Dokumentation av ekologisk demonstrationsodling av frilandsgrönsaker på forskningsstationen Röbäcksdalen, Umeå 2001.

Transkript

1 Dokumentation av ekologisk demonstrationsodling av frilandsgrönsaker på forskningsstationen Röbäcksdalen, Umeå. Innehåll: Plantuppdragning i KRAV-jordar, samt fortsatt utveckling i fält, s Kombinationer av grundgödsling och övergödsling med organiska gödselmedel, s Ettåriga gröngödslingsgrödor som förfrukter, s Ettåriga gröngödslingsblandningars förfruktseffekter, s Margareta Magnusson November Institutionen för norrländsk Postadress: Telefon: Telefax: jordbruksvetenskap Box - (Umeå) - avdelningen för trädgårdsodling UMEÅ - (Högsta) Margareta.Magnusson@njv.slu.se

2 Plantuppdragning i KRAV-jordar, samt utveckling i fält. Röbäcksdalen. Årets demonstration av plantuppdragning i KRAV-godkända jordar gjordes i två omgångar. Först den vanliga sådden i mars för att kunna ge förhandsinformation till odlarna. Därefter en ny sådd i mitten av maj för utplantering i fält. jordar ingick, varav nya. Osäkerheten ökar Tendensen från de senaste åren med jämnare kvalitet på jordarna tycks bruten och vi har inte längre någon favoritjord att rekommendera till alla växtslag. Sådd i mars Jordarna förvarades i rumstemperatur veckor före sådd. Parallellt med den normala behandlingen (jordarna luftades normalt för att kunna fyllas i brättena som fick stå tre dygn före sådd), gjordes en intensivluftning genom att jorden kördes i cementblandare ca minuter före fyllning av brättena som stod tre veckor före sådd. Den mars såddes vitkål, broccoli, kinakål och isbergssallat i Plantek, rotselleri i Plantek och purjo i pluggs skogsplantbrätt. Uppkomsten var genomgående bra, oftast över % i kål. För isberg har den varierat mera, från %. Poäng vid studiebesök I figur visas bedömningar gjorda av besökare. Vitkålen klipptes av dagar efter sådd och vikten visas istället för. Intensivluftningen hade en tydlig positiv effekt i jord,, och. Vid den tidiga bedömningen var jord nr,,, och favoriter i kålen, vilket stämde bra med vikterna för vitkålen. Vid bedömningen en vecka senare hade plantorna stått väl länge och började visa näringsbrist i många av jordarna. De näringsrikaste jordarna fick då högst i kålen. För isbergssallat fick jord nr och gram/planta.... Vitkål dagar efter sådd Kinakål dagar efter sådd Normal Intensiv Vitkål dagar efter sådd Kinakål dagar efter sådd Normal Intensiv Broccoli dagar efter sådd Isbergssallat dagar efter sådd Broccoli dagar efter sådd Isbergssallat dagar efter sådd Figur. Poäng satta av besökare vid två tillfällen. Skala där är sämst och bäst. Övre: dagar efter sådd. Nedre: dagar efter sådd. Vid det senare tillfället hade vitkålen klippts av och vikten visas istället för. Normal=normalluftad, Intensiv=intensivluftad.

3 högst. Genomgående sämst var jord nr,, och. Omgång för utplantering I mitten av april när rotsellerin skolades om var plantorna i jord nr,, och så klena att det bedömdes meningslöst att kruka om dem i samma jord och de krukades om i Moder Jord. Från veckor efter sådd och fram till utplantering gavs tillskottsnäring med Bycobact till hälften av purjolöksplantorna en gång i veckan. I mitten av maj såddes vitkål, broccoli, blomkål, kinakål och isbergssallat i Plantek, och knölfänkål i Plantek i normalluftade jordar. I stort sett utvecklades plantorna lika som vid den tidiga sådden. Näringsbrist uppstod tidigare, troligen pga. gynnsammare tillväxtbetingelser, och tillskottsnäring den sista veckan före utplantering hade varit positivt till de flesta jordarna. Utplantering i fält Plantorna sattes ut på drill i fält :e juni. Jordens ph var,. Grundgödsling med fastgödsel, t/ha, övergödsling med grönmassa :e juli, kg/m. Skörd efter månader Odlingssäsongen var i stort sett gynnsam även om försommaren var kylig och hösten blöt. Skörden för de olika växtslagen visas i figur. Ingen jord var bäst till alla växtslag men plantor som dragits upp i jord nr och gav genomgående sämst skörd. Jordanalyser Jordarna analyserades på lätttillgänglig näring före sådd i båda omgångarna och efter dagar i vitkål i omgång. Resultaten visas i tabell på sidan och kommenteras i anslutning till omdömet om respektive jord.. Så & Kaktusjord, Topstar (NY). En mycket mager jord med högt ph. Alla växtslag stannade upp på hjärtbladsstadiet och gav mycket dålig skörd i fält. Plantorna behöver skolas om i näringsrikare jord så snart hjärtbladen utvecklats.. Så & Kaktusjord, Simontorp (NY). Måttligt och relativt balanserat näringsinnehåll, men lite låga värden för svavel och mikronäringsämnen. Både småplantor och skörd efter utplantering i fält medelmåttiga för alla växtslag.. Så & Kaktusjord, Hasselfors (NY). Relativt balanserat näringsinnehåll och ganska lika jord men lite högre innehåll av svavel. Fina småplantor och utvecklingen i fält över medel för de flesta växtslag.. Jord från Nord, Kallax Betong (testad ). Relativt balanserat näringsinnehåll, ganska lika jord och, men högre innehåll av mangan och zink. Ganska stor skillnad mellan analysvärdena i mars och i maj. Småplantorna kraftiga och fina och resultatet i fält bland de bättre. Tyvärr är vår erfarenhet från tidigare år att jorden kan variera kraftigt i kvalitet mellan olika partier. I år gjorde vi en stor del av våra övriga sådder i den här jorden och i ca hälften av brättena utvecklades plantorna mycket dåligt.. Alternativjord, SW (NY). Jorden har lägst ph och högst ledningstal av alla jordar. Näringsinnehållet är balanserat med bra värden för mikronäring. Svavelhalten är onödigt hög. Småplantorna fina utom isberg och blomkål som hade brända bladkanter. Utvecklingen i fält bra utom för isberg. Enligt tillverkaren bör jorden blandas ut med ogödslad torv före sådd.. Plantjord, Ekologisk, Hasselfors (testad ). Mycket högt innehåll av fosfor, kalium, magnesium, svavel och klorid. Kväve lågt. Dålig utveckling av småplantorna med undantag för fänkål. Bland de sämre efter utplantering i fält, undantag isberg och fänkål.. Solmull, Hasselfors (testad ). I den första omgången utvecklades alla småplantor utom isberg dåligt. I andra omgången var småplantorna genomgående bättre. I fält varierade resultatet från bra i purjo och broccoli, medelbra i vitkål, blomkål och fänkål till dåligt i kinakål, isberg och rotselleri. Jorden har högt ph och högst innehåll av ammoniumkväve av alla jordar. Intensivluftningen hade kraftig positiv effekt.. E-jord, Hasselfors (testad ). Den här jorden har vi betraktat som en pålitlig kvalitetsjord men i fjol gav den ganska ojämnt resultat. I år stannade plantorna upp i hjärtbladsstadiet. Purjolöken torkade in i topparna och tynade nästan bort. Utvecklingen i fält var bland de sämsta för alla växtslag utom vitkål, där skörden blev något bättre. Näringsinnehållet är obalanserat med lågt kväve och höga värden för många andra ämnen, men det kanske inte helt kan förklara missväxten. Tillverkaren misstänker att något växthämmande ämne följt med någon av de ingående råvarorna men något definitivt besked har ännu inte offentliggjorts. Många odlare har rapporterat om misslyckad plantuppdragning i jorden.

