Dokumentation av ekologisk plantuppdragning i frilandsgrönsaker på forskningsstationen Röbäcksdalen, Umeå 2003.

Transkript

1 Dokumentation av ekologisk plantuppdragning i frilandsgrönsaker på forskningsstationen Röbäcksdalen, Umeå 23. Margareta Magnusson November 23 Innehåll: Plantuppdragning i olika typer av brätten, s 1 6 Plantuppdragning i KRAV-jordar, s 7 12 Institutionen för norrländsk Postadress: Telefon: Telefax: jordbruksvetenskap Box (Umeå) avdelningen för trädgårdsodling 94 3 UMEÅ (Högsta) Margareta.Magnusson@njv.slu.se

2 Bilden på framsidan visar rotselleri i 7 olika KRAV-märkta jordar 8 veckor efter sådd.

3 Plantuppdragning i olika typer av brätten Röbäcksdalen 23 Åtta olika växtslag såddes i totalt femton olika brätten med krukvolymer mellan 21 och 8 cm 3. Tiden fram till utplanteringsfärdigt stadium varierade för kål och sallat mellan 3 och 5 veckor och för purjolök mellan 2,5 och 3,5 månader beroende på krukstorlek. Ekonomi och biologi Liten krukvolym innebär besparingar i jordåtgång och platsbehov, både yta och tid, till utplanteringsfärdigt stadium. En extra stor jordvolym kan vara fördelaktigt om man vill ha en riktigt kraftig planta som kan ge tidig skörd, eller för plantor med lång uppdragningsperiod, som purjolök. För växtslag med lång utvecklingstid krävs längre plantuppdragning och kraftigare plantor vid utplanteringen i norra Sverige jämfört med söderut. Balansen mellan krukornas yta och djup är viktig för att få en planta som är genomrotad innan det blir så trångt att den ränner. Urtagning Plantorna måste vara lätta att ta ur vid plantering. Större krukor har vanligen ett tillräckligt stort hål i botten för att man ska kunna trycka upp plantan med ett finger. Det fungerar oftast bra i mindre odlingar där man planterar för hand. I brätten som inte är helt styva kan man klämma lite utanpå krukan för att få plantan att lossna. Till vissa brätten finns färdiga uttryckare att köpa men för de flesta får man tillverka sådana själv. Vi köpte färdiga uttryckare till Quick Pot 224, 15T och 96T. Sådd i tre omgångar Den 17 februari såddes salladslök, purjo, rotselleri och persilja i brätten nr 2, 4, 5, 7, 8, 1, 12, 13 och 15 (se tabell 1 nedan). Kinakål, broccoli, vitkål och isberg såddes den 3 mars i brätten nr 9 12 och 14 15, och den 1 mars i brätten nr 1 8. Alla sådder gjordes i Moder Jord (nr 6 av KRAV-jordarna). Groning Uppkomsten för kål och sallad var genomgående mycket bra, över 9%, i de flesta fall närmare 1%. För de mera långsamgroende växtslagen salladslök, purjo, rotselleri och persilja varierade uppkomsten betydligt mera, från 41% till 98%, se figur 1. Allra sämst grodde rotselleri i Plantek 121F, vilket kan bero på att jorden torkar ut för snabbt p.g.a. alla luftspalter i krukorna. För de här växtslagen blir groningen dock inte rättvisande eftersom flera växtslag med olika snabb groning såddes i samma brätte. Det gjorde det svårt att hålla jämn fuktighet tills alla grott. Tabell 1. Sammanställning av data för de 15 olika brätten som ingick ordnade från minsta till största krukvolymen. Siffran i namnen anger antal krukor per brätte. Nr Brätte Krukvolym Krukmått Krukor Yttermått jord Plantor /m 2 cm 3 l x b x d l x b l/brätte 1 Plantek x 32 x 4 12 x 12 4 x Quick Pot x 22 x 6 16 x 14 4 x Vefi x 32 x x 1 6 x Plantek x 26 x 55 2 x 15 6 x Plantek 192D x 23 x x 12 4 x Plantek 144D x 32 x 5 12 x 12 4 x Plantek x 32 x x 12 6 x Quick Pot 15T 37 3 x 3 x x 1 51,5 x 33, Plantek x 39 x 5 1 x 1 4 x Plantek 121F 5 33 x 33 x 7 11 x x Vefi x 42 x x 8 6 x Quick Pot 96T x 37 x x 8 51,5 x 33, Skogsplant x 33 x 7 11 x 11 4 x Plantek x 5 x 5 8 x 8 4 x Plantek 81F 8 4 x 4 x 7 9 x 9 38 x

4 Quick Pot cm 3 Plantek 3 25 cm 3 Plantek 192D 27 cm 3 Plantek cm 3 Quick Pot 15T 37 cm 3 Plantek 121F 5 cm 3 Skogsplant cm 3 Quick Pot 96T PERSILJA ROTSELLERI PURJO SALLADSLÖK 75 cm 3 Plantek 81F 8 cm Uppkomst % Figur 1. Uppkomst för långsamgroende växtslag i 9 olika brätten. Genomrotning I brättena med krukvolymer mellan 22 och 37 cm 3 var salladslöken genomrotad efter 2 månader och purjolöken efter 2,5 månader se figur 2. I de större krukvolymerna behövdes 2,5 månader för salladslök och minst 3 månader för purjolök. När plantorna var väl genomrotade var de lätta att dra upp ur alla brätten utom skogsplantbrättena. Persilja och rotselleri var genomrotade efter 6 veckor i krukvolymerna cm 3, efter 8 veckor i krukvolymerna cm 3, och efter 1 11 veckor i krukvolymerna 5 8 cm 3. I brättena med krukvolym cm 3 var kinakål och isberg väl genomrotade och hade 3 4 örtblad 3 veckor efter sådd. Broccoli var genomrotad i alla utom den största, Quick Pot 15T, och hade 2 örtblad. Vitkålen var genomrotad i krukvolymer upp till 27 cm 3 och hade 2 3 örtblad. I brättena med större krukvolym, 49 8 cm 3 var kinakålen genomrotad i alla brättena efter 31 dagar och hade 4 6 örtblad. Broccoli var också genomrotad i alla och hade 3 4 örtblad. Vitkålen var genomrotad i alla utom Plantek 64 och hade 3 4 örtblad. Isberg var genomrotad i alla utom Plantek 64 och Plantek 81F och hade 5-6 örtblad. Figur 2. Rotutvecklingen i purjolök 11 veckor efter sådd i 9 olika brätten. Rotsnurr I Plantek 81F, 121F och i Skogsplantbrättena uppstod ingen som helst tendens till rotsnurr, se figur 2 och 4. I Quick Pot 96T blev det ibland en minirotsnurr i varje hörn av krukans botten, se figur 3. Kraftig rotsnurr uppstod som väntat i Vefi-brättena, på grund av den starkt koniska formen, se 2

5 figur 4. I Quick Pot 15T blev det ofta kraftig rotsnurr, se figur 3, ibland kraftigare än i betydligt mindre krukor, se figur 2. Den koniska formen i kombination med utformningen av botten och hålet tycks inbjuda rötterna att växa runt hålet i det brättet. Många Plantek-brätten har vertikala lister längs sidorna som motverkar rotsnurr. Såna lister saknas i Quick Pot 15T, Quick Pot 224, Vefi 96 och Vefi 16. Listerna verkar vara ett ganska effektivt hinder för rotsnurr. Sämsta val Plantek 64 är inte bra till något växtslag. Förmodligen är ytan för stor i förhållande till djupet vilket ger för dålig dränering och genomluftning. Det uppstår lätt syrebrist i mitten av jordklumpen och rötterna söker sig ut i kanterna. Det drabbar särskilt växtslag som utvecklas långsamt i början. Isberg utvecklades väldigt dåligt med klena rötter och klena plantor. Kålen blev alldeles för stor och yvig innan plantorna var genomrotade. Figur 3. Rotutveckling i broccoli 4 veckor efter sådd i Quick Pot 15T och 5 veckor efter sådd i Quick Pot 96T. Bästa val Vill man dra upp plantor av salladslök är Quick Pot 224 förmodligen mest ekonomisk. Vid utplantering efter 2 månader (31/5) blev den i år skördefärdig i mitten av juli. Här finns inget att vinna på en kraftigare planta vid utplantering. Plantek 3 och 192D fungerar minst lika bra men är dyrare och lite mera utrymmeskrävande. Till deras fördel talar dock mindre tendens till rotsnurr. Det är också lättare att ta ur plantorna ur dessa eftersom brättena är helt styva. För purjolök får man välja om man vill ha en kort uppdragningsperiod och en mindre planta som kräver längre utvecklingstid efter utplantering, eller om man vill ha en så kraftig Figur 4. Rotutveckling i broccoli 5 veckor efter sådd i 2 olika brätten. 3

6 planta som möjligt. Jag trodde att man skulle kunna kompensera den mindre jordvolymen med näringsvattning men det gick inte. Efter 2,5 månader stannade purjolöken i de minsta krukorna upp och bleknade trots regelbunden näringsvattning. En möjlighet kan vara att ställa brättena på en gödslad jordbädd den sista månaden före utplantering. För kraftiga purjolöksplantor är Skogsplantbrättena idealiska, men har nackdelen att det krävs specialverktyg för att trycka ur plantorna. Brättena går inte heller att trava i varandra och tar därför stor plats vid lagring och transport av tomma brätten. Lika kraftiga plantor och fina rötter fick vi i Plantek 81F men de kräver betydligt större yta. Plantek 121F gav mindre men fina plantor och tar nästan lika stor plats som Skogsplantbrättena trots betydligt mindre jordvolym. Figur 5. Persilja 7 veckor efter sådd i 9 olika brätten med krukvolymer från 22 8 cm 3. Figur 6. Rotselleri 7 veckor efter sådd i 9 olika brätten med krukvolymer från 22 8 cm 3. Just till purjolök skulle det vara intressant med en kruktyp som har mindre yta och större djup än de befintliga, till exempel ca 25 x 25 x 9. Det skulle ge ca 14 x 14 = 196 krukor per brätte. Då skulle man få ett utrymmessnålt brätte med tillräckligt stor jordvolym för 3-månaders plantor. Mitt intryck är att plantorna kommer igång snabbare i trånga brätten som Ouick Pot 224, och att en stor bar jordyta kring purjolöksplantorna de första veckorna är en nackdel. Det blir lätt skorpbildning och algväxt och vattningsbehovet blir mera svårbedömt. Planterar man ut persilja handlar det oftast om många plantor och utrymmessnåla brätten är mest intressanta. Det brukar inte behövas särskilt kraftiga plantor för att den ska etablera sig bra i fält. Persiljan har växt bra i alla typer av brätten och det är förmodligen onödigt med krukstorlekar över ca 3 cm 3. Vid plantuppdragning av rotselleri beror valet på om det är många plantor som ska produceras och hur snart de ska krukas om. Rotselleri tycks kunna utnyttja den större jordvolymen och behöver då inte krukas om förrän efter ca 2 3 månader. Tidigare år har vi sått rotselleri i Plantek 64 för att inte behöva kruka om den så snart. I det brättet fick vi ofta mycket dålig uppkomst och utveckling, 4

7 . se kommentarer ovan under sämsta val. För isbergssallat vill man sällan ha stora plantor eftersom de blir svåra att hantera vid planteringen, vare sig det görs för hand eller med maskin. Krukornas yta får inte vara så liten att plantorna ränner och jordvolymen får inte vara så stor att de blir för frodiga. Plantek 144 och Vefi 16 är lämpligast för riktigt små plantor. Vill man ha lite äldre plantor är Plantek 1 och Vefi 96 bäst. Mot Vefi talar den kraftiga tendensen till rotsnurr. Hur stor betydelse den har för etableringen i fält har inte studerats här. Kinakål växer hejdlöst (om inte jorden är olämplig) och fyller snabbt ut allt tillgängligt utrymme. För de minsta plantorna är Plantek 144 och Vefi 16 lämpligast, för lite större plantor Plantek 144D och Plantek 216 och för de största Plantek 1 och Vefi 96. Kraftigare plantor är knappast motiverat eftersom kinakål utvecklas så snabbt även efter plantering. För broccoli och vitkål gäller samma rekommendationer för små och medelstora plantor som för kinakål. För de här växtslagen kan det dock även vara motiverat med riktigt stora plantor till exempel för extra tidig skörd. Då är Plantek 81F och Quick Pot 96T bäst. De brättena är också lämpliga för kålväxter som kräver lång utvecklingstid och är på gränsen till att hinna bli skördefärdiga i vårt klimat, till exempel brysselkål, savojkål, rödkål och sena sorter av vitkål. Plantek 121F och skogsplantbrättena passar inte till kål, det blir för trångt för bladen och plantorna ränner och Plantek cm 3 Quick Pot cm 3 Vefi cm 3 Plantek 3 25 cm 3 Plantek 192D 27 cm 3 Plantek 144D 32 cm 3 Plantek cm 3 Quick Pot 15T 37 cm 3 ISBERG VITKÅL BROCCOLI KINAKÅL gram/planta Figur 7. Plantornas medelvikter 24 dagar efter sådd i brätten med krukvolymer från 21 till 37 cm 3. Plantek 1 49 cm 3 Plantek 121F 5 cm 3 Vefi cm 3 Quick Pot 96T 75 cm 3 Plantek 64 8 cm 3 Plantek 81F 8 cm 3 ISBERG VITKÅL BROCCOLI KINAKÅL gram/planta Figur 8. Plantornas medelvikter 31 dagar efter sådd i brätten med krukvolymer från 49 till 8 cm 3. blir trassliga. Quick pot 15T har också för liten yta i förhållande till jordvolymen för att vara idealisk till kål. För riktigt utrymmessnål produktion av snabbväxande kål kan Plantek 192D, Plantek 3 och Quick Pot 224 vara ett alternativ. I min egen odling har jag dragit upp kålrot i Quick Pot 224 med bra resultat. De var utplanteringsfärdiga efter drygt 2 veckor. Jag sådde också rödbetor 5

8 i Plantek 3 och planterade ut efter 1 månad. De var då lagom genomrotade och lätta att hantera (det tog 3 tim att plantera drygt 1 plantor för hand på drill). De etablerade sig mycket bra och började bli skördefärdiga efter ca 6 veckor. Förmodligen skulle Plantek 192D fungerat minst lika bra i båda fallen. Fördelen med att plantera ut kålrot och rödbeta är att man slipper ifrån problem vid groning och uppkomst i fält som ofta störs av jordloppor, stinkflyn mm. Behovet av ogräsrensning minskar också kraftigt. Viktigt att tänka på är att snabbt ta bort alla eventuella dubbletter när groningen är avslutad så det bara finns en planta per kruka. Annars blir det för trångt i de här små krukorna. Figur 9. Broccoli 4 veckor efter sådd i 8 olika brätten med krukvolymer från cm 3. Uttryckare Ingen av de inköpta uttryckarna fungerade särskilt bra. Till de stora krukorna i Quick Pot 96T var den ganska lätt att använda men det kändes onödigt med en uttryckare. Väl genomrotade plantor var mycket lätta att ta ur. Möjligen kan det vara motiverat vid maskinplantering. Till Quick Pot 15T och 224 är det motiverat med uttryckare, hålet i botten är för litet för att få in ett finger. Men med så många krukor i ett inte alldeles styvt material blev det mycket svårt att få alla piggar på rätt plats. Eftersom hela brättet sviktar är det svårt att få ett jämnt tryck under hela brättet. Vid utplantering gick jag över till att peta ut plantorna med baksidan av en gammaldags blyertspenna, det gick mycket fortare. Den typen av brätten lämpar sig inte för maskinplantering. Brättenas hållbarhet Vefi-brättena är i princip engångsartiklar, även om de verkar ha blivit något starkare senaste året. Är man försiktig kan de användas flera år men ett visst svinn får man räkna med. Plantek verkar nästan outslitliga vid normal hantering. Quick Pot är ett mellanting, kan hålla många år, men det är ganska lätt att förstöra enskilda krukor vid lite omild behandling, särskilt om det är svårt att få ur plantorna. Figur 1. Broccoli 4 veckor efter sådd i 6 olika brätten med krukvolymer från 49 8 cm 3. 6

9 Plantuppdragning i KRAV-jordar Röbäcksdalen 23 Antalet KRAV-certifierade jordar på marknaden har nu minskat och till årets demonstration fick vi bara tag i 7 stycken. Av dessa var 2 nya. Årets jordar var förhållandevis jämna. Temperering och luftning Jordsäckarna låg först oöppnade i rumstemperatur 2 3 veckor. Ca 2 veckor före sådd luftades de genom att köras i cementblandare ca 5 minuter och tömdes upp i plastkärl. Jordarna luftades ytterligare en gång genom att hällas från ett kärl till ett annat. De här jordblandningarna är baserade på organiska gödselmedel och är helt beroende av mikroorganismernas aktivitet för att näringen ska bli tillgänglig för plantorna. Sådd i februari-mars Den 17 februari såddes purjolök, rotselleri, persilja och salladslök i Quick Pot 224 (krukvolym 22 cm 3 ). Den 3 mars såddes vitkål, broccoli, kinakål och isbergssallad i Plantek 1 (krukvolym 49 cm 3 ). Uppkomsten var mycket bra i kål och isberg, 97 1%. För övriga växtslag har den varierat kraftigt mellan jordarna, från 41 till 93%, se figur 4. Poäng och vikt I figur 1 visas bedömningar av isberg- och kålplantorna gjorda av besökare drygt 3 veckor efter sådd. Jord 2 och 3 har fått högst poäng av årets besökare medan jord 7 genomgående fått lägst poäng. Vid vägning av plantorna i utplanteringsfärdigt stadium 4 veckor efter sådd har rangordningen förändrats en del, se figur 2. Det beror troligen dels på att näringen börjar ta slut i vissa jordar de sista dagarna och att tillväxten då avtar. Det kan poäng poäng Vitkål CASTELLO Broccoli DECATHLON Kinakål BLUES Isberg TIGER Figur 1. Poäng satta av besökare (32 personer) dagar efter sådd. Skala 1 9 där 1 är sämst och 9 bäst. gram/planta gram/planta Vitkål CASTELLO Broccoli DECATHLON Kinakål BLUES Isberg TIGER Figur 2. Plantornas medelvikter vid utplanteringsfärdigt stadium 4 veckor efter sådd. 7

10 också bero på att man väger in flera aspekter än storleken vid poängsättningen. Ingen näringsvattning gjordes det här året. Årets jordar jämna Några riktigt dåliga jordar fanns inte med i årets test. Det kan delvis bero på att de som var sämst i fjol inte längre är KRAV-märkta och alltså inte ingick i årets odling. Man kan naturligtvis hoppas att de bästa blir kvar och att producenterna utvecklat sina produktions- och kontrollmetoder så att jordarna börjar hålla en jämnare kvalitet. Fyra veckor efter sådd såg alla plantor friska och normala ut utom isbergssallat i jord 7 som var bleka och klena. Ingen utplantering Två månader efter sådd vägdes salladslök, purjo, rotselleri och persilja, se figur 5. Plantorna i jord 1, 2, 5 och 7 var genomgående kraftigast och plantorna i jord 4 klenast. För att studera den fortsatta utvecklingen krukades rotselleri in i samma jord de såtts i. Rangordningen mellan jordarna förblev i stort sett oförändrad. Plantorna i jord 3 visade efter några veckor tydliga symptom på bor-brist, se figur 3. Jordanalyser Jordarna analyserades på lätttillgänglig näring före sådd (men efter luftning) och efter 4 veckor i vitkål. Resultaten visas i tabell 1 på sidan 1 och kommenteras i anslutning till omdömet om respektive jord. Innehållsdeklarationer I tabell 2 finns en sammanställning av innehållsdeklarationerna på jordsäckarna. 1. Alternativjord, Kronmull, Weibull Torv AB (testad 21 23). Jorden har högst ledningstal av alla jordar, både före och efter odling. Svavelvärdena är väl höga och kalium väl lågt i förhållande till magnesium och kalcium. Bra balans mellan nitrat- och ammoniumkväve och ganska bra värden för mikroämnen. De höga näringsvärdena har förmodligen hämmat plantutvecklingen de första veckorna och till kål och isberg var jorden inte med bland de bästa. Vid längre plantuppdragningstid i salladslök, purjo, rotselleri och persilja var den bland de två bästa jordarna. Den omkrukade rotsellerin utvecklades också allra bäst i den här jorden. 2. E-jord, Hasselfors Garden AB (testad ). Näringsinnehållet är ganska högt men balanserat. Kloridhalten är väl hög men tycks inte ha stört plantorna. Jorden hörde genomgående till de bästa både för kortare och längre plantuppdragning. 3. Naturgödslad Plantjord, Weibulls Proffs, Weibull Trädgård AB (NY). Högst ph av alla jordar både före och efter odling. Mycket lågt ledningstal och låga halter av alla ämnen. Fungerade bra 3 4 veckor i kål och isberg, men vid den längre plantuppdragningen var den genomgående bland de sämsta jordarna. Rotselleri visade tydliga symptom på bor-brist efter inkrukning, se figur 3. Orsaken var lågt innehåll av bor i kombination med högt ph som gör bor mindre tillgängligt. Näringsvattning hade troligen varit positivt. Figur 3. Brott på stjälken i rotselleri efter omkrukning i jord 3. Det är ett symptom på allvarlig bor-brist och har orsakats av lågt bor-innehåll i jorden i kombination med högt ph. 4. Planteringsjord, Naturgödslad, Växa, Econova Garden (testad 21 23). Lägst ledningstal av alla jordar och låga halter av alla ämnen utom järn och aluminium. Jorden fick medelbra poäng av besökarna ca 3 veckor efter sådd, men vid vägningen en vecka senare hade kålplantorna kommit efter och var minst av alla, medan isberg fortfarande var bland de bästa. Vid den längre plantuppdragningstiden i salladslök, purjo, rotselleri och persilja var den sämst av alla jordarna. Några symptom på bor-brist syntes inte i rotselleri 8

