Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor

Transkript

1 Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Projektansvarig: Margareta Magnusson, NJV, SLU Bakgrund Bakgrunden till projektet har beskrivits i redovisningen för. Syftet med projektet är att studera hur olika jordblandningar inverkar på plantkvaliteten vid utplantering, etablering i fält samt på den fortsatta utvecklingen fram till skörd. Resultaten förväntas ge underlag för riktvärden för tillverkning av den här typen av jordar. Möjligheten att genom optimala förhållanden under plantuppdragningen förbättra grödornas etablering och utveckling i fält har varit mycket dåligt utnyttjad hittills. Material och metoder Under ingick jordar i projektet (Tabell ), varav alla utom nr även ingick. Jordarna förvarades i rumstemperatur och luftades före användning på samma sätt som året innan. Tabell. De sex olika jordarna för plantuppdragning som ingick Nr Produkt, Varumärke Marknadsförare Alternativjord, Kronmull Weibull Torv AB E-jord, Hasselfors Garden Hasselfors Garden AB Naturgödslad Plantjord, Weibulls Proffs Weibull Trädgård AB Planteringsjord Naturgödslad, Växa Econova Garden Ekologisk Plantjord, Hasselfors Garden Hasselfors Garden AB Planteringsjord, Moder Jord Econova Garden lök (Hilari) såddes i de olika jordarna mars och broccoli (Marathon) maj. Eftersom näringsvattningen hade svag effekt vidareutvecklades den. Både Biobact och Biorika har lite fel proportioner mellan näringsämnen. Biobact innehåller väl mycket svavel i förhållande till övriga näringsämnen och har ofta högt innehåll av ammoniumkväve. Biorika innehåller väl mycket kalium, natrium och klorid. Tillsammans kompletterar de däremot varandra ganska bra, men kvävehalten är troligen otillräcklig. Biobact innehåller även humus och mikroorganismer. Näringslösning i årets odling är en blandning av Biobact, Biorika och blodmjöl. Näringslösning innehåller utöver det en blandning med mikronäringsämnen. Det tredje blocket fick bara vatten. Näringsvattning påbörjades i purjo en månad efter sådd och i broccoli en vecka efter sådd och gjordes en gång per vecka. Plantorna sattes ut på drill i fält på Offer juni. Förfrukt var en frodig havre-ärtgröda och ingen ytterligare grundgödsling gjordes. En ogräsrensning i form av kupfräsning gjordes juli och juli gjordes en övergödsling i form av marktäckning med grönmassa (rödklövervall), kg/m. Grödorna bevattnades vid behov. Plantuppdragningsjordarna analyserades på ph och lättillgängliga halter av NO -N, NH - N, P, K, Mg, S, Ca, Na, Cl, Mn, Al and B (HAc-extraktion), and Fe, Zn, Cu and Mo (NaEDTA-extraktion) före användning (purjo mars, broccoli maj), en vecka efter sådd

2 (purjo mars, broccoli 7 maj) samt när plantorna var i utplanteringsfärdigt stadium (purjo 7 juni, broccoli 8 juni). Markjorden provtogs rutvis gånger; före plantering (8 juni), före marktäckning med grönmassa (7 juli för broccoli, juli för purjo), samt vid skörd (broccoli aug., purjo sept.). Markjorden analyserades på samma sätt som såjordarna. Plantorna analyserades före utplantering (purjo 7 juni, broccoli 8 juni) och efter etablering i fält (broccoli 7 juli, purjo juli) på totala halterna av Al, As, B, Ba, C, Ca, Cd, Ce, Cl, Co, Cr, Cs, Cu, Fe, Hg, K, La, Li, Mg, Mn, Mo, N, Na, Ni, P, Pb, Rb, S, Sb, Se, Si, Sn, Sr, Tl, U, V, W och Zn. löksplantorna delades upp i skott och rötter vilka analyserades separat. Skörden av broccoli startade augusti och pågick till mitten av september. löken skördades september. Skörden kvalitetssorterades enligt grönsaksfrämjandets normer. Resultat och diskussion Tre olika säckar av varje jord analyserades vid sådd av purjolök och tre vid sådd av broccoli. I tabell anges lägsta och högsta värde för respektive jord. Den stora variationen i ph för jord och berodde på att de innehöll mycket ammoniumkväve vid purjolökssådden. När de analyserades vid broccolisådden månader senare hade ammoniumkvävet omvandlats till nitratkväve med kraftigt sänkt ph som följd. Tabell. Spurway-analys av jordarna (nr ) före sådd, säckar/jord, mg/liter jord ph,7,,,,,,,,,,8,9 Ledningstal (Lt),,,,,,,,,,,,9 Nitratkväve (NO -N) Amm.kväve (NH -N) Nitrat+amm.kväve Fosfor (P) Kalium (K) Magnesium (Mg) Svavel (S) Kalcium (Ca) Natrium (Na) Klorid (Cl) Mangan (Mn),,,8,,,,,,,,, Bor (B),,,,,,9,,,,,8,97 Koppar (Cu),7,,7,,,,8,,,8,,8 Järn (Fe) Zink (Zn) 8 Molybden (Mo),,,,,,,,,,,, Aluminium (Al),,,7,8,,8,8,,7,,, Kisel (Si),9 9, 9,,7,, 8,9,,,,9 9,8 Samma förlopp såg man i purjolöksbrättena där ph från sådd till utplantering sjönk kraftigt i jord och medan det steg mer eller mindre i övriga jordar (Figur ). Generellt har de låga ph värdena i jord och varit positiva för näringsupptagning och tillväxt. Näringsvattning hade tydlig effekt i både purjolök och broccoli (Figur och ). Det var bara i jord som purjoplantorna växte bäst med bara vatten.

3 Näringslösning Näringslösning Vatten ph Jord / / 7/ Jord / / 7/ Jord / / 7/ Jord / / 7/ datum Figur. Förändringen av jordarnas ph från sådd till utplantering i purjolök Jord / / 7/ Jord / / 7/.. småplantor..... jord nr Näringslösning Näringslösning Vatten Friskvikt skott, g/planta.. lök småplantor..... jord nr Figur. Småplantornas vikt vid utplantering (broccoli 8 och purjo 8 dagar efter sådd). Figur. Småplantorna vid utplantering. De plantor som bara fått vatten under hela plantuppdragningstiden (broccoli 8 dagar, purjo 8 dagar). Numreringen anger jordarna.

4 Plantornas vikt efter etablering i fält hade ett tydligt samband med vikten vid utplantering, trots att broccoliplantorna ökat sin vikt mellan och nästan gånger (Figur ). De flesta purjoplantorna hade minst fördubblat sin vikt, med undantag för de som såtts i jord, som i princip stått stilla i växten (Figur ). FV skott d.e. utplantering, g/planta Friskvikt skott vid utplantering, g/planta Näringslösning Näringslösning Vatten FV skott d.e. utplantering, g/planta Friskvikt skott vid utplantering, g/planta Figur. Förhållandet mellan plantornas vikt efter etablering i fält (broccoli och purjo dagar efter utplantering) och vikten vid utplantering. Numreringen anger jordarna. Statistisk bearbetning av materialet har visat på flera tydliga samband mellan tillväxt och näringsinnehåll i jord och plantor. Några av dessa presenteras nedan. Starkast samband med broccoliplantornas vikt vid utplantering hade innehållet av kväve (nitrat + ammonium) i såjorden och kväve, järn och kalcium i plantorna (Figur ). Samma parameterar hade starkt positivt samband med broccoliskördens tidighet. I vissa fall kom dock de svagare plantorna ikapp och slutskörden blev nästan lika stor. Allra tidigast skörd gav plantor uppdragna i jord med näringslösning, senast skörd gav plantor uppdragna i jord med vatten (Figur 7). Skillnaderna i total handelsduglig skörd blev däremot inte så stora; g/planta för jord mot g/planta för jord. Starkast samband med purjoplantornas vikt vid utplantering hade halterna av kväve och magnesium i skott och rötter (Figur 8). Den handelsdugliga skörden av purjolök hade starkast samband med fosfor i skottet vid utplantering och magnesium i rötterna dagar efter utplantering i fält (Figur 9). Resultaten från båda åren kommer efter ytterligare bearbetning att resultera i förslag till att förbättra den här typen av jordar för plantuppdragning.

5 Kväve i jorden vecka efter sådd, mg/l Näringslösning Näringslösning Vatten Kväve i skottet, % av TS Figur. Förhållandet mellan broccoliplantornas vikt vid utplantering (8 dagar efter sådd) och innehållet av kväve (nitrat+amm.) i jorden vecka efter sådd, respektive kväve i skotten. Numreringen anger jordarna Järn i skottet, mg/kg TS Kalcium i skottet, % av TS Figur. Förhållandet mellan broccoliplantornas vikt vid utplantering (8 dagar efter sådd) och innehållet av järn respektive kalcium i skotten. Numreringen anger jordarna Handelsduglig skörd kg/ruta 8 Jord, Näringslösning Jord, Vatten /8 /8 9/8 /8 /8 /8 8/8 /8 /8 /8 /8 /9 /9 /9 datum Figur 7. skördens fördelning i tid för två av behandlingarna. Den totala handelsdugliga skörden blev g/planta för jord och g/planta för jord.

6 Näringslösning Näringslösning Vatten Kväve i skottet % av TS Kväve i rötterna % av TS Magnesium i skottet % av TS Magnesium i rötterna % av TS Figur 8. Förhållandet mellan purjoplantornas vikt vid utplantering (8 dagar efter sådd) och innehållet av kväve och magnesium i skott och rötter. Numreringen anger jordarna. Handelsduglig skörd g/planta Fosfor i skottet vid utplantering, % av TS Magnesium i rötterna dagar efter utplantering, % av TS Figur 9. Förhållandet mellan handelsduglig skörd av purjo och innehållet av fosfor i skottet vid utplantering och magnesium i rötterna dagar efter utplantering. Numreringen anger jordarna. Handelsduglig skörd g/planta