Rapport från SGF s Bankonsulents besök 16/6 2010

Transkript

1 Växjö Slite GK Box Slite Mikael Frisk Rapport från SGF s Bankonsulents besök 16/ Syfte med besöket: Medverkande: Vi skulle titta på banan och se vad vi kan göra åt dem blöta partierna på banan. Banchef Kent Hedberg samt undertecknad. Här kommer mina korta kommentarer Blöta partier Man kan inte undgå att se i topografin att i princip hela banan ligger i en stor gryta och att allt vatten skall passera genom banan och mynna ut nere vid hålen 12, 13 och 16. Frågan är om det någonsin gjorts en avvattningsplan på hela området? Troligtvis så har det inte gjorts det, men kolla trots det, med Gotlands Kommun för att se om det trots det finns något gammalt kartmaterial! Utan tvekan så måste ni göra en uppmätning av hela banan och så att vi verkligen en gång för alla få se åt vilket håll det lutar, för väldigt många gånger så lurar man sig när man ser omgivningarna. Inte minst fick jag det förklarat för mig när ni byggde den nya Rangen och ni fick leda vattnet åt båda hållen sett från Range rampen, fastän det såg ut som om allting lutade åt höger. Ni hade tydligen en medlem som arbetade på Lantmäteriet och sysslar dagligen med dessa frågor. Be honom göra en insats för klubben och mät in hela banan. Här nedan ser vi hur en sådan plan kan se ut.

2 Sedan när vi väl fått detta kartmaterial så måste vi sätta oss ned alla inblandade parter och göra en avvattningsplan för att se vart vi skall leda vattnet, och hur mycket vi behöver dimensionera ledningar och vilken bredd vi bör ha på dem öppna dikena som måste anläggas runt och i banan. Då finns det lite olika sätt att jobba med och det gäller att detaljgranska särskilt utsatta områden och dränera ut dessa enligt någon av de 3 principer som finns: Avskärande diken hindrar vatten att rinna in på banan Ytavvisning ryggar svackor, brunnar m.m. på spelfältet Grundvattendränering sänker grundvattnet för en snabbare upptorkning Om vi börjar med det första så måste vi i mesta möjliga mån se till att det inte rinner in vatten från alla dem omkring liggande områdena. Det gör man nästa alltid genom att anlägga öppna djupa breda diken. Se bilder och exempel på detta nedan.

3 En sak skall vi ha väldigt tydligt klart för oss innan vi går vidare och det är, kan vi anlägga så många öppna diken och klippvänliga svackor så är alltid det att föredra då det går snabbare att leda bort vattnet på detta sätt istället för att vattnet skall leta sig igenom i ert fall på många ställen ett lerigt material i toppen. Så därför är mitt råd till er att vi skall anlägga så mycket klippvänliga svackdiken med ytvattenbrunnar med dräneringsledningar i botten av dessa svackor. För om maken är tjälad så fungerar ju inte dräneringsledningarna utan då måste vattnet rinna ovanpå marken till brunnar och ut i öppna diken. Här ser ni olika exempel på svackdiken medbrunnar och hur jag tänkt mig att ni kan göra! Befintliga dräneringar Vad jag saknar definitivt mycket mera på Slite GK är mera ytvattenbrunnar som har till uppgift att ta emot överflödigt ytvatten och leda bort det. Personalen vet vart dem många ledningarna ligger och här är mitt råd att gräv fram dem i lågpunkterna och sätt dit en eller ett par brunnar. Det finns brunnar att införskaffa för allt ifrån lite över 100 kronor och uppåt. När ni hittat dräneringsbrunnen så tar ni och koppla på en liten bit dräneringsslang som ni led upp till ytan, sedan så sätter ni bara brunnen ovanför. Sedan så återfyller ni bara med dräneringsgrus fraktion 2 8 mm runt slangen och brunnen. En brunn tar inte speciellt lång tid att sätta och resultatet blir alltid bra. Sedan så gäller det verkligen att man är noga och märker upp brunnarna på en karta och självklart ser till att locken är fria från grässpill, löv, sand m.m. under hela säsongen.

