiförsök 2015 Fjälkinge & Lister, 2 försök Led St-% Netto, merintäkt jmf med eget utsäde Eget utsäde 56,2 19,6% 11,0 100 Certifierat utsäde 60,4 20,3% 12, Ekonomi Utsädeskostnaden för egenproducerat utsäde är satt till 2 kr/kg och utsädesmängd 1800 kg/ha (3600 kr/ha). Certifierat utsäde prissätts 3,2 kr/kg och utsädesmängd 1800 kg/ha (5760 kr/ha). Merintäkten som presenteras i tabellerna visar merintäkten efter avdragen utsädeskostnad. 9(23)
10 % bladmögel Bladmögelförsök FK 1200 Försöket sätts med olika stärkelsesorter för att prova den sortspecifika bladmögelresistensen. Försöket bekämpas inte mot bladmögel. Bladmögelförekomsten graderas en gång/vecka under hela säsongen. Försökssammanställning Försöksnummer: FK 1200 Försökstyp: Sortvis bladmögelresistens Plats: Mosslunda Skördeår: 2015 Sort: Kuras, Sarion, Avarna, Maksim, Bintje (mätare) Graderingar bladmögelförekomst aug 13-aug 18-aug 23-aug 28-aug 02-sep 07-sep 12-sep 17-sep Datum (2015) Sarion Avarna Maxim Bintje Kuras Avarna och Kuras har 2015 haft likvärdig resistens mot bladmögel. Sarion skiljer ut sig som en sort med högre resistens. 10(23)
11 % bladmögel % bladmögel Gradering Bintje, Kuras och Sarion jun 29-jun 09-jul 19-jul 29-jul 08-aug 18-aug 28-aug 07-sep Datum (2014) Sarion Bintje Kuras 2014 var skillnaderna mellan Kuras och Sarion mindre. Även detta år en tendens att Sarion har högre bladmögelsresistens än Kuras var bladmögeltrycket generellt högre. Avarna fanns inte med i försöket detta år. Gradering Kuras och Avarna jul 08-aug 18-aug 28-aug 07-sep 17-sep 27-sep 07-okt Datum (2013) Kuras Avarna 2013 jämfördes Kuras och Avarna. Detta år tenderade Kuras vara mer bladmögelresistent än Avarna, att jämföra med 2015 då skillnaderna mellan Kuras och Avarna var nästintill obefintliga. 11(23)
12 Bladmögelförsök FK I försöket har man jämfört 12 behandlingar (7 dagars intervall) med preparaten Revus Revus Top Infinito och Ranman Top. Preparaten har körts med full och halv dos. Försökssammanställning Försöksnummer: FK Försökstyp: Reducerad bladmögelbekämpning Plats: Mosslunda Skördeår: 2015 Sort: Kuras & Aventra Resultat Mosslunda 2015 Reducerad bladmögelbekämpning i Kuras & Aventra Led Merskörd stärkelse Kuras full dos 57,9 22,8% 13,2-100 Kuras halv dos 55,2 22,4% 12,4-0,8 94 Aventra full dos 51,0 20,9% 10,7-100 Aventra halv dos 53,5 21,1% 11,3 0,6 106 Kuras tappade ca 6 % i skörd (ca 1900 kr/ha i minskad intäkt, vilket inte betalar tillbaka den reducerade dosen.) Aventra däremot klarade sig bättre och tappade ingen skörd. Detta kan bero på att Aventra är en tidigare sort och hade börjat mogna när den intensiva bladmögelutvecklingen drog igång i början av september. Försöket har legat på Mosslunda, intill andra bladmögelförsök, vilket gör att det generella bladmögeltrycket på denna försöksplats är högre än normalt. Försöket upprepas 2016, dock ej på Mosslunda-fältet. 12(23)
13 % bladmögelangrepp Bladmögelutveckling i försöket jun 25-jun 15-jul 04-aug 24-aug 13-sep 03-okt Datum (2015) Kuras full dos Kuras halv dos Aventra full dos Aventra halv dos Båda sorternas strategier klarade sig utan större angrepp till och med mitten på september då angreppen i Kuras halv dos sköt i höjden. Observera att y-axeln endast är graderad till 10 % angrepp. Kuras nådde 14,8 % angrepp den 23/9 där man bekämpat med halv dos. Aventra klarade sig utan betydande angrepp både i full och halv dos hela säsongen. 13(23)
