Examensarbete HGU Anders Bäckström Bryngfjordens Golf AB. Blir greener sämre med lantbruksgödning?
|
|
- Anna Henriksson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Examensarbete HGU Anders Bäckström Bryngfjordens Golf AB Blir greener sämre med lantbruksgödning?
2 Innehållsförteckning: Bakgrund Sid 1 Valda produkter Sid 2 Applicering Sid 3 Näringstillförsel 2014 och 2015 Sid 4 Analyser Sid 6 Kostnader Sid 8 Slutsatser och reflektioner Sid 8 Källhänvisning Sid 8
3 Blir greener sämre med lantbruksgödning? En frågeställning jag mer och mer funderat över efter alla besök av säljare med diverse mirakelmedel i fast eller flytande form. Jag bestämde mig för att göra det här arbetet och försöka finna ut följande praktiska frågeställningar: Är det praktiskt möjligt att gödsla greener under en säsong med billig lantbruksgödning? Får det konsekvenser för spelare? Påverkar det mig som Banchef? Bilden visar valda greenen 24 mars 2014 Under 2 säsonger, 2014 och 1015 tillförde jag samma mängd näring till alla greener. Enda skillnaden var att en av puttinggreenerna enbart fick lantbruksgödsel och att de andra greenerna låg i ett program jag själv gjort med produkter från en känd leverantör till grönytor. Den valda puttinggreenen ligger skapligt öppet och kan anses ligga som ett genomsnitt av samtliga greener. Tidigt in i säsongen 2014 var jag tvungen att anpassa min ursprungliga plan och jag började då lösa upp och sedan spruta ut lantbruksgödningen efter som så låga doser det rörde sig om gav ett oattraktivt prickigt mönster på greenen.
4 Valda produkter Jag valde YaraMila med innehållet: YaraMila passar till spannmål och vall på jordar med lågt kaliuminnehåll och medelgott fosforinnehåll. Näringsinnehåll: Se specifikation här intill (viktprocent). Kvävet är fördelat på 9,0 % nitratkväve och 11,6 % ammoniumkväve. Basverkan: Svagt sur Volymvikt: 1,1 Fysikaliskt form: Granulerad Emballage: säck 750 kg Omräknat till Tom Ericssons så blir : , dessutom innehåller den 1% Mg, 3,6% S och 0,02% B. Tillräckligt nära bra tyckte jag. För att säkerställa alla näringsämnen till plantan valde jag även att tillföra 0,5 dl Farmura Combi vid varje applicering. Den innehåller följande: Fe 2,64% Zn 2,64% Mn 1,98% B 1% Cu 0,33% Mo 0,033% Mg 0,79% S 1,84%. Nu kändes det som om allt var genomtänkt inför starten våren På resten av greenerna använde jag en löslig produkt med innehållet 28-3,2-11,6 och mikronäringsämnen samt 1 liter Farmura Combi per applicering. I övrigt samma intervall, samma mängd Cresco och Järnsulfat.
5 Applicering under säsongerna 2014 och 2015 Den utvalda green är på 700 m2, 95% krypven, 13 år gammal och jag vet av erfarenhet att 1,5 kg N/100m2/säsong är lämpligt. Applicering var 3:e vecka. Vecka YaraMila FarmuraCombi 15 4kg 0,5dl 18 4kg 0,5dl Bytte här till sprutning mht fläckigt utseende 21 4kg 0,5dl 24 5kg 0,5dl 27 5kg 0,5dl 30 5kg 0,5dl 33 5kg 0,5dl 36 5kg 0,5dl 39 3kg 0,5dl 42 3kg 0,5dl 45 2kg 0,5dl 48 2kg 0,5dl 51 1kg 0,5dl Summa 50kg YaraMila 6,5dl Farmura Combi Jag använde en 130 liters betongblandare för att lösa upp granulaten i ca 20 liter vatten. Hällde sen allt i sprutan under omrörning. Kunde då inte se någon sedimentering. Vattnade alltid 6-9 minuter om det inte regnade. Bevattning i övrigt har varit med hjälp av TDR 100 fuktmätare, vattnat vid 14-16% fuktighet och slutat vid 24-26% Betongblandare för att lösa upp gödsel i vatten
6 Tillfört under säsongerna Totalt utlagd växtnäring enl. p2: 50kg YaraMila och 6,5dl Farmura Combi. Kalk CrescoGolf 300kg/Ha och järnsulfat 30Kg/Ha. Omräknat till 100m2 så blir det som följer: YaraMila: Farmura Combi: Cresco Järnsulfat N=1,5kg Fe=2,45g Ca=300 g Fe=58,5 g P=0,21kg Zn=2,45g Mg=40 g S=33,4 g K=0,71kg Mn=1,8g S=0,25kg B=0,1g Mg=71g Cu=0,3g B=1,5g Mo=0,03g Mg=0,7g S=1,7g Förhållande enl. Tom Ericsson Totalt utlagt: facit Övriga greener N=1,5kg N=1,5kg 100 P=0,21kg P=115g 8 K=0,71kg K=626g 42 S=285, S=87,4g 6 Ca=300 g 20 7 Ca=300g 20 Mg=111,7g 7,4 6 Mg=73,1 5 Fe=60,9g 4 0,7 Fe=59,5g 4 Mn1,8g 0,12 0,4 Mn=0,05g 0,003 B=1,6g 0,1 0,2 B=0,6g 0,04 Cu=0,3g 0,0002 Mo=0,03g 0,02
7 Analyser. Efter att ha läst tidigare examensarbeten kring växtnäring där det påvisats svårigheter att dra slutsatser kring justeringar av växtnäring så valde jag att enbart analysera det spelaren möter; utseende, färg, bollrull, i övrigt förutsätter jag att Tom Ericssons modell för växtnäring är korrekt. Som vanligt möttes stimp efter lunch på fredag och tabellen nedan visar heller inte på några större skillnader. Det allmänna intrycket visuellt var givetvis fläckarna efter låga doser initialt vilka försvann efter att jag började lösa upp gödningen i ljummet vatten innan jag sprutade ut den istället för en fast giva. Puttinggreen Green 18 Datum Stimp Kommentar Stimp Kommentar 19/5 8,5 Fläckigt 8,5 ok 16/5 9,0 Blekt 9,0 bra 23/5 8,5 Bra! 8,0 bra! 30/5 9,5 Vältrat, ok 9,0 ok 6/6 9,5 Ok 9,5 bra 13/6 9,0 Regn 9,0 regn 20/6 10,5 Midsommarscramble 10,5 bra 27/6 10 Bleka 10 bra 4/7 10,5 Bra 10 bra 11/7 10 Bra 10 bra! 18/7 11 Tendens torrfläckar? Bleka 11 torrfläckar? 25/7 9,5 +0,5 mm klipphöjd 10 +0,5 1/8 10 Bra! -0,5 mm klipphöjd 10 bra -0,5 8/8 9,5 Bleka 9,5 ok 15/8 10 Bra 10 bra 22/8 9,5 Bra 9,5 bra 29/8 10 Bleka 10 ok 5/9 9,5 Bra 9,5 bra 12/9 9 Ok 9,5 bra 19/9 9,5 Ok 9,5 ok 26/9 9 Bra 9,5 bra 3/10 8,5 Klipphöjd 4,0 mm 9 bra 9/10 8,5 Bra 8,5 bra
8 Säsongen 2015 Datum Stimp Kommentarer 10/4 8 Blekt, klipphöjd 4,0 mm 8 blekt 17/4 8 Ok, börjar grönska 8 ok 24/4 8,5 Börjar vältra 8,5 bra 1/5 9 Klipphöjd 3,75 9 bra 8/5 9 Ok 9 ok 15/5 9 Bra, klipphöjd 3,4 9 bra 22/5 9,5 Bra 9,5 bra 29/5 9 Ok 9 bra 5/6 9,5 Lite bleka 9 ok 12/6 9,5 Ok 9 bra 19/6 9,5 Bra 9 bra 26/6 10,5 Blekt(Torrfläckar, pumpfel) 10,5 torrt 3/8 10 Ok 10 ok 10/8 9,5 Bra 9,5 bra 17/8 10,5 Ok 10,5 ok Som tabellerna visar är det små skillnader i de mätta och bedömda kriterierna, variationer kan bero på många andra faktorer. Bilden från green 7 som fått traditionell greengödning.
9 Kostnader. 50 kg YaraMila á 4:15 kr/kg+moms=207:50 kr 0,65 liter Farmura Kombi a 467kr/liter=(467kr*0,65)303:55 CrescoGolf 300 kg/ha=300*0,07 Ha= 21 kg*0,5 kr/kg= 10:50 Melstar 30Kg/Ha= 30*0,07=2,1 kg*8,24 kr/kg=17:34 Totalt 538:89kr/700 kvm. Omräknat till en normal 18 håls bana med 1 hektar greener så blir den årliga kostnaden 7698 kr för all gödning exklusive vätmedel. Motsvarande kostnad för det andra gödningprogrammet som användes på resten av greenerna är kr för en hektar exklusive vätmedel Slutsatser och reflektioner Blir greener sämre med lantbruksgödning? Nej..inte nödvändigtvis, det går att att man kan finslipa blandning/applicering och nå samma resultat. Är man beredd att pyssla lite med blandning så finns det stora pengar att spara utan att ge avkall på kvalité. Jag behöver finna ut om blandning av större doser och längre tid innan applicering medför sedimentering, den korta tid nu från blandning till applicering fungerade. Många s.k. kvalitetsprodukter ligger på ca. 20 kr/kg eller mer eller med liknande näringsinnehåll. Långsiktigt måste även resultat från jordprover analyseras. Mikronäringsämnen i billigare form än FarmuraCombi? Jag kommer att fortsätta applicera gödning på detta sätt med dessa produkter med mindre justeringar. Var tredje vecka blev lite väl glest i appliceringarna, tenderade bli bleka och magra i utseendet strax innan nästa applicering. Finns flertal billiga lantbruksgödningar som kompenserar bristen på K. Beroende på vattentemperatur kan upplösningen av granulaten ta upp emot minuter i blandaren innan de är helt lösta. Vi har högt speltryck midsommar-mitten augusti så granulerade produkter som är så svårlösliga som YaraMila är inte att tänka på som fast giva. Avslutningsvis har jag själv lärt mig otroligt mycket av sättet att tänka näring vilket nog är den bästa slutsatsen. Källhänvisningar. Behovsanpassad gödsling, Tom Ericsson, Karin Blombäck SLU, Agnar Kvalbein, BIOFORSK.
HGU Arbete - Zeoliter
HGU Arbete - Zeoliter Roger Strömgren, Banchef, Botkyrka Golfklubb Botkyrka Golfklubb bildades 1980 och har idag drygt 1400 medlemmar fördelat på en 18 hålsbana och en 9 hålsbana som är pay & play. 18
Läs merFortsatt kamp mot mossan, försök med algomin mossa
Examensarbete Hgu 2015 2015 Fortsatt kamp mot mossan, försök med algomin mossa Magnus Johansson Hgu 2013-2015 Bakgrund/Inledning Jag har de senaste 7 åren jobbat på Torslanda GK och jag har 12 års erfarenhet
Läs merSnabbare etablering med argrow än med Wallco
Gödsel vid etablering av krypvensgreener: Snabbare etablering med argrow än med Wallco Av Trygve S. Aamlid, Agnar Kvalbein och Trond Pettersen, NIBIO Turfgrass Research Group, Norge Översättning Boel Sandström,
Läs merHitta rätt kvävegiva!
Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda
Läs merGödsling. Lätt i teorin, svårt i praktiken. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning
Faktablad Integrerat Växtskydd Gödsling Lätt i teorin, svårt i praktiken Foton: Agnar Kvalbein Sammanfattning Växter behöver näringsämnen i exakt det förhållande som motsvarar växtcellernas sammansättning.
Läs merMCP nytta eller ingen nytta? Green 6 slutet av augusti 2016.
MCP nytta eller ingen nytta? Green 6 slutet av augusti 2016. Dan Wikström HGU 2017 Innehållsförteckning: 2 Bakgrund 3 Val av arbete 4 Syfte med mcp 5 Utförande 6 Resultat 7 Slutord BAKGRUND Det började
Läs merErfarenheter av vätmedel och ett mindre försök på Fairway
EXAMENSARBETE HGU 2008 2010 Erfarenheter av vätmedel och ett mindre försök på Fairway Peter Pettersson Course Manager ABBEKÅS GK 2010 INLEDNING Syfte Är att undersöka om man kan få en märkbar effekt av
Läs merREDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY
REDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY Magnus Koinberg HGU 2008 2010-07-16 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Om masken Metoder Försöksrutor Tillvägagångssätt Resultat Bilder Utvärdering Sammantattning
Läs merResan mot rödsvingelgreener
Resan mot rödsvingelgreener Examensarbete HGU 2011 Henrik Gustavsson 2013-07-15 Innehållsförteckning Innledning sid 3 Tillvägagångssätt sid 4-5 Resultat sid 6 Slutsats sid 7 Inledning Längst ut på halvön
Läs merKvartalsbrev från SGFs Bankonsulent
Växjö 2013-06-28 Mikael Frisk Till alla klubbar/banchefer/greenkeepers I Distriktet Småland Blekinge Värmland Örebro samt Delar av Dalarna Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden går fort. För
Läs merFrån Kalksalpeter till Tom Ericsson, tillbaka och en bit till.
Från Kalksalpeter till Tom Ericsson, tillbaka och en bit till. Klas Karlsson 0707193025 BOKSKOGENS GOLFKLUBB Klas.Karlsson@bokskogen.com Klas Karlsson Södertälje GK 1984 till 2000 Bokskogens GK 2001 och
Läs merMycket att tänka på innan banan ska gå in i vintervila
! Jannes Hörna OKTOBER 2018 Mycket att tänka på innan banan ska gå in i vintervila Golfsäsongen 2018 börjar på våra breddgrader sjunga på sista versen. När detta skrivs i månadsskiftet september/oktober
Läs merSport/Umgänge Passa olika spelsätt Alternativ, att våga. Estetiskt tilltalande Spellinje, risk, målområden
Spel Rättvisa Utmaning Balans Natur Strategi Bra spelytor Sport/Umgänge Passa olika spelsätt Alternativ, att våga Röd tråd Estetiskt tilltalande Spellinje, risk, målområden Skötsel och konstruktion Ekonomi
Läs merVart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, 75007 Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002
Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, 75007 Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002 Både i Skandinavien och internationellt är det dåligt känt vart
Läs merPesticidfri golfbaneskötsel. Hofgårds Golfbana
Pesticidfri golfbaneskötsel Hofgårds Golfbana Varför jag valde detta skötselkonceptet Presentation av Hofgårds Golfbana Greenskötsel Övriga gräsytor Framtiden för golfbaneskötsel PG Peterson banägare och
Läs merKampen mot Silvermossan
Kampen mot Silvermossan Inledning. Det har skrivit mycket om problemet om mossan ex Ulf Eriksson( Sand GC ), Fredrik Degent (Kristianstads GK) i HGU arbetet. Varför ska jag oxå skriva om detta, förklaringen
Läs merKärrgröe i Norrland?
Kärrgröe i Norrland? Christer Hedlund Bodens Gk. Sammanfattning I mitt projektarbete har jag skrivit om våra försök att så greener med Kärrgröe. Jag har sökt svar på ett antal frågeställningar som jag
Läs merMikael Johansson, Ullna Golf Club
HGU 2010 Primo Maxx Hur påverkar medlet vitgröe på Ullna GC?, 2010-08-20 Inledning Inledning... 3 Bakgrund... 4 Metod... 5 Experiment & Resultat... 7 Slutsats... 11 2 Inledning Som greenkeeper försöker
Läs merBra bevattning förutsättning för att klara torra somrar
Jannes Hörna AUGUSTI 2018 Bra bevattning förutsättning för att klara torra somrar Tack för positiva reaktioner vi fått på premiären av Jannes Hörna i juli! Ambitionen är att återkomma med en ny hörna i
Läs merMILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB.
MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB. Golfa i grön miljö, dä ä Solklart! Karlstad GK. Inledning Golf är en helhetsupplevelse för både kropp och själ. Inte minst viktig är naturupplevelsen under en golfrunda.
Läs merÖverskötsel kontra Spelbarhet Examens arbete HGU 2008 av Niklas Espelund HISTORIA
Överskötsel kontra Spelbarhet Examens arbete HGU 2008 av Niklas Espelund Jag valde det här ämnet med tanke på alla nya krav som ställs på oss idag.våra banor ska vara tillgängliga under stora delar av
Läs merTourTurf Liquid Feed Special (FS)
TourTurf Liquid Feed Special (FS) DK: NK 7-0-9 EU: NK 7-0-11 TourTurf Liquid Feed Special (FS) NK 7-0-9 är en flytande NK-gödsel för alla gräsytor på golfbanor och fotbollsplaner. Appliceras med markspruta.
Läs merLägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015.
Växjö 2015-05-05 Mikael Frisk Till Banchefer, Klubbar, GDF ordf. I distriktet Småland Gotland Värmland - Örebro Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. När jag skriver
Läs merApplikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)
IV. TEST RESULTAT MED LOCAGREEN 1.TESTER PÅ SKÖRD (VETE, BETOR och SÄD) Material och metoder Allmänt protokoll: Spanmål: en applikation / på sista lövet stadiet / dos 1.5 kg/ha Betor.: en applikation /
Läs merStallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband
Läs merPär Öhman Head greenkeeper, Wäsby Golf HGU2008. Konstgräsgreener
Konstgräsgreener 1 Innehåll Sid. 2 Sid.3 Sid.4 Sid.5 6 Sid.7 Sid.8 9 Sid.10 Innehåll Förord Greenuppbyggnad Skötselplan konstgräsgreen Historik/ordlista Våra erfarenheter Referenser 2 Förord Konstgräs
Läs mer- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU
- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder tas olika mikronäringsämnen upp och hur sker
Läs merMikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?
Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Innehåll Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merVäxtnäringssortiment. Säsongen 2016
Växtnäringssortiment Säsongen 06 Hållbar intensifiering. Lönsamt idag nödvändigt för framtiden! År 050 räknar FN med att vi är 9 miljarder människor. För att föda alla kommer det att behövas 60 % mer mat
Läs merBALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING
BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING Biogreenhouse Ett forskarnätverk inom EU 2013-16 Utforma en gemensam agenda Öka tillgängligheten av kunskap Initiera och koordinera gemensamma försök
Läs merEcolan Agra ORGANIC
Ecolan Agra ORGANIC 13-0-0 För kompletteringsgödsling med organiskt kväve. Lämpar sig som startkväve under våren eller som kompletteringsgödsling i början av växtperioden. GÖDSELMÄNGD: Kompletteringsgödsling
Läs merGödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år
Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll
Läs merPutt GK G 07: 24-26 1
1 Analyssvar Golfklubb: Putt GK Greenkeeper: Mr Ruff Adress: Golfbanan 1 101 11 Golfeborg Datum: 2008-01-03 Innehåller: Vad vi har funnit Information och råd Åtgärdsförslag 2 Green Snömögel Fusarium Pythium
Läs merHur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen?
Specialarbete HGU 2003 Av: Johan Widell Hur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen? Ett vanligt förekommande problem med golfbaneskötsel i vårat klimat är
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka
Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen
Läs merVarmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 218: Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt Det vara varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste mätningen 18 maj, nått flaggbladsstadium
Läs merPrimo MAXX Verkningssätt
Primo MAXX Nu har tillväxtregleraren Primo MAXX blivit godkänt av Kemikalieinspektionen, för användning på Svenska golfbanor. Primo har används under ca 20 år, på tusentals banor i USA och Canada. Användning
Läs merBevattning. Inget liv utan vatten. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning
Faktablad Integrerat Växtskydd Bevattning Inget liv utan vatten Foto: Agnar Kvalbein Sammanfattning Plantans vattenförbrukning regleras av det vatten som avdunstar genom porerna på bladens ovansida. Minskad
Läs merExempelgården Potatis och svin
Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.
Läs merObservationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)
Försök med bottengröda i vårvete Uppdaterad 21.10.2013 Med observationsförsöket följer man med bottengrödans inverkan på jordens kulturtillstånd, huvudväxtens skördemängd och kvalitet samt halten lösligt
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans
Läs merÖkning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
Läs merTräffa rätt med kvävet MALTKORN
Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.
Läs merKväveupptaget fortsätter med god fart
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22-2018 Kväveupptaget fortsätter med god fart Grödorna utvecklas snabbt i det varma vädret och vid senaste mätningen
Läs merDet har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson
Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas
Läs merManganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005 Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB, Växtnäring Bladgödsling med mangan på hösten kan minska utvintring av höstkorn
Läs mer5.7 Tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor som värmesteriliserats och tillförts optimal näringslösning
5.7 Tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor som värmesteriliserats och tillförts optimal näringslösning Olof Hellgren och Hans Larsson, SLU Introduktion I matjord från 14 olika
Läs merSILVERMOSSA (Bryum argenteum) AV FREDRIK DEGENT.
SILVERMOSSA (Bryum argenteum) AV FREDRIK DEGENT. Inledning. Mossor har på de senaste åren ökat och blivit till ett stort problem på många golfbanor och då i synnerhet silvermossa som detta examensarbete
Läs merHöstmöte 2014. Henrik Norén Svenska Golfförbundet. Bankonsulent Stockholm Uppland - Gästrikland
Höstmöte 2014 Henrik Norén Svenska Golfförbundet Bankonsulent Stockholm Uppland - Gästrikland Växtskyddsförordningen och IPM 2014 Nya förordningen om bekämpningsmedel. IPM: Vad innebär det och vad kan
Läs merKlimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk
Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk Tänk om man kunde ta hand om det organiska avfall vi människor skapar i produktionen av vår mat och omvandla det till en flytande och effektiv växtnäring.
Läs merGanska högt kväveupptag efter regnen
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 23 2017 Ganska högt kväveupptag efter regnen Kväveupptaget och mineraliseringen har varit ganska höga den senaste veckan. Höstvetet
Läs merBehöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem
Hydroseeding Behöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem Är Hydroseeding (sprutsådd) bästa sättet att skapa bra möjligheter för den nya plantan och samtidigt skydda mot erosion
Läs mer4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING
4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING 4.1 ALLMÄNT Växternas, och i fortsättningen avses i första hand gräsens, förmåga att växa, bestäms av ett flertal s.k. tillväxtfaktorer. Med tillväxtfaktorer menas alla
Läs merVarmt väder ger snabb utveckling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält
Läs merEffekt av gödslingsstrategier och markfaktorer
Mikronäringsämnen Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer [Micronutrients in Cereal Crops Impact of Nutrient Management and Soil Properties] Doktorsavhandling 2016:51, SLU Karin Hamnér Institutionen
Läs merRapport från SGFs Bankonsulents besök 19/6 2013.
Växjö 2013-06-20 Mikael Frisk Mora GK Box 264 Sandängarna 792 24 Mora Rapport från SGFs Bankonsulents besök 19/6 2013. Syfte med besöket: Var att vi skulle titta på banan inför RM Äkta makar 2013. Medverkande:
Läs merLåg mineralisering men fortsatt upptag i fält
Till hemsidan Prenumerera : Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält Utvecklingen har gått relativt fort denna vecka och utvecklingsstadierna i fälten varierar mellan DC 43-59. Trots det varmare vädret
Läs merGödslingsguiden. Grunden för medveten gödsling. Växande insikter
Gödslingsguiden Grunden för medveten gödsling Växande insikter Chansa inte med din gödsling vår gödslingsguide ger dig svaren du behöver! Tillgänglig eller inte tillgänglig för grödan? Jordens totala förråd
Läs merHGU arbete av Jesper Holmberg. Varför har slivertrådsmossan ökat på våra greener de senaste åren?
Varför har slivertrådsmossan ökat på våra greener de senaste åren? Inledning Mossor är ett ersättningsnamn på de tre huvudgrupper som man kan dela in mossor i. Nålfruktsmossor, levermossor och bladmossor.
Läs merKväveform och strategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne Kväveform och strategi i höstvete Ju högre andel av tillfört kväve som utgjordes av nitrat, desto högre kväveeffektivitet. Urea
Läs merHGU 2008 2010-02-28. Driftekonomi. Rörliga kostnader. Författare: Hans Karlsson
Svenska Golfförbundet Examensarbete HGU 2008 2010-02-28 Driftekonomi Rörliga kostnader Författare: Hans Karlsson Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att ta fram ett hjälpmedel i excel, att
Läs merHur du anlägger och sköter din gräsmatta från Hemmanet
Hur du anlägger och sköter din gräsmatta från Hemmanet Användning av gräsmattan Hemmanets färdiga gräsmatta håller att gå på genast efter utläggning. I början ska mera slitande användning undvikas tills
Läs mer5.9 Effekt av näringstillskott, halmtillskott och kompost på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor
. Effekt av näringstillskott, halmtillskott och kompost på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 1 gårdsytor Hans Larsson och Olof Hellgren, SLU Introduktion I matjord från 1 olika gårdars
Läs merManganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se ann-charlotte.wallenhammar@hushallningsallskapet.se
Läs merERFARENHETER AV VITGRÖE
ERFARENHETER AV VITGRÖE Magnus Ljungman 35år Banchef på Österåkers Golf 45 håls anläggning i Åkersberga strax norr om Stockholm 36 hål byggda -89 idag vitgröe 9 hål byggda -04 krypven Från vitgröe "hatare"
Läs merJustera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering
Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22 216: Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Det är bra fart
Läs merRapport från SGF:s bankonsulentbesök 20/4 2017
Emmaboda GK Kyrkogatan 360 60 Emmaboda Växjö 21/4 2017 Rapport från SGF:s bankonsulentbesök 20/4 2017 Syfte med besöket: Medverkande: Var att vi skulle titta på banan efter den gångna vintern. Klubbens
Läs merDet varma vädret har satt fart på utvecklingen
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/ Södermanland/ Örebro, vecka 25 2015 Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Det varma vädret har satt fart på växtligheten och grödorna utvecklas nu snabbt.
Läs merTabell 1. Makronäringsinnehåll i grönmassan av åkerböna vid begynnande blomning på fyra försöksplatser med olika behandlingar av svaveltillförsel
Lägesrapport för projektet Effekter av svaveltillförsel i åkerböna Dnr 4.1.18-9983/16 Erhållet resultat 2017 Näringsinnehåll i begynnande blomning Innehåll av makro- och mikronäringsämnen i grönmassan
Läs merOptimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12
Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling
Läs merReglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.
3 VÄXTODLING Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär. Målet med reglerna är att minska klimatpåverkan i växtodlingen.
Läs merTräffa rätt med kvävet HÖSTVETE
Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet i höstvete Det kan vara en utmaning att optimera kvävegödslingen till höstvete. Många vetefält fick för lite kväve säsongerna 2014 och 2015. Följden
Läs merAtt sätta värde på kvalitet
Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är
Läs merUtvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor
Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Projektansvarig: Margareta Magnusson, NJV, SLU Bakgrund Bakgrunden till projektet har beskrivits i redovisningen för. Syftet med projektet
Läs merKallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan Den senaste veckan har varit kall. I genomsnitt har kväveupptaget bara ökat med 1 kg per hektar i både nollrutor och
Läs merVäxternas inkomster och utgifter
Del 1 Växternas inkomster och utgifter Växten Inkomster Utgifter Ljus CO 2 H 2 0 Värme Näring Fotosyntes Socker Tillväxt Andning Underhåll Näringsupptag Transporter Blomning/frö Förråd Försvar Symbioser
Läs merKväve- och fosforgödsling till majs
Kväve- och fosforgödsling till majs Johanna Tell och Ulf Axelson, Hushållningssällskapet, Skara Kväve Det fanns ingen tydlig korrelation mellan optimal kvävegiva och skörd men däremot fanns det ett samband
Läs merModern Banskötsel - Miljöoptimerad banskötsel IPM i praktiken
Modern Banskötsel - Miljöoptimerad banskötsel IPM i praktiken Miljöoptimerad Banskötsel Vad är det? Banan sköts utan kemiska bekämpningsmedel Ett numera nordiskt nätverk bildades 2002. Medlemmarna får
Läs merSista mätningen för den här säsongen
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2016 Sista mätningen för den här säsongen Höstvetet håller på att gå i ax i alla de fält där vi mäter. Detta gör att mätvärdena den här veckan är
Läs merKompletteringsgödsla eller inte det är frågan
Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 23 2015 Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan Det svala och regniga vädret fortsätter och höstvetet utvecklas förhållandevis långsamt. Vi de senaste mätningarna
Läs merKväveupptaget har tagit fart
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 19-20 2015 Kväveupptaget har tagit fart Tredje mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län den 8 och 11 maj visar
Läs merMarkpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Demonstrationsprojektet på Rådde gård har visat på små skillnader
Läs merVISION 2030 DJURSHOLMS GOLFKLUBB MASTERPLAN BANAN
VISION 2030 DJURSHOLMS GOLFKLUBB MASTERPLAN BANAN 2019-2030 Vision Djursholms Golfklubb Djursholms Golfklubb ska vara en attraktiv och respekterad familjeklubb där trivsel, spelglädje, kvalité, golftradition
Läs merUtnyttja restkvävet i marken
Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,
Läs merSGA-mästerskapen SGA-mästerskapet 2008: Här står slaget i höst 28
Här står 28 SGA-mästerskapet 2008: slaget i höst Den 22 september möts SGA:s medlemmar i det årliga och mycket prestigefyllda slaget om vem som är organisationens golfkung/drottning. Tre av Stockholmsregionens
Läs merNovarbos ekologiska gödselmedel
Novarbos ekologiska gödselmedel Gödselmedel Strömaterial www.novarbo.fi Ekologiska gödselmedel från ett branschproffs. Växthusteknik Växtunderlag Gödselmedel S En ny ekologisk gödselfamilj Vårt produktsortiment
Läs merFortsatt ökning av kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 23, 2019 Fortsatt ökning av kväveupptaget Kväveupptaget fortsätter att öka i både nollrutor och gödslade fält på de flesta platser, men på vissa håll börjar kväveleveransen
Läs mernederbörd. av dessa. punkter de olika
Fairwayrenovering på Inledning När vi på Kungl. Drottningholms Golfklubb, efter ännu en tung vår med mycket skador på framförallt greenerna, bestämde vi oss för att något måste göras. Det diskuterades
Läs merTillskottsbevattning till höstvete
Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning
Läs merEkologisk växtodling. Specialgödselmedel. Foto: Göran Molin
Ekologisk växtodling Specialgödselmedel Foto: Göran Molin Text: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Innehåll i utvalda KRAV-godkända specialgödselmedel Specialgödselmedel används i växande utsträckning
Läs merMarkens mineralisering högre än normalt
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 22 2017 Markens mineralisering högre än normalt Både kväveupptag och mineralisering fortsätter i ungefär samma takt som tidigare.
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 214 Nu har kväveupptaget kommit igång på allvar i höstvetet. Sedan förra mätningen, sex dagar tidigare, har grödan på fälten runt nollrutorna
Läs merNu har klippning och finish högst prioritet på banan
Jannes Hörna JULI 2019 Nu har klippning och finish högst prioritet på banan Skötseln av vår fina golfanläggning går i juli och augusti in i ett något lugnare skede, trots att golfsäsongen då brukar vara
Läs merGolfbaneskötsel Hjo 2012. AGENDA SGF Bankonsulenter Förutsättningar Gräs Ljus Skötsel Sammanfattning
Golfbaneskötsel Hjo 2012 AGENDA SGF Bankonsulenter Förutsättningar Gräs Ljus Skötsel Sammanfattning Arbetsområde 1 Göran Hansson Skåne, del av Halland Arbetsområde 2 Mikael Frisk Gotland, Öland, Blekinge,
Läs merKlipptåget - 6x6 modellen
Klipptåget - 6x6 modellen HGU 2008 Examensarbete Handledare: Göran Hansson Anders Hellberg Februari 2010 Inledning Jag har valt att arbeta med en variant av klipptåget, med anledning av utvecklingen inom
Läs merExamensarbete HGU 2011
Examensarbete HGU 2011 Hur man tar fram en Masterplan! Av Patrik Togelid Banchef Falkenbergs GK 1 Innehållsförteckning: Vad är en Masterplan? Sida 3 Tidsaxel (för Falkenbergs GK). Sida 3 Historik och anledning.
Läs merNPK till korn. Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012
NPK till korn Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012 Nya försök med NPK till vårkorn 20 försök i Mellansverige 2009-2011 Bakgrund Syfte och plan Sammanfattade resultat
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs mer