4 . Plantjord, Naturgödslad, Hammenhög (testad ). Måttligt högt och balanserat näringsinnehåll. Svavel lite lågt. Medelbra småplantor. Efter utplantering i fält bland de sämsta för många växtslag.. Planteringsjord, Simontorp (NY). Högt nitratkväve och kalium, lågt svavel. Medelbra till småplantor utom isberg som utvecklades dåligt. Bra till medelbra resultat för de flesta växtslag efter utplantering i fält. Knölfänkål och rotselleri utvecklades dåligt i fält.. Moder Jord, Jordförbättrings AB, inte KRAV-märkt i Sverige (testad, ). Måttliga näringsnivåer men högt natrium och lågt magnesium. Halterna av mangan och zink högst av alla jordar. Bra utveckling för småplantorna. I fält bra till medelbra resultat för alla växtslag utom isberg som utvecklades dåligt.. Plantjord med naturgödsel, Topstar (NY). Högt innehåll av kväve och kalcium, mycket lågt fosforinnehåll. Måttliga halter av övriga ämnen. Småplantorna av kål, purjo och selleri utvecklades bra, isberg dåligt. I fält bland de bättre till vitkål broccoli och kinakål, men dålig till blomkål, purjo, isberg, fänkål och selleri.. Planteringsjord, Naturgödslad, Växa (NY). Jorden togs med i andra omgången efter önskemål från odlare. Jorden har ett ganska lågt men balanserat näringsinnehåll. Småplantorna utvecklades bra, isbergssalladen var lite blek. Utvecklingen i fält bland de bästa för kinakål och broccoli och medelbra för övriga växtslag Vitkål... Blomkål.... Vatten Näring Purjo Knölfänkål..... Kinakål.. Broccoli Isberg Rotselleri OBS! se kommentar Figur. Handelsduglig skörd som kg per utplanterad planta. Hälften av purjolöksplantorna fick bara vatten under plantuppdragningen, hälften fick näringsbevattning. När det var dags för omskolning av rotselleri var plantorna i jord nr,, och så klena att det bedömdes meningslöst att kruka om dem i samma jord de såtts i. De krukades i stället om i Moder Jord. Sorter och skördeperioder: vitkål CASTELLO / /, kinakål BLUES / /, blomkål NAUTILUS / /, broccoli ARCADIA / /, purjo HILARI / /, isberg ROXETTE / /, knölfänkål GOAL / /, rotselleri CASCADE / /.

5 Tabell. Spurway-analys av jordarna, halter av lättillgänglig näring (mg/liter jord). Övre: före användning omgång. Mitten: dagar efter sådd av vitkål, omgång. Nedre: före användning omgång. (A=normalluftad, B=intensivluftad) A B ph Ledningstal Nitratkväve Amm.kväve Fosfor Kalium Magnesium Svavel Kalcium Natrium Klorid Mangan Bor Koppar Järn Zink Molybden Aluminium Kisel A B ph Ledningstal Nitratkväve Amm.kväve Fosfor Kalium Magnesium Svavel Kalcium Natrium Klorid Mangan Bor Koppar Järn Zink Molybden. Aluminium Kisel ph Ledningstal Nitratkväve Amm.kväve Fosfor Kalium Magnesium Svavel Kalcium Natrium Klorid Mangan Bor Koppar Järn Zink Molybden Aluminium Kisel

6 Kombinationer av grundgödsling och övergödsling med organiska gödselmedel i grönsakskulturer För att upprätthålla en positiv växtnäringsbalans måste växtnäring tillföras jorden och inte bara cirkulera inom odlingen som fallet är för alla näringsämnen utom kväve vid användning av gröngödslingsgrödor. Fast stallgödsel är en bristvara och andra alternativ har ökat i betydelse. En måttlig grundgödsling behöver kompletteras med lämpliga organiska material för övergödsling under säsongen. Koncentrerade organiska gödselmedel finns nu som handelsvara. Hemmaproducerade alternativ som olika typer av grönmassa är mera förenligt med grundtanken i ekologisk odling, och vi ser det som angeläget att inspirera odlare att ta tillvara lokala resurser. I mitten av juni såddes kålrot och morot och planterades isbergssallat, purjo, salladskål, broccoli, blomkål och vitkål. Innan drillarna kördes upp hade jorden grundgödslats med olika organiska gödselmedel; hönsgödsel t/ha, hästgödsel ton/ha och en kombination av hönsgödsel t/ha + hästgödsel t/ha. En yta fick ingen grundgödsling. Efter avslutad ogräskupning i början av juli övergödslades med tre olika organiska material: grönmassa ( kg/m ), Bycobact -- ( kg/ha) och Binadan -- ( kg/ha) på en fjärdedel av ytan vardera. En fjärdedel fick ingen övergödsling. Relativa skördenivåer som medel av alla växtslag för de olika grundgödslingarna respektive övergödslingarna visas i figur och nedan. Här kan man se att hönsgödsel fungerade bäst som grundgödsling medan hästgödsel var sämre än ingen grundgödsling. Skillnaderna mellan de olika övergödslingarna var små. I figur på nästa sida visas effekten av de olika gödslingskombinationerna för varje gröda. Där kan man se att grundgödsling med hönsgödsel ofta gav bäst skörd i kombination med ingen övergödsling. Det har troligen samband med det mycket varma fuktiga vädret på eftersommaren som gjorde att utvecklingen gick för fort när plantorna började bli skördefärdiga, vilket medför dålig kvalitet. Friskostig gödsling ökar då risken för kvalitetsproblem. Ingen grundgödsling har i flera fall givit riktigt bra skörd, särskilt i kombination med övergödsling. För morötter och purjolök var skillnaderna i skörd mellan de olika gödslingskombinationerna ganska små. En stor del av kålrötterna fick kasseras på grund av att de var ihåliga. Brist på mikroämnet bor är den troligaste orsaken och extra borgödsling kommer att göras före plantering nästa säsong. Broccoliplantorna visade tydliga symptom på brist på magnesium, mangan och zink, vilket hänger ihop med högt ph (, före gödsling i början på juni) och höga kalciumhalter i jorden. Det har förmodligen begränsat skörden i alla gödslingskombinationer. Relativ skörd Relativ skörd Grundgödsling Grönmassa Bycobact Binadan Ingen överg. Övergödsling Figur. Relativ skörd som medel av alla växtslag för de olika grundgödslingarna. Figur. Relativ skörd som medel av alla växtslag för de olika övergödslingarna.

7 Kinakål BLUES Vitkål CHARMANT.... Blomkål NAUTILUS... Broccoli LORD Kålrot VIGE Morot BOLERO Purjo HILARI Isberg IGLO Grönmassa Bycobact Binadan Ingen överg. Figur. Handelsduglig skörd som kg/meter för varje gröda med de olika gödslingskombinationerna.

8 Ettåriga gröngödslingsgrödor som förfrukt till efterföljande grönsakskultur. Lämpliga gröngödslingsgrödor som förfrukt till olika näringskrävande köksväxter är grunden i växtnäringsförsörjningen i ekologisk grönsaksodling. Gröngödslingsgrödorna har också varit ett uppskattat inslag vid visningar på stationen och inspirerat odlare att prova nya grödor. I början av juni såddes ettåriga gröngödslingsgrödor (utsädesmängder inom parentes): honungsört, perserklöver och blodklöver ( kg/ha), fodervicker+havre (+ kg/ha), blå lupin, gul lupin, vit lupin och åkerböna ( kg/ha). Gröngödslingsgrödorna utvecklades bra i det blöta vädret och i figuren nedan visas resultaten av provvägningar i slutet av september, innan grödorna slogs av och brukades ned., åkerböna och blå lupin har givit den största grönmasseskörden ovan jord. en har liksom givit minsta grönmasseskörden ovan jord. I oktober kördes drillarna upp och vitlök sattes. I samband med det gjordes marktäckning med grönmassa i vitlöken. I mitten av juni gjordes en ny marktäckning med grönmassa på hela ytan, eftersom det är viktigt att övergödsla vitlöken tidigt. Därefter planterades isbergssallat, purjo, salladskål, broccoli, blomkål och vitkål på drillarna. I början av juli gjordes ytterligare en marktäckning med grönmassa. Jämfört med andra demonstrationer där vi grundgödslat före plantering var utvecklingen här betydligt långsammare under första halvan av säsongen. Den relativt kyliga och torra försommaren gjorde förmodligen att mineraliseringen kom igång sämre där ingen jordbearbetning gjorts på våren. Ogräset får också en snabb start när ingen jordbearbetning görs på våren, och det är ett starkt argument mot att köra upp kupraderna redan på hösten. I figur på nästa sida visas förfruktseffekterna för respektive gröda. Lupiner, åkerböna och fodervicker har med några undantag givit bättre skörd än honungsört, blodklöver och perserklöver. Skörd t/ha Friskvikt t/ha Torrsubstans t/ha Hongungsört Figur. Grönmasseskörd ovan jord för de olika gröngödslingsgrödorna hösten. Friskvikt och torrsubstansvikt som t/ha. Grödorna är sorterade i fallande ordning efter vilken grönmasseskörd de givit.

9 ... Vitkål CHARMANT..... Kinakål BLUES... Blomkål NAUTILUS... Broccoli DECATHLON.. Purjo HILARI.. Isberg IGLO Handelsduglig skörd kg/ satta klyftor.. Corail Germidour Cledor Primor Printanor Thermidrome Cristo Sprint Vitlök Vitlök.. Moraluz Morasol Artop Novatop Moratop Messidrome Sultop Figur. Handelsduglig skörd som kg per utplanterad planta för respektive växtslag efter de olika förfrukterna. För vitlöken visas sortskillnaderna istället för förfruktseffekterna eftersom olika sorter fick olika förfrukt. Skörden anges här som handelsduglig skörd i kg per satta klyftor.

10 Ettåriga gröngödslingsblandningars förfruktseffekt på efterföljande grönsakskultur. Tidigare demonstrationer har visat renbestånd av de gröngödslingsgrödor som är mest intressanta för nordsvenska förhållanden. I praktisk odling är det dock nästan alltid en fördel med en blandning av olika växtslag. Det kan totalt sett ge en bättre etablering och ogräskonkurrens. Om förhållandena är ogynnsamma för ett växtslag kan övriga ta över och ge en kraftig gröda och motverka att ogräset får fäste i luckorna. togs med i varannan ruta för att visa om en bottengröda kan ge ytterligare ogräshämmande effekt. Det är också troligt att den kombinerade effekten från flera växtslag på grönmassans växtnäringsinnehåll och inverkan i jorden kan ge ett bättre förfruktsvärde än renbestånd. I början av juni såddes följande blandningar i olika rutor på m vardera (utsädesmängderna kg/ha inom parentes):. () + () + () + Havre ().. () + () + () + Havre () + ().. () + () + () + Havre ().. () + () + () + Havre () + ().. () + () + () + Havre ().. () + () + () + Havre () + (). Lupiner och åkerböna etablerade sig dåligt och fodervicker dominerade i alla rutorna. Det beror troligen på att markfukten inte riktigt räckte till för de största fröna, vilket gav fodervicker en snabbare start. När den väl etablerats konkurrerar den ut det mesta. Havre och perserklöver som har mindre frön än fodervicker grodde snabbare och hävdade sig ganska bra. Provvägningar gjordes i slutet av september. Resultaten i figur nedan visar att skillnaderna mellan de olika blandningarna var små och att alla gav en bra grönmasseskörd, i nivå med de bästa i renbestånd året innan (se figur sid ). Gröngödslingsgrödorna plöjdes ner i oktober. Om medel ställs till förfogande kommer förfrukternas inverkan på ogräsförekomst och olika grönsakskulturers utveckling och kvalitet att demonstreras sommaren. Friskvikt t/ha Gröngödslingsblandning Figur. Grönmasseskörd (t/ha) ovan jord för de olika gröngödslingsblandningarna hösten.