Från shaping till färdig turf. HGU Examensarbete av Anders Ädel

Transkript

1 Från shaping till färdig turf HGU Examensarbete av Anders Ädel

2 Innehåll: Inledning Syfte och frågeställning Sammanfattning av projektet Reflektioner och slutsats

3 Lannalodge 9 hålsbana 2016, Arkitekt Pierre Fulke Pierrefulkedesign Vision och målsättning Vår vision med 9 hålsbanan är att locka flera att spela golf. Det ska vara roligt och utmanande att spela, vilket vår par 3 bana erbjuder såväl nybörjaren som elitspelaren. Dessutom är den inte lika tidskrävande som vår 18 hålsbana vilket ger utrymme för mer och snabbare ronder. Målsättningen är att ge aktiva golfare utvecklingsmöjligheter, samt få flera att vilja spela golf. Henrik Johansson Lannalodge AB, Best Entreprenad/Fastighet AB, Rangersystem i Sverige AB

4 Syfte och frågeställning Detta arbete är ingen fördjupning eller faktabeskrivning, utan snarare en bedömning av tillvägagångsätt i ett anläggningsprojekt, såväl stora som mindre. Min förhoppning är att dem som läser detta tar med sig resonemanget i sin planering inför framtida projekt. Jag har resonerat utifrån ett projekt som jag själv deltagit i, vilket även detta examensarbete är en sammanfattning utav. Här ges en kortare beskrivning av de olika arbetsmomenten och tillvägagångsätten som vi använt oss utav. Frågeställningen bottnar i tidigare erfarenheter från diverse anläggnings arbeten, samt mina egna reflektioner inför, under och efter det genomförda projektet. Jag hade först tänkt mig att begränsa fokus i detta examensarbete till preparering och etablering av greenytorna, men under projektets gång har jag reflekterat över de moment och företeelser som vi har berört i processen. Hur förhåller vi oss till de hinder som vi ställs inför, och hur resonerar vi sedan utifrån den kunskap vi har? Och i slutändan, vad leder de beslut vi fattar fram till? Många frågor har väckts under förloppet och jag har därför spekulerat kring dessa och försökt besvara dem. Planerar vi tillräckligt inför ett projekt? Och även om vi gör det, kan vi verkligen planera för allt?

5 2015 Byggstart Avtäckning, grovschakt, stammar (bevattning/dränering) etc. Bevattningsritningen ovan fick revideras och kompletteras för att ge den önskade täckningen. Projektet startar i augusti. Inblandade är egen personal samt tre underentreprenörer. All torv inom det planerade området täcks av och sorteras till återanvändbar matjord. Alla höjder sätts ut, och ytorna planeras. Stammar samt avstick och brunnar till dränering och bevattning läggs. Det mesta av bevattningsdetaljer såsom spridare och ventiler återanvänds från en äldre 9 håls bana i närområdet. De inledande månaderna var väldigt gynnsamma sett till väderförhållanden. Projektet fortskred långt in på förvintern innan schaktning och transporter stötte på några större förhinder.

6 Vinter 2015/2016 Uppbyggnad Under de följande vintermånaderna anläggs framförallt greenområden och tees. Till uppbyggnad av dessa ytor återanvänds greenmaterial från en äldre bana, samt att vi tar sållad natursand från en egen täkt. Genomsnittsarealen för greenerna ligger på 300 m², och för ett tee ca 70 m². Såbädden på greener byggs enligt proportionen 20 cm sand (färdigt) och 10 cm drängrus. För att spara på greenuppbyggnads materialet adderar vi natursand vid anläggningen av tees (proportion 10/10/10). Approach och rolloff ytor byggs upp med 10 cm natursand, och Fw samt ruffytor täcks med ca 10 cm matjord. Vi ser även till att bunkersanden kommer på plats innan greenområdena färdigställts.

7 Vår 2016 Alla ytor färdigställs En tidigarelagd asfaltering av vägen inom banan påverkade arbetet i negativ bemärkelse, då vi inte kunde förflytta oss lika fritt längre. I april maj är samtliga greenområden och tees uppbyggda och justerade. Arkitekten besiktar och finjusterar greenytor samt foregreen, och egen personal justerar övriga ytor inför sådd. Maskinen som användes till shaping av greenytorna var inlånad enligt arkitektens önskemål. Bevattnings uppstarten ledde dessvärre till mycket extrajobb (och ett huvudbry). Många spridare samt ventiler var tilltäppta av skräp, och ett antal läckor p.g.a. otillräckligt åtdragna kopplingar uppdagades. Stor förvirring uppstod dessutom när bevattningsslingan inte gick att stänga pga att ventilbrunnen i ena änden var överväxt och rätt kran således inte stod att finna!?

8 2016 Sådd I månadsskiftet maj juni påbörjas sådden av hela banan då väderprognoserna utlovat gynnsamma förhållanden över en längre tid. Greener samt tees sår vi manuellt med krypven och adderar gödning, primer samt mycorrhiza. Green Tee och Fw Ruff sort: Pure distinction sort: Penntrio sort: Rödven Även för detta moment lånades en för ändamålet lämplig maskin in.

9 2016 Sådd och sprutsådd Sådda greener och tees täcks med mulch, med hjälp av inhyrd Hydroseeder. Initialt skulle övriga ytor, såsom fw och ruffar, vara sprutsådda. Men tidsåtgången för preparering och sprutning av mulch-blandningar (fibrer, fröer och gödning) var för stor. En manuell såmaskin lånades istället in för detta. Fw täcktes dock med mulch efter sådd för att skydda fröerna i slänter och på avrinningsytor. Väder förhållandet var väldigt gynnsamt före, under och efter sådd.

10 2016 Efter sådd Detta är groningen på tee sex dagar senare.

11 2016 Ingrowing och första klippningen Ett par, tre veckor med vårat ingrowing program och optimala förhållanden. Resultatet är tillfredsställande på de ytor som bevattnas rikligt. Övriga har sämre etablering till följd av nederbördsbrist och andra faktorer såsom kompaktering. All klippning genomförs initialt med singelklippare och vanliga gräsklippare för att undvika onödigt slitage. Till spruttrucken konstruerades en gåramp för att möjliggöra bladgödning av greener och tees under etableringen.

12 2016 Skötsel Gödning, klippning, vertikalskärning av greener (utlöpare), dressning, justera bevattning, kompletterande sådd repetera! Ett smärre tidskrävande moment uppdagades en tid efter sådden, då oönskade gräsarter etablerade sig på greenerna. Detta var en produkt av att vi återanvände greenuppbyggnadsmaterial från en äldre 9 håls bana där beståndet var orent. De oönskade plantorna plockades bort manuellt och fläckarna reparerades med Pure distinction.

13 2016 / 2017 Skötsel forts. Ytor med svag etablering (generellt fw och ruff) kompletteras med sådd eller torvas som i detta fall. Även på fw ytorna avlägsnas oönskade grässorter. Utslagsmattor placeras på alla tees för att undvika slitage under etableringen. Detta blev nödvändigt då banan öppnades för medlemmar under två veckor i slutet av september 2016.

14 2017 Invigning 7:e april 2017 öppnas korthålsbanan officiellt. Etableringen och turfkvaliteten på greenerna lever upp till förväntningarna. Ett ordinarie skötselprogram kan följas, och detsamma gäller för gödningen som anpassas till programmet för 18 hålsbanan.

15 Reflektioner och slutsats Tanken med mitt examensarbete har varit att visa på tillvägagångsätt och kompromisser som dylika projekt, såsom det vi har genomfört för med sig. Jag valde tidigt att lämna ute information rörande kostnader samt ingående beskrivningar av material. Dessa kommer, för de engagerade i ett liknande projekt, inte vara desamma som våra. Kostnads uppgifter samt kalkyler finns därför hos andra källor för den som är i behov av dem. Jag vill betona vikten av att genomföra dessa projekt med känsla och förnuft. Att vara beredd på, och acceptera faktumet att planeringen kommer gå åt skogen och förväntade resultat utebli. Det finns alldeles för många påverkande faktorer som står utanför vår förmåga att styra. Vi kan planera tidpunkter för markbearbetningar och när vissa delmoment ska vara färdigställda, och sedan gruva oss när meteorologin inte alls följde den planen. Att (som i vårat fall vid sådden) de resurser som tillhandahålls inte genererar det förväntade resultatet inom den utsatta tiden. Vilket leder till att man måste finna alternativ på väldigt kort tid och anpassa arbetsplanen efter detta, med risk för obekvämligheter både i den egna organisationen likväl som hos utomstående parter. Våran lösning fanns vid detta tillfälle hos en annan golfanläggning som tillhandahöll det önskade alternativet, tack för det! Har vi budgeterat för uppbyggnads/fyllnads material eller kommer vi återanvända material från anläggningsområdet? Känner vi till markbetingelserna? I vårat område ligger det mesta på kalksten, vilket kan skapa problem vid schaktning. Vi fick göra provschakt innan byggstart för att undvika allt för stora problem och bedöma tillgången på matjord. Det ovan nämnda och liknande företeelser kommer i de flesta fall förekomma, och kompromisser bli ett nödvändigt ont i dess följd. Jag kan personligen känna av en viss nonchalans inför det oförutsedda i många anläggningsprojekt, såväl egna som hos andra, och inte bara i vår bransch. Konsekvensen av detta är den att delar av ett projekt blir undermåligt utförda då resurser måste läggas på sådant som inte budgeterats för. Samt det att tidsförlusten, som påverkar hela projektet i förlängningen, också resulterar i flera kompromisser och besparingar. I slutändan står man förvisso med ett avslutat projekt och en fullgod produkt. Men det kommer förmodligen påverka den framtida skötseln då resurser måste avsättas för att reparera och komplettera de brister som eventuella oförutsedda företeelser har lett till. Och det skapar dessutom en ohållbarhet i ekonomin och organisationen då prioriteringar kastas om. Nu är det inte så att det alltid blir dåliga utfall vid en kompromiss, för detta är trots allt en subjektiv betraktelse. Men, att vissa moment blir utförda med ett otillfredsställande resultat till följd av brist på tid eller budget är något jag kan tycka är bekymrande. Varför inte planera inför det oförutsedda? Upprätta en plan B för vissa delmoment i ett projekt? Att vädret står oss bi, all personal är på plats, maskiner och fordon fungerar felfritt och allt blir som planerat är per min definition rent önsketänkande.

16 forts. Reflektioner och slutsats Jag hoppas och tror att de flesta precis som jag känner en yrkesstolthet i det vi företar oss, och att vi alltid strävar efter bästa möjliga resultat. Då borde vi inte göra ett halvdant jobb och säga att det duger, vilket jag själv har gjort mer än en gång. Men i ett större projekt kommer man kanske behöva göra just detta för att hålla sig till tidsplanen eller budgeten. De problem som uppstår på vägen måste trots allt lösas innan man kan gå vidare. Kom ihåg att ta lärdom av de hinder och utmaningar ni ställs inför och använd denna kunskap i framtida projekt. Våga lita på er intuition lika mycket som ni förlitar er på fakta. Hur saker och ting ter sig i teorin överensstämmer oftast inte med praktiken, vilket de flesta i vår bransch borde ha erfarenheter utav. Se över erat nätverk och kontrollera vilka resurser som finns att tillgå utöver de ni planerar använda, och var ni kan hitta alternativa lösningar om behovet uppstår. Vi hade stor hjälp av fyra utomstående parter där tjänster och resurser utbyttes oss emellan och våra behov blev bemötta, tack ännu en gång! Det finns utvägar ur alla knipor om man bromsar upp och överväger alternativen. Min slutsats av dessa resonemang är att planera för det vi ännu inte vet, och att inte ignorera det vi redan vet.