Fjärranalys av bladmögelangrepp i potatis
|
|
- Ingegerd Bergström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Slutrapport Partnerskap Alnarp projekt (SPA 789) Fjärranalys av bladmögelangrepp i potatis Erik Alexandersson och Erland Liljeroth, Växtskyddsbiologi, SLU Bakgrund Potatisbladmögel som orsakas av oomyceten Phytophthora infestans är ett mycket stort problem i svensk potatisodling. I Sverige står potatisodlingen för mer än en tredjedel av jordbrukets användning av fungicider trots att odlingen endast upptar en liten del av den totala åkerarealen. Att försöka minska behovet av bekämpning är främst nödvändigt av miljöskäl, men även använd mängd bekämpningsmedel i svenskodlad potatis bör av långsiktiga marknadsmässiga skäl minskas för att behålla potatis som en konkurrenskraftig basgröda. I bekämpningsförsök mot potatisbladmögelförsök krävs veckovisa visuella graderingar av angreppen som är ganska tidskrävande. På sikt vore det därför av stort intresse att kunna göra graderingar/bedömningar av sjukdomsangreppen med fjärranalys, d.v.s. någon form av fotografering med efterföljande bildanalys. Av minst lika stort intresse vore att i framtiden kunna detektera tidiga angrepp i den praktiska odlingen med hjälp av sådan teknik. Det har historiskt visat sig vara ganska svårt att särskilja sjukdomsangrepp som finns beskrivet i översiktsartiklar (Bock et al 2012) men relativt ny teknik som analyserar hyperspektral reflektans har varit mer framgångsrik. Utrustning för detta är dock fortfarande dyr men understöds av kraftfull modern bildanalysteknik och utvecklingen av mjukvaror för detta går snabbt. I en nyligen publicerad studie har man med denna teknik kunnat upptäcka ned till 0,1 % infektiongrad av potatisbladmögel (Ray et al., 2011). Denna teknik har potential att möjliggöra snabbare och mer precisa ingrepp vid behandling av sjukdomen. När det gäller bladmögel är vår erfarenhet att angreppsgraden är mycket väl korrelerad till hur snabbt den efterföljande nedvissningen sker. I denna pilot-studie har vi följt bladmögelangreppen både med visuella graderingar och med flygningar med drönare utrustad med RGB-kamera. Analys av olika våglängder i RGB-spektrumet jämfördes med de visuella graderingarna över säsongen. Genomförande Ett fältförsök i Mosslunda utanför Kristianstad fotograferades med hjälp av drönarhelikopter vid 4 olika tillfällen under odlingssäsongen. Drönarhelikoptern var utrustad med en RGBkamera och flygning och fotografering utfördes av Hushållningssällskapet Skåne. Analys av bilderna gjordes av SLU med hjälp av bildanalysexperter på SLU Skara (Kristin Piiki och Mats Söderström). Avsikten var att undersöka hur tidigt infektionen kan upptäckas med hjälp av denna teknik men framförallt att undersöka hur väl gröna och röda färger i bildernas spektra samt utifrån dessa beräknade vegetationsindex korrelerar till nedvissningsgraden orsakad av bladmögel i de olika behandlingarna. Försöken graderades visuellt ca en gång per vecka under hela odlingsperioden enligt en procentskala. Fotograferingen utfördes i ett bladmögelförsök som var finansierade av ett SLF-projekt. Obehandlad kontroll jämfördes med olika kemiska behandlingsstrategier där effekten av olika doser av fungicider, växtstärkaren kaliumfosfit samt olika kombinationer mellan dessa på bladmögelutvecklingen undersöktes. Som positiv kontroll användes en vanlig bekämpningsstrategi i den praktiska odlingen som inbegrep rekommenderade doser av 1
2 fungiciderna Ranman Top, Revus och Infinito som alternerades. Sammanlagt genomfördes 12 bekämpningar med 1 veckas intervall utom i ett försöksled där bekämpningarna utfördes varannan vecka. De olika behandlingarnas effekt redovisas inte här. Denna studies fokus var istället hur väl fjärranalys korrelerar med visuella graderingar av bladmögelangrepp och efterföljande nedvissning. De tre mittenraderna i varje försöksruta användes till bildanalysen som gjorde med hjälp av ett GIS-program. Värden för rött, grönt och blått ljus extraherades och användes för att bestämma ett vegetationsindex, s k Green Difference Vegetation Index (GDVI), enligt formeln: Även grönhet och rödhet beräknades baserat på rött, grönt och blått ljus: Resultat I figur 1 visas en översiktsbild av fältet vid 4 tillfällen under odlingssäsongen. Vid den första tidpunkten är angreppen mycket små, under 0,1 % enligt den visuella graderingen och man kan inte i bilden se några skillnader mellan behandlingarna. I bilden från den 21 juli syns tydligt att de obehandlade rutorna har redan i hög grad vissnat ner. Man kan även se en minskande grönhet i några av de andra rutorna. Vid detta tillfälle var angreppen enligt den visuella graderingen % i de obehandlade rutorna. Den 8 augusti är obehandlade rutor helt nedvissnade och det finns kraftiga angrepp i flera av de andra leden medan vissa led fortfarande är relativt gröna. Vid sista tidpunkten är i princip alla led nedvissnade, till stor del p.g.a. av bladmögelangrepp men även p.g.a. naturlig nedvissning 2
