Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent

Transkript

1 Växjö Mikael Frisk Till alla klubbar/banchefer/greenkeepers I Distriktet Småland Blekinge Värmland Örebro samt Delar av Dalarna Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden går fort. För bara ett par dagar sedan var det dans kring midsommarstången, solsken blandat med regn, jordgubbar, grädde, sill m.m. och grill på kvällen med när och kära. Min pappa sa alltid när jag var liten som stämningshöjare denna dag att fr.o.m. nu går vi mot mörkare tider. Det var ju kul att höra Men nu lämnar vi detta och konstatera att det i delar av mitt distrikt har det varit en riktigt bra vår med bra spelförhållande direkt efter vårsmältningen, men många har fått kämpa med en supertuff övervintring. Det har inneburit massor av övertid, dukar som skulle av och på, stödsådd som ibland tog sig perfekt men allt för ofta har fröna hamnat lite för djupt och på så sätt har solstrålarna inte kommit åt dem, så att groningen av fröna inte har fungerat m.m. Men helt klart så har dem som stödsått med kärrgröe lyckats riktigt, riktigt bra. Denna gräsart som har använts i ett flertal år uppe i norr, har blivit riktigt populär även i våra breddgrader. Nu när detta skrivs när värmen är optimal i marken är det alldeles perfekt att stödså med t.ex. krypven. Gör man detta så har man bra sorter i backen hela tiden. Dem flesta banorna med skador har glädjande nog tack vare hårt och beslutsamt arbete kan numera erbjuda hyggligt bra spelförhållande. Men för er gäller det att fortfarande jobba hårt, för mållinjen börjar närma sig. Jag måste ge högsta betyg för ert engagemang och att ni lyckats trots en sen och kall vår samtidigt som det varit väldigt torrt! Algbildning Ni som har hört mig många gånger på ERFA träffar, kurser etc. så brukar jag tjata om att man har till ca skolavslutningen i början av juni på sig att etablera gräs i alla fläckar, annars så får man väldigt lätt algbildning i fläckarna. Har man fått dessa alger så är det nästan omöjligt att få gräs att etablera sig. Algerna lever nämligen av vatten, näring och sol. Det vill säga allt som vi själva tillför just nu algerna konkurrerar lätt ut gräset.

2 Om ni tittar på den undre bilden nedan där jag med en nyckel drar i algerna. Kletet som jag får upp ser ut som gammal motorolja, detta är svartalger. Alger i green Algangrepp i utvintringssskador

3 Närbild på algangrepp som liknar gammal olja. Men det finns ett par ganska beprövade knep att ta till när man väl drabbats och det är bl.a. Algerna trivs inte i miljöer med låga ph därför kan Ammoniumsulfat som innehåller 21 % Kväve o 24 % Svavel läggas på ca varje vecka enligt dosen 0.075kg per 100m2 o vecka. Detta har visat sig fungera bland dem som provat och i försök gjorda på ett par Universitet i USA. Jag har själv provat och sett med egna ögon att järnsulfat fungerar relativt bra om det inte vattnas in i profilen och det läggs på med 1 veckas mellanrum. Prova dosen kg i 400 lit vatten per Ha. Några har även lyckats med Atamon (syltnings och saftning medel) blanda i 2 dl i 10 liter vatten i en vattenkanna och vattna ut detta på ungefär 10 m2. Dem som tagit fram det nya bekämpningsmedlet Medallion påstår att detta preparat skall ha en lätt effekt mot alger. Förr så körde (läs talet) så provade bl.a. jag att behandla med Kopparsulfat. Till er vill jag säga att gör inte det, då det ställer otroliga krav på en bra spruta, och man inte överdoserar eller överlappar. För det bränner väldigt lätt samt det fastlåses lätt i marken.

4 Höj klipphöjden lätt och klipp bara om det verkligen behövs. Självklart så måste man i princip sluta vattna, gödsla i dessa områden. Måste ni dock vattna så gör det på dagen så att ytan torkar ut snabbt. Riv bort algerna via luftning, vertikalskärning, rivning med en stålräfsa där ni klippt bort alla pinnar utom 5 st. i mitten. Sedan slipar ni dessa kvarvarande pinnar sylvassa i bänkslipen. Detta blir sedan ett perfekt redskap att använda, dels genom att skrapa bort just alger med men även att använda i gamla mögel o vinterskador. För allt för ofta så når inte dem ordinarie vertikalskärnings/thatch away aggregaten tillräckligt djupt ner i fläckarna. Passa på att lägg i lite gräsfrö i dessa spår När ni sedan fått död på algerna (se bild nedan) så utöver att riva bort den knäckebröd liknande skorpan måste ni täcka fläckarna med ren sand som mer än gärna får innehålla lite frö. Bild på alger som har dött

5 Häxringar Denna vår har jag även sett väldigt mycket häxringar. Det är en serie av olika svampar av Basidiomycetsesvampar, dem kallas för detta. Jag var på ett föredrag i samband med en utbildning i USA för ett par år sedan och dessa forskare som även föredrog på utbildningen hade kommit fram till att en häxring kan bestå upp till 80 olika svampar. Jag har skickat ut detta ang. häxringar för ett par år sedan i en annan kvartalsrapport, men lite repetition skadar inte, enligt läroboken finns det 3 olika typer av häxringar: Typ 1 där gräset dör i torrfläcksliknade symptom. Oftast utan svampkroppar. Typ 2 där gräset blir grönt i ringarna p.g.a. svampen frigör kväve. Oftast finns det s.k. fruktkroppar. Typ 3 påverkar inte gräset allt för mycket utan ger endast svampkroppar i ringar. Av dem ovan beskrivna typerna är det framför allt typ 1 som ställer till mest skada. Tidigare så snackade vi om att det var viktigt att man håller efter thatchen. Men numera dyker det upp lika mycket i profiler där det organiska materialet är uppblandat med sand s.k. mat.

6 Det finns ett par olika sätt som brukar fungera hyggligt och vad som är viktigt är att man uppreperar dem med 7 10 dagars mellanrum. Lägg på s.k. Pottaska eller Kaliumkarbonat i dosen 1 kg/100m. Detta är en kraftig dos av och det bränner väldigt lätt så det gäller att vattna rejält efteråt. Lufta med hålpipor eller med fasta dornar rejält i och utanför svampangreppen. Lägg sedan på (helst) fast vätmedel eller vätmedel som är uppblandat i ryggsprutan. (Det finns även dem som blandat i Amistar i sprutan) Vattna sedan rejält efteråt. När jag kör ner min fuktighetsmätare i dessa fläckar så förstår man att många gånger gräset dör, då det är sammantaget alldeles för torrt. Jag har tjatat och åter tjatat om vikten av en bra och rätt underhållen bevattning, med spridare som står rakt och med rätt bevattningsstrategi. Vi har genom åren provat att snurra på tillväxtpunkten av svampen 180 grader in mot den egna svampen. Eller att helt enkelt tagit upp en kaka, stor som en skokartong, och bytt plats med en annan kaka från en annan green. Det har fungerat på vissa ställen, på så sätt kommer det in en annan svamp i svampen. Men på något ställe har helt enkelt svampen bara gjort en sväng runt den nya kakan Men det kostar ingenting att prova! Nu hoppas jag från hela mitt hjärta att det kommer att spelas mycket golf av era medlemmar, och att greenfeegästerna hittar till er bana i sommar. Samt att ni alla får en fin sommarsemester tillsammans med nära och kära efter den på vissa ställen krångliga och jobbiga våren. Själv kommer jag att vara ledig veckorna Om det är akut så lämna ett meddelande på min mobilsvar så lovar jag självklart att ringa tillbaka så fort jag lyssnar av meddelandet. Annars så är det minst en bankonsulent i tjänst, titta på vår hemsida så får du upplysning vilken det är. Bästa Hälsningar till er alla! Mikael Bobban Frisk SGFs Bankonsulent Småland Blekinge Värmland Örebro Samt delar av Dalarna Mobil: 070/ E-post: mikael.frisk@golf.se