11 trots att borhalterna var lika låga som i jord 3. Troligen beror det på det lägre ph värdet. Den här jorden har tidigare år givit positivt effekt av näringsvattning och det hade förmodligen varit fördelaktigt även i år. 5. Plantjord, Naturgödslad, Hammenhögs, Weibull Torv AB (NY). Näringsinnehållet är ganska högt men balanserat. Mangan och bor låga. Jorden fick ganska låga poäng av besökarna ca 3 veckor efter sådd, men vid vägningen en vecka senare hade kålplantorna utvecklats bättre och hörde till de bästa, medan isberg var medelbra. Vid den längre plantuppdragningstiden i salladslök, purjo, rotselleri och persilja var jorden genomgående bland de bättre. 6. Planteringsjord, Moder Jord, Econova Garden, DEBIO-märkt i Norge men inte KRAV-märkt i Sverige (testad 1997, ). Måttligt och balanserat näringsinnehåll. Halterna av mangan och zink högst av alla jordar. I år har den genomgående givit bland de minsta plantorna. I ett annat projekt har purjolök uppdragen i jord 1 6 planterats ut i fält. Där gick plantorna uppdragna i den här jorden snabbt om de andra kraftigare och var redan efter några veckor i fält grönast och kraftigast av alla. Den här jorden brukar reagera positivt på näringsvattning. uppkomst % uppkomst % Salladslök WHITE ISHIKURA Rotselleri CASCADE Figur 4. Uppkomst i sådderna som gjordes 17 februari. gram/planta gram/planta Salladslök WHITE ISHIKURA Rotselleri CASCADE Figur 5. Plantornas medelvikter 2 månader efter sådd Purjo HILARI Persilja ROBUST Purjo HILARI Persilja ROBUST Planteringsjord, Simontorp, Weibull Torv AB (testad 21 23). Jorden hade högst nitratkväve av alla jordar vid start. Näringsinnehållet är högt men ganska. balanserat. Kalium väl högt. Mangan och bor låga. Jorden fick lägst poäng av besökarna ca 3 veckor efter sådd, men vid vägningen en vecka senare var kålplantorna medelbra, medan isberg fortfarande var sämst. Vid den längre plantuppdragningstiden i salladslök, purjo, rotselleri och persilja var jorden medelbra. Ingen datumstämpel Inga tydliga datumstämplar fanns på säckarna. Den jord som säljs under våren bör inte vara tillverkad tidigare än septemberoktober året innan och absolut inte före sommaren. Fråga försäljaren när jorden tillverkats! 9

12 Tabell 1. Spurway-analys av jordarna före sådd och efter 4 veckors odling av vitkål, mg/liter jord. 1. Alternativj 2 E-jord 3 Weibull Proffs 4 Växa 5 Hammenhög 6 Moder Jord 7 Simontorp Före Efter Före Efter Före Efter Före Efter Före Efter Före Efter Före Efter ph Ledningstal (Lt) Nitratkväve (NO 3 -N) Ammoniumkväve (NH 4 -N) Fosfor (P) Kalium (K) Magnesium (Mg) Svavel (S) Kalcium (Ca) Natrium (Na) Klorid (Cl) Mangan (Mn) Bor (B) Koppar (Cu) Järn (Fe) Zink (Zn) Molybden (Mo) Aluminium (Al) Kisel (Si) K/Mg K/Ca Ca/Mg

13 Tabell 2. Tillverkarnas innehållsdeklarationer på jordsäckarna. nr Jord, varumärke, producent Sammansättning Tillsatser /m 3 Innehåll g/m 3 (=mg/l) ph, Lt 1 Alternativjord Kronmull Weibull Torv AB 2 E-jord Hasselfors Garden Hasselfors Garden AB 3 Naturgödslad Plantjord Weibulls Proffs Weibull Trädgård AB 4 Planteringsjord Naturgödslad Växa Econova Garden 5 Plantjord Naturgödslad Hammenhögs Weibull Torv AB 6 Planteringsjord Moder Jord Econova Garden 7 Planteringsjord Simontorp Weibull 6 % naturgödslad kalkad Sphagnum 4 % kogödselkomp. 3-årig mesofil, år 3 samkomposterad m. hönsgödsel. 6 % kisellera TS 6 kg/m 3 Humifieringsgrad. H2 H4 Medel 55 % Sphagnum H2 H4 2 % Sphagnum H6 H8 15 % komposterad kogödsel 5 % granulerad lera 5 % sand TS 185 kg/m 3, 9 kg/fp Fin medium Torv Sand Lera Kogödsel TS 44 kg/m 3 Fin medium 45 % Sphagnum H2 H4 4 % Sphagnum H5 H7 15 % Sand Vitmossa H4 H6 Lermineral Medel 5% riven torv 5% komposterad Bark fin-medium TS 38 kg/m 3, 18kg/fp Mullämnen 2 g/kg jord Kalkstensmjöl 3 kg Dolomit 2 kg Hönsgödsel. 1 kg Gips,5 kg Vialgin,5 kg N 22 P 1 K 45 Mg 12 S 15 Ca 1 N 55 NO 3 -N 2 NH 4 -N 9 P 22 K 95 Mg 43 S 14 Ca 23 Kalk Tot-N 45 P 1 K 4 Mg 37 S 4 Ca 135 Kalkstensmjöl 3 kg Dolomit 3 kg Hönsgödsel 1 kg Naturgödselmedel Tot-N 13 P 1 K 16 Mg 26 S 15 Ca 2 Mineralgrus 1 kg Dolomit 5 kg Marint och animaliskt organiskt material 17 kg N 3 g/kg P 1 g/kg K 2 g/kg NO 3 -N 1 NH 4 -N 6 P 16 K 42 Mg 23 Ca 15 N ca 2 P ca 3 K ca 9 Fe 6 Mn 3,8 Cu 1,2 Zn 5,2 B,3 Mo,6 Fe 1, Mn 2,5 Cu 1,2 Zn 3,8 B,2 Mo,2 bor, koppar, mangan, ph 5,5 6,5 Lt 3, 4,5 ph 5,5 6,5 Lt 2,4 4,5 ph 5,5 6,5 Lt 2, 4, ph 5,5 6,5 ph 5,5 6,5 Lt 2, 3,5 ph 6, 6,5 Lt 2 4 ph ca 5 Lt ca 4 11

14 Figur 6. Salladslök, purjo, rotselleri och persilja 7 veckor efter sådd i Quick Pot 224. Jord 1 och 3. 12