Hitta rätt kvävegiva!
|
|
- Sten Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda fältet bidrar med. Prickar vi rätt med kvävegivan ökar lönsamheten i odlingen samtidigt som näringsförlusterna blir mindre. Bestäm årets kvävegiva så här Använd rekommenderat tabellvärde endast som riktvärde. T ex är riktvärdet för 9 ton fodervete ungefär 180 kg N/ha. Denna totalgiva måste alltid justeras efter 1. Dina tidigare erfarenheter av fältets kväveleverans. 2. Årets väderlek. Ju blötare och varmare det har varit, desto mer kväve har mineraliseras. Men för mycket regn kan ha medfört förluster. Planera för delad giva Genom att dra ner huvudgivan skapar man utrymme för en årsmånsanpassning genom en eller flera behovsanpassade kompletteringsgödslingar. Använd hjälpmedel När det är dags för att besluta om en kompletteringsgiva ska läggas eller ej, är det bra att använda de hjälpmedel som finns och helst också kombinera olika metoder: Tidigare erfarenheter som skördenivåer och proteinhalter Yara N-Tester eller nitratstickor Kväveprognoser. Både Yara och Jordbruksverket utför mätningar av kväveupptaget i vete under april-juni på många platser i landet. Du kan prenumerera på deras e-brev kostnadsfritt. Variera spridningen av kvävegivan med Yara N-Sensor 148
3 För lite fosfor kan bli dyrt De senaste 20 åren har den genomsnittliga fosforgivan med mineralgödsel successivt minskat från ca 17 kg fosfor per hektar till dagens cirka 4 kg. En del jordar har nu så låg fosforstatus att odlingsekonomin blir lidande. Negativ balans På spannmålsgårdar utan stallgödsel är tillförseln av fosfor ofta betydligt lägre än bortförseln med skörden. Under åren har den ekonomiska situationen medfört att många odlare övergått allt mer till NPK-produkter med låga fosforhalter, t ex YaraMila Lågfosforprodukter ger normalt bara 6-10 kg fosfor/ha. Denna tillförsel ska jämföras med en bortförsel på kg i spannmål. Dessutom tillkommer att höstvetet i växtföljden många gånger inte får någon fosfor alls. Sämre ekonomi vid låga P-AL-tal Om man har höga eller medelhöga fosforvärden kan man kort sikt tära på fosforförråden. Men efter några år minskar mängden växttillgänglig fosfor. Alltför låga fosfornivåer i marken leder till: Lägre skördenivåer Sämre kväveffektivitet Försämrad odlingssäkerhet I en spannmåls/oljeväxtväxtföljd innebär en sänkning från klass III till klass II en skördeförlust på mellan 500 och 700 kronor per hektar och år. Vilken P-AL-klass ska man sträva efter? Det beror på vilka grödor som odlas i växtföljden. Den mest fosforkrävande grödan är den som bör styra målet. Höstsäd och vall klarar lite sämre fosforstatus. Odlas vårsäd bör man ligga mitt i klass III. Om oljeväxter och sockerbetor odlas någon gång i växtföljden är det ekonomiskt motiverat att ligga i en låg klass IV. Lönsamt att tillföra lika mycket fosfor och kalium som grödan bortför Den kortsiktiga, årliga lönsamheten beror på spannmåls- och gödselpriset samt på vilken P-AL-klass jorden ligger i. Ju lägre klass desto större merskörd för fosfor. Det kan i många fall vara både kort- och långsiktigt lönande att investera i en fosforstark YaraMila-produkt. Målet kan vara att höja markens fosforklass eller att kompensera för tidigare års fosforunderskott så att en sänkning av fosforklassen undviks. 149
4 Växtnäringssortiment 2015 Gödselmedel Total kväve Totalkväve består av NPK ÖVRIGA MAKRONÄRINGSÄMNEN Fosfor Kalium Magnesium Natrium Svavel N N P K Mg Na S Nitrat Ammonium Citrat Vatten Vatten Total Vatten N-produkter Kalksalpeter 15,5 14,4 1,1 Nitrabor 15,4 14,1 1,3 Axan 27,0 13,5 13,5 0,6 3,7 NS ,5 13,7 13,8 4,5 Sulfan 24,0 12,0 12,0 0,5 6,0 Suprasalpeter N27 27,0 13,5 13,5 2,4 N 34 34,0 17,0 17,0 Urea 46,2 P-produkter Yara Superfosfat, P20 20,0 19,3 1,2 PK, K-produkter Yara PK ,0 10,6 21,0 1,6 Kalisalt 49,8 Patentkali (Kalimagnesia) 3) 24,9 6,0 17,0 Kaliumsulfat 3) 41,5 18,0 NK, NP, NPK-produkter Unika Kali 3) 13,6 13,6 37,3 Unika Calcium 3) 14,2 13,7 0,5 19,9 YaraMila ,0 10,0 12,0 11,6 0,7 0,7 3,0 YaraMila ,6 9,0 11,6 2,6 1,9 9,6 1,0 0,2 3,6 YaraMila ,6 7,9 12,7 3,6 2,2 6,6 0,9 3,0 YaraMila ,6 8,4 13,2 5,9 5,0 5,8 0,6 3,0 YaraMila ,0 10,0 13,0 3,0 1,8 8,0 3,0 YaraMila ,6 10,3 13,3 3,6 2,6 4,6 0,5 3,0 YaraMila ,0 12,2 14,8 2,0 1,2 3,0 2,5 YaraMila Raps 17,0 6,8 10,2 4,6 3,3 10,0 1,2 1,0 4,0 ProBeta 15,0 6,3 8,7 3,6 3,1 8,0 0,9 0,8 8,0 2,0 ProMagna ) 8,0 2,6 5,4 5,0 4,0 19,0 2,5 2,3 11,7 ProMagna ) 11,0 4,4 6,6 4,6 3,5 17,6 1,6 1,1 10,0 MAP 11,6 11,6 22,6 20,0 2,3 DAP 18,0 18,0 20,0 19,3 2,3 Övrigt Kiserit ) Gödselmedlets inverkan på markreaktionen vid övervägande stråsädesodling. 2) Volymvikten kan variera beroende på tillverkningsort, transport och lagring. 3) Klorfattig, <1 % klor (Cl) 150
5 MIKRONÄRINGSÄMNEN Basverkan 1) Volymvikt Kalcium Bor Järn Koppar Mangan Molybden kg/l Zink 2) Ca B Fe Cu Mn Mo Zn Fysikalisk form Emballage 18,8 Svagt basisk 1,1 Granulerad Säck 25, 750 kg 18,3 0,3 Svagt basisk 1,1 Prillad Säck 600 kg Svagt sur 1,0 Granulerad Säck 750 kg Granulerad Säck 750 kg Svagt sur 1,05 Granulerad Säck 750 kg Neutral 1,0 Granulerad Säck 750 kg Svagt sur 1,0 Prillad Säck 500 kg Prillad Säck 25 kg, 600 kg Neutral 1,0 Granulerad Säck 750 kg Netural 1,1 Granulerad Säck 750 kg 1,04 Granulerad Säck 750 kg 1,14 Granulerad Säck 750 kg 1,25 Granulerad Säck 750 kg Neutral 1,2 Prillad Säck 600 kg 8,6 Svagt basisk 1,1 Granulerad Säck 600 kg 0,05 0,1 Svagt sur 1,05 Granulerad Säck 750 kg 0,02 Svagt sur 1,1 Granulerad Säck 750 kg Svagt sur 1,1 Granulerad Säck 25 kg 0,02 Svagt sur 1,1 Granulerad Säck 750 kg 0,02 Svagt sur 1,1 Granulerad Säck 750 kg Svagt sur 1,1 Granulerad Säck 750 kg Svagt sur 1,05 Granulerad Säck 750 kg 0,15 Svagt sur 1,1 Granulerad Säck 750 kg 0,10 0,60 Svagt sur 1,15 Granulerad Säck 750 kg 0,05 0,05 0,25 Svagt sur 1,2 Granulerad Säck 750 kg 0,05 0,08 0,03 0,25 0,002 0,04 Svagt sur 1,2 Granulerad Säck 25 kg, 750 kg Sur 1,0 Granulerad Säck 750 kg Sur 1,0 Granulerad Säck 750 kg 1,28 Granulerad Säck 600 kg 151
6 150
7 Hatten av för Nyhet 2015! Flexibel maltkvalitet Internationellt känd sort Goda stråegenskaper Hög och stabil skörd 151
Växtnäringssortiment. Säsongen 2016
Växtnäringssortiment Säsongen 06 Hållbar intensifiering. Lönsamt idag nödvändigt för framtiden! År 050 räknar FN med att vi är 9 miljarder människor. För att föda alla kommer det att behövas 60 % mer mat
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Växtnäringssortiment. Säsongen 2020
Växtnäringssortiment Säsongen 00 Räkna med vårt stöd till din växtodling Det nya gödslingsåret inleds med mycket fina grödor som fick en bra start i höstas och en positiv utveckling under våren. Detta
Växtnäringssortiment. Säsongen 2019
Växtnäringssortiment Säsongen 209 2 Tillsammans lägger vi grunden När du läser denna sortimentlista står du i begrepp att lägga grunden till 209 års gödslingsstrategi. Detaljerna är det för tidigt att
Växtnäringssortiment. Säsongen 2017
Växtnäringssortiment Säsongen 07 Kväveeffektivitet är högaktuellt Vilken skörd som är möjlig att ta 07 står skrivet i stjärnorna. Men en sak är dock säker: ska vi utnyttja nästa års skörde potential och
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara
Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby 2019-01-15 Ingemar Gruvaeus, Yara Vårkorn 2 Yara NPK till vårkorn, 5 juli 2017 Yara Mila Axan 3 70,0
Träffa rätt med kvävet MALTKORN
Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.
Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson
Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas
Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,
Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök Ingemar Gruvaeus, Yara, 20190115 Maltkornsmästaren Högsta kvalitetskorrigerade intäkt vinner! Att träffa rätt med kvävegödslingen borde vara en nyckelfråga
Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE
Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet i höstvete Det kan vara en utmaning att optimera kvävegödslingen till höstvete. Många vetefält fick för lite kväve säsongerna 2014 och 2015. Följden
Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se
Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,
Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver
Fosfor till stråsäd. SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara
Fosfor till stråsäd SVEA-konferensen Brunnby 2018-01-16 Ingemar Gruvaeus, Yara Vårkorn 2 Yara NPK till vårkorn, 5 juli 2017 Yara Mila Axan 3 Skörd dt/ha 60 58 56 54 52 50 48 46 44 42 40 NPK till vårkorn,
Förbrukning av handelsgödselmedel 1999/00
Förbrukning av handelsgödselmedel 1999/00 Inledning Uppgifter avseende förbrukningen av handelsgödselmedel sammanställs årligen vid Statens jordbruksverk, liksom beräkningar av jordbrukets och trädgårdsnäringens
Ecolan Agra ORGANIC
Ecolan Agra ORGANIC 13-0-0 För kompletteringsgödsling med organiskt kväve. Lämpar sig som startkväve under våren eller som kompletteringsgödsling i början av växtperioden. GÖDSELMÄNGD: Kompletteringsgödsling
NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva
NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Slutsatsen från 25 under 3 år blir att vi till vårkorn bör använda NPKS istället för NPS även på lerjordar. Vi
TourTurf Liquid Feed Special (FS)
TourTurf Liquid Feed Special (FS) DK: NK 7-0-9 EU: NK 7-0-11 TourTurf Liquid Feed Special (FS) NK 7-0-9 är en flytande NK-gödsel för alla gräsytor på golfbanor och fotbollsplaner. Appliceras med markspruta.
Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering
Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22 216: Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Det är bra fart
Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:
Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004
Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000
Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000 Skriv in försökets rubrik här 2000-1-2-301 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling
Gödslingsråd. Säsongen 2015
Gödslingsråd Säsongen 215 Innehåll Gödsla i balans 4 Miljöhänsyn och lönsam odling 6 Markkartering 8 Markanalys 9 Stallgödsel 11 Kväveformer och kvävegödselmedel 12 Kvävegödsling 13 Fosfor och fosforgödsling
Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer
Mikronäringsämnen Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer [Micronutrients in Cereal Crops Impact of Nutrient Management and Soil Properties] Doktorsavhandling 2016:51, SLU Karin Hamnér Institutionen
Kväveform och strategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne Kväveform och strategi i höstvete Ju högre andel av tillfört kväve som utgjordes av nitrat, desto högre kväveeffektivitet. Urea
Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m
Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013. Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga,
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka
Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen
Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2001
Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2001 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till
Ganska högt kväveupptag efter regnen
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 23 2017 Ganska högt kväveupptag efter regnen Kväveupptaget och mineraliseringen har varit ganska höga den senaste veckan. Höstvetet
Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan
Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 23 2015 Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan Det svala och regniga vädret fortsätter och höstvetet utvecklas förhållandevis långsamt. Vi de senaste mätningarna
Gödslingsrekommendationer. säsongen 2003
Gödslingsrekommendationer säsongen 2003 1 Innehåll NPK till alla grödor i växtföljden... 3 OptiCrop -matriserna hjälper dig välja rätt NPK... 4 Foderkorn och Havre... 5 Vårvete... 7 Maltkorn... 8 Höstsäd...
Centrifugalspridare AMAZONE ZA-M is. Såtabell. MH 374 DS 520 (D) Printed in Germany
Centrifugalspridare AMAZONE ZA-M is Såtabell MH 374 DS 520 (D) 06.03 Printed in Germany S Läs igenom och beakta säkerhetsföreskrifterna i denna instruktionsbok innan maskinen tas i bruk! 1 Alla inställningar
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika jordar med både baltisk morän
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 213 på konventionella gårdar Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika
Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar M3-2278 Optimala kvävegivor varierar från 129 till 234 kg kväve. Skördarna har varierat mellan cirka
Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson
Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter 2013-2015 Examensarbete av Annika Nilsson Bakgrund och syfte Projektet är ett examensarbete (30 hp) på Agronomutbildningen mark/växt där jag har:
Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012
Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården Nr 15:2 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror
Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor
3 olika sätt att göra Yara N-Sensor för kvävespridning (olika driftslägen) N-gödsling (Yara standard) Kalibrering görs före spridning Föraren bestämmer kvävenivån vid kalibrering Föraren bestämmer kvävenivån
Information från Yara. Ingemar Gruvaeus och Gunilla Frostgård. Yara internationellt
Information från Yara Ingemar Gruvaeus och Gunilla Frostgård Yara internationellt 1 Våra produkter har en gemensam plattform Varumärken och användningsområden Ammoniak Växtnäringsprodukter Salpetersyra
Utnyttja restkvävet i marken
Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,
Slutrapport Projektnummer H Uppsala, den 11/6-2015
Slutrapport Projektnummer H0833513 Uppsala, den 11/6-2015 Mikronäringsämnen i svensk spannmål Holger Kirchmann och Karin Hamnér Centrala frågor Växter är i behov av ett antal mikronäringsämnen för att
Det varma vädret har satt fart på utvecklingen
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/ Södermanland/ Örebro, vecka 25 2015 Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Det varma vädret har satt fart på växtligheten och grödorna utvecklas nu snabbt.
Gödslingsrekommendationer 2017
2017-02-27 Gödslingsrekommendationer 2017 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på jordart,
Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp
Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Ingemar Gruvaeus ÖSF-konferens nov. 2014. Precisionsodling i praktiken på Bjertorp 2014 Markkartering med Mullvad för bättre upplösning
Kväveupptaget fortsätter med god fart
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22-2018 Kväveupptaget fortsätter med god fart Grödorna utvecklas snabbt i det varma vädret och vid senaste mätningen
Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2017 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Denna vecka visar mätningarna en ökning i kväveupptaget på 6 kg/ha i nollrutorna och 26 kg/ha i
Västerås NPK-stege i vårkorn
Västerås 28-1-15 NPK-stege i vårkorn 1 NPK-stege i vårkorn 25 försök under 3 år (25 27) Date: 23-11-18 - Page: 3 NPK-stege i kombisått maltkorn Går det att kortsiktigt spara pengar genom att dra ner på
Gödslingsråd. Säsongen 2016
Gödslingsråd Säsongen 216 Hållbar intensifiering. Lönsamt idag nödvändigt för framtiden! Hållbar intensifiering handlar om att producera mer på nu varande areal och samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Gödslingsråd. Säsongen 2017
Gödslingsråd Säsongen 217 Följ grödan under säsongen! Vi hoppas såklart att 217 blir ett gott år med bästa tänkbara skörd och kvalitet. Men det kan också bli ett år med låg skördepotential och låga kväveoptimum.
Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013
kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns
Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus
Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd Ingemar Gruvaeus Yara Kväverekommendation höstsäd 2017 5 6 7 8 9 10 11 Höstvete, utan proteinbetalning YaraMila, Axan, Kalksalpeter* 135 155 175 195 215 235 Höstvete
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR Anna-Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Optimala
Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet
Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också
Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Kväveoptimum i sex höstveteförsök i Skåne 2002 blev 173
Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
NPK till korn. Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012
NPK till korn Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012 Nya försök med NPK till vårkorn 20 försök i Mellansverige 2009-2011 Bakgrund Syfte och plan Sammanfattade resultat
Årets kvävemätningar har startat
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 19-2019 Årets kvävemätningar har startat Vi har nu börjat mäta kväveupptag i nollrutor och gödslade höstvetefält i Kalmar, Östergötlands och Södermanlands län.
Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 7 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Gödsel Vad är växtnäring? Hur används växtnäring? Hur hanteras växtnäring? Vilka lagar styr växtnäring?
Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i 5 höstveteförsök i Skåne 2003 blev 162 kg
Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 18: Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling Det torra och varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste
Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).
Kvävegödslingsförsök i maltkorn Av Stefan Atterwall, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala E-post: Stefan.Atterwall@hs-m.hush.se Sammanfattning Bästa ekonomi vid 100 kg N som
N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen
216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution
Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 218: Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt Det vara varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste mätningen 18 maj, nått flaggbladsstadium
Växtpressen. Nya priser, justerade rekommendationer, sid 3, 4-5. Förnuftig konventionell odling är bättre än ekologisk, sid 6-8
Växtpressen Nr 2 Augusti 29 Årgång 38 Nya priser, justerade rekommendationer, sid 3, 4-5 Förnuftig konventionell odling är bättre än ekologisk, sid 6-8 Kvävestrategier till höstraps på hösten, sid 1-11
Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård
Anpassad kvävegödsling Gunilla Frostgård Anpassad kvävegödsling kräver engagemang och eftertanke! Vi vet att: Höga skördar och liten miljöpåverkan går att kombinera! Vi vet att Gödslingsbehovet varierar
Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård
Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor
VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M3-2278 Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Optimala kvävegivorna varierar från 51 till 239 kg kväve. Skördarna har varierat
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt
Sammanfattning. Inledning
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se
Organiska gödselmedel till höstvete
Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,
Kväveupptaget har tagit fart
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 19-20 2015 Kväveupptaget har tagit fart Tredje mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län den 8 och 11 maj visar
Fortsatt ökning av kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 23, 2019 Fortsatt ökning av kväveupptaget Kväveupptaget fortsätter att öka i både nollrutor och gödslade fält på de flesta platser, men på vissa håll börjar kväveleveransen
Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.
Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve
Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 22, 2018: Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve Nu har höstvetet gått i ax i många fält. Den senaste veckan har vetet tagit
Kväve- och fosforgödsling till majs
Kväve- och fosforgödsling till majs Johanna Tell och Ulf Axelson, Hushållningssällskapet, Skara Kväve Det fanns ingen tydlig korrelation mellan optimal kvävegiva och skörd men däremot fanns det ett samband
Temanummer: Gödslingsrekommendationer för säsongen 2002. Växt PRESSEN NUMMER 2, AUG. 2001, ÅRGÅNG 30
Temanummer: Gödslingsrekommendationer för säsongen 2002 Växt PRESSEN NUMMER 2, AUG. 2001, ÅRGÅNG 30 Ledaren MILJÖ OCH SÄKERHET - FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÖNSAMHET Foto: Svalöf Weibull Nr 2 augusti 2001. Årgång
Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 22, 2018 Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Vi har haft ytterligare en vecka med högre temperaturer än normalt för årstiden
Gödslingsråd Uppdaterat oktober 2018
Gödslingsråd Uppdaterat oktober 218 Handbok för bästa gödslingsekonomi! A och O i växtodlingen är att se till att växten har tillgång till alla nödvändiga växtnäringsämnen, så att skörden kan optimeras
Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?
Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Innehåll Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder
- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU
- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder tas olika mikronäringsämnen upp och hur sker
Exempelgården Potatis och svin
Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel
Varmt väder ger snabb utveckling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält
Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 19, 17: Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag Upptaget av kväve från mark och tillförd gödsel fortsätter att öka. Säsongens tredje mätning
Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära
Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan
Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...
Slamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor
Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Projektansvarig: Margareta Magnusson, NJV, SLU Bakgrund Bakgrunden till projektet har beskrivits i redovisningen för. Syftet med projektet
Examensarbete HGU Anders Bäckström Bryngfjordens Golf AB. Blir greener sämre med lantbruksgödning?
Examensarbete HGU 2013-2015 Anders Bäckström Bryngfjordens Golf AB Blir greener sämre med lantbruksgödning? Innehållsförteckning: Bakgrund Sid 1 Valda produkter Sid 2 Applicering Sid 3 Näringstillförsel
Långsam plantutveckling och litet kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 23, 215: Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Höstvetet är nu i stadium DC 37-39 i fälten som mäts med handburen sensor både i Skåne och i Kalmartrakten.
Rådgivningsföretagets logga. Lantbrukarens namn Adress Telefonnr. Uppföljning 1B
Rådgivningsföretagets logga SAMnr Lantbrukarens namn Adress Telefonnr Besöksdatum Uppföljning 1B Sammanfattning Gården är på 140 ha med ren växtodling. Grödorna som odlas är potatis, råg, maltkorn, höstvete,
Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2018 Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Vädret har varit fortsatt varmt, men på några ställen har det kommit några millimeter
Ekonomiska beräkningar för långsiktig fosforgödsling
Ekonomiska beräkningar för långsiktig fosforgödsling Sammanfattning Ekonomiska beräkningar för fosforgödsling visar att det är mest lönsamt att underhållsgödsla fosforklass III (P-AL 4-8) i en växtföljd
TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE
TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE Spannmålsbranschens samarbetsgrupp Februari 2011 1 MARKNADEN FÖR VETE I FINLAND Såningsarealen för vete har under de senaste åren uppgått till ca 210 000 ha, av denna
Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling
Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling När man planerar sin gödsling är det viktigt att tänka på vad som är viktigast för gårdens produktion. Är det en djurgård så är stallgödselhantering
Energieffektivisering i växtodling
Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy
Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering
Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 17 Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering Trots varmt väder och nederbörd under den senaste veckan så
Markens mineralisering högre än normalt
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 22 2017 Markens mineralisering högre än normalt Både kväveupptag och mineralisering fortsätter i ungefär samma takt som tidigare.
Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008
Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad
Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete
Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Sammanfattning Under åren 213 och 214 har sju gödslingsförsök med pelleterade specialgödsel (Ekogödsel/Biofer)