14 Alternariaförsök FK Alternariaförsöket har i och med skörden 2015 upprepats 3 år ( ) och serien ses nu som avslutad låg försöket på Nymö där vi vanligtvis har stora problem med Alternaria. Alternariaförekomsten 2015 var mycket låg, vilket även syns i de låga merskördarna för de olika strategierna. Försökssammanställning Försöksnummer: FK Försökstyp: Alternariabekämpning Plats: Nymö Skördeår: 2015 Sort: Kuras Generalprov Nymö ph 6,7 P-klass 3 K-klass 2 Ca-AL 380 Mullhalt 3,3 Behandlingsschema i försöket 2015 Nymö Led 02-jul 08-jul 14-jul 21-jul 27-jul 04-aug 10-aug 19-aug 24-aug 31-aug 1 Enbart Ranman Top, 10 behandlingar 2 Acrobat Acrobat Acrobat Signum Signum Acrobat Signum Signum 3 Revus Top Revus Top Amistar Revus Top Amistar Signum Signum 4 Revus Top Revus Top Signum Signum Signum Signum 5* Revus Top Revus Top Signum Signum Signum Signum *Led 5 är kört med halv dosering (0,3 Revus T+0,3 Revus) och 0,125 Signum Resultat FK försök NYMÖ Led 1 53,4 23,6% 12, ,9 23,9% 13, ,6 23,6% 13, ,3 23,7% 13, ,0 24,2% 13, (23)
15 Strategierna har redigerats en del mellan åren, men led 4 som speglar Lyckebys rekommendationer för platser med stora Alternaria-problem har varit med i Nymö 2014 & 2015 samt på Helgegården Ledet gav högst stärkelseskörd jämfört med de andra strategierna 2014 både i Nymö och på Helgegården var ledet tredje effektivast. Led Plats och år Merskörd jmf med obeh. 4 Nymö 2013 Ledet fanns ej med detta år 4 Nymö % 4 Helgegården ,5 % 4 Nymö % Medeltal merskörd ,8 % Led 2 som i basen haft inledande behandlingar med Acrobat istället för Revus Top har gett liknande merskördar, men strategin har förändrats lite mellan åren. Led Plats och år Merskörd jmf med obeh. Förändring jmf med Nymö % 2 Nymö % 2 Helgegården ,3 % 2 Nymö ,3 % + 2 Acrobat-behandlingar Medeltal merskörd ,4 % I medeltal har dessa två led (2 & 4) ökat stärkelseskörden med 10 % jämfört med obehandlat under försöksperioden Ca 3 % skördehöjning behövs för att betala en intensiv Alternariastrategi. Halv dosering 2015 gav högst skörd och lönsamhet. Ledet fanns med i ett annat Alternariaförsök 2014 i sorterna Kuras och Kardal (försöket utfördes av SLU) var Alternariatrycket högre än 2015 och då fungerade inte halv dosering bra nog. Reducerad dosering av Alternariapreparat kan eventuellt vara aktuellt på platser med lägre Alterinariatryck samt år då Alternariaförekomsten är låg. Summerat efter denna försöksserie ser vi att två inledande behandlingar med Revus Top eller Acrobat med start slutet av juni/början av juli som sedan följs upp med 4 st. Signum-behandlingar har varit de mest effektiva strategierna. 15(23)
16 Nitrathalt i bladskaften Kvävekomplettering FK har Lyckeby med hjälp av 3 kväveförsök tagit fram den optimala nitratkurvan för stärkelsepotatis. Denna kurva används för att mäta kvävestatusen i fälten och därmed kunna komplettera med kväve utifall kväveinnehållet i plantorna är för låga Optimal nitrathalt stärkelsepotatis Dagar efter uppkomst 2015 genomfördes ett försök för att prova mätningarna i praktisk odling. Försöket låg på Åsums Boställe med följande markanalyser: Försökssammanställning Försöksnummer: FK Försökstyp: Kvävekomplettering utefter nitratmätningar Plats: Åsums Boställe Skördeår: 2015 Sort: Kuras & Kuba Generalprov 2015 ph 8,2 PAL-klass 5 KAL-klass 4 Mg-AL 18 K-HCL 96 P-HCL 86 Ca-AL 1800 Mullhalt % 2,4 Lerhalt % 5,4 Sand/grovmo % 80 16(23)
17 N-strategier i försöket 2015 Sort Strategi Andra N- givan tilldelades Dagar efter uppkomst Kuras/Kuba Kuras/Kuba jun 25 Kuras/Kuba* jul 33 Kuras/Kuba* jul 33 * Led 4 och 5: Här har den extra kvävegivan lagts ut när kvävemätare visat på brist. Vilket i detta fall blev 33 dagar efter uppkomst. Dessa led ska jämföras med led 2 där tilldelningen skett enligt plan, 25 dagar efter uppkomst. Skörderesultat för Kuba och Kuras 2015, 1 försök Resultat för Kuras Strategi Gödsling St-% ,6 20,8% 16, ,8 20,0% 16, enl. N-mätare 79,7 20,6% 16, enl. N-mätare 79,8 20,2% 16,1 100 Resultat för Kuba Strategi Gödsling St-% ,6 21,1% 14, ,0 20,7% 14, enl. N-mätare 68,5 21,4% 14, enl. N-mätare 70,0 20,7% 14, (23)
18 Nitratanalyser i de olika strategierna Vid mätning 25 dagar efter uppkomst syntes ingen skillnad mellan de olika strategierna. 6 dagar senare var strategierna som enbart fått 135 kg N innan sättning ca 2300 ppm under optimala värdet, kompletteringen kördes ut 8 dagar efter den fösta mätningen (33 dagar efter uppkomst). Plantornas N-innehåll repade sig efter 7 dagar och höll sig sedan över den optimala kurvan ända till skörd. Den lila linjen har totalt fått 225 kg N (135+90). På denna försöksplats har en ökad N-giva inte gett högre skörd. 180 kg N verkar vara nära optimum med tanke på nitratanalyserna. Försöket kommer upprepas 2016, då med sorterna Kuras och Avarna. 18(23)
19 Kaliumförsök FK Tredje skördeåret för denna serie låg försöket på både Brogården och Helgegården. Försökssammanställning Försöksnummer: FK Försökstyp: Kaliumgödsling i stärkelspotatis Plats: Brogården och Helgegården Skördeår: 2015 Sort: Kuras Generalprov Brogården Helgegården ph 6,6 8 P-al K-al 5,9 8,6 Mg-Al 3,6 9,3 K-HCl P-HCl Ca-Al Mullhalt % 1,4 1,5 Lerhalt % 2 6 Sand/grovmo % Resultat FK Skörd Kuras 2015 Brogården Led K-giva kg/ha Rel.stskörd A 0 31,7 20,3% 6,5 100 B 60 34,9 20,3% 7,1 110 C ,7 20,6% 8,2 127 D ,8 20,1% 9,2 143 E ,4 20,3% 9,4 146 F ,5 20,3% 9,7 150 G ,4 20,2% 9,6 148 Optimal kaliumgiva: 260 kg/ha 19(23)
20 Resultat FK Skörd Kuras 2015 Helgegården Resultat FK Skörd Kuras Brogården förs. Led K-giva kg/ha Rel.st-skörd A 0 69,7 23,9% 16,6 100 B 60 72,5 24,2% 17,5 105 C ,1 23,9% 17,7 106 D ,2 23,1% 17,9 107 E ,4 22,9% 17,5 105 F ,6 22,0% 17,0 102 G ,5 22,7% 17,6 105 Optimal kaliumgiva: 96 kg/ha Led K-giva kg/ha Rel.stskörd A 0 38,2 20,9% 8,0 100 B 60 44,5 21,0% 9,4 117 C ,4 21,3% 11,0 137 D ,8 21,2% 11,8 148 E ,6 21,0% 12,1 151 F ,9 21,0% 12,4 155 G ,9 20,7% 12,4 156 Optimal kaliumgiva : 263 kg/ha 20(23)
21 Kalium-konc ppm i bladskaft Kalium-konc ppm i bladskaft Optimala kaliumhalter Brogården Optimal K-konc Brogården Antal dagar efter uppkomst Optimala kaliumkoncentrationer i bladskaften på Brogården (lätt jord, K-HCl < 30) Optimal kaliumkoncentration Helgegården K-konc Helgegården Antal dagar efter uppkomst Optimal kaliumkoncentration i bladskaften 2015 på Helgegården (bättre jord K-HCl > 80) 21(23)
22 Kalium-konc ppm i bladskaft Delad kaliumgiva FK jämfördes även delad kaliumgiva med full giva (240 kg) innan sättning. På Helgegården gav delad kaliumgiva ingen merskörd. Men på Brogården fanns tendens till högre skörd om den delade kaliumgivan kördes ut med UNIKA-Kalium. Den delade kaliumgivan kördes antingen ut som kaliumsulfat eller UNIKA-Kalium. Givan innan sättning var 180 kg K/ha, denna kompletterades sedan upp till 240 kg K 25 dagar efter uppkomst. Resultat FK Skörd Kuras Brogården 2015, delad kaliumgiva Led K-giva kg/ha Rel.stskörd E ,4 20,3% 9,4 100 H* ,6 19,9% 9,3 98 I** ,7 20,0% 10,5 112 J*** ,9 20,2% 10,7 113 * Delad giva med kaliumsulfat ** Delad giva med UNIKA-Kalium *** Enbart UNIKA-Kalium innan sättning Kaliumkoncentration vid delad respektive full kaliumgiva vid sättning. Delning utförd 25 dagar efter uppkomst Delad K-giva 240 kg 240 K innan sättning DEU 35 DEU 45 DEU 55 DEU 65 DEU 75 DEU 85 DEU 95 DEU 105 DEU 115 DEU Antal dagar efter uppkomst 22(23)
23 Organicgödsling FK har Lyckeby Organic testas i enklare odlingsdemo, där vi sett att Organic har en kaliumeffekt likvärdig med handelsgödsel lades det ut två regelrätta fältförsök där 4,2 ton Organic (231 kg kalium/ha) jämfördes med kaliumgödsling från handelsgödsel. Försöket låg både på Helgegården och Brogården (samma platser som kaliumförsöken). Försökssammanställning Försöksnummer: FK Försökstyp: Organicgödsling i stärkelsepotatis Plats: Brogården och Helgegården Skördeår: 2015 Sort: Kuras Resultat FK Brogården 2015 Led Organic (t/ha) St-% ,8 20,6% 12, ,2 58,2 20,6% 12,0 99 Resultat FK Helgegården 2015 Led Organic (t/ha) St-% ,2 22,9% 17, ,2 77,0 23,3% 17,9 101 Resultat FK Helgegården & Brogården 2015, 2 försök Led Organic (t/ha) St-% ,0 21,8% 14, ,2 67,6 21,9% 14, (23)
Försöksresultat från stärkelsepotatis-försök 2014
Försöksresultat från stärkelsepotatis-försök 2014 Innehåll Sortförsök FK 1241... 2 Sortförsök Listerlandet... 5 Varierat plantavstånd med utsädesstorlek 55-65 mm... 7 Bladmögelförsök FK 1200... 9 Resultat
Läs merVi siktar på ton
Vi siktar på 80 000 ton Vi siktar på 80 000 ton stärkelse 2015 producerade vi drygt 68 000 ton!! Vårkampanj april/maj 3 500 ton Höstkampanj 64 500 ton 2 Vägen till 80 000 ton I dag 68 000 ton stärkelse
Läs merGödslingsrekommendationer 2019
2019-02-25 Gödslingsrekommendationer 2019 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på jordart,
Läs merGödslingsrekommendationer 2017
2017-02-27 Gödslingsrekommendationer 2017 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på jordart,
Läs merAlternariaförsök 2013
Oktober 2013 Alternariaförsök 2013 Alternaria i stärkelsepotatis är ett växande problem. Många av stärkelsepotatisodlarna påpekar ofta Alternaria som en mer svårbekämpad svamp än potatisbladmögel. Tillgången
Läs merGödslingsrekommendationer 2015
Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland
Läs merOdlarmöte Stufvenäs Gästgifveri, Söderåkra - 19 januari Tivolirestaurangen, Sölvesborg 25 januari Helgegården, Kristianstad - 31 januari
Odlarmöte 2017 Stufvenäs Gästgifveri, Söderåkra - 19 januari Tivolirestaurangen, Sölvesborg 25 januari Helgegården, Kristianstad - 31 januari Kampanj 2016 skörderekord igen!!! 6 350 ha (stärkelse) 280
Läs merStärkelse är mitt nya socker! TEMA Försök! Industridoktorand ny resurs på Lyckeby. Torrt år går till historien LYCKEBY CONCEPT #
LYCKEBY CONCEPT TEMA Försök! # 2 2018 Stärkelse är mitt nya socker! I år ersatte han sockerbetorna med stärkelsepotatis. Ett otacksamt år att börja kan tyckas, men torkan verkar inte ha ställt till det
Läs merBladmögelbekämpning 2011 Lars Wiik, HUSEC E-post:
Sammanfattning Under 2011 utfördes tre fältförsök i den mot bladmögel och brunröta mottagliga matpotatissorten Bintje i Sverigeförsökens regi med syfte att undersöka effekten av olika bekämpningsprogram.
Läs merAlternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning
Alternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning Erland Liljeroth/Anders TS Nilsson, SLU Lilla Böslid 5 november 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi
Läs merSyfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.
Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel
Läs merErland Liljeroth, Växtskyddsbiologi, SLU, Alnarp
Bekämpning mot potatisbladmögel - kan växtstärkande medel bli en del av växtskyddsstrategin? - kan man reducera doser av fungicider i stärkelsepotatisodlingen? Erland Liljeroth, Växtskyddsbiologi, SLU,
Läs merPotatisbladmögel 2017
VÄXTSKYDD Av Lars Wiik a, Anna Gerdtsson b, Erland Liljeroth Av NAMN, titel titelsson, c och Louise Aldén epost@epost b Potatisbladmögel 2017 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Under 2017 utfördes en fältförsöksserie
Läs merSex bekämpningsprogram var beställda av
LARS WIIK, HUSEC AB, Borgeby, Bjärred ANNA GERDTSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Alnarp Bladmögelbekämpning i potatis L15-1 Under 2012 utfördes tre fältförsök i den mot bladmögel och brunröta
Läs merTillskottsbevattning till höstvete
Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 29
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 29 Inte heller den 16 juli 2018 upptäcktes bladmögel i något av de fem områdena med matpotatis som vi bevakar; Löddeköpinge
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 28
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 28 Inte heller den 9 juli 2018 upptäcktes bladmögel i något av de fem områdena med matpotatis som vi bevakar; Löddeköpinge &
Läs merBetning av potatis mot
Betning i potatis Växsjö 6 december 2007 Betning av potatis mot Rhizoctonia solani Mats Andersson Betning mot Rhizoctonia solani Rhizoctonia solani Lackskorv, groddbränna, filtsjuka Betningsmetoder Teknikförsök
Läs merPM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018
1(5) Institutionen för växtproduktionsekologi 2018-05-02 Projektansvarig: jannie.hagman@slu.se Telefon: 018-67 14 23 PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018 Utsäde
Läs merAv Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Kväveoptimum i sex höstveteförsök i Skåne 2002 blev 173
Läs merBladmögelbekämpning. Av Lars Wiik, HUSEC AB, och Anna Gerdtsson, Jordbruksverket
VÄXTSKYDD Bladmögelbekämpning Av Lars Wiik, HUSEC AB, och Anna Gerdtsson, Jordbruksverket lars.wiik@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Under 2012 utfördes tre fältförsök i den mot bladmögel och brunröta
Läs merAlternativa bekämpningsmetoder mot potatisbladmögel sortens resistens och inducerad resistens med fosfiter kan minska behovet av fungicider
Slutrapport till SLF Projnr: H1142126 Alternativa bekämpningsmetoder mot potatisbladmögel sortens resistens och inducerad resistens med fosfiter kan minska behovet av fungicider Inledning Potatisbladmögel
Läs merBehovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem
Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem Potatisbladmögel (Phytophtora infestans) en mycket allvarlig skadegörare i potatis Potatisbladmögel kan förorsaka mycket stor skada
Läs merSortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, Institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU
Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, Institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU I år provades 11-17 potatissorter i sortförsöken i den samordnade försöksserien för höstvinter potatissorter.
Läs merBEKÄMPNING AV BLADMÖGEL I EKOLOGISK POTATISODLING
Utkast till slutrapport i projektet BEKÄMPNING AV BLADMÖGEL I EKOLOGISK POTATISODLING Projektansvarig; Björn Andersson, SLU BAKGRUND Den låga odlingssäkerheten i ekologisk potatisproduktion orsakas till
Läs merSYNGENTA NORDEN. Skydd av nytillväxt av blad i fält Resultat Flakkebjerg 08667, 2008
l SYNGENTA NORDEN Två snabba kliv framåt. Maximbetat utsäde och en robust bladmögelstrategi med REVUS Ulf Johan Page Skydd av nytillväxt av blad i fält 9 dagar efter inokulering Fältfsk Flakkebjerg 7,
Läs merPOTATISBLADMÖGEL OCH VÄXTSKYDD
POTATISBLADMÖGEL OCH BRUNRÖTA 16 Lars Wiik, Hushållningssällskapet Skåne, Louise Aldén och Anna Gerdtsson, Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Alnarp Erland Liljeroth, SLU, Alnarp Sammanfattning Under
Läs merStråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda
Stråsädesväxtföljder med gröngödslings/mellangröda Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland I samband med införande av den nya jordbrukspolitiken, Agenda 2000 sänktes arealersättningen för
Läs merKalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?
Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Ingemar Gruvaeus, Yara Uddevalla 2017 Kalium i växt, Vall En mindre mängd kalium krävs för att aktivera vissa biokemiska reaktioner i växten. Huvuddelen
Läs merPM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2015
1(4) Institutionen för växtproduktionsekologi 2014-04-22 Projektansvarig: jannie.hagman@slu.se Telefon: 018-67 10 00 Mobil: Nytt nummer kommer (0733 39 29 10) PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis
Läs merVirusanalyserad och godkänd utsädespotatis 2018/2019. Redovisade per sort, tillgänglig areal och företag.
2019-01-23 Utsädesenheten Virusanalyserad och godkänd utsädespotatis 2018/2019. Redovisade per sort, tillgänglig areal och företag. Alexia Anouk Arielle Arrow 7,2 Ha Bjälbo Trädgård AB SKÄNNINGE 0142-43050
Läs merPotatisbladmögel 2013
Av Lars Wiik a, Anna Gerdtsson b, Louise Aldén b, Joakim Ekelöf c, Henrik Knutsson c, Anders TS Nilsson d Potatisbladmögel 2013 Sammanfattning I Sverigeförsökens regi utfördes under 2013 en fältförsöksserie
Läs merSammanfattning av demoodlingar med Proradix i Östergötland sommaren 2012
Sammanfattning av demoodlingar med Proradix i Östergötland sommaren 2012 Sammanställt av Lovanggruppens rådgivare på potatis/specialgrödor Andreas Kronhed Lovanggruppens demoodling med Proradix i potatissäsongen
Läs merPotatisbladmögel och brunröta 2016
VÄXTSKYDD Av Lars Wiik Av a, Louise NAMN, Aldén titel titelsson, b, Anna epost@epost Gerdtsson b, Erland Liljeroth c Potatisbladmögel och brunröta 2016 Sammanfattning Under 2016 utfördes en fältförsöksserie
Läs merFosfit som tillsats i bladmögelbekämpningen Erland Liljeroth, Dharani Burra, Erik Alexandersson
Fosfit som tillsats i bladmögelbekämpningen Erland Liljeroth, Dharani Burra, Erik Alexandersson Ovatio, obehandlad kontroll Ovatio, Shirlan full dos Ovatio, Shirlan halv dos.kombinerad med fosfit (Inducerad
Läs merSåteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:
Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Tre utsädesmängder i åkerbönor har provats i en skånsk försöksserie
Läs merFramgångsfaktorer i stärkelseodlingen. Gårdsreportaget:
Lyckeby Concept en del i projektet 101215 #2 Gårdsreportaget: Framgångsfaktorer i stärkelseodlingen Spännande kampanj med nya förutsättningar s. 3 Odlingen påverkas av politiska beslut s. 4 Lyckeby satsar
Läs merGödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se
Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,
Läs merPotatisbladmögel och Alternaria Erland Liljeroth, SLU Alnarp
Potatisbladmögel och Alternaria Erland Liljeroth, SLU Alnarp Aktuell forskning på SLU i Alnarp Hur minimera bekämpningsbehovet? Grundläggande forskning Förädling nya sorter Alternativ till fungicider?
Läs merKvävestrategier till höstraps
Växtnäring Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Johan Biärsjö, Svensk Raps AB För andra året skördades försök med en kvävestege på hösten följt av en fast giva på 140 eller 180 kg N på våren.
Läs merPotatis i ekologisk odling 2019
Institutionen för växtproduktionsekologi Department of Crop Production Ecology Potatis i ekologisk odling 2019 Sortförsök 2014-2018 J. Hagman Uppsala 2019 Avsnitt ur Sortval i ekologisk odling 2019 Potatis
Läs merOptimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12
Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling
Läs merR E S U L T A T B L A N K E T T 2006 OS15-8420
ADB-NR: 151438 LÄN-FNR: LB-258-2005 FÖRSÖKSVÄRD: Hushållningssällskapet ADRESS: Sandby gård, Borrby SIDA 1 SÅDD: 2005-08-24 LED Svinflytgödsel, ton2005-08-17 29 FÖRFRUKT: Rödsvingel 2005-09-27 0 J,K,L,M
Läs merBekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Angreppen i de västsvenska försöken blev starka. I två av de tre försöken
Läs merReferensförsök mot svampsjukdomar i höstvete
Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Växtskydd Svartpricksjuka (Septoria tritici) förekom i hela Mellansverige, men var betydligt vanligare i Västsverige.
Läs merKvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:
Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004
Läs merBoT-A. Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning. Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling. Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014
BoT-A Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014 Sidoprojekt Sidoprojekt Sidoprojekt Experimentell
Läs merTabell 1. Makronäringsinnehåll i grönmassan av åkerböna vid begynnande blomning på fyra försöksplatser med olika behandlingar av svaveltillförsel
Lägesrapport för projektet Effekter av svaveltillförsel i åkerböna Dnr 4.1.18-9983/16 Erhållet resultat 2017 Näringsinnehåll i begynnande blomning Innehåll av makro- och mikronäringsämnen i grönmassan
Läs merKväve- och fosforgödsling till majs
Kväve- och fosforgödsling till majs Johanna Tell och Ulf Axelson, Hushållningssällskapet, Skara Kväve Det fanns ingen tydlig korrelation mellan optimal kvävegiva och skörd men däremot fanns det ett samband
Läs merOdling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,
Läs merTidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.
Bibliografiska uppgifter för Svampbehandling i höstraps Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 7 Författare Biärsjö, J. Adress Hushållningssällskapens multimedia Svensk raps AB Ingår i... Försöksrapport
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26 Det förekommer nu nya bladmögelangrepp, både blad- och stjälkangrepp, på flera lokaler. Det har kommit rapporter de senaste dagarna om
Läs merExempelgården Potatis och svin
Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel
Läs merBekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Försöken med olika bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete består huvudsakligen av externt
Läs merDEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2
DEMOODLING Urea till vall Rådde 2009-2010 vall 1-2 Jan Jansson Rådgivarna i Sjuhärad Bakgrund till demonstrationsförsöket Ett kg kväve i urea var ca 7-8 kr/kg billigare än i Axan NS 27:4 våren 2009. Frågan
Läs merKvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
Läs merÖkning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
Läs merFörsöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg erik.jonsson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 218 skördades 1 försök i serien L3-2299, och det var stor variation i platsernas skördepotential
Läs merUtsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661
Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661 Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB Högst skörd har utsädesmängden med 60 frö/m 2 gett. En mikning av utsädesmängden till 40 frö/m 2 har inte gett en säker skillnad
Läs merSvampsjukdomar i havre
Svampsjukdomar i havre Eva Mellqvist, scentralen, Skara Angrepp av svartrost uppträdde sent och gav måttliga merskördar för bekämpning utom i ett försök i Sveas område, där angreppen blev kraftiga och
Läs merKVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE
KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien
Läs merKvävestrategier till höstraps
Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB Kväve är ett av de viktigaste verktygen till framgångsrik höstrapsodling. Med rätt kvävestrategi kan skörden ökas vilket är
Läs merUtsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:
Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hush.se Försöksvärdar L7-618 2011 Lars Håkansson, Tågarp sort: Alexia Lars Brunnström, Ödåkra sort:
Läs merR E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2010 M3-8036 BC-20-2010 03M128 1 Rune Jansson Haknäs, 741 91 Knivsta GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2010-05-04 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Vårkorn JORDART: nmh Styv lera ph-värde: 8,0 P-HCl: 120 Cu-HCl:
Läs merFörsöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).
Kvävegödslingsförsök i maltkorn Av Stefan Atterwall, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala E-post: Stefan.Atterwall@hs-m.hush.se Sammanfattning Bästa ekonomi vid 100 kg N som
Läs merI projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
Läs merSortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av NAMN, Av NAMN, Av Mattias titel titelsson, titelsson, Hammarstedt epost@epost epost@epost E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Sortanpassad kvävegödsling
Läs merTräffa rätt med kvävet MALTKORN
Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 30
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 30 Inte heller den 23-24 juli 2018 upptäcktes bladmögel i något av de fem områdena med matpotatis som vi bevakar; Löddeköpinge
Läs merVäxtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp
Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Ingemar Gruvaeus ÖSF-konferens nov. 2014. Precisionsodling i praktiken på Bjertorp 2014 Markkartering med Mullvad för bättre upplösning
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
Läs merJordbrukardagar 2016
Jordbrukardagar 2016 Svampbekämpning Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2014/2015 källa:smhi Rödsotvirus - stora angrepp i höstsäd 2015 Hösten 2014 flera riskfaktor sammanföll
Läs merKnud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver
Läs merSvampsjukdomar i vårkorn