3 Figur 1. Översiktsbilder av fältförsöket i Mosslunda fotograferat vid 4 olika tillfällen under odlingssäsongen. Den 1 juli var angreppen små och ännu inte synliga i denna bild. Den 21 juli och senare är obehandlade rutor redan nedvissnade medan de olika behandlingarna resulterat i olika grad av angrepp. Bilderna som tagits av drönaren på ca 30 m höjd har en god upplösning som framgår av figur 2. I försöksrutan nere till vänster (övre bilden) som är obehandlad finns bara enstaka gröna blad kvar medan fungicidbehandlade led fortfarande är gröna. I rutan uppe till höger kan man se ganska kraftiga bladmögelangrepp och den rutan har behandlats av en låg dos fungicid. Man kan tydligt se de enskilda plantorna men på bladnivå är upplösningen fortfarande för liten för att kunna säkert urskilja enskilda bladmögelfläckar (nedre bilden). 3
4 Figur 2. Förstorade bilder som visar på den upplösning som kunde uppnås i bilderna tagna med drönare från ca 30 m höjd över fältet. Bilderna från de olika rutorna analyserades för grad av grönhet och rödhet. Dessutom beräknades ett vegetationsindex (GDVI) baserat på dessa mätningar. Vid fotograferingen den 21 juli och den 6 augusti var det en god korrelation mellan bildanalysdata och graden av angrepp från den visuella graderingen (Figur 3 och 4). Det visar sig att GDVI ger en mindre spridning mellan punkterna än rödhet och grönhet. Färgtonen i bilderna beror av väderleksförhållanden vid fotograferingen och dessa varierar mellan tillfällena. Genom att beräkna vegetationsindex elimineras en del av dessa effekter. 4
5 Figur 3. Förhållandet mellan visuell gradering av bladmögelangreppen och index för rödhet (uppe till vänster) grönhet (uppe till höger) samt vegetationsindex GDVI (nedan). Varje punkt motsvarar en försöksruta. Den 1 juli då angreppen var relativt små, mindre än 0,1% (0,1 % angrepp motsvarar en bladmögelfläck per planta i genomsnitt), fanns ingen korrelation mellan angreppsgrad och GDVI (Figur 4). Punkten till höger i bilden är obehandlad kontroll. Där finns fler bladmögelfläckar men det ger ännu inget utslag på vegetationsindex. Vid de följande tidpunkterna däremot finns en tydlig linjär korrelation mellan visuellt graderade angrepp och GDVI. Angreppen i obehandlad kontroll är den 21:e juli redan drygt 85% i medeltal och den 6:e augusti har flera av försöksleden stora angrepp. Figur 4. Vegetationsindex (GDVI) i förhållande till de visuella bladmögelgraderingarna vid tre olika tillfällen under odlingssäsongen. Varje punkt motsvarar medelvärdet för de 12 behandlingarna i försöket. Diskussion och slutsatser Denna studie har visat att det fanns tydliga skillnader i beräknat vegetationsindex som korrelerade väl med visuella bedömningar av nedvissningsgraden i försöksrutorna. Vi använde en vanlig RGB kamera från en UAV från ca 30 m höjd över fältet. Genom att beräkna och analysera vegetationsindex i stället för reflektansen i de enskilda våglängsbanden (R=rött, G=grönt och B=blått) kommer man ifrån en del av de problem som hänger samman med olika ljusförhållanden vid olika fotograferingstillfällen. 5
6 Denna teknik medger dock inte upptäckt av tidiga angrepp av bladmögel. Här behövs fortsatta försök med mer frekventa flygningar under den tidiga delen av infektionsprocessen och förmodligen även kameror som kan ta bilder i olika spektra (multispektral- och/eller IR kamera). Man skulle behöva göra tätare mätningar med olika fotograferingstekniker för att få en bättre uppfattning om potentialen i fjärranalys av tidiga bladmögelangrepp i potatis. Även andra metoder som växtens bladvinklar vilka kan bestämmas med 3D-rekonstruktion av tvådimensionella drönarbilder är något som kan testas i framtida bildanalys. Även mycket små angrepp av potatