Framgångsfaktorer i stärkelseodlingen. Gårdsreportaget:

Transkript

1 Lyckeby Concept en del i projektet #2 Gårdsreportaget: Framgångsfaktorer i stärkelseodlingen Spännande kampanj med nya förutsättningar s. 3 Odlingen påverkas av politiska beslut s. 4 Lyckeby satsar på ett gott nytt skördeår 2013 s. 14

2 2 Lyckeby Concept Odling 2012: innehåll Spännande kampanj med nya förutsättningar Odlingen påverkas av politiska beslut i EU Välkommen på odlarmöten 2013 Stayer här för att stanna Så blev årets sortförsök 8 Gårdsreportaget: Så lyckas vi med odlingen! Fler än 200 faktorer påverkar stärkelseskörden Lyckeby testar: Gammal upptagare eller ny? Lyckeby Starch satsar på ett gott nytt odlingsår 2013 Bli medlem i Erfa och utbyt kunskaper med andra odlare Vi finns för våra medlemmar! Lyckeby Concept Odling 2012:2 ges ut av Lyckeby Starch AB och distribueras till samtliga odlare för Lyckeby Starch AB. Ansvarig utgivare: Hans Berggren. Redaktör: Lena Nyberg. Redaktion: Johan Biärsjö, Mats Nordström, Joakim Ekelöf, Kristina Linde, Henrik Knutsson och Pål Nilsson. Omslagsbild: Erik Jansson, Vittskövle, är nöjd med årets stärkelseodling. Foto: Hans Johnsson. Adress: Lyckeby Starch AB, Degebergavägen 60 20, Kristianstad. Telefon: Grafisk produktion: Christine Dahl, t&t information, Kristianstad. Papper: Arctic Silk 130 g. Tryck: Davidsons Tryckeri, Växjö Upplaga: 1000 ex. Sikte på nästa säsong Det är snart dags att sammanfatta vår första avreglerade kampanj. Fabrikerna har gått bra och våra investeringar i protein och indunstning av fruktsaft är igång. Det ger god effekt på lönsamheten. Våra silos är sprängfyllda med stärkelse, vilket innebär att vi kan ha en hög beläggning på våra förädlingsfabriker. De flesta av våra odlare har fyllt sina kontrakt med råge. Vi har skördat nästan lika mycket stärkelse som under fjolåret, trots en avsevärt lägre odlingsareal. Skördarna har generellt varit mycket goda och stärkelsehalten hög. Genom en prissättning i svenska kronor har odlarna varit skyddade mot valutaeffekter. Avräkningarna från Lyckeby har under kampanjen varit :-/ha högre än under föregående år. Att äga sina andelar är och förblir en lönsam historia, med i år minst 7 öre/kg potatis eller :-/ha. Dessutom erhåller odlare med ramavtal ytterligare 1 öre/kg potatis. Totalt handlar det om mycket pengar på marginalen. Vi hävdar att väl skött, har du en god lönsamhet i stärkelseodlingen. Vi har stängt våra böcker för 2011/12 med ett hyfsat resultat på cirka 25 MSEK i koncernen. Vi är rustade för avreglerade tider. Framtiden innehåller några saker som vi kan påverka och några som vi inte kan utöva inflytande på. Krafter vi inte styr: Valuta: Vi konkurrerar med Euroländer. Vi försöker skydda oss kortsiktigt, genom att säkra en del av vårt flöde. Långsiktigt är det bara hög effektivitet som gäller. Spannmålspris: Ett känt faktum är att höga majs- och spannmålspriser ger höga priser på potatisstärkelse, och därmed god konkurrenskraft för Lyckeby. Omständigheter vi styr: Odlingsarealen: För att kunna utnyttja våra anläggningar är vi beroende av en stor odling. Vi behöver MT stärkelse. Det får vi genom att vi framstår som trovärdiga och långsiktiga mot våra odlare. Effektiv odling: Målet är att producera vår stärkelse till samma kostnad som våra konkurrenter. Effektiva fabriker: Med det lagda investeringsprogrammet får vi de bästa nativfabrikerna i Europa. Samma gäller förädlingen. Stark produktportfölj av förädlade stärkelser: Vi lanserar på livsmedelssidan ett par nya koncept per år. Lönsamhet i smakverksamheten har hög prioritet: Det är en kärnverksamhet vi satsar på. Det lagda åtgärdsprogrammet tar oss tillbaka till lönsamhet under Uppdraget att fokusera på stärkelse och smak, har nu genomförts på ett framgångsrikt sätt. Avveckling av ovidkommande verksamheter är i princip slutfört och har förbättrat vårt kassaflöde, vilket idag är av största betydelse. Den här utgåvan av Concept syftar till att stimulera kontraktsteckning inför Odlarens insats är av största betydelse. Avregleringen innebär en spännande utmaning för oss alla. Stärkelsepotatis är en gröda som definitivt har en plats i den framtida växtföljden. Skall vi fortsätta att bygga en stark förening är odlingsarealen de kommande åren viktig. Vi måste alla ta till oss den rådgivning som utvecklar odlingsresultatet. Det bekräftas av artiklarna i den här tidningen. Pål Nilsson, ordförande, och Hans Berggren, VD Sveriges Stärkelseproducenter

3 Lyckeby Concept Odling 2012:2 3 Lyckebys fabrik i Nöbbelöv utanför Kristianstad har fått en ny profil. Den nya indunstaren producerar 300 ton Lyckeby Organic i veckan. Foto: hans johnsson. Spännande kampanj med nya förutsättningar Vi har påbörjat en spännande resa inför årets kampanj. Avregleringen höjer kostnaden för råvaran, men ger oss också möjligheter att öka produktionen genom att vi inte längre är begränsade av regleringen. Det gör även att vi kan ta in ett eventuellt överskott av matpotatis. text kristina linde Den enskilt största nyheten i produktionen är uppkoncentreringen av fruktsaft i indunstaren som installerats i Kristianstad. Fruktsaften uppkoncentreras från 3 % till 40 % torrhalt. Den nya produkten benämns Lyckeby Organic. Uppstarten har gått mycket bra cirka 300 ton Lyckeby Organic produceras per vecka. Fruktsaften lagras i täckta behållare till våren. Vattnet som avdunstats kondenseras och infiltreras i fälten utanför fabriken som ett tillskott i vattenbalansen. Skörd över förväntan Skörden har varit över förväntan och vi har haft mycket höga stärkelsehalter. Produktionen av stärkelse har gått mycket bra på alla fabrikerna. Inleveranstakten av potatis har varit i nivå med i fjol. Stärkelsehalten har dock varit högre. Dessutom räknar vi med att ta emot cirka 2000 ton matpotatis under pågående kampanj. Längre kampanj i Kristianstad Vi kommer, tack vare årets rekordskörd, och trots en lägre odlingsareal, att få en normal produktionsvolym på cirka ton handelsstärkelse. Alla fabriker, förutom Kristianstad, kommer att avsluta kampanjen i november. I Kristianstad pågår kampanjen december månad ut. Det är ett led i att maximera utfallet av våra biprodukter fiber, protein och koncentrat.

4 4 Lyckeby Concept Odling 2012:2 Odlingen påverkas av Stärkelseodlingen som fram till 2011 var en av de sista produktionsgrenarna som hade ett produktionskopplat stöd är som bekant från och med i år avreglerad. Men trots detta måste man vara klar över att både stärkelseodlingen, och växtodlingen totalt, påverkas av politiska beslut både i Sverige och på EU-nivå. text johan biärsjö Just nu pågår diskussioner om EU:s jordbrukspolitik De frågor som är väsentliga för stärkelseodlingen är följande: Hur snabbt kommer det frikopplade stärkelsestödet att jämnas ut över arealen inom hela gårdsstödsregionen? Vad sker med utjämningen av direktstöd/gårdsstöd mellan olika medlemsländer? Vad händer med den s.k. förgröningen, d.v.s. krav på minst tre grödor på gården och att sju procent av den stödberättigade arealen skall ha ett ekologiskt fokus? Jordbrukspolitiska förhandlingar som rör perioden pågår just nu i EU-parlamentet i Bryssel. Stärkelsestödet börjar fasas ut 2014 I dag har de som odlade stärkelse på sina andelar 2011 cirka kr per ha för denna areal 2012 och Stödet är lagt ovanpå gårdsstödet och ger ett rejält tillskott i EU-stöd. Samtidigt får odlaren som bekant samma pris för potatisen (t.o.m. lite högre) som 2011 då en del av priset var ett tilläggsbelopp från EU. Vi ska vara klara över att i förhandlingarna om hur stärkelsestödet skulle fördelas efter avregleringen, så var förslaget att stödet skulle fördelas på all areal i aktuell arealzon. Det hade inneburit att stärkelseodlarna endast fått några hundralappar per ha. Nu har alltså hela det ursprungliga tilläggsbeloppet tillfallit de som odlat stärkelsepotatis. Det var stärkelseföreningen som tillsammans med LRF lyckades rädda hem hela stödet till stärkelseodlingen. Frågan är nu hur länge stärkelseodlaren får behålla sitt extra stärkelsestöd. I kommissionens förslag skall det inom fem år vara samma gårdsstöd för alla gårdar inom en och samma gårdsregion. Utjämningen skall enligt kommissionens förslag påbörjas 2014 och 40 % av utjämningen skall tas redan första året. Givetvis sker förhandlingar om det här, som det sker med så gott som alla förslag som ska malas genom EU-apparaten. I förhandlingarna förs förslag fram som att 20 % av utjämningen tas första året och att tidpunkten för när det ska vara samma arealstöd sträcks ut till 2020 (i stället för 2018). En kompromiss som innebär att utjämningen går långsammare innebär ju att stärkelseodlaren får behålla sitt stöd längre. Man måste i princip komma till ett beslut senast kring årsskiftet 2012/2013 för att det ska vara klart och införas Annars kan den nya politiken träda i kraft först från och med Höjning av stöden för nya- och sänkning för gamla medlemsländer När EU utvidgades med flera nya medlemsländer som t.ex. de Baltiska staterna, Polen, Ungern, Tjeckien m.fl.

5 Lyckeby Concept Odling 2012:2 5 politiska beslut så fick dessa nya medlemsländer inte samma nivå på sina arealstöd som de nivåer som är aktuella i EU 15 (där Sverige ingår). Det här var, och är förstås fortfarande, en ekonomisk fråga men uppfattas nu som orättvist hos de nya medlemsländerna. Kommissionen har föreslagit % höjning av arealstöden i t.ex. de Baltiska länderna som ligger lägst och något lägre i länder som t.ex. Polen och Tjeckien. Det här ska betalas genom en sänkning av stöden i de länder som har jämförelsevis höga direktstöd som t.ex. Grekland, Italien och Nederländerna. Det kan ju låta ganska rättvist men inte oväntat möter det hårt motstånd från betalande länder. Sverige har ett förhållandevis lågt arealstöd eftersom vi inte fått några höga stöd till olivträd eller tobaksodling som i södra Europa. För vår del skulle en utjämning av stöden mellan medlemsländer innebära ett svagt plus. Grönare växtodling För några år sedan när man ansåg att vi hade överskott på spannmål hade EU krav på olika nivåer av träda, som ett sätt att bringa ned spannmålsöverskottet. I EU:s förslag på jordbrukspolitik efter 2013 har kravet på träda ersatts av krav på att en del av jordbruksmarken avsätts som areal med ekologisk fokus. Sju procent av arealen föreslår man skall avsättas som kantzoner eller annan gräsbevuxen mark som inte får skördas och inte gödslas eller bekämpas kemiskt. Även detta förhandlas och troligen blir nivån lägre än 7 %. Det är också möjligt att man ser det här mer på nationell nivå, vilket skulle gynna Sverige. Vår trädesareal är förhållandevis hög om vi ser till hela landet och det kan vi eventuellt tillgodoräknas så att den enskilda gården inte behöver ha så stor procent av sin areal avsatt till kantzoner. En annan del i detta med grönare växtodling som blivit starkt kritiserad är krav på att alla gårdar måste odla minst tre grödor. Detta för att motverka ensidig odling. Det är förstås inte något konstigt för en traditionell växtodlare med potatis, spannmål, betor och oljeväxter. Men för mindre gårdar och för utpräglade vallgårdar ställer det till problem. Nu talas det om att små gårdar skall undantas från kravet och att i bl.a. Sverige och Finland skall kravet vara två grödor och inte tre. Som alla förstår pågår just nu förhandlingar och den nya jordbrukspolitiken kan i bästa fall beslutas om under första halvåret Odlarmöten 2013 För att ytterligare trimma odlingstekniken inför 2013 bjuder Lyckeby Starch till odlarmöten i början på Vi presenterar nya försöksresultat och aktuellt inför odlingssäsongen. Årets höga skörd är resultatet av en optimal årsmån och duktiga odlare. Det är mycket viktigt att vi tar med oss detta års positiva skörderesultat in i vår gemensamma väg mot 12 ton handelsstärkelse/ha, vilket är fullt möjligt. På odlarmötena kommer vi bl.a. att presentera de senaste rönen och nya utvecklingsmöjligheter inom växtnäringsstyrning, bekämpningsstrategier, bevattning med mera. Mötena hålls på följande platser: ONSDAG 30 JANUARI: MAIF klubbstuga, Hällevik TORSDAG 31 JANUARI: Helgegården, Skepparslöv TISDAG 5 FEBRUARI: Scandic Hotell, Karlskrona TORSDAG 7 FEBRUARI: Hotell Svanen, Kalmar Anmälan görs på eller e-post: medlem@lyckeby.com. Sista anmälningningsdag 18/ Samtliga möten startar med lunch kl. 12 och avslutas med kaffe kl. 16. Vi hoppas på givande möten med diskussioner och lärdomar som kan resultera i en än mer effektiv odling! Välkomna!

6 6 Lyckeby Concept Odling 2012:2 Sortförsök 2012 Håkan Olsson i Hovby lägger i stort sett hela sin odling på Stayer. Sorten har flera goda egenskaper och är dessutom lätt att plocka. Foto: mats nordström. Stayer här för att stanna Håkan Olsson, i Hovby utanför Kristianstad, odlar cirka 45 ha stärkelsepotatis, bland annat på sluttningarna ner mot Hammarsjön. Text mats nordström Håkan har genom åren odlat många stärkelsesorter, men har nu fastnat för Stayer, och lägger i princip hela odlingen på denna sort. Stayer har minst Kuras-skörd och en högre stärkelsehalt. Den gångna säsongen har gårdens genomsnitt legat på 23 %, säger Håkan Olsson. Allt utsäde köps in på våren och till kommande säsong kommer allt att vara betat med Prestige. Förutom den höga stärkelseskörden ser Håkan ytterliggare fördelar med sorten. Stayer har flera goda egenskaper, t.ex. snabb uppkomst och blastutveckling. Den är dessutom lättare att plocka i grön blast jämfört med Kuras, säger Håkan Olsson. Eventuella nackdelar med sorten skulle kunna vara att den sätter knölarna djupare, vilket Håkan kompenserar med en grundare sättning. Alternariabehandling är minst lika viktig i Stayer som övriga sorter för att hålla den grön så länge som möjligt. Under 2012 genomfördes ett antal sortförsök. I år har vi valt att i FK- 1241, lägga sorter som idag är våra brukssorter. Försöket har gjorts på Helgegården. I ett annat försök, FK-1261, ligger potentiella sorter som förhoppningsvis leder till en gynnsam sortutveckling. Det sistnämda är placerat dels på Helgegården och dels i Nymö. Båda försöksplatserna är bevattnade och gödslade med kg N/ha. Även i år har vi genomfört ett sortförsök med kräftresistenta sorter på listerlandet, för att dessa sorter ska visa sig i sin rätta miljö. Resultaten presenteras på nästa sida.

7 Lyckeby Concept Odling 2012:2 7 Resultat av årets sortförsök FK 1241 Resultat från Helgegården 2012 Mognadsgrad Flerårssammanställning Helgegården Sort Skörd t/ha St.halt % St.skörd t/ha Rel. tal % 15 aug 1 sep 15 sep Skörd t/ha St.halt % St.skörd t/ha Rel. tal % Kuras 77,8 22,9 17, ,9 15,3 100 Seresta 59,6 24,1 14, ,1 12,5 82 Magnat 72 26, Kardal 69,2 24,1 16, Stayer 72,8 24, Quadriga 70,8 23,8 16, , Energi 67,3 23,2 15, Novano 51, , Kuba 64,2 23,1 14, Avano 80,9 21,5 17, ,9 97 Avarna 60 23,8 14,3 93 Actaro 57 26, FK 1241: Magnat sticker ut som bästa sort. Förutom hög stärkelsehalt har också sorten en mycket bra bladmögelresistens. Dock är det svårt att producera ett bra utsäde av Magnat. Stayer håller ställningarna som en högavkastande sort med en högre stärkelsehalt jämfört med Kuras. Energi kommer vi inte att producera vidare på grund av svårigheter att hålla en god utsädeskvalitet. Novano har i år inte uppnått den förväntade skördenivån, däremot en god stärkelse halt. Avano är den av de kräftresistenta sorterna som visat högst stärkelseskörd och har försökets högsta knölskörd. FK 1261 Medeltal av två försöksplatser: Skepparslöv och Nymö Mognadsgrad Sort Skörd t/ha St.halt % St.skörd t/ha Rel. tal % 15 aug 1 sep 15 sep 1 okt Actaro 60,3 24,7 14, Avarna 58, , Aventra 53,5 22, Avenue 64,1 22,5 14, Dartiest 63,1 21,5 13, Kuras 60, , Seresta 49,4 23,3 11, SL ,3 27,6 13, Smaragd 49,2 22,9 11, Support 49,8 26,6 13, FK 1261: Här är alla holländska sorter som vi jämför med Kuras. Förutom Avenue är alla kräftresistenta mot ras 18. I Nymöförsöket, med lättare jord, kommer de bästa sorterna upp i Kuras skördenivå. På Helgegården, med lite tyngre jord, har ett antal sorter slagit Kuras stärkelseskörd med %. Vår förhoppning är att så snart som möjligt komma igång med egen produktion av dessa sorter. Försök Lister 2012 Flerårssammanställning Lister Sort Skörd t/ha St.halt % St.skörd t/ha Rel. tal % Skörd t/ha St.halt % St.skörd t/ha Rel. tal % Actaro* 81 21,4 17,3 144 Avano 70 19,4 13, ,2 10,6 110 Avarna 73 21,2 15, ,6 10,8 113 Aventra 67 21,5 14,4 120 Dartiest 78 19,4 15,2 127 Kuba , ,2 9,6 100 Novano 60 21,3 12, ,2 127 Seresta 56 21, ,1 9,6 100 SL ,1 15,2 127 Smaragd ,9 108 Supporter 66 23,6 15,5 129 * Endast en rad, övriga sorter sex rader. Listerförsöket: För fjärde året i rad genomfördes sortförsök på Listerlandet. Även i år står Henrik Fischer som försöksvärd. Vi är nu tillbaka till samma försöksfält som första försöksåret. Försöket sattes den 2 maj med konventionell sättare med försökssorterna i de två mittraderna och Seresta i ytterraderna för att alla sorter skulle få samma konkurrens av grannraden. Försöket sattes med tre upprepningar, d.v.s. de sex raderna fördelades på tre ställen över fältet. Undantaget var sorten Actara där försöksutsädet endast räckte till en rad. Fältet är gödslat med kg N och är vattnat 6 gånger. Bladmögelbekämpat enligt gängse praxis samt en alternariabehandling med Amistar. Försöket skördades med en tvåradig tankmaskin den 23 oktober. Varje dubbelrad vägdes och separata prov togs. Actara fortsätter att gjuta gott hopp om framtida kräftresistenta sorter. Novano är i år även här av oförklarlig anledning en besvikelse, men sammanställer man flera försöksår ligger sorten bra till. Flertalet av sorterna är mycket odlingsvärda och vi jobbar på att så snabbt som möjligt börja producera utsäde av dem.

8 8 Lyckeby Concept Odling 2012:2 Erik och Mats Jansson i Vittskövle har gjort flera kapacitetshöjande åtgärder för att minimera antalet arbetstimmar på gården. Foto: hans johnsson. Flera faktorer bidrar till e Det är full fokus på att höja skördarna och lönsamheten i stärkelsepotatisodlingen. En stor del i att öka lönsamheten är att minimera antalet arbetstimmar/ha. Lyckeby har träffat ett par odlare som visar på olika faktorer som bidragit till framgång under Text henrik knutsson Kapacitetshöjande investeringar är något som Erik Jansson i Vittskövle tagit fasta på. Inför skörden 2012 införskaffades en ny potatisupptagare med hög kapacitet till gården. Tillsammans med sin far Mats driver Erik Jansson en växtodlingsgård på totalt 500 ha med övervägande mullrika jordar. Utöver 90 ha stärkelsepotatis odlar far och son Jansson bland annat morötter, sockerbetor och spannmål. När jag med mitt besök avbryter Eriks underhållsarbete av en morotsblastare en solig dag i slutet av oktober, är all potatis upplockad. Erik är mycket nöjd med skörderesultatet. Fördubblade skördekapaciteten Inför skörden 2012 investerade Erik i en ny potatisupptagare. Förut plockades all potatis med en tvåradig elevatormaskin, årsmodell Nu plockas istället all potatis med en ny tankmaskin. Argumenten för att byta till en tankmaskin var att vi skulle spara in en till två man vid skördearbetet. Vi fick ett mer flexibelt skördesystem som frigjorde en hel del traktor- och personaltimmar. På fält med passande arrondering behövs endast en man för att skörda potatisen, förklarar Erik. Erik har tack vare nyinvesteringen halverat den totala skördetiden jämfört med föregående år. Vi kan köra upp emot 7 km/h. Det resulterar i att vi kan skörda 5 ha/dag i snitt över hela säsongen. Erik uppskattar maskinens maximala kapacitet till 300 ha/år med liknande förutsättningar. Fokus bör nu ligga på att höja våra skördar. Jag tycker att det borde göras mer studier kring optimal bevattning och växtnäringstillförseln. Erik kommer inte att förändra sin stärkelsepotatisareal 2013 eftersom att han redan ligger på en maximal areal, för att få en funktionell växtföljd. Stärkelsepotatis är en intressant och viktig gröda för gården, avslutar Erik. Innovativ odlare Ingvar Danielsson driver en växtodlingsgård i Vassmolösa, knappt 2 mil söder om Kalmar. Ingvar är en innovativ odlare med mycket idéer. Som ett steg mot en mer rationaliserad odling har Ingvar i många

9 Lyckeby Concept Odling 2012:2 9 Ingvar Danielsson i Vassmolösa söder om Kalmar har i flera år med framgång stenstränglagt sin potatisareal för att rationalisera stärkelseodlingen. Foto: henrik knutsson. tt framgångsrikt resultat år stenstränglagt delar av sin potatisareal, med en filosofi om att effektivisera och trimma sin stärkelsepotatisodling. Ingvar Danielsson brukar totalt 160 ha åker, där stärkelsepotatisodlingen står för 30 ha. År 2012 kommer Ingvar att minnas som ett år med hög knölskörd och högre stärkelsehalter än normalt. Jag har fält som i år avkastat 15 ton handelsstärkelse/ha, det är jag mycket nöjd med, berättar han. Stora fördelar Ingvars potatisjordar innehåller en varierande mängd sten som kan göra odlingen och framförallt upptagningen till ett tidsoch kostnadskrävande kapitel. Ingvar låter inte stenen komma i vägen för odlingens potential. Lösningen på problemet är stensträngläggning, menar Ingvar. Jag ser enorma fördelar med att stenstränglägga min potatisareal. Det underlättar framförallt vid upptagningen, berättar Ingvar. Stensträngläggaren ingår i ett maskinsamarbete med en närliggande gård. Beroende på kapaciteten brukar kostnaden hamna kring 2500 kr/ha. Maskinen lämnar en porös bädd efter sig, vilket medför att jag kan dra ner på övriga jordbearbetningsåtgärderna. Rationaliserar upptagningen Upptagningen sker till stor del med upptagaren obemannad, det vill säga att ingen personal finns på upptagaren för att sortera bort eventuell sten, jord, med mera. Man blir flexibel utan personal på upptagaren. Nu kan jag köra när jag vill, utan att ta hänsyn till kafferaster eller arbetstimmar. Visst, jag har legat lite högt, kring 10-13% i smutshalt vid enstaka leveranser, men med några enkla förändringar i upplägget ska jag nu reducera smutshalten ännu mer. Förutom den minskade personalstyrkan framhäver Ingvar fördelarna med avsevärt mindre slitage och högre framkörningshastighet på upptagaren om arealen stensträngläggs. I Ingvars växtföljd återkommer potatis i dagsläget vart fjärde år ett minimum för att nå höga skörderesultat. Tack vare stensträngläggaren kan jag odla på marker där jag tidigare inte kunnat odla potatis. Detta ger en bättre växtföljd och högre skördar. Framtida odling Ingvar framhäver odlingsdistriktets potential till ökad stärkelsepotatisodling. Jag är lite förvånad över att det inte odlas större stärkelsepotatisarealer kring dessa områden. Här finns goda förutsättningar!

10 10 Lyckeby Concept Odling 2012:2 Det är inte bara klimatet som påverkar stärkelseskörden. Fler än 200 faktorer, varav bladmögelbekämpning i störst utsträckning, spelar in. Foto: Hans Johnsson. Därför varierar skörden Stärkelseskördarna varierar kraftigt från år till år och från fält till fält, men vad är det egentligen som styr skördenivån? Lyckeby har analyserat utfall, väderdata och odlingsjournaler och identifierat de viktigaste faktorerna som styr stärkelseskörden. text joakim ekelöf Vädrets makter Den faktor som i störst utsträckning påverkar stärkelseskörden är som tidigare känt årsmånen. En vidare analys av olika klimatfaktorer visar att medeltemperaturen för perioden juni till augusti till stor del kan förklara utfallet av stärkelseskörden. Högst stärkelseskörd ser man de år där medeltemperaturen för den angivna perioden är låg. Under de senaste tolv odlingssäsongerna som ligger till grund för dessa beräkningar har medeltemperaturen varit mellan 15,4 och 15,6 grader vid fyra tillfällen 2012, 2009, 2004 och Samtliga dessa år har resulterat i ovanligt höga stärkelseskördar. Jämför man de tre år med högst medeltemperatur (17,6 grader) med de tre år med lägst temperatur (15,5 grader) så ligger de kallare åren cirka 25 % högre i skörd jämfört med de varmare åren. Väger man sedan in nederbörd och fotosyntetisk solinstrålning (den strålning som växten kan tillgodose sig) kan man med relativt stor säkerhet återge stärkelseskörden. Nederbörden korrelerar inte lika väl med skördeutfallet som medeltemperaturen, men de år med extremt låga eller extremt höga nederbördsmängder påverkar i relativt stor utsträckning. Multivariat statistik För att hitta de viktigaste odlingsfaktorerna som ger en hög stärkelseskörd har multivariat statistik använts för att analysera odlingsdata. I studien har data från cirka 3000 fält, som rapporterats in under åren 2009 till 2011, använts. Som resultat från denna typ av statistik får man en lista över vilka parametrar (exempelvis kvävegödsling) som påverkar skillnaderna i stärkelseskörden. Om det vore så att en parameter skulle förklara hela variationen i datamaterialet hade den parametern fått

11 Lyckeby Concept Odling 2012:2 11 värdet 100 %. Men då väldigt många faktorer (omkring 200) påverkar stärkelseskörden får varje parameter en relativt låg procentsats. Den odlingsfaktor som påverkade stärkelseskörden i störst utsträckning var antalet bladmögelbekämpningar som förklarade cirka 6 % av variationen i datamaterialet. Det betyder inte att skillnaden mellan att behandla mot bladmögel och att inte behandla mot bladmögel endast påverkar skörden 6 % utan att antalet bladmögelbekämpningar som görs förklarar 6 % av variationen i stärkelseskörd på de 3000 fält som studerats. De slutsatser man kan dra av detta resultat är att bladmögel är en av de viktigaste parametrarna att jobba vidare med, om syftet är att höja stärkelseskörden. Se figur 1. Effektiv bekämpning Förutom bladmögel så förklarar antalet bevattningar ytterligare ungefär 4,5 % av variationen tätt följt av antal alternariabehandlingar, sort och total kvävetillförsel. Övriga parametrar med relativt hög förklaringsgrad är stensträngläggning, utsädestyp och sättdatum. Skall man nå en hög stärkelseskörd skall man alltså se till att bekämpa bladmögel och alternaria effektivt, man skall vattna rikligt och se till att kvävetillförseln är tillräcklig. Sorterar man datamaterialet på dessa fyra parametrar och väljer de 200 fält med lägst värden och jämför mot de 200 fält med högst värden skiljer det cirka 45 % i skördenivå (5,9 ton stärkelse mot 8,6). Hög stärkelseskörd eller hög lönsamhet Då i princip alla insatser är förenade med en kostnad kan man ställa sig frågan om vilka parametrar som är viktigast när det gäller att nå en hög lönsamhet. Lyckeby har gjort motsvarande analys för lönsamheten som för stärkelseskörden och resultaten ser då annorlunda ut. I detta fall påverkar året än mer än för stärkelseskörden eftersom prisnivån också varierar. Den odlingsåtgärd som bäst förklarar variationen i lönsamhet mellan fält är utsädesmängden. Där en högre utsädesmängd ger en sämre lönsamhet. Glädjande nog ser vi att man de senaste tre åren har sänkt utsädesmängden och ökat sättavstånden. Övriga parametrar som är viktiga för lönsamheten är antalet alternariabekämpningar och antalet kupningar. Alternariabekämpningar ger en ökad lönsamhet och kupning ger en sänkt lönsamhet på grund av att det är en åtgärd som kostar pengar som dessutom sänker skörden. Se figur 2. Bevattning ligger även med på den övre delen av listan av faktorer som påverkar lönsamheten. Den kan både höja och sänka lönsamheten beroende på hur många bevattningar som tillförts och vilket år det är frågan om. Det är därför svårt att avgöra om bevattning är lönsam eller inte utifrån detta datamaterial. Här krävs mer gårdsspecifika beräkningar. Lönsamhet som kostar Antalet bladmögelbekämpningar som visat sig viktig för att nå en hög stärkelseskörd ligger något förvånande inte med bland de tio viktigaste faktorerna för att nå en hög lönsamhet. Detta beror sannolikt på att kostnaden för bekämpningen är ungefär lika stor som värdet av skördeökningen. Det betyder inte att man kan sluta att bekämpa mot bladmögel och få en bibehållen lönsamhet. Man skall ha i beaktning att samtliga fält som ingår i studien har behandlats mot bladmögel efter bästa förmåga. De ekonomiska konsekvenserna av att inte bladmögelbekämpa går därför inte att förutspå utifrån detta datamaterial Figur 1. Antal bladmögelbehandlingar Stärkelseskörd (ton/ha) Stärkelseskörd (ton/ha) Figur 2. Antal gånger som fältet kupats Viktigt att bekämpa alternaria, både för att nå en hög skörd och en hög lönsamhet.

12 12 Lyckeby Concept Odling 2012:2 Vi jämför en äldre upptagare med en nyare: Lönsamt att byta upp sig Upp till bevis! På Listerlandet anordnades en maskindemonstration mellan odlarnas egen maskin och en modernare Grimme-upptagare. Foto: henrik knutsson. Spill, kapacitet och framförallt upptagningskostnader är ett hett ämne inom stärkelsepotatisodlingen. Men hur stor skillnad är det egentligen mellan en äldre och en nyare maskin när man jämför dem under samma förutsättningar? text Henrik knutsson och joakim ekelöf Lyckeby har tidigare visat resultat som påvisar skillnader mellan olika upptagarmodeller. Det har också publicerats resultat som antyder att mer moderna upptagare ger mindre spill och har högre kapacitet än äldre upptagare. Med dessa resultat som bakgrund anordnades en maskindemo på Listerlandet, där syftet var att jämföra odlarnas egen maskin mot en mer modern Grimme-upptagare. Grimme Skandinavien ställde upp med en tvåradig tankmaskin av modellen årsmodell 2004 som demonstrerades på totalt 16 gårdar under en tvåveckorsperiod för att jämföras med gårdens egna upptagare. Väl ute på gårdarna mättes de båda upptagarnas spill och kapacitet under samma förhållanden, på samma fält. Varierande spill Det var mycket stora variationer i spill från de olika upptagarna, allt från 200 kg/ha till 4500 kg/ha. Generellt sett spillde gårdens kontrollupptagare cirka 2,5 % (cirka 1000 kg) mer än den något nyare maskinen. Inte helt oväntat hade förutsättningarna för dagen stor betydelse för hur mycket maskinerna spillde. Spillet varierade således beroende på maskinens konstruktion och inställning men också beroende på övriga förutsättningar så som sort, mognad, jordart och markfukt. Tack vare att demonstrationen genomfördes under en så pass lång tid och under många olika förutsättningar har vi nu en bättre förståelse för hur och varför spillet varierar. Se diagram 1. En positiv reflektion av årets studie var att spillet inte var lika högt som i förra årets spillförsök. Detta kan ha flera förklaringar men det gynnsamma vädret som i sin tur resulterat i mer mogen potatis har säkert bidragit. Som diagrammet visar fanns det fält där det knappt var någon skillnad i spill mellan

13 Lyckeby Concept Odling 2012:2 13 den något nyare maskinen och odlarens egen maskin. Det berodde i vissa fall på att det var relativt liten skillnad mellan maskinernas konstruktion och i andra fall på att förutsättningarna var mycket bra. Under bra förhållanden ställs inte lika höga krav på maskinens rens- och frånskiljningssystem och det kan fungera med en mindre avancerad upptagare. Det var stor skillnad i markfukt mellan de två demonstrationsveckorna. Under slutet av den första demonstrationsveckan kom det cirka 40 mm regn. Nederbörden gjorde förutsättningarna mera besvärliga, särskilt för de äldre maskinerna, som i vissa fall inte kunde köra alls. Den andra veckans höga markfukt bidrog till att spillskillnaderna mellan maskinerna blev större. Kapaciteten har stor inverkan För att mäta kapacitetskillnaderna mellan de olika upptagarna mättes framkörningshastighet samt tid för vändning och tanktömning. Dessa värden användes sedan tillsammans med spillkostnaden och traktorkostnaderna för att beräkna den totala upptagningskostnaden/ha. Skillnaderna mellan de Gård 1 Gård 14 Gård 2 olika maskinsystemen var i vissa fall mycket stora. I genomsnitt kostade gårdens upptagningssystem 1300 kr mer per hektar än den något nyare maskinen. Ett maskinsystem med låg kapacitet (ha/h) bidrar alltid till en hög personal- och traktorkostnad. Se diagram 15% 2. 14% Kalkyl kontra verklighet 13% Resultaten från denna demonstration visar att vi generellt skulle 12% kunna minska upptagningskostnaden 11% med 1300 kr per hektar vilket motsvarar 10% cirka 4,5 öre/kg potatis eller 7,8 miljoner 9% kronor för hela koncernens inlevererade potatis. Detta gäller under förutsättning att 8% den studerade gruppen är 7% representativ för hela odlarkåren samt 6% att de nedan angivna antaganden stämmer. 5% I beräkningarna som gjorts 4% har maskinerna använts till sin fulla kapacitet, 3% både den nyare upptagaren och odlarens egen maskin. Med full 2% kapacitet menas den areal som hinns 1% med att plockas under 25 dagar, 0% 8 timmar/dag i den hastighet som uppmätts. I praktisk odling är det inte enbart spill och kapacitet som ligger till grund för eventuella investeringar i stärkelsepotatisodlingen. En maskin med högre kapacitet kräver underlag. Se därför maskinsamarbete som en nyckel till att kunna reducera dina maskinkostnader. Samarbetslösningar i grannländerna Diagram Blickar 1. Uppmätt man utanför spill, procent Sveriges gränser hittar man snart andra lösningar för upptagning av stärkelsepotatis. I exempelvis Referensupptagare Finland har en del (Grimme stärkelseproducenter Gårdens maskinsamarbetslösning upptagare ) som är intressant köptes en ny, tvåradig, självgående upptagare. Tio stärkelseodlare är nu delägare i maskinen som de till 100 % äger själva. Skördeschemat styrs av odlarnas leveransplan. Totalt rullar maskinen ungefär 110 hektar/år, med en upptagningskostnad som hamnar kring 2700 kr/ha, vilket måste anses som lågt. Argumentationen för detta system var att reducera antalet arbetstimmar/ ha och reducera personalbehovet vid upptagningen. Samt att kunna hålla sig med en bra och modern maskin på relativt små odlingsarealer. Liknande samarbetslösningar finns Gård 5 Gård 10 Gård 8 Gård 6 Gård 11 Gård 13 Gård 3 Gård 7 Gård 12 Gård 9 Gård 16 Gård 15 Gård 4 även i Danmark. Det har vi skrivit om i tidigare nummer av Concept. 15% Diagram 1. Uppmätt spill, procent Diagram 2. Upptagningskostnad, kr/ha 14% 13% 12% Referensupptagare (Grimme ) Gårdens upptagare Referensupptagare (Grimme ) Gårdens upptagare 11% 10% 9% % 7% 6% % 4% 3% % 1% % 0 Gård 1 Gård 14 Gård 2 Gård 10 Gård 5 Gård 8 Gård 6 Gård 11 Gård 13 Gård 3 Gård 7 Gård 12 Gård 9 Gård 16 Gård 15 Gård 4 Gård 10 Gård 1 Gård 2 Gård 8 Gård 12 Gård 5 Gård 14 Gård 3 Gård 7 Gård 13 Gård 11 Gård 6 Gård 15 Gård 9 Gård 16 Gård 4 Diagram 2. Upptagningskostnad, kr/ha

14 14 Lyckeby Concept Odling 2012:2 Lyckeby satsar på ett gott n Vi har ett år bakom oss med både hög skörd för de flesta och hög stärkelsehalt. Nu vill vi alla, inte minst Lyckeby Starch, att det här upprepar sig text johan biärsjö Vädret bidrar till största delen till det goda resultatet. Men vår odlingsavdelnings fleråriga arbete, både med att få fram sorter och förfina odlingstekniken, bör rimligen resultera i bättre resultat i odlingsledet. Priset för stärkelsepotatis beror, liksom priset för spannmål, oljeväxter med flera grödor, på marknaden. Dyr vetestärkelse Dagens höga vetepriser innebär förvisso en konkurrens om areal eftersom spannmålsodlingen är lönsam. Men de innebär också att vetestärkelsen är dyr vilket obevekligen driver potatisstärkelsepriset uppåt. Vetepriset har rusat under hösten 2012 och är i skrivande stund 278,25 EUR/ton i handelsled motsvarande 239 kr/dt. Se figur 1. Under 2012 har stärkelsepriset varit på nedåtgående, men ser nu ut att återhämta sig med vetestärkelse som draglok. Med tanke på att vetepriset legat så högt under ett halvår känner man en viss otålighet att potatisstärkelsepriset skall stiga. Rimligtvis får vi se en ökning under första halvåret Figur 1. Vetepriset på MATIF-börsen, EUR/ton Priset för stärkelsepotatis 2013 är, för de som har ramavtal, 68 öre per kg. Foto: hans johnsson. 278, Garanterad efterlikvid Priset för stärkelsepotatis är som bekant ett baspris samt tillägg när man fyller upp sina andelar. En eventuell prisökning på världsmarknaden på stärkelsepotatis syns i den efterbetalning/ efterlikvid som man får efter att det aktuella verksamhetsåret är avslutat. Det betyder ju förvisso att den sista betalningen för potatisskörden 2012 kommer först i februari-mars För skörd 2012 har styrelsen redan garanterat en efterlikvid på tre öre. Inför kontraktsteckningen våren 2013 är villkoren i stort sett desamma som Några justeringar är gjorda till odlarnas fördel. N D J F M A M J J A S O N Allmänt Leveransrätten är 720/andel och leveranstaket är 800 kg/andel. I år beslutade styrelsen att köpa in all potatis, även den som hamnade över leveranstaket 800 kg/andel. Det är dock ingen

15 Lyckeby Concept Odling 2012:2 15 ytt skördeår 2013 garanti att man gör det 2013 utan man bör planera sin odling för att hamna mellan 720 kg och 800 kg/andel. Baspriset 2013 är 59 öre per kg vid 20 % stärkelse och 61 öre/kg för de som har ramavtal. Under skörden 2012 fick många stärkelsehalter en god bit över 20 %. Det kan vara värt att notera att med 21 % stärkelse är baspriset 61,38 öre/ kg och med ramavtal 63,38 öre/kg. Men ovanpå baspriset kommer ytterligare tillägg. Lönsamt att fylla kontraktet Alla ägare av andelar har ett gemensamt intresse i att Lyckeby har så hög lönsamhet som möjligt. Det innebär i slutändan att man kan betala ut efterlikvid. En viktig del är att stärkelsefabrikerna utnyttjas så mycket som möjligt. Alltså att det odlas på alla andelar. Det är därför vi har den s.k. uppfyllnadspremien på 4 öre/kg. Vid en skörd på 40 ton/ha lyfter uppfyllnadspremien resultatet med hela 1700 kr/ha. Å andra sidan innebär för lite potatis in i fabrikerna att de fasta kostnaderna per kilo producerad stärkelse blir större. Det är därför vi har en avgift på 25 kr/andel på de andelar som inte fylls med 400 kg. Generös fraktersättning Lyckeby Starch betalar frakt ända upp till 140 km. Dessutom betalas frakt för stärkelsehalter ända ned till 12 % stärkelse. Tidigare betalades frakt upp till 70 km och endast för potatis över 15 % stärkelse. Fraktersättningen betalas upp till leveransrätten (720 kg/andel). 68 öre/kg De som tecknade ramavtal 2011 är garanterade ett pristillägg för 2013 års skörd på 2 öre/kg. Med baspris, uppfyllnadspremie och de tre öre i efterlikvid som styrelsen redan nu tänker reservera för 2013 blir priset för de med ramavtal 68 öre per kg vid stärkelsehalten 20 %. Utan ramavtal är priset 66 öre per kg. Det slutliga priset beror på vilken efterlikvid som Lyckeby kan betala. Det beror till stor del på marknadsutvecklingen på stärkelse och då skulle vi behöva blicka fram emot 2013/2014 för att veta hur det går. Värdefulla biprodukter Även övriga delar inom Lyckeby Starch spelar en avgörande roll för hur utvecklingen ser ut. Utöver Culinar, Kockens och dotterföretagen så blir det en hel del värdefulla biprodukter av potatisen som bidrar till resultatet. Främst tänker jag på vår nya produkt Lyckeby Organic, den indunstade fruktsaften, men också på protein, fiber och pulpa. Bli medlem i Erfa! Ta chansen att utveckla dig och din odling, anslut till Lyckebys framgångsrika Erfaprojekt. Vi närmar oss nu den fjärde odlingssäsongen som erfarenhetsgrupperna har samverkat. Totalt deltar cirka 65 lantbrukare i projektet som innefattar 30 % av den kontrakterade arealen. Så här säger lantbrukare som deltar: Det känns som att utvecklingen inom stärkelseodlingen stått stilla tidigare. Genom Erfa går utvecklingen framåt vilket också gynnar rådgivarna. Det är viktigt med en praktisk provning mellan fältförsökskala och uppskalning på riktigt. Jag har provat fler nyheter än jag hade gjort annars, till exempel Dacom och djupluckring. Hela Erfa-gruppen fungerar som ett nätverk. Ofta finns det frågor som ingen expert har svar på, men inom Erfa får man några att bolla med. Vill du bli medlem i en Erfa-grupp kan du anmäla dig till anita.gunnarsson@ hushallningssallskapet.se

16 Lyckeby Starch AB Degebergavägen SE Kristianstad Tfn I medlemsavdelningen på Lyckeby Starch ingår ett kunnigt team. Fr. v: Henrik Knutsson, Joakim Ekelöf, Katarina Almkvist, Johan Biärsjö, Lena Nyberg, Inge Håkansson och Mats Nordström. Vi finns för våra medlemmar! Medlemsavdelningen på Lyckeby Starch spänner över ett brett arbetsområde; från odlingsutveckling över kontraktsfrågor och försäljning av biprodukter till att ta fram och sälja konkurrenskraftigt utsäde. Vårt övergripande mål är att stärkelsepotatisodling skall vara en lönsam odlingsgren. Välkommen att kontakta oss! Våra ansvarsområden: Henrik Knutsson, , ansvarig odlingsutveckling Joakim Ekelöf, , projektansvarig Katarina Almkvist, , ansvarig utsädesavdelningen Johan Biärsjö, , medlemschef (vikarie för Stina Nilsson) Lena Nyberg, , kontrakt och medlemsfrågor Inge Håkansson, , försäljning av Lyckeby Organic, pulpa och fruktsaft Mats Nordström, , ansvarig för sortutveckling och utsädesproduktion E-post till: fornamn.efternamn@lyckeby.com