Svampsjukdomar i vårkorn Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Behandling av svampsjukdomar var sällan lönsam i årets försök trots att försommaren var regnig och trots att försöken ofta låg i fält med korn
Läs merR E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps
R E S U L T A T 2007 OS3-89 R-34-2007 03H22 Sven-Gunnar o Johan Bergström Tomten, Vinninga GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-7 SORT: Heros FÖRFRUKT: Vårraps JORDART: mmh Molättlera ph-värde: 6,5 P-HCl: 88
Läs merSvampförsök i korn. Växtskydd
Svampförsök i korn Alf Djurberg, Växtskyddscentralen, Linköping Cecilia Lerenius, Växtskyddscentralen, Skara Fyra försöksserier med olika svampbehandlingar i korn genomfördes under året. Två av serierna
Läs merAv Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i 5 höstveteförsök i Skåne 2003 blev 162 kg
Läs merFungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1
Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1 Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp, 2 Fältforskningsenheten, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se,
Läs merVästerås NPK-stege i vårkorn
Västerås 28-1-15 NPK-stege i vårkorn 1 NPK-stege i vårkorn 25 försök under 3 år (25 27) Date: 23-11-18 - Page: 3 NPK-stege i kombisått maltkorn Går det att kortsiktigt spara pengar genom att dra ner på
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merEfterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor
Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor 2000-2002 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Läs merGödsling med svavel och kalium till lusern
Gödsling med svavel och kalium till lusern H14-0135-ALF Svavelbrist (t.v.) i slåttervall, Östergötland 2015. Foto: Louice Lejon Publicerat 2016-10-25 Anders Månsson, Hushållningssällskapet Östergötland
Läs merSORTFÖRSÖK I MATPOTATIS. av Jannie Hagman, institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala
Potatis SORTFÖRSÖK I MATPOTATIS av Jannie Hagman, institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala I år provades 11-17 potatissorter i sortförsöken i den samordnade försöksserien för höstvinter potatissorter.
Läs merBakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar
Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse
Läs merOdlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1
Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet, Kristianstad, 2 SLU, Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se
Läs merSorter. Potatis. Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skara
Sorter Potatis Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skara LaPerla och Senna provades för första gången i år. De är nya sorter som det ännu inte finns någon större praktisk erfarenhet av i Sverige. Senna
Läs merManganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se ann-charlotte.wallenhammar@hushallningsallskapet.se
Läs merSamodling av majs och åkerböna
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades
Läs merFjärranalys av bladmögelangrepp i potatis
Slutrapport Partnerskap Alnarp projekt (SPA 789) Fjärranalys av bladmögelangrepp i potatis Erik Alexandersson och Erland Liljeroth, Växtskyddsbiologi, SLU Bakgrund Potatisbladmögel som orsakas av oomyceten
Läs merRadmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000
Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000 Skriv in försökets rubrik här 2000-1-2-301 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
2012-12-11 Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd
Läs merOptimal placering av pelleterad organisk gödsel
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2017 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet
Läs merBetydelsen av torrfläcksjuka (Alternaria ssp.) på potatis SLF
Betydelsen av torrfläcksjuka (Alternaria ssp.) på potatis SLF 0455031 Sammanfattning Under åren 2005, 2006 och 2007 genomfördes totalt 17 fältförsök med syfte är att undersöka effekten av två riktade behandlingar
Läs merTidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...
Läs merSvampförsök i korn. Växtskydd
Svampförsök i korn Alf Djurberg, scentralen Linköping I det mellansvenska försöksområdet låg i år tre försöksserier i korn. Två serier med olika bekämpningsstrategier och en ren preparatjämförelse med
Läs merOväntat högt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Region Mitt vecka 24, 2019 Oväntat högt kväveupptag Höstvetet är mitt i axgång, på vissa håll i slutet av axgång, det vill säga runt DC 55-57. Tidiga fält har redan nått begynnande
Läs merPotatisbladmögel 2012
ogräs växtskydd ars Wiik, HUSEC och Anna Av A, Gerdtsson, titel titelsson, Jordbruksverket, epost@epost Alnarp E-post: lars.wiik@hushallningssallskapet.se Potatisbladmögel 2012 Sammanfattning Under 2012
Läs merKvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus
Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, 2013-2015 Uddevalla jan 2016. Ingemar Gruvaeus Kvävestrategi i höstvete, serien L3-2290 Finansieras av Sverigeförsöken, Jordbruksverket och Yara. Tre år, 40 försök L3-2290,
Läs merSIDA 1 ' ' F Ö R S Ö K S L E D:
RESULTATBLANKETT SERIESAMMANSTÄLLNING 2005 SLU, Växtvetenskap, Agrara odlingssystem, Alnarp PLAN: R15-7200 Sprutning med fungicider mot bladmögel i potatis Fyra försök SIDA 1 ' ' Skörd Skörde Rel- Antal
Läs merOdlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1
Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet Kristianstad 2 SLU Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se
Läs mer