Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2001
|
|
- Anton Nilsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2001 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till lika delar av Danisco Sugar och Betodlarna. Använd gärna denna information, men glöm inte att ange källan vid publicering! Kontaktperson: Tommy Ingelsson Borgeby Slottsväg 11, Bjärred Tel E-post: sbutin@danisco.com
2 SBU projektkod Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter Resultatsammanfattning med slutsatser (1) Syftet med denna försöksserie är att undersöka skördeutfallet vid olika kväve- och natriumnivåer, olika NPK-produkter samt olika tillförselsätt. Försöksserien omfattar 3 försök Fyra försök lades ut varav tre försök skördades. Försöket på Ädelholm ströks tidigt på grund av dålig och ojämn uppkomst. De tre försök som ingår i sammanställningen för år 2001 var placerade på Sandby gård, Skiberöd och Tollarp. Årets försöksplatser Försöken såddes den 2 till 4 maj och skördades den 24 och 25 oktober. Jordarterna är på Sandby gård mmh l Mo, nmh l Sa på Skiberöd och mmh l Sa på Tollarp. Markkarteringsdata visar att jorden på Skiberöd har lägst ph-värde och basmättnadsgrad av de tre försöksplatserna, 6,3 och 64% jämfört med 6,6 och >80% på Sandby gård och 7,1 och 79% på Tollarp. Kväveprover i jordprofilen 0-60 cm en månad före sådd visade låga men jämförbara kvävenivåer på d tre försöksplatserna, ca 8 kg kväve per hektar. Kvävenivå Kvävegivan i försöken varierade mellan 0 och 120 kg N per hektar. Kväve tillfördes genom bredspridning eller radmyllning och i form av olika produkter. För att undersöka kvävegivans betydelse har jämförelser gjorts mellan led 1, 2 och 4, 5-7 samt 10 och 11. Kvävegödsling höjde i genomsnitt sockerskörden med 24%. Skördenivån i ogödslat led var relativt hög på Sandby gård, 7,9 ton utvinnbart socker per hektar, och något lägre på Skiberöd och Tollarp, 6,6 respektive 6,5. Gensvaret för kvävegödsling var lägst på Sandby gård med 13%. Skiberöd intog en mellanställning med 27% och på Tollarp var gensvaret för kvävegödsling störst med i genomsnitt 34%. Större mängd utvinnbart socker i kvävegödslade led var till stor del en följd av högre rotskörd. Vad gäller kvalitetsaspekterna påverkade kvävegödsling sockerhalten negativt samtidigt som blåtalet höjdes. Kvävegödslingen tenderade också sänka utvinnbarheten och höja K+Na-värdena men den påverkade inte renheten. Skörderesultaten från enskilda försök såväl som från sammanslagningen visar inte på någon statistiskt säker skillnad mellan kvävenivåerna 80, 100, och 120 kg N/ha vad gäller skörd och endast på få säkra skillnader gällande kvalitetsaspekter. Med vissa undantag var sockerhalten lägre i led med 120 kg N jämfört med 100 och 80 kg men renvikten tenderade att vara högre. Natriumnivå Natriumgivan i försöken varierade mellan 40 och 100 kg Na per hektar. Natrium tillfördes genom bredspridning eller radmyllning och i form av olika produkter. För att undersöka betydelsen av olika natriumgivor har jämförelser gjorts mellan led 7, 8 och 12. Natriumgivan var där 48, 100 respektive 70 kg Na per hektar och gavs i form av radmyllad ProBeta NPK kompletterat med radmyllad Besal. Dessa led fick i övrigt 80 kg N, 20 kg P, 36 K och 7 kg Mg.
3 SBU projektkod Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter Resultatsammanfattning med slutsatser (2) Skörderesultaten från enskilda försök liksom för sammanslagningen visar att sockerskörden tenderar att öka med ökad Na-giva men skillnaderna är ej statistiskt säkra. Vad gäller kvalitetsaspekter för sammanslagningen av de tre försöken finns endast statistiskt säker skillnad i sockerhalten mellan ledet med 48 kg Na och ledet med 70 kg Na, 17,44% och 17,72%. För de enskilda försöken finns få statistiskt säkra skillnader för olika natriumgivor i försöken. Statisktiskt säker var skillnaden i sockerhalt mellan den lägsta Na-givan och de två andra, 17,2% jämfört med 17,7 och 17,6, i försöket på Skiberöd. I försöket på Tollarp var plantantalsminskningen signifikant säker mellan ledet med 48 kg Na och ledet med 100 kg Na. Plantantalet minskade här från till plantor per ha. K+Na-värdet tenderar i årets försök att öka med stigande Na-giva men skillnaderna är ej statistiskt säkra. Radmyllning kontra bredspridning För att undersöka skillnader mellan radmyllning och bredspridning har led 2 och 5 respektive 4 och 6 jämförts. Sammanslagningen för år 2001 visar en tendens till högre skörd i radmyllade led jämfört med leden där gödseln bredspridits men skillnaderna är inte statistiskt säkra. Tendensen förstärks dock av det faktum att det inte är någon skördeskillnad mellan 120 kg bredspritt och 100 kg radmyllat kväve. Vad gäller kvalitet är skillnaden i sockerhalt, K+Na och utvinnbarhet statistiskt säker mellan radmylla och bredspritt led med 120 kg N i form av Pro Beta NPK till det radmyllade ledets fördel. Sockerhalten i radmyllat led är 17,45% jämfört med 17,16% i bredspritt led. K+Na 4,3 jämfört med 4,8 och utvinnbarheten 89,63% jämförbart med 88,63%. Statistiskt säker skillnad fanns även mellan radmyllat och bredspritt led med 100 kg N i form av Pro Beta NPK när det gällde utvinnbart socker. Radmyllat led hade högre utvinnbarhet, 89,67%, jämfört med bredspritt, 89,23%. Avläsningar av radtäckning i juni och blastutveckling i september visar också att de visuella skillnaderna var till de radmyllade ledens fördel under säsongen. Olika gödselmedel I försöket finns fyra varianter för tillförsel av N, P, K och Na. ProBeta NPK, ProBeta N kompletterat med PK, N34 kompletterat med Besal och PK samt NPK kompletterat med Besal. För att undersöka skillnaderna mellan dessa har led 2, 3, 13 och 14, led 6 och 10 samt led 7 och 11 jämförts. Kombinationen i led 13 gjorde att detta led inte gödslades med magnesium. Oberoende av kvävenivå och på vilket sätt gödselmedlen tillförts, radmyllning eller bredspridning, var skillnaderna mellan de olika produkterna, i sammanslagningen av årets försök små och ej signifikanta. Plantanalyserna har heller inte visat stora skillnader. Tendenser finns i sammanslagningen till högre skörd i led med ProBeta men denna tendens är inte entydig på de olika försöksplatserna. Störst skillnader mellan gödselmedel fanns i försöket på Tollarp. Mängden utvinnbart socker var signifikant lägre i ledet som fått N34 kompletterat med PK och Besal jämfört med ledet som gödslats med ProBeta NPK ocn ledet med NPK kompletterat med Besal. Skillnaderna var en följd av lägre renvikt. Resultaten från de två andra platserna gav inte samma bild.
4 SBU projektkod Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter Resultatsammanfattning med slutsatser (3) Resultatsammanfattning Extra magnesium med slutsatser Led 9 gödslades med extra magnesium, 22 kg per hektar, i form av Kiserit. I övrigt var gödslingen densamma som i led 7 som fick 7 kg magnesium per hektar. Båda leden radmyllades. Skörderesultaten visar utslag för ökad magnesiumgödsling på Skiberöd och Tollarp men är ej statistiskt säker. Mg-AL-värdena var relativt låga på alla platser. Jordanalys enligt Spurwaymetoden i anslutning till sådd samt i 8-10-bladsstadiet visade också på låga värden. Bladanalyser i bladsstadiet visade dock värden runt eller över riktvärdet vilket visar att betplantan förmått ta upp tillräckligt med magnesium. Så var fallet även i led 13 som inte gödslats med magnesium Tommy Ingelsson
5 SBU projektkod Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter GEP-information Uppdragsgivare: SBU AB och Hydro-Agri Försöksplatser: Sandby gård, Skiberöd, Tollarp och Ädelholm Avvikelser: Försöket på Ädelholm struket. Rapporten omfattar 12 sidor inklusive försättsbladet. Rapporten får inte utan skriftligt tillstånd från SBU AB återges annat än i sin helhet. De i rapporten återgivna resultaten gäller enbart de provade produkterna.
6 SBU projektkod Antal försök 4 Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter Syfte Att undersöka inverkan på skörden av olika kväve- och natriumnivåer, olika NPK- produkter och olika tillförselsätt. Försöksled Radmyllas Bredspr. N Na P K Mg S Mn B 1 - Besal ProBeta NPK ,4 1,0 3 - NPK , Besal ProBeta NPK ,7 0,8 5 ProBeta NPK ,4 1,0 6 ProBeta NPK ,7 0,8 7 ProBeta NPK ,9 0,6 8 ProBeta NPK+Besal ,9 0,6 9 ProBeta NPK+Kiserit ,9 0,6 10 NPK Besal NPK Besal ProBeta NPK+Besal ,9 0, N34, Besal, PK ProBeta N, PK ,9 För led 8, 9 och 12 blandas de båda gödselmedlen mekaniskt. Besal = 38% Na Mängden Kiserit i led 9 motsvarar 100 kg/ha Bredspridning i direkt anslutning till sådden före sista harvningen För led läggs 230 kg PK 11-21/ha på våren senast före sista harvning Parcellbredd: 6 rader Försöksbredd: 40,32 m Försökslängd: 84 m Parcellängd, brutto: 21 m Parcellängd, netto: 10 m Försöksyta: m 2 Försöksplatsinformation: Ingen körning av odlaren i parcellerna. Vid behov anläggs körspår. Krav på försöksplats: Förfrukt stråsäd. Ingen PK hösten före försöksåret. P-AL värde i intervallet Om möjligt samma gårdar som tidigare år. Försöksåtgärder: 1 Generalprov, platsen, P även Olsen 7 Plantprovtagning, plantsaftanalys (LMI) 2 N-min, 0-60, vid sådd Led 4, 6, 10, 13, 14 vid 8-10 blad 3 Bredspridning, parcellvis, före sista harvning 8 Radtäckning 15/6 (SBU) 4 Sådd med radmyllning, parcellvis 9 Blastutveckling 1/9 (SBU) 5 Planträkning efter radrensning 10 Skörd 6 Jordprov vid 8-10 blad, Spurway (LMI) i led 4, 6, 10, 13, 14 Fältplan Ädelholm IV III II I
7 Tollarp IV III II I Sandby gård IV III II I Skiberöd IV III II I RO
8 Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter SBU projektkod Analysdata Jordanalys Sandby gård Skiberöd Tollarp Provtagningsdatum 36980, ,0 29-mar Mullhalt (%) 3,4 2,4 3,3 Lerhalt (%) 9,0 8,0 6 Sand + grovmo (%) 42,0 62,0 64 Benämning mmh l Mo nmh l Sa mmh l Sa T-värde (mekv/100g jord) 10,9 8,8 10,3 S-värde (mekv/100g jord) 10,9 5,6 10,3 Basmättnadsgrad beräkn >80% 64,0 79 Volymvikt (kg/l) 1,2 1,3 1,2 ph-värde 6,6 6,3 7,1 P-AL (mg/100 g jord) 7, K-AL (mg/100 g jord) 12 9,4 9,4 Mg-AL (mg/10 g jord) 6,2 4,8 4,5 K/Mg-kvot 1,9 2 2,1 Ca-AL (mg/kg jord) K-HCl (mg/100 g jord) Cu-HCl (mg/kg jord) 13 7,7 6,4 Bor (mg/kg jord) Na-AL (mg/100 g jord)
9 Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter Analysdata Kväveprov (kg/ha) Datum 29/3 2/4 30/3 Led Tollarp Skibrd Sandby Medel 0-60 NO 3 4,8 4,8 4,4 4,7 NH 4 3 3,2 3,1 3,1 Summa ,8 8,0 7,5 7,8 SBU projektkod Övriga analyser (jord, Spurway) Typ Tollrp Tollrp Tollrp Tollrp Tollrp Skiber Skiber Skiber Skiber Skiber Datum 26/6 26/6 26/6 26/6 26/6 26/6 26/6 26/6 26/6 26/6 Led ph 6,4 6,8 6,5 6,3 6,4 5,7 5,6 5,5 5,5 5,5 ledningstal ms/cm 0,6 0,4 0,6 0,6 0,7 0,6 0,6 0,7 0,7 0,6 Nitrat-N mg/l 26,0 18,0 27, Ammon.-N mg/l 1, Fosfor mg/l 8,0 8,0 10, Kalium mg/l 45,0 42,0 46, Magnesium mg/l 29,0 27,0 30, Svavel mg/l Kalcium mg/l Natrium mg/l Klorid mg/l Mangan mg/l 0,6 0,4 0,5 0,5 0,5 1,1 1,3 1 0,9 1,3 Bor mg/l 0,7 0,6 0,5 0,4 0,6 0,4 0,4 0,3 0,4 0,5 Medeltal 3 försök Typ Sandby Sandby Sandby Sandby Sandby Medel Medel Medel Medel Medel Riktvärde Datum 26/6 26/6 26/6 26/6 26/6 Led ph 5,7 5,8 6 5,7 5,8 5,9 6,1 6,0 5,8 5,9 7 ledningstal ms/cm 0,7 0,8 0,6 0,8 0,8 0,6 0,6 0,6 0,7 0,7 1,1 Nitrat-N mg/l Ammon.-N mg/l ,5 0,7 1,0 1,0 2,7 45* Fosfor mg/l Kalium mg/l Magnesium mg/l Svavel mg/l Kalcium mg/l Natrium mg/l Klorid mg/l Mangan mg/l 0,8 0,7 0,5 0,6 1 0,8 0,8 0,7 0,7 0,9 2 Bor mg/l 0,7 0,6 0,5 0,5 0,6 0,6 0,5 0,4 0,4 0,6 1,6 * Total N
10 Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter Analysdata SBU projektkod Övriga analyser (blad, PS-analys) Typ Tollrp Tollrp Tollrp Tollrp Tollrp Skiber Skiber Skiber Skiber Skiber Datum 26/6 26/6 26/6 26/6 26/6 26/6 26/6 26/6 26/6 26/6 Led ph 6,8 6,7 6,8 6,8 7 6,9 7,1 6,9 6,9 6,9 ledningstal ms/cm 21,4 23,7 22,6 20, ,4 24,1 22,9 23,2 23,9 Nitrat-N mg/l Ammon.-N mg/l Fosfor mg/l Kalium mg/l Magnesium mg/l Svavel mg/l 98,0 97,0 87, Kalcium mg/l 29,0 16,0 38, Natrium mg/l Klorid mg/l Mangan mg/l 2,2 5,6 4,1 2,2 1,8 19,7 36,3 30,6 18,6 22,1 Bor mg/l 2,4 2,5 2,0 1,96 2,01 2,27 2,93 2,99 2,72 2,3 Koppar mg/l 0,3 0,3 0,3 0,34 0,3 0,34 0,39 0,35 0,35 0,31 Järn mg/l 7,2 7,2 10,6 8,5 9 4,3 4,1 3,5 3,6 4,6 Zink mg/l 3,9 4,3 4,4 4,8 4,1 4,4 7,1 5,4 4,4 3,6 Molybden mg/l 0,03 0,02 0,02 Aluminium mg/l 7,41 6,91 11,11 9,24 10,25 3,82 3,99 3,42 2,43 2,67 Medeltal 3 försök Typ Sandby Sandby Sandby Sandby Sandby Medel Medel Medel Medel Medel Riktvärde Datum 26/6 26/6 26/6 26/6 26/6 Led ph 6,8 6,8 6,9 6,9 6,9 6,8 6,9 6,9 6,9 6,9 7 ledningstal ms/cm 19,7 23,7 21,9 21,4 21,1 21,2 23,8 22,5 21,7 22,3 19 Nitrat-N mg/l Ammon.-N mg/l * Fosfor mg/l Kalium mg/l Magnesium mg/l Svavel mg/l Kalcium mg/l Natrium mg/l Klorid mg/l Mangan mg/l 7 26,8 9,1 3,8 6,6 9,6 22,9 14,6 8,2 10,2 9 Bor mg/l 3,24 3,99 3,31 3,17 3,49 2,62 3,14 2,77 2,62 2,60 3,00 Koppar mg/l 0,42 0,34 0,39 0,41 0,39 0,35 0,34 0,35 0,37 0,33 0,60 Järn mg/l 33,8 7,7 5,2 5,1 6 15,1 6,3 6,4 5,7 6,5 5,0 Zink mg/l 3,8 4,3 3,9 3,9 4,3 4,0 5,2 4,6 4,4 4,0 3,0 Molybden mg/l 0,22 0,08 0,03 0,09 0,05 0,13 0,08 0,03 0,09 0,04 0,25 Aluminium mg/l 21,16 3,91 2,95 2,54 3,04 10,8 4,9 5,8 4,7 5,3 2,5 * Total N
11 Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter Slutskörd SBU projektkod försök Behandling Betor Ren Socker- Blåtal K+Na Utvinn- Utvinnb. Utvinnb. Renhet vikt halt mg/100g mekv/ barhet socker socker tal/ha ton/ha % beta 100 g beta % ton/ha rel a % 1 Ogödslat 89,9 44,2 17,7 12 4,5 89,84 6, ,0 2 Br 120 ProB NPK 88,8 57,1 17,2 20 4,8 88,63 8, ,5 3 Br 120 NPK 87,8 55,4 17,3 20 4,7 88,95 8, ,2 4 Br 100 ProB NPK 86,5 53,9 17,5 18 4,6 89,23 8, ,5 5 Rad 120 ProB NPK 88,7 55,8 17,5 20 4,3 89,63 8, ,5 6 Rad 100 ProB NPK 86,6 55,3 17,5 18 4,4 89,67 8, ,7 7 Rad 80 ProB NPK, 48 Na 92,8 55,6 17,4 17 4,3 89,76 8, ,3 8 Rad 80 ProB NPK, 100 Na 89,1 57,8 17,7 16 4,5 89,71 9, ,4 9 Rad 80 ProB NPK, 48 Na + Mg 91,1 56,7 17,6 16 4,4 89,75 8, ,8 10 Rad 100 NPK 88,9 57,1 17,3 19 4,7 89,04 8, ,0 11 Rad 80 NPK 88,0 53,7 17,6 16 4,5 89,64 8, ,2 12 Rad 80 ProB NPK, 70 Na 88,9 55,7 17,7 16 4,4 89,84 8, ,7 13 Br 120 N34 88,9 53,3 17,2 20 4,7 88,89 8, ,0 14 Br 120 ProBeta N 87,9 54,2 17,3 20 4,7 88,86 8, ,2 CV 4,0 4,0 1,0 5 2,70 0,25 4,27-1,1 LSD 95% 6,0 3,7 0,28 2 0,21 0,37 0,61-1,7 P-värde ns <0,0001 0,0012 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0, ns P-värde - parvis - <0,0001 0,0002 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,
12 Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter SBU projektkod Betplantan Behandling Betor Radtäckning Blastutveckling 1000-tal/ha % % 3 försök 3 försök 3 försök 1 Ogödslat 89,9 31,7 46,3 2 Br 120 ProB NPK 88,8 50,4 72,9 3 Br 120 NPK 87,8 50,0 71,3 4 Br 100 ProB NPK 86,5 49,2 70,0 5 Rad 120 ProB NPK 88,7 61,7 76,7 6 Rad 100 ProB NPK 86,6 59,6 72,6 7 Rad 80 ProB NPK, 48 Na 92,8 51,7 64,2 8 Rad 80 ProB NPK, 100 Na 89,1 59,6 69,6 9 Rad 80 ProB NPK, 48 Na + Mg 91,1 52,9 65,0 10 Rad 100 NPK 88,9 52,5 70,4 11 Rad 80 NPK 88,0 50,8 66,3 12 Rad 80 ProB NPK, 70 Na 88,9 55,4 67,9 13 Br 120 N34 88,9 44,6 69,2 14 Br 120 ProBeta N 87,9 51,3 71,2 CV 4 11,9 8,1 LSD 95% 6 10,3 9,2 P-värde ns 0,0007 0,0002 P-värde - parvis - <0,0001 <0,0001
Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000
Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000 Skriv in försökets rubrik här 2000-1-2-301 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling
Återpackning med traktorhjul 2001
2001 SBU Projektkod 2001-1-1-202 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till lika delar av Danisco
Fröbehandling - inverkan på etablering och skörd 2000
Fröbehandling - inverkan på etablering och skörd 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Radrensning i tidigt utvecklingsskede 2001 SBU Projektkod Skriv in försökets rubrik här
Radrensning i tidigt utvecklingsskede 2001 SBU Projektkod 2001-1-1-201 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring.
Sortförsök med specialsorter 2001
2001 (2001-1-2-102) Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till lika delar av Danisco Sugar och
Mellangrödor före sockerbetor 2001, Lönnstorp Slutrapport
2001, Lönnstorp Slutrapport 1999-2001 Skriv in försökets rubrik här bedriver försöks- och odlingsutveckling med sockerbetor inom områdena biologi, ekonomi och teknik. SBU ägs till lika delar av Danisco
Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport
Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport 1998-2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling
Mellangrödor före sockerbetor 2000
Mellangrödor före sockerbetor 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk
Mellangrödor, praktisk provning 2000
Mellangrödor, praktisk provning 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk
Sortförsök med normala betsorter Marknadssorter Sorter i provning
Sortförsök med normala betsorter Marknadssorter 1998-2001 Sorter i provning 1999-2001 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för
Nya betningsmedel mot skadesvampar i sockerbetor 2000
Nya betningsmedel mot skadesvampar i sockerbetor 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Olika kalkningsmedels påverkan på uppkomsten av rotbrand 2003
Olika kalkningsmedels påverkan på uppkomsten av rotbrand 2003 SBU Projektkod 2003-1-1-407 är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs
Biologisk betning mot skadeinsekter i sockerbetor
Biologisk betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2001 2001-1-2-407 Skriv in försökets rubrik här bedriver försöks- och odlingsutveckling med sockerbetor inom områdena biologi, ekonomi och teknik. SBU
Demoyta med förfrukter och odlingssystem 2001 Råby
Demoyta med förfrukter och odlingssystem 2001 Råby Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till lika
Förfrukter till sockerbetor 2000
Förfrukter till sockerbetor 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring.
Sprutning mot betfluga (Pegomyia) i sockerbetor
Sprutning mot betfluga (Pegomyia) i sockerbetor 2006 SBU Projektkod 2006-1-4-419 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Sådd i höstetablerad kam
Sådd i höstetablerad kam 2007 2007-1-2-207 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs
3.5 Skördar. Metodik. Resultat. Thomas Wildt-Persson, SBU
3.5 Skördar Thomas Wildt-Persson, SBU Metodik Parstudien pågick under åren 1997 till 2000. År 1997 ingick endast fyra par. 1998 utökades studien med tre nya par och således ingick sju par gårdar resterande
Provning av marknadssorter och nya sorter år två och tre
Provning av marknadssorter och nya sorter år två och tre Testing of market varieties and new varieties year 2-3 2004 Skriv in försökets rubrik här SBU Projektkod 2004-1-2-101 är ett kunskapsföretag som
Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Kväveoptimum i sex höstveteförsök i Skåne 2002 blev 173
Provning av brukssorter och nya sorter år
Provning av brukssorter och nya sorter år 3 2002 Testing of market varieties and new varieties year 3 SBU Projektkod 2002-1-2-101 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks-
Program med Safari - DuPont Sammanställning 4 försök 2002
Program med Safari - DuPont Sammanställning 4 försök 2002 Herbicide programs with Safari Skriv in försökets rubrik här SBU projektkod 2002-1-4-509 är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling
Plöjningsfritt och djupbearbetning på Ädelholm 2005
SBU projektkod: 2005-1-1-205 Plöjningsfritt och djupbearbetning på Ädelholm 2005 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor
Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor New seed treatments against insects in sugar beet 2004 SBU Projektkod 2004-1-2-488 är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i
Sammanfattning. Inledning
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se
R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2010 M3-8036 BC-20-2010 03M128 1 Rune Jansson Haknäs, 741 91 Knivsta GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2010-05-04 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Vårkorn JORDART: nmh Styv lera ph-värde: 8,0 P-HCl: 120 Cu-HCl:
Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).
Kvävegödslingsförsök i maltkorn Av Stefan Atterwall, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala E-post: Stefan.Atterwall@hs-m.hush.se Sammanfattning Bästa ekonomi vid 100 kg N som
Provning av betupptagare, stenfrånskiljning 2001
Provning av betupptagare, stenfrånskiljning 2001 Skriv in försökets rubrik här 2001-1-1-603 är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU
Team 20/20 - fältexperiment 2004 Synergieffekter av åtgärdspaket för ökad skörd och sänkt produktionskostnad
Finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och SBU Projektnr 0344004 Team 20/20 - fältexperiment 2004 Synergieffekter av åtgärdspaket för ökad skörd och sänkt produktionskostnad Team 20/20 - Field
Slamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 29 års fältstudier Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus E-post: per-goran.andersson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ett unikt
Provning av betupptagare 2002
Provning av betupptagare 2002 2002-1-1-603 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till lika delar
Eftereffekter av ammoniumfixering, M3-2263
Eftereffekter av ammoniumfixering, M3-2263 Anna-Karin Krijger och Maria Stenberg Hushållningssällskapet Skaraborg och Ingemar Gruvaeus, SW Seed Kalksalpeter gav de högsta skördarna i medel och i de flesta
Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.
Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel
Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor
Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor New seed treatments against insects in sugar beet SBU Projektkod 2002-1-2-485 2002 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som
NPK till korn. Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012
NPK till korn Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012 Nya försök med NPK till vårkorn 20 försök i Mellansverige 2009-2011 Bakgrund Syfte och plan Sammanfattade resultat
Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se
Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,
R E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2011 M3-8036 R-307-2011 03N112 1 Andreas Snygg Rutakvarn, Jung, Vara GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2011-04-19 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Höstkorn JORDART: mmh Mellanlera ph-värde: 6,8 P-HCl: 56 Cu-HCl:
MASE. Microbial Antagonists for a Sound Environment. Tillväxtfrämjande bakterier som betningsmedel i sockerbetor. Field trial, Sweden 2005
MASE Microbial Antagonists for a Sound Environment Tillväxtfrämjande bakterier som betningsmedel i sockerbetor Field trial, Sweden 2005 SBU Projektkod 2005-1-4-908 är ett kunskapsföretag som bedriver försöks-
Provning av nya sorter
Provning av nya sorter 2006-2007 Testing of new varieties 2006-2007 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling
Praktiska försök med NT-sorter
Praktiska försök med NT-sorter Practical trials with nematode tolerant varieties 2006 Skriv in försökets rubrik här SBU projektkod 2006-1-2-109 är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling
R E S U L T A T 2014 OS M S001
R E S U L T A T 2014 OS3-191-1 M-307-2013 03S001 1 Jeppa Olanders Hemmesdyngevägen 158, 231 99 Klagstorp GRÖDA: Höstraps SÅDATUM: 2013-08-20 2014-03-13 NS 24-7 583 140 41 SORT: Excalibur FÖRFRUKT: Höstvete
Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:
Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004
Tabell 1. Makronäringsinnehåll i grönmassan av åkerböna vid begynnande blomning på fyra försöksplatser med olika behandlingar av svaveltillförsel
Lägesrapport för projektet Effekter av svaveltillförsel i åkerböna Dnr 4.1.18-9983/16 Erhållet resultat 2017 Näringsinnehåll i begynnande blomning Innehåll av makro- och mikronäringsämnen i grönmassan
Gödslingsrekommendationer 2017
2017-02-27 Gödslingsrekommendationer 2017 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på jordart,
Betydelsen av mellangröda vid olika grundbearbetning. Djupbearbetning under betraden
Betydelsen av mellangröda vid olika grundbearbetning Djupbearbetning under betraden 2007 2007-1-2-205+206 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling
Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser
Syfte med försöken Målet med den här försöksserien har varit att undersöka havrens kvävebehov samt att se om det är möjligt att dela kvävegivorna till havre och därmed förbättra möjligheten att årsmånsanpassa
Hitta rätt kvävegiva!
Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda
R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps
R E S U L T A T 2007 OS3-89 R-34-2007 03H22 Sven-Gunnar o Johan Bergström Tomten, Vinninga GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-7 SORT: Heros FÖRFRUKT: Vårraps JORDART: mmh Molättlera ph-värde: 6,5 P-HCl: 88
Behandling mot bladsjukdomar - upptagningstidpunkt
SBU projektkod: 2006-1-2-417 Behandling mot bladsjukdomar - upptagningstidpunkt 2006 SBU projektkod 2006-1-2-417 är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk
Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i 5 höstveteförsök i Skåne 2003 blev 162 kg
R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps
R E S U L T A T 2006 OS3-185 L-102-2005 03G001 1 Hushållningssällskapet Box 9084, 291 09 Krstianstad GRÖDA: Höstraps SÅDATUM: 2005-08-24 2005-08-21 PK 7-25 300 20 75 SORT: Status FÖRFRUKT: Stubbträda JORDART:
Praktiska sortförsök med normalsorter 2002 SBU Projektkod
Praktiska sortförsök med normalsorter 2002 SBU Projektkod 2002-1-1-105 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring.
MASE. Microbial Antagonists for a Sound Environment. Biologisk betning mot jordburna svampsjukdomar. Field trial, Sweden 2004
MASE Microbial Antagonists for a Sound Environment Biologisk betning mot jordburna svampsjukdomar Field trial, Sweden 2004 SBU Projektkod 2004-1-1-908 är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling
Praktiska odlarförsök för förbättring
46 Betodlaren 1 2017 Praktiska odlarförsök för förbättring FOTO: ROBERT OLSSON Sådd och radmyllning på -gården Lovisero öster om Trelleborg den 4 april. Svenska betodlare är duktiga. De flesta duktiga
R E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps
R E S U L T A T 2007 OS3-187-1 R-326-2007 03H147 1 Ronny Svensson Sköttorps Egendom, Järpås GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-14 2007-04-14 NPK 22-4-9 400 88 16 36 SORT: Nex 170 FÖRFRUKT: Vete 2007-05-18
DATUM MÄNGD KG/HA N P K
R E S U L T A T B L A N K E T T, OGRÄS 2006 SIDA 1 ADB-NR: 05A799 LÄN-FNR: E-071-2006 JBR.OMR: 12b GRÖDA: Oljelin Anders Granath Vinberga Gård, Motala SORT: SÅTT DEN: KG/HA: FÖRFRUKT: JORDART: MÅTTLIGT
Praktisk provning av Ekoskär och släckt kalk
Praktisk provning av Ekoskär och släckt kalk Årsrapport 2005 SBU projektkod 2005-1-2-929 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i
Försöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad).
Kvävegödslingsförsök i maltkorn Av Stefan Atterwall, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala E-post: Stefan.Atterwall@hs-m.hush.se Sammanfattning 2004 var ett år med låga skördar
R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L
Utskrift: 2012-10-23 SIDA 1 ADB-NR: 152321 FÖRSÖKSVÄRD: Hushållningssällskapet LÄN-FNR: LB-265-2011 ADRESS: Sandby Gård, Borrby SÅDD: 2011-08-27 Led 2011-08-08 Hönsgödsel 9000 FÖRFRUKT: Höstkorn (Konservärt
Kvävestrategier till höstraps
Växtnäring Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Johan Biärsjö, Svensk Raps AB För andra året skördades försök med en kvävestege på hösten följt av en fast giva på 140 eller 180 kg N på våren.
KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE
KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien
Provning av radrensare 2001
Provning av radrensare 2001 SBU projektkod 2001-1-1-503 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till
Gödsling med svavel och kalium till lusern
Gödsling med svavel och kalium till lusern H14-0135-ALF Svavelbrist (t.v.) i slåttervall, Östergötland 2015. Foto: Louice Lejon Publicerat 2016-10-25 Anders Månsson, Hushållningssällskapet Östergötland
Kväve- och fosforgödsling till majs
Kväve- och fosforgödsling till majs Johanna Tell och Ulf Axelson, Hushållningssällskapet, Skara Kväve Det fanns ingen tydlig korrelation mellan optimal kvävegiva och skörd men däremot fanns det ett samband
Checklista för inventering av outnyttjad potential på Team 20/20-gårdarna
Finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och SBU Projektnr 0344004 Checklista för inventering av outnyttjad potential på Team 20/20-gårdarna Mars 2003 SBU Projektkod: 2003-906:1 SBU Sockernäringens
Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor
Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Projektansvarig: Margareta Magnusson, NJV, SLU Bakgrund Bakgrunden till projektet har beskrivits i redovisningen för. Syftet med projektet
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se ann-charlotte.wallenhammar@hushallningsallskapet.se
DEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2
DEMOODLING Urea till vall Rådde 2009-2010 vall 1-2 Jan Jansson Rådgivarna i Sjuhärad Bakgrund till demonstrationsförsöket Ett kg kväve i urea var ca 7-8 kr/kg billigare än i Axan NS 27:4 våren 2009. Frågan
Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor
Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor 2000-2002 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Ekologiska demonstrationsodlingar
Ekologiska demonstrationsodlingar i sockerbetor 2000 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring.
R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L
Utskrift: 2012-10-08 SIDA 1 Skåneförsöken / Bearbetat av HUSEC AB, Borgeby Ansvarig för serien: Per-Göran Andersson 046-713650, 0708-161050 PLAN: L15-8440-12 Preparatjämf. strategi för bek. av svampsjukdomar
Praktiska sortförsök med Rhizomaniatoleranta sorter 2003
Praktiska sortförsök med Rhizomaniatoleranta sorter 2003 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs
Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor
Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor New seed treatments against insects in sugar beet 2005 SBU Projektkod 2005-1-4-486 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som
Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor
Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor New seed treatments against insects in sugar beet 2003 SBU Projektkod 2003-1-2-488 är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i
Gödslingsrekommendationer 2019
2019-02-25 Gödslingsrekommendationer 2019 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på jordart,
Fosfor till stråsäd. SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara
Fosfor till stråsäd SVEA-konferensen Brunnby 2018-01-16 Ingemar Gruvaeus, Yara Vårkorn 2 Yara NPK till vårkorn, 5 juli 2017 Yara Mila Axan 3 Skörd dt/ha 60 58 56 54 52 50 48 46 44 42 40 NPK till vårkorn,
Nya betningsmedel mot skadeinsekter i Europa 2001 New seed treatments against insects in sugar beet in Europe
Nya betningsmedel mot skadeinsekter i Europa 2001 New seed treatments against insects in sugar beet in Europe 2001-1-4-483 Skriv in försökets rubrik här bedriver försöks- och odlingsutveckling med sockerbetor
Hushållningssällskapets försöksgård Helgegården Box 9084, Kristianstad
R E S U L T A T B L A N K E T T, OGRÄS 2012 SIDA 1 Vallmo Vallmo Stat: Vallmo Övr 1-år Övr 1-år Frekv örtogräs örtogräs Rel fältv Rel % av PAPSS Rel Rel fältv Rel st/m2 tal g/m2 tal block g/m2 tal st/m2
Praktiska försök med: - Nya sorter - Rhizomaniaresistenta sorter
: - Nya sorter - Rhizomaniaresistenta sorter 2004 SBU Skriv Projektkod in försökets 2004-1-2-105, rubrik här 2004-1-2-108 är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Västerås NPK-stege i vårkorn
Västerås 28-1-15 NPK-stege i vårkorn 1 NPK-stege i vårkorn 25 försök under 3 år (25 27) Date: 23-11-18 - Page: 3 NPK-stege i kombisått maltkorn Går det att kortsiktigt spara pengar genom att dra ner på
Demonstrationsförsök av sanerande grödor 2005
Demonstrationsförsök av sanerande grödor 005 Demonstration trial of cleaning crops 005 SBU Projektkod 005---40 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och
Sortanpassad kvävegödsling
Sortanpassad kvävegödsling L7-1010 Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT (2014-2016) Kvävebehov hos olika höstvetesorter (2016) L7-426 Kvävebehov hos olika maltkornsorter (2016) Mattias Hammarstedt,
DATUM MÄNGD KG/HA N P K NPK
R E S U L T A T B L A N K E T T, SKÖRD 2012 SIDA 1 Grönm. Ts Rel- Ts Strå- Skräppa Skräppa Sluten- Sluten- Sluten- Mark- Markkg/ha kg/ha tal % styrka kvarv*) het het het täckn täckn 0-100 st/m2 Rel tal
Träffa rätt med kvävet MALTKORN
Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.
Provning av betupptagare, stenfrånskiljning 2000
Provning av betupptagare, stenfrånskiljning 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Fältforskningsenheten Grödor Skördeår: Plan: OS7-31 Höstrybs. Sortförsök
R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Skördeår: ADB-nr: 07A073 Län-fnr: BC-201-2003 Ansvarig: Gunilla Lindahl-Larsson Förs.v: Eric Järpdal Utförar ansvarig: Anders Gustavsson 073-039 14 49 S.T Bärby ÖRSUNDSBRO
Bjälbo Östergård, Skänninge
R E S U L T A T B L A N K E T T, OGRÄS 2011 SIDA 1 R E S U L T A T: UTSKRIFTSDATUM: 2011-10-06 2011-04-18 DC 19 (12 cm) Balders- Balders- Stat: Balders- Lomme Lomme Stat: Lomme brå brå Frekv brå Frekv
Rotbrandsangrepp. Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar. Forskningsprojekt vid SBU. "Odlingssystemets inverkan på svamp- och
Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar Hur kan angrepp förhindras? Aphanomyces mer än man ser Åsa Olsson Tidiga plantbortfall Sämre tillväxt Lägre rotvikt Problem vid skörd Mycket spill Forskningsprojekt
NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva
NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Slutsatsen från 25 under 3 år blir att vi till vårkorn bör använda NPKS istället för NPS även på lerjordar. Vi
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka
Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen
Kvävestrategier till höstraps
Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB Kväve är ett av de viktigaste verktygen till framgångsrik höstrapsodling. Med rätt kvävestrategi kan skörden ökas vilket är
DATUM MÄNGD KG/HA N P K
R E S U L T A T B L A N K E T T, OGRÄS 2005 SIDA 1 ADB-NR: 05A758 LÄN-FNR: E- -2005 JBR.OMR: 12b GRÖDA: Oljelin Anders Häggström Varby, Motala SORT: SÅTT DEN: KG/HA: FÖRFRUKT: PH-VÄRDE: Bearbetat av FFE,
SLU EkoForsk. Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor
SLU EkoForsk Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Projektansvarig: Margareta Magnusson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU Bakgrund De senaste åtta åren
Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)
Bilaga 1 Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1) Innehållsförteckning: sid Resultat för enskilda försök. 2 Tabeller Försöken 28 2 Försöken 29 9 Försöken 21 16 Skördeprodukternas kvalitet. 24
Praktiska försök med nya sorter 2006
Praktiska försök med nya sorter 2006 Skriv in försökets rubrik här SBU Projektkod 2006-1-2-105+108 är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring.
Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden
Slutrapport för projekt SLV2016-0029 finansierat av SLO-fonden Radsprutning för minskad miljöbelastning och exponering av bekämpningsmedel i höstraps Per Ståhl och Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005 Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB, Växtnäring Bladgödsling med mangan på hösten kan minska utvintring av höstkorn
Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
TourTurf Liquid Feed Special (FS)
TourTurf Liquid Feed Special (FS) DK: NK 7-0-9 EU: NK 7-0-11 TourTurf Liquid Feed Special (FS) NK 7-0-9 är en flytande NK-gödsel för alla gräsytor på golfbanor och fotbollsplaner. Appliceras med markspruta.
Organiska gödselmedel till höstvete
Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,