Provning av betupptagare 2002
|
|
- Vilhelm Fransson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Provning av betupptagare Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till lika delar av Danisco Sugar och Betodlarna. Använd gärna denna information, men glöm inte att ange källan vid publicering! Kontaktperson: Tommy Ingelsson Borgeby Slottsväg 11, Bjärred Tel E-post: sbutin@danisco.com
2 Provning av betupptagare SBU projektkod Resultatsammanfattning med slutsatser, sid 1 (3) En betupptagartest för att undersöka olika maskiners förmåga att skörda rena och oskadade betor med minsta möjliga spill genomfördes den 3 oktober 2002 på Svenstorps gods utanför Örtofta i Skåne. Vid testen deltog totalt 10 maskiner; Edenhall 733, Edenhall 734, Holmer Terra-Dos, Kleine SF 10, Riecam RBM 300 S, Ropa Euro-Tiger, Thyregod T9-3 rader, Thyregod T9-4 rader, Vervaet 17 ton och Vervaet Beet Eater - 9 rader. Svenstorps gods Högst renhet, 92,6 %, hade Edenhall 734. Måltalet 5 % jordhalt uppnåddes av denna maskin samt av Edenhall 733, Ropa Euro-Tiger och Thyregod T9-3 rader. - Ekonomiskt, då hänsyn tagits till renhet+spill, blev skillnaden 440 kr/ha mellan den bästa och sämsta maskinen (spillet beräknat i C-pris). - Spill av hela betor var i genomsnitt lågt; 0,9 %. Måltalet för spill av hela betor på 1 % klarades av 7 av de 10 deltagande upptagarna. Lägst spill av hela betor hade Holmer Terra-Dos med 0,3 %. Rotspillet var däremot i genomsnitt högt; 4,5 % (måltal = 2 %). Lägst rotspill hade Vervaet Beet Eater - 9 rader med 3,9 % - Minst betpåverkan i form av rotspetsbrott hade Thyregod T9-4 rader, minst ytskador på upptagna betor hade Ropa Euro-Tiger. - Blastningen var i genomsnitt otillräcklig. Störst andel rätt blastade betor hade Holmer med 50 %. Slutsats efter 2002 års upptagartest - Måltalet för jordhalt, 5 %, är fullt möjligt att uppnå med dagens teknik under optimala förhållanden. - Måltalet för betförluster, 3 % av skörden, kan däremot ej uppnås. Betförlusterna blir ungefär dubbelt så höga som måltalet, d v s runt 6 %, med dagens teknik. Kommentarer från tillverkarna: Edenhall: Ingen kommentar Holmer: Ingen kommentar Kleine: Ingen kommentar Riecam: Högt ytspill pga medvetet högt justerade pigtailgrindar runt rouletterna. Ropa: Ingen kommentar Thyregod: Ingen kommentar Vervaet: Ingen kommentar
3 Provning av betupptagare SBU projektkod Resultatsammanfattning med slutsatser, sid 2 (3) Renhetsutvecklingen i upptagartesterna från 1995 till 2002 I figuren nedan redovisas hur renheten har utvecklats i de upptagartester som utförts sedan Medel, max, min och trendlinje redovisas. 95 Renhet % Betförluster 1998 till 2002 Figuren nedan visar att de totala betförlusterna vid upptagartesterna ökat i kg/ha men legat på ungefär samma nivå procentuellt sett från Medel, max, min och % redovisas ,2 % Betförluster kg/ha och % av skörden ,6 % ,5 % ,8 % ,8 %
4 Provning av betupptagare SBU projektkod Resultatsammanfattning med slutsatser 3 (3) Förutsättningar för provningen Testgenomförandet Testen genomfördes den 3 oktober 2002 på ett betfält på Svenstorps gods utanför Örtofta i Skåne. Sorten var Ymer och skörden var hög - 72 ton/ha. Respektive upptagare tilldelades en teg om ca 1,1 ha genom lottdragning. Öppning mellan tegarna, med 6 eller 12 rader, skedde före testen. Det finns därför inga öppningsbetor med bland testresultaten. Val av traktor, förare, körhastighet och inställning på maskinerna gjordes av respektive företag. Körhastigheten klockades på hela teglängden (ca 650 m). De upptagna betorna kördes till angränsande asfalterad yta där de tippades. Leverans till sockerbruket skedde samma dag. På bruket togs 24 prov från respektive maskin för underlag till renhetsbestämning. Proven hanterades som odlarprov med det tillägget att sten vägdes separat. Observationer i fält Måttlig mängd sten förekom på testfältet. I övrigt var upptagningsförhållandena optimala Tommy Ingelsson
5 Provning av betupptagare SBU projektkod Antal försök 1 Syfte Att undersöka olika betupptagares förmåga att skörda rena och oskadade betor med minsta möjliga spill Försöksplan Antal Upp- Maskin rader tagning Blastning Typ av rensning och blastning Tank Edenhall Oppelhjul Disc- * 3 rouletter toppare * Rensgrindar med 0,5 meter hel grind, resten med pigtailpinnar * 6 gummirensrullar varav en reverserande med överliggande matta 12 m³ Edenhall Vibr.plogar Disctopp. * 3 rouletter rad 1 och * Rensgrindar med 0,5 meter hel grind, avp. knivar resten med pigtailpinnar rad 2 till 4 * 6 gummirensrullar varav en reverserande med överliggande matta 12 m³ Holmer 6 Vibr.plogar Avputsar- * Spiralrensning med 6 långa och 2 korta Terra-Dos knivar stålvalsar, den sista långa reverserbar * Rensmatta * 3 rouletter * Rensgrindar med pigtailpinnar 24 m³ Kleine SF 10 6 Vibr.plogar Avputsar- * Spiralrensning, 2 långa och 4 korta valsar knivar * 5 rouletter * Rensgrindar med pigtailpinnar på 5:e rouletten 15 m³ Riecam 6 Vibr.plogar Avputsar- * 6 rouletter RBM 300 S knivar * Rensgrindar med pigtailpinnar runt de fem första rouletterna * Star-board bestående av 11 st stjärnplastrensrullar med 3 överliggande borstar 24 m³ Ropa 6 Vibr.plogar Avputsar- * Spiralrensning med 6 långa och 2 korta Euro-Tiger knivar stålvalsar, den sista långa reverserbar * Rensmatta * 3 rouletter * Rensgrindar med pigtailpinnar 40 m³
6 SBU projektkod Antal Upp- Maskin rader tagning Blastning Typ av rensning och blastning Tank Thyregod T9 3 Oppelhjul Tallriks- * 2 rouletter blastare * Rensgrindar med 0,5 meter pigtailgrind resten med hela grindar * 3 rensrullar varav en reverserande av stål med en överliggande borste * Renselevator 14 m³ Thyregod T9 4 Oppelhjul Tallriks- * 3 rouletter blastare * Rensgrindar med 0,5 meter pigtailgrind resten med hela grindar * 3 rensrullar varav en reverserande av stål med en överliggande borste * Renselevator 14 m³ Vervaet 17 ton 6 Vibr.plogar Avputsar- * 6 rouletter knivar * Rensgrindar med pigtailpinnar * 9 gummirensrullar varav en reverserande med överliggande matta 24 m³ Vervaet 9 Vibr.plogar Avputsar- * 9 rouletter Beet Eater knivar * Rensgrindar med pigtailpinnar * 10 stående gummirensrullar runt roulett 7 och 8, varav 5 reverserande 35 m³
7 Provning av betupptagare SBU projektkod Antal försök 1 Slutskörd Svenstorps gods Maskin Betor Socker- Blåtal K+Na Renhet Jordhalt Sten halt mg/100g mekv/ tal/ha % beta 100 g beta % % kg/prov 1 Edenhall ,9 18, ,07 92,3 4,1 0,1 2 Edenhall ,9 18, ,07 92,6 3,7 0,2 3 Holmer Terra-Dos 86,9 18, ,07 91,1 5,3 0,1 4 Kleine SF 10 86,9 18, ,07 91,0 4,8 0,2 5 Riecam RBM 300 S 86,9 18, ,07 91,4 4,6 0,2 6 Ropa Euro-Tiger 86,9 18, ,07 91,5 4,7 0,1 7 Thyregod T9 (3 rader) 86,9 18, ,07 91,5 4,9 0,0 8 Thyregod T9 (4 rader) 86,9 18, ,07 90,7 5,4 0,1 9 Vervaet 17 ton 86,9 18, ,07 91,2 5,2 0,0 10 Vervaet Beet Eater (9 rader) 86,9 18, ,07 91,1 4,8 0,2 Skördenivån var runt 72 ton/ha. 24 Cocksedgeprov, med en medelvikt på 27 kg/prov, togs per led för underlag till renhet, sockerhalt, blåtal och K+Na.
8 Provning av betupptagare SBU projektkod Smutshalt Antal försök 1 Skördenivå: 72 ton/ha Svenstorps gods Smutshalt, % Renhet, % Maskin inkl sten exkl sten sten 1 Edenhall 733 4,2 4,1 0,2 92,3 2 Edenhall 734 3,9 3,7 0,2 92,6 3 Holmer Terra-Dos 5,5 5,3 0,2 91,1 4 Kleine SF 10 5,5 4,8 0,7 91,0 5 Riecam RBM 300 S 5,1 4,6 0,6 91,4 6 Ropa Euro-Tiger 5,0 4,7 0,3 91,5 7 Thyregod T9 (3 rader) 5,0 4,9 0,1 91,5 8 Thyregod T9 (4 rader) 5,8 5,4 0,4 90,7 9 Vervaet 17 ton 5,3 5,2 0,1 91,2 10 Vervaet Beet Eater (9 rader) 5,4 4,8 0,6 91,1 Medel 5,1 4,8 0,3 91,5 CV 37,9 35,2 323,7 2,0 LSD 5% 1,1 1,0 0,6 1,1 P-värde 0,0 0,0 0,3427 ns 0,0 P-värde 0,0006 0,0005-0,0005 Renheten varierade mellan de testade maskinerna. Högst renhet hade Edenhall 734 (led 2) med 92,6 % och lägst renhet hade Thyregod T9-4 rader (led 8) med 90,7 %. Jordhalten exkl. sten varierade mellan 3,7 % (Edenhall 734, led 2) och 5,4 % (Thyregod T9-4 rader, led 4). Stenandelen varierade mellan 0,1 % (Edenhall 733, Thyregod T9-3 rader, samt Vervaet 17 ton, led 1, 7 respektive 9) och 0,7 % (Kleine SF 10, led 4). Måltalet för renhet, 5 % jordhalt, nåddes av fyra av de i testen ingående upptagarna, nämligen Edenhall 733, Edenhall 734, Ropa Euro-Tiger och Thyregod T9-4 rader.
9 Provning av betupptagare SBU projektkod Ytspill hela betor Antal betor/ha = Ytspill Ytspill Ytspill Maskin Kg per ha Antal betor per ha Kg genomsnittlig vikt på spilld beta 1 Edenhall ,34 2 Edenhall ,26 3 Holmer Terra-Dos ,24 4 Kleine SF ,42 5 Riecam RBM 300 S ,42 6 Ropa Euro-Tiger ,42 7 Thyregod T9 (3 rader) ,29 8 Thyregod T9 (4 rader) ,46 9 Vervaet 17 ton ,26 10 Vervaet Beet Eater (9 rader) ,29 Medel ,36 CV RSQ LSD 5 % P-värde P-värde ,00020 <0, ,00270 <0,0001 Lägst ytspill av hela betor hade Holmer Terra-Dos (led 3) och högst hade Riecam RBM 300 S (led 5). Måltalet för ytspill, 1 % av skörden = 720 kg/ha, klarade alla maskiner förutom Riecam RBM 300 S (led 5) och Thyregod T9-4 rader (led 8) tt uppnå. Högst genomsnittlig vikt på spillda betor hade Thyregod T9-4 rader (led 9) med 0,46 kg per beta och lägst hade Holmer Terra-Dos (led 3) med 0,24 kg. Genomsnittlig betvikt på fältet var 0,83 kg. Antal försök 1
10 Provning av betupptagare SBU projektkod Antal försök 1 Betspill Antal betor/ha = Svenstorps gods Maskin Hastighet Ytspill hela betor Ytspill Rotspill För hårt blastade Totalt spill km/h kg/ha % av skörd kg/ha % av skörd kg/ha kg/ha 1 Edenhall 733 6, , , Edenhall 734 6, , , Holmer Terra-Dos 6, , , Kleine SF 10 5, , , Riecam RBM 300 S 5, , , Ropa Euro-Tiger 5, , , Thyregod T9 (3 rader) 6, , , Thyregod T9 (4 rader) 6, , , Vervaet 17 ton 6, , , Vervaet Beet Eater (9 rader) 5, , , Medel 6, , , Det totala betspillet låg mellan och kg/ha. Lägst totalspill hade Vervaet Beet Eater - 9 rader (led 10) och högst hade Riecam RBM 300 S (led 5). Spill av hela betor, ytspill, varierade stort - mellan 200 och kg/ha. Holmer Terra-Dos (led 3) som hade lägst ytspill hamnade på 0,3 %. Rotspillet var högt och varierade mellan och kg/ha. Måltalet för rotspill, 2 % av skörden = kg, nåddes inte av någon maskin. Lägst rotspill hade Vervaet Beet-Eater - 9 rader (led 10), kg/ha, och högst hade Edenhall 733 (led 1) med kg/ha. Körhastigheten varierade mellan 4,4 och 6,9 km/h. Högst körhastighet valde Thyregod T9-3 rader (led 7).
11 SBU projektkod Provning av betupptagare Antal försök 1 Bedömning av betor Antal betor/ha = Svenstorps gods Bedömning av enskilda betor Maskin Blastning Ytskador Andel med ytskador Rotspetsbrott Andel sprickor 1-5 cm 2 % 1-5 % 1 Edenhall 733 2,3 9,3 42 2, Edenhall 734 2,5 2,5 28 2, Holmer Terra-Dos 2,7 2,6 31 2,0 9 4 Kleine SF 10 2,4 2,3 28 2,1 7 5 Riecam RBM 300 S 2,7 14,8 64 2, Ropa Euro-Tiger 2,9 3,8 19 2, Thyregod T9 (3 rader) 2,4 4,1 39 2, Thyregod T9 (4 rader) 2,6 3,8 27 1, Vervaet 17 ton 2,2 5,0 40 2, Vervaet Beet Eater (9 rader) 2,2 8,5 53 1,9 7 Medel 2,5 5,3 36,6 2,1 10,7 CV 11,2 90,5 29,9 14,3 54,3 RSQ 0,5 0,4 0,6 0,3 0,2 LSD 5 % 0,4 7,5 16,0 0,4 8,4 P-värde 0,0099 0,0320 <0,0001 0,2423 ns 0,6478 ns P-värde 0,0010 0,0018 <0, Ytskador fanns på % av betorna. Minst andel med ytskador hade Ropa Euro-Tiger (led 6), högst andel hade Riecam RBM 300 S (led 5). Minst storlek på ytskadorna hade Kleine SF 10 (led 4) med endast 2,3 cm² i snitt per beta. Sprickor fanns på mellan 7 och 15 % av betorna, minst andel hade Kleine SF 10 och Vervaet Beet Eater - 9 rader (led 4 och led 7).
12 Provning av betupptagare SBU projektkod Antal försök 1 Rotspetsbrott och blastningsprocent fördelade i respektive grupp Rotspetsbrott Blastningsprocent Svenstorps gods Maskin 0-2 cm 2-4 cm 4-6 cm 6-8 cm > 8 cm Bladskaft kvar Snittyta Väl blastade För hårt blastade Snedblastade knäckta 1 Edenhall Edenhall Holmer Terra-Dos Kleine SF Riecam RBM 300 S Ropa Euro-Tiger Thyregod T9 (3 rader) Thyregod T9 (4 rader) Vervaet 17 ton Vervaet Beet Eater (9 rader) Medel CV 39,7 22,0 45,2 50,8 75,1 70,9 25,1 34,5 115,7 109,9 RSQ 0,3 0,5 0,5 0,3 0,6 0,3 0,6 0,5 0,3 0,3 LSD 5 % 8,6 11,2 11,1 2,4 5,9 19,7 17,6 16,0 5,9 5,9 P-värde 0,189 ns 0,0142 0,0142 0,252 ns 0,0015 0,1537 ns 0,0001 0,0044 0,1635 ns 0,1425 ns P-värde - 0,0003 0,0060-0, <0,0001 <0, Minst andel rotspetsbrott hade Thyregod T9-4 rader (led 8). Störst andel väl blastade betor hade Holmer Terra-Dos (led 3) med 50 %. De övriga maskinerna blastade sämre och hade större andel betor i grupperna otillräckligt blastade (bladskaft kvar och snittyta) och för hårt blastade. Sämst blastade betor hade Kleine (led 4) med 15 % betor där bladskaften fanns kvar.
13 SBU projektkod Provning av betupptagare Antal försök 1 Ekonomiberäkning Beräkningarna grundas på branschavtalet för 2002 och på följande betpris: C-betor = 86 kr/ton (frakten avdragen), B-betor = 333:89 kr/ton (sockerhalt: 18,60 %, K+Na: 4,07, blåtal: 14). Transportkostnaden är beräknad utifrån medeltransportavståndet 45 km vilket ger 35 kr/ton. Renhetsbonus för hög renhet utgår med 6 kr/ton betor och % vid en renhet över brukets genomsnitt för året. Aktuell vecka (v 40) låg sockerbrukens genomsnitt på på 93,19 % varför renhetsbonus ej har utgått till något led. Tabell 1. Ekonomiberäkning för respektive maskin Maskin Betförluster, kr/ha Renhets- Transportpremie kostnad orenheter Totalkostnad, kr/ha (betförluster minus renhetspremie plus transport) C-pris B-pris C-pris B-pris C-pris B-pris Edenhall Edenhall Holmer Terra-Dos Kleine SF Riecam RBM 300 S Ropa Euro-Tiger Thyregod T9 (3 rader) Thyregod T9 (4 rader) Vervaet 17 ton Vervaet Beet Eater (9 rader) Medelvärde Uppnått resultat, bättre (+) eller sämre (-), jämfört med medel, kr/ha
Provning av betupptagare, stenfrånskiljning 2001
Provning av betupptagare, stenfrånskiljning 2001 Skriv in försökets rubrik här 2001-1-1-603 är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU
Provning av betupptagare, stenfrånskiljning 2000
Provning av betupptagare, stenfrånskiljning 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Optimerad lagringstidpunkt vid sen leverans
Finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) Optimerad lagringstidpunkt vid sen leverans 27 28 Slutrapport 27-1-4-65 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver
Radrensning i tidigt utvecklingsskede 2001 SBU Projektkod Skriv in försökets rubrik här
Radrensning i tidigt utvecklingsskede 2001 SBU Projektkod 2001-1-1-201 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring.
Sortförsök med normala betsorter Marknadssorter Sorter i provning
Sortförsök med normala betsorter Marknadssorter 1998-2001 Sorter i provning 1999-2001 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för
Sortförsök med specialsorter 2001
2001 (2001-1-2-102) Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till lika delar av Danisco Sugar och
Yttre betkvalitet vid sen upptagning effekter direkt och vid lagring
28 Yttre betkvalitet vid sen upptagning effekter direkt och vid lagring Anders Rydén och Robert Olsson, AB Foto: Robert Olsson, SBU I samband med lagringsförsöket på Jordberga Gård hösten och vintern 26/27
Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport
Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport 1998-2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling
Provning av radrensare 2001
Provning av radrensare 2001 SBU projektkod 2001-1-1-503 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till
Hur hårt ska bågen spännas?
1 Hur hårt ska bågen spännas? Bra förhållanden den 11 november 216 på Lovisero. Jag vill ha hela tillväxten. Lagring i marken är gratis. Inget spill och hög renhet är det som gäller. Men kanske måste vi
Upptagningskvalitet i praktiken 40 undersökta stukor 2005
Upptagningskvalitet i praktiken 40 undersökta stukor 2005 2005-1-1-607 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk
Återpackning med traktorhjul 2001
2001 SBU Projektkod 2001-1-1-202 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till lika delar av Danisco
Fröbehandling - inverkan på etablering och skörd 2000
Fröbehandling - inverkan på etablering och skörd 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Provning av nya sorter
Provning av nya sorter 2006-2007 Testing of new varieties 2006-2007 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling
Nya betningsmedel mot skadesvampar i sockerbetor 2000
Nya betningsmedel mot skadesvampar i sockerbetor 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Grobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta
Grobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta SBU Projektkod: 2007-1-2-511 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Team 20/20: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren med 2009 års betpris på Team 20/20-gårdarna alla kostnader rörliga
Finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och SBU Projektnr 3444 Team 2/2: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren 22 26 med 29 års betpris på Team 2/2-gårdarna alla kostnader rörliga
3.5 Skördar. Metodik. Resultat. Thomas Wildt-Persson, SBU
3.5 Skördar Thomas Wildt-Persson, SBU Metodik Parstudien pågick under åren 1997 till 2000. År 1997 ingick endast fyra par. 1998 utökades studien med tre nya par och således ingick sju par gårdar resterande
Biologisk betning mot skadeinsekter i sockerbetor
Biologisk betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2001 2001-1-2-407 Skriv in försökets rubrik här bedriver försöks- och odlingsutveckling med sockerbetor inom områdena biologi, ekonomi och teknik. SBU
Praktiska sortförsök 2000
Praktiska sortförsök 2 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring.
Praktiska sortförsök med normalsorter 2002 SBU Projektkod
Praktiska sortförsök med normalsorter 2002 SBU Projektkod 2002-1-1-105 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring.
Möjligheter för kostnadseffektiv lagring med låga förluster och liten arbetsinsats i storbalsomgärdade lager med behovsanpassad topptäckning
614 2010 Bildbilaga Möjligheter för kostnadseffektiv lagring med låga förluster och liten arbetsinsats i storbalsomgärdade lager Possibilities for cost effective storage with low losses and low workload
Mellangrödor före sockerbetor 2000
Mellangrödor före sockerbetor 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk
Sådd i höstetablerad kam
Sådd i höstetablerad kam 2007 2007-1-2-207 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs
Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2001
Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2001 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till
Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000
Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000 Skriv in försökets rubrik här 2000-1-2-301 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling
Skörden fungerade. men lagringen havererade. Robert Olsson, Anders Rydén och Rebecka Svensson, NBR Nordic Beet Research
39 Foto: Robert Olsson Skörden fungerade men lagringen havererade Robert Olsson, Anders Rydén och Rebecka Svensson, NBR Nordic Beet Research Lyckad leverans av betor i januari kräver att man behärskar
Mellangrödor före sockerbetor 2001, Lönnstorp Slutrapport
2001, Lönnstorp Slutrapport 1999-2001 Skriv in försökets rubrik här bedriver försöks- och odlingsutveckling med sockerbetor inom områdena biologi, ekonomi och teknik. SBU ägs till lika delar av Danisco
Förfrukter till sockerbetor 2000
Förfrukter till sockerbetor 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring.
Mellangrödor, praktisk provning 2000
Mellangrödor, praktisk provning 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk
Praktiska försök med: - Nya sorter - Rhizomaniaresistenta sorter
: - Nya sorter - Rhizomaniaresistenta sorter 2004 SBU Skriv Projektkod in försökets 2004-1-2-105, rubrik här 2004-1-2-108 är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Provning av radrensare, utveckling av testmetod 2000
Provning av radrensare, utveckling av testmetod 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Praktiska sortförsök med Rhizomaniatoleranta sorter 2003
Praktiska sortförsök med Rhizomaniatoleranta sorter 2003 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs
Sprutning mot betfluga (Pegomyia) i sockerbetor
Sprutning mot betfluga (Pegomyia) i sockerbetor 2006 SBU Projektkod 2006-1-4-419 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Ekologiska demonstrationsodlingar
Ekologiska demonstrationsodlingar i sockerbetor 2000 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring.
Provning av brukssorter och nya sorter år
Provning av brukssorter och nya sorter år 3 2002 Testing of market varieties and new varieties year 3 SBU Projektkod 2002-1-2-101 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks-
Plöjningsfritt och djupbearbetning på Ädelholm 2005
SBU projektkod: 2005-1-1-205 Plöjningsfritt och djupbearbetning på Ädelholm 2005 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Praktiska försök med nya sorter 2006
Praktiska försök med nya sorter 2006 Skriv in försökets rubrik här SBU Projektkod 2006-1-2-105+108 är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring.
Olika kalkningsmedels påverkan på uppkomsten av rotbrand 2003
Olika kalkningsmedels påverkan på uppkomsten av rotbrand 2003 SBU Projektkod 2003-1-1-407 är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs
Sortens inverkan på yttre och inre kvalitet vid lagring
SBU projektkod 2006-1-2-607 Sortens inverkan på yttre och inre kvalitet vid lagring 2006 2006-1-2-607 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling
Rotbrandsangrepp. Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar. Forskningsprojekt vid SBU. "Odlingssystemets inverkan på svamp- och
Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar Hur kan angrepp förhindras? Aphanomyces mer än man ser Åsa Olsson Tidiga plantbortfall Sämre tillväxt Lägre rotvikt Problem vid skörd Mycket spill Forskningsprojekt
UPPTAGNINGSKVALITÉ I SOCKERBETSODLING
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet UPPTAGNINGSKVALITÉ I SOCKERBETSODLING HARVESTING QUALITY IN SUGARBEET GROWING Erik Moll Handledare: Allan Andersson Examinator: Allan Andersson Sveriges lantbruksuniversitet
Välkommen. Informationsmöte
Välkommen Informationsmöte Kontraktering/Betpris Ola Cristiansson Nordic Sugar Kontraktsmodeller Fyra olika kontraktsmodeller Ettårigt kontrakt med rörligt pris Ettårigt kontrakt med fast pris Fyrårigt
Provning av marknadssorter och nya sorter år två och tre
Provning av marknadssorter och nya sorter år två och tre Testing of market varieties and new varieties year 2-3 2004 Skriv in försökets rubrik här SBU Projektkod 2004-1-2-101 är ett kunskapsföretag som
Praktiska försök med: - Nya sorter i normala fält - Nya Rhizomaniaresistenta sorter
: - Nya sorter i normala fält - Nya Rhizomaniaresistenta sorter 2005 SBU Skriv Projektkod in försökets 2005-1-2-105, rubrik här 2005-1-2-108 är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling
Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:
Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004
GPS-styrd ogräsbekämpning möjligheter och begränsningar i sockerbetor
Slutrapport GPS-styrd ogräsbekämpning möjligheter och begränsningar i sockerbetor Olsson R., Ekelöf J. NBR Nordic Beet Research foundation, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred Inledning Ogräs är en av
Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se
Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,
Praktisk provning av Safari i lågdos 2000
Praktisk provning av Safari i lågdos 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för
Praktisk provning av Ekoskär och släckt kalk
Praktisk provning av Ekoskär och släckt kalk Årsrapport 2005 SBU projektkod 2005-1-2-929 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i
Skördeeffekter vid användning av bladfungicider i sockerbetor på sensommaren
Skördeeffekter vid användning av bladfungicider i sockerbetor på sensommaren Spraying against leaf diseases in sugar beets - effect on yield 2003 SBU Projektkod 2003-1-1-414 är ett kunskapsföretag som
Strategier för sort och platsval, upptagning och lagring vid sen leverans av sockerbetor 2006-2009
Slutrapport för projektet: Strategier för sort och platsval, upptagning och lagring vid sen leverans av sockerbetor 2006-2009 Åsa Olsson, Robert Olsson och Lars Persson Bakgrund Lagring av sockerbetor
Välkommen till distriktsmötet!
. Välkommen till distriktsmötet! Information från styrelsen Allmänt Kampanjen Internationellt Kapitalförvaltningen Föreningens ekonomi NBR Branschavtal 2016 1 Det bidde en tumme Avpolitisering Ramavtal
Checklista för inventering av outnyttjad potential på Team 20/20-gårdarna
Finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och SBU Projektnr 0344004 Checklista för inventering av outnyttjad potential på Team 20/20-gårdarna Mars 2003 SBU Projektkod: 2003-906:1 SBU Sockernäringens
Storage ability and the influence of growing site
Lagringsförsök med sockerbetor Lagringsduglighet och odlingsplatsens betydelse A study on storage of sugar beets Storage ability and the influence of growing site 2005 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling
Information från styrelsen. Välkommen till distriktsmötet! 2014, Betåret man minns. Betåret Örtofta 2014
Välkommen till distriktsmötet! Information från styrelsen Kampanjen Internationellt Föreningens ekonomi Kapitalförvaltningen NBR Det nya branschavtalet 2014, Betåret man minns Rekordlång kampanj Rekordsockerskörd,
Demonstrationsförsök - ogräs Borgeby 2000
Demonstrationsförsök - ogräs Borgeby 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för
GUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! + 1092 kr per ha * www.kws.com
KWS-sorter ökar din lönsamhet! GUNILLA + 1092 * *Jämfört med medeltal av de 3 mest odlade sorterna för vart och ett av åren 2006-2008, 15 officiella försök Förbättrad lönsamhet för betodlingen! Glädjande
Provning av marknadssorter och nya sorter år två och tre Skriv in försökets rubrik här SBU Projektkod
Provning av marknadssorter och nya sorter år två och tre Testing of market varieties and new varieties year 2 and 3 2003 Skriv in försökets rubrik här SBU Projektkod 2003-1-2-101 är ett kunskapsföretag
Praktiska odlarförsök för förbättring
46 Betodlaren 1 2017 Praktiska odlarförsök för förbättring FOTO: ROBERT OLSSON Sådd och radmyllning på -gården Lovisero öster om Trelleborg den 4 april. Svenska betodlare är duktiga. De flesta duktiga
Upptagnings- och lagringsteknik för sockerbetor i storskaliga försök 2009
Upptagnings- och lagringsteknik för sockerbetor i storskaliga försök 2009 Robert Olsson, Åsa Olsson, Rebecka Svensson Bakgrund Lagring av sockerbetor med så små förluster som möjligt samt med bibehållen
Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor
Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor New seed treatments against insects in sugar beet SBU Projektkod 2002-1-2-485 2002 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som
Sortvalet varierade. I SE låg fokus på bästa skydd mot Aphanomyces.
5 5T Bästa hösttillväxten någonsin! Robert Olsson och Otto Nielsen, NBR Nordic Beet Research Upptagning på årets demonstrationsgård Lovisero den 11 november. Vi uppmätte 11 ton betor per hektar i de handskördade
Demonstrationsförsök - ogräs Ädelholm 2000
Demonstrationsförsök - ogräs Ädelholm 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för
I Sverige var skördeökningen i sockerbetor lägre vid jämförelse med andra grödor under den senaste 20-årsperioden (tabell 1).
1.1 Skördeutveckling av sockerbetor Jens Blomquist, SBU Inledning I Sverige var skördeökningen i sockerbetor lägre vid jämförelse med andra grödor under den senaste 20-årsperioden (tabell 1). Tabell 1.
Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Kväveoptimum i sex höstveteförsök i Skåne 2002 blev 173
Praktiska försök med NT-sorter
Praktiska försök med NT-sorter Practical trials with nematode tolerant varieties 2006 Skriv in försökets rubrik här SBU projektkod 2006-1-2-109 är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling
Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor
Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor New seed treatments against insects in sugar beet 2004 SBU Projektkod 2004-1-2-488 är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i
Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i 5 höstveteförsök i Skåne 2003 blev 162 kg
Är hög skörd lika med högt netto?
60 Betodlaren 1 2019 Är hög skörd lika med högt netto? Högsta sockerskörden. Kanske inte bästa bilden eller bästa skördevädret men väl bästa beståndet, tillväxten och högsta sockerskörden. Bilden är tagen
Samodling av majs och åkerböna
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades
Program med Safari - DuPont Sammanställning 4 försök 2002
Program med Safari - DuPont Sammanställning 4 försök 2002 Herbicide programs with Safari Skriv in försökets rubrik här SBU projektkod 2002-1-4-509 är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling
I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE
KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien
Delrapport 4. Bioenergigårdar. Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering
Delrapport 4. Bioenergigårdar Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering Projektledare: Håkan Örberg Juni 2010 Bakgrund. Projektet Bioenergigårdar har tillsammans
MASE. Microbial Antagonists for a Sound Environment. Tillväxtfrämjande bakterier som betningsmedel i sockerbetor. Field trial, Sweden 2005
MASE Microbial Antagonists for a Sound Environment Tillväxtfrämjande bakterier som betningsmedel i sockerbetor Field trial, Sweden 2005 SBU Projektkod 2005-1-4-908 är ett kunskapsföretag som bedriver försöks-
Betydelsen av mellangröda vid olika grundbearbetning. Djupbearbetning under betraden
Betydelsen av mellangröda vid olika grundbearbetning Djupbearbetning under betraden 2007 2007-1-2-205+206 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling
Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor
Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor New seed treatments against insects in sugar beet 2005 SBU Projektkod 2005-1-4-486 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som
Lagring och frostskydd av betor i stora betupplag
Lagring och frostskydd av betor i stora betupplag 1998-2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling
Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1
Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1 Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp, 2 Fältforskningsenheten, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se,
Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).
Kvävegödslingsförsök i maltkorn Av Stefan Atterwall, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala E-post: Stefan.Atterwall@hs-m.hush.se Sammanfattning Bästa ekonomi vid 100 kg N som
Demonstrationsförsök av sanerande grödor 2005
Demonstrationsförsök av sanerande grödor 005 Demonstration trial of cleaning crops 005 SBU Projektkod 005---40 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och
Tabellbilaga för beräkning av värdet av levererade betor
Tabellbilaga för beräkning av värdet av levererade betor Tabell 1. Sockerhaltsreglering Tillägg resp. avdrag i % av minimipriset per 0,10 % ökning resp. minskning av sockerhalten Sockerhalt, % inom angivet
Kvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara har en hög skörd och ett lägre kväveoptimum och proteinhalt vilket gör att den borde vara en bra fodersort. har
Växtodlings- och växtskyddsdagar Växjö den 6 december. Mats Kilany Ola Cristiansson Agricenter Nordic Sugar AB
Växtodlings- och växtskyddsdagar Växjö den 6 december Mats Kilany Ola Cristiansson Agricenter Nordic Sugar AB 1 Projekt 20 What is the target? 20 20 20 t/ha Sockerskörd 2020 år 20% bästa 2 Sockerskörd
Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:
Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Tre utsädesmängder i åkerbönor har provats i en skånsk försöksserie
Behandling mot bladsjukdomar - upptagningstidpunkt
SBU projektkod: 2006-1-2-417 Behandling mot bladsjukdomar - upptagningstidpunkt 2006 SBU projektkod 2006-1-2-417 är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk
Demoyta med förfrukter och odlingssystem 2001 Råby
Demoyta med förfrukter och odlingssystem 2001 Råby Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till lika
MASE. Microbial Antagonists for a Sound Environment. Biologisk betning mot jordburna svampsjukdomar. Field trial, Sweden 2004
MASE Microbial Antagonists for a Sound Environment Biologisk betning mot jordburna svampsjukdomar Field trial, Sweden 2004 SBU Projektkod 2004-1-1-908 är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Angreppen i de västsvenska försöken blev starka. I två av de tre försöken
Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009
Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,
Årets sortförsök Fyra nya sorter på listan
38 Betodlaren 4 2018 Årets sortförsök Fyra nya sorter på listan Nu är det klart vilka sorter som kommer i odling 2019. Efter en speciell säsong, med många utmaningar, är det fyra nya sorter som kvalat
Kvävebehov hos olika maltkornssorter
Av Mattias Av NAMN, Av NAMN, Hammarstedt, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Kvävebehov hos olika maltkornssorter SAMMANFATTNING
Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus
Smått och stort i växtodlingen Anders Adholm HIR-Malmöhus Intäkter Kvant Pris kr/ha Skörd kg 6000 2,5 2900 Summa Intäkter 6000 2 900 kr 2,5 Prod. kostnad Andel av Direkta kostnader kr/kg prod kost Utsäde
Sockerförlust vid långtidslagring av olika sorter 2013
621-2013 Rapport Report Sockerförlust vid långtidslagring av olika sorter 2013 Sugar losses during long time storage in different varieties 2013 Robert Olsson ro@nbrf.nu Tel: +46 709 53 72 60 NBR Nordic
Möjligheter för mer betor med mer socker till bruket genom rätt sortval
611-2010 2011 Rapport Report Möjligheter för mer betor med mer socker till bruket genom rätt sortval 2010 2011 Sustainable harvest and storage of sugar beets more beet and more sugar to the factory variety
+695 kr per ha* SABRINA KWS. Dubbelseger för KWS i lönsamhet!
www.kws.com Dubbelseger för KWS i lönsamhet! SABRINA KWS Rosalinda KWS +695 kr per ha* * Jämfört med medeltalet av de 3 mest odlade sorterna 2011. 17 officiella försök 2009 2011 Knästorp i augusti 2012
Foto: Robert Olsson. Säkert frostskydd av dina betor
Foto: Robert Olsson Säkert frostskydd av dina betor Strategi för skörd och lagring Leverans av nyskördade betor Leverans av lagringsbetor Tidigt Kampanjdel 1 Kampanjdel 2 Kampanjdel 3 Anpassa strategin
5T Vad är skillnaden som gör skillnaden? Robert Olsson NBR Åsa Olsson NBR
5T 2014 2015 2016 Vad är skillnaden som gör skillnaden? Robert Olsson NBR Åsa Olsson NBR 4. 5. 1. 3. 6. 2. 10. 7. 9. 11. Henrik Hansen, Pugerupgård 8. Odlargenererad tillväxt Teoretisk skördepotential
Praktiska sortförsök 2009
NBR projektnr 2009-105 Praktiska sortförsök 2009 Kontaktperson NBR: Robert Olsson robert.olsson@nordicsugar.com +46 (0)709 53 72 60 Författare: Per-Olof Persson Nordic Sugar, Agricenter SE Foundation (Fond)