4 Sedan när det gäller ändarna på dräneringsledningar så måste dessa mynna ut någonstans och här ser man väldigt ofta en felkälla till att det inte dränerar så som man önskar. Väldigt ofta så är ledningen böjd, golfare har trampat på dem, är överväxta eller i vissa fall ligger under vatten eller är på annat sätt är skadade. Dessa ledningar är väldigt känsliga för direkt solljuspåverkan och spricker lätt. Jag kallar alltid dessa slutändar för dräneringsögon och nedan så visar jag hur dem skall se ut i verkligheten jämfört med ett par skräckexempel som definitivt inte fungerar. Här är inte Slite GK något undantag!

5

6 Exempel på dräneringsöga som inte fungerar! Ovan till höger så är det lätt att hitta dem för att kunna komma åt att rensa, spola dem och faktiskt se med egna ögon om dem fungerar och det kommer vatten ur dem. En annan viktig faktor är hur ser det ut i dikena efter vattnet har passerat golfbanan finns här några hinder och fördämningar som stoppar upp vattenflödet? I så fall så måste man även åtgärda det! Vatten som trycker upp mitt på fairway Ni ett par områden på banan där det trycker upp vatten underifrån. Jag är ganska övertygad om att det vatten som trycker upp ifrån omgivningen. På hål nr 10 utmed hela vänster kanten av hålen så är diket lite för grunt grävt. För om ni tänker hur det ser ut idag så är vattenståndet i diket ungefär lika med vart det trycker upp vatten på fairway. Prova med att fördjupa detta dike. Det är en ganska enkel åtgärd som inte kostar allt för mycket, och självklart så skall ni trots detta dränera bort dessa fläckar långsiktigt. Ni har ett par ställen på banan utöver det ovan beskrivna där det trycker upp vatten på fairway.

7 Går det inte att led bort vattnet på vissa ställen så kan man med fördel anlägga en s.k. stenkistor. Det går ut på att man lägger traditionella dräneringledningar och låter dessa mynna ut i djupa hålor som man grävt en bit från självaste problematikplatsen. Sedan så fyller man dessa stenkistor med dräneringsgrus. Detta är en snabb, och billig åtgärd som förhoppningsvis kan hjälpa er med problematiken om det är den enda utvägen. Mossa på greenerna Är bara utseende mässigt ett litet problem och jag vet att puttningsegenskaperna inte påverkas speciellt mycket. Men jag tycker att ni trots detta skall börja agera och förslaget från mig är att jag tycker ni skall plugga bort fläckarna. All forskning från dem oberoende Universiteten USA och Kanada visar att det i princip inte går att få bort mossan (väldigt ofta så är det frågan om silvertrådsmossa). Dem har provat med: Jäst, svampmedel, bakpulver, kopparsulfat, kvicksilverpreparat m.m. Bäst resultat har dem utan tvekan fått genom att använda järnsulfat inkl. bearbetning av greenerna genom vertikalskärning och dressning. Det vill säga sund och modern greenkeeping! Men efter som svingel inte tål så mycket hård vertikalskärning och man bör inte göra så mycket hål, spår etc. under tiden för vitgröens blomning (och den kan vara från mitten av maj till juli och sedan från början av augusti till mitten av september) så återstår bara att plugga bort mossan. Ni har en bra svingel på puttinggreen, utnyttja den så kommer det att bli toppen. Jag har startat upp och fått pengar av SGF till ett eget försök på Växjö GK stora puttinggreen som skall ligga under tre år och syftet med försöket är att ta reda på vilka doser av järnsulftat mossan skall ha för att ev. försvinna. I detta försök så har kör vi på (hela kg/per/ha) 4, 8, 16, 24 kg vart 3dje vecka under hela säsongen fram till snöläggningen. Hel klart så mår mossan sämst och i princip har försvunnit helt i den paracell där vi lagt på 24 kg. Men det är bara efter ett års konstaterande.

8 Spelstrategi på Slite GK Eftersom rödsvingel skall ha väldigt lite kväve max 1 kg/100m2 och år och dessa givor skall delas upp på många små givor, det gör att man behöver bara klippa dessa greener 3 5 ggr/vecka, resten av dagarna i veckan så kan man med fördel välta dem. Det viktigaste är att man skall vara oerhört sparsam med bevattningen, annars så har ni som ett brev på posten en invasion av det förhatliga ettåriga gräset: vitgröe. Det vill vi verkligen inte. Så det innebär att en rätt skött svingel green kommer aldrig vara grön utan den skall vara ljus, ljus grön till gul, speciellt under torra perioder. Detta gör att dessa greener kommer att upplevas som hårda och det skall dem vara. Ni har inte svampbekämpat dessa greener och det är fantastiskt bra. Det innebär att ni inte påverkar den yttre miljön och ni sköter era greener helt exemplariskt perfekt och motverkar vitgröens etablering. Vi skall samtidigt veta att sköts en svingel green enligt detta koncept ovan så finns det inget billigare gräs att sköta. Men det innebär samtidigt att ni måste sköta betydligt mer foregreen för det är där bollen skall landa och rulla in på green. Det har varit genom åren en hel del klagomål på framför allt ruffarna och att dem är tjocka samt att banan upplevs som smal på ett flertal ställen. Låt mig redan nu säga att jag aldrig har sett hela ön Gotland så pass grön och frodig någonsin. Det samma gäller naturligtvis för Slite GK s bana. Jag spelat och gått banan ett flertal gånger dem senaste åren och ni skulle förstöra karaktären fullständigt om ni klippte ner ruffarna. Då skulle det innebära att samtliga golfare på alla hål där det är möjligt tog fram sin stora slägga till driver från tee. Ni skall veta att ni inte definitivt kommer att snabba på spelet för då kommer det att letas boll eftersom man slår mycket snedare och längre med dessa klubbor. Som det är nu så har man helt underbara ruff korridorer att följa och planera sitt spel efter och den som vägar chansa får göra det! Enligt mycket noggranna amerikanska undersökningar (som bl.a. Vägverket publikation 2007: 133 hänvisar till) med miljon tals slag som underlag som grund, visar att 92 % alla slag hamnar inom en sektor med 30 graders vinkel (d.v.s. +/- 15 grader från den tänkta spellinjen). I denna undersökning som ligger till grund vårt sätt att mäta enligt slopesystem banan så slår: Den manliga genomsnittsspelaren 182 meter från utslagsplatsen och herrar elit slår 228 meter. För damer gäller motsvarande 137 m och elitdamerna slår 192 meter exkl. rull. Övrigt Så måste ni börja hålpipslufta och ta bort gammalt material på fairway i omgångar nu i höst, sedan så måste ni börja dressa fairways se bilderna nedan. Bilden till vänster är från Slite GK tagen veckan och bilden till höger är från Växjö GK efter 6 års luftningar och dressning av fairway. Man behöver inte vara speciellt klok för att förstå vilket underlag som dränerar bäst och är bäst att slå ifrån.

9 Så skulle jag vilja att Slite GK gjorde en jordartsbestämning på dem översta 15 cm på sin fairways. Det kan nämligen vara möjligt att vi skall kalka er fairways nu till hösten och på så sätt göra att leran drar ihop sig och det bildas massor av sprickor på sätt kommer vattnet att lättare rinna igenom profilen och vi får en torrare bana. Så är det bra tråkigt att ni varit tvungna att hålla delar av banan stängd efter den gångna vintern och den regniga våren Lycka till fortsättningsvis under 2010 och tveka inte att höra av Er om ni önskar ytterligare uppgifter! Bästa Hälsningar Mikael Bobban Frisk SGF s Regionala Bankonsulent Småland Blekinge Gotland Mob: 070/ mikael.frisk@sgf.golf.se www:golf.se/sgf/bana/