Bunkerrenovering Upsala Gk HGU Andreas Westin

Transkript

1 Bunkerrenovering Upsala Gk HGU-2017 Andreas Westin

2 Bakgrund Upsala Golfklubb bildades 1937, och består nu av en 18-hålsbana och två 9-hålsbanor varav en pay & play bana. Under utfördes en omfattande renovering av 18-hålsbanan där greener och greenområden helt byggdes om och de gamla vitgröegreenerna blir moderna USGA-uppbyggda krypvensgreener. Bansträckningen är i stort sett oförändrad, förutom att två helt nya hål byggs. Fairways modelleras om med ytavrinning och nytt dräneringssystem. Ett antal nya tees byggs också. Åren efter renoveringen arbetas kontinuerligt med att förbättra och finjustera banan. Exempel är sprängning av berg som skymmer sikt, och extra dränering på ställen där det visat sig vara bristfälligt. Sommaren 2016 väcks tanken på att byta ut den vanliga bruna sanden i bunkrarna till vit sand för att få en större kvalitetshöjning av banan. Dessutom planeras fyra helt nya bunkrar, varav en övningsbunker. Planering och finansiering Under sommaren 2016 fattas beslutet att projektet ska utföras. Golf & Trädgård AB kommer med delar ur banpersonalen att utföra arbetet under senhösten. Man planerar att stänga ett hål i taget under de sista veckorna då banan är öppen. Den gamla sanden ska grävas ur, för att kunna återvinnas som dressmaterial på fairways och tees. Det är även viktig att arbetet kan slutföras under cirka fyra veckors tid under oktober-november på grund av risken för snöfall som skulle stoppa upp arbetet. Vit marmorkross beställs från Björka Mineral i Örebro, som endast bryter och krossar på beställning och inte lagerhåller denna typ av sand. Kostnaden för projektet beräknas enligt följande, och finansieras löpande ur kassan, * Sanden kostar 660 kr/ton och det beräknas gå åt ca 1200 ton till en kostnad av 792 kkr. * Två grävmaskiner med förare under ca 100h, 200kkr. * Grästorv, 20kkr. * Tryckluftstömda korgar till Toro Sidewinder, 50kkr. Totalkostnad: 1062kkr. Utförande Urgrävningen av den gamla sanden sker med två grävmaskiner. Första steget är att noggrant gräva bort endast sanden, utan att få med någon lera som skulle göra sanden oanvändbar som dressmaterial (Bild 1). Mängden sand i varje bunker är ungefär 15cm djupt. Totala mängden sand som grävs ur är ca 450 ton, vilket räcker till en fairwaydressning. Det visar sig nu vara svårt att gräva ur helt rena lass med sand, och en hel del små lerklumpar följer med. En del körskador från grävmaskinerna uppstår, som måste lagas senare.

3 Bild 1. Schaktning av bunkersand. Steg två är att återställa formen på botten i bunkern, och att kantskära bunkern. Ca 20 cm av kanten skärs bort. Botten skrapas ur och den befintliga dräneringen friläggs (Bild 2). I en del bunkrar där vi vet att det varit problem med dräneringen kan vi nu se vad orsaken varit. Oftast rör det sig om lera som på ett eller annat sätt hamnat i dräneringsgruset och då lett till att vattnet stannat kvar i bunkern, eller en kraftig kompaktering och igenslamning av bunkersanden. Bild 2. Reparation av dränering och kantskärning.

4 Några av bunkrarna på övningsområdet som har en mycket gammal dränering som inte längre fyller sin funktion, får helt ny dränering (Bild 3). De nya bunkrarna som anläggs får dränering som ansluts till det befintliga systemet, och ondulering runtom för att smälta in i landskapet. Områdena runt de nya bunkrarna torvas för att så snabbt som möjligt göra dem klara för spel (Bild 4).. Bild 3. Ny dränering. Bild 4. Torvning vid nya bunkrarna

5 Steg tre är att återfylla alla bunkrar med den nya vita sanden. Sanden transporteras till bunkrarna med traktor och kärra som har ett transportband. En stor del av arbetet med att fördela sanden i ett ca 16cm tjockt lager sker för hand, och med hjälp av en bunkerkratta (Bild 5). Detta görs under de sista veckorna i november. Det har då blivit tjäle vilket bara är till fördel då det avsevärt minskar eventuella körskador på banan. Bild 5. Fyllnad av bunkersand. Under våren 2017 fortsätter arbetet med att finplanera bunkrarna innan banan öppnat. I detta skede kan man se en del problem som dykt upp och måste åtgärdas. Dels har tjälen gjort att en hel del jord har ramlat ner i bunkrarna längs med kanterna (Bild 6). Dessutom är bunkrarna fulla med löv, barr och annat skräp som måste rensas bort. Detta arbetsmoment hade troligtvis kunnas undvikas om fyllnaden gjordes tidigt på våren istället. Ett annat problem är stora mängder spilld sand runt bunkrarna. Det visar sig att gräset har mycket svårt att komma igång på våren där, och det tar nästan till midsommar innan gräset återhämtat sig (Bild 7). Det hade kunnat undvikas om man noggrant blåst bort spilld sand när vi fyllde bunkrarna. Det hade dock varit extremt tidskrävande, och tidspressen gjorde att det inte blev av. Större skador fick nu lagas med hjälp av torvning.

6 Bild 6. Tjäle i bunkerkanten. Bild 7. Skador på gräset vid spilld sand.

7 Skötsel av bunkrarna Skötseln av de nya bunkrarna skiljer sig en del från tidigare. Framförallt har arbetet att sköta bunkrarna blivit mer tidskrävande, * Krattning av bunkrarna gjordes tidigare på ca 4 timmar. På grund av att vi nu även måste använda lövblås för att blåsa ur skräp, så tar det nästan 6 timmar. * Behovet av att trimma bunkerkanter är större eftersom den vita sanden gör att en dåligt ansad kant framträder mycket tydligare än mot den bruna sanden. Detta görs nu 5 gånger per säsong istället för tre gånger. Tidsåtgången är fyra dagar för fyra personer. Det har även dykt upp en del problem som måste beaktas, *Vid fuktigt väder blir det vita spår efter bunkerkrattan. Man bör därför planera hur man kör för att undvika detta (Bild 8). * Vid dressning av greenerna kan man inte längre kasta dressand ner i bunkrarna som då missfärgas. * Klippning av semiruffen runt bunkrarna som görs med en Toro Sidewinder, måste nu ske med uppsamlare med tryckluftstömning. * Vid sprutgödsling/bekämpning på greenerna kan man råka missfärga sanden. * Vita fotspår på greenerna från golfspelare. * Uppslagen sand på greenerna. Hur detta påverkar gräset på många års sikt återstår att se. * Vid frost fryser den vita sanden mycket hårt och bunkrarna blir ospelbara en tid efter att banan kunnat öppnas på förmiddagen. Bild 8. Spår från bunkerkrattan.

8 Slutsats Överlag kan vi konstatera att projektet varit lyckat. Medlemmar är nöjda med både utseende och spelbarhet på de nya bunkrarna. Det har också troligtvis ökat klubbens konkurrenskraft. Det kommer dock ta ett antal år innan det visar sig om och hur snabbt sanden kommer missfärgas och om den till slut kommer behöva bytas ut igen. Dessutom kommer det på sikt visa sig hur dräneringssystemet påverkas av eventuellt noll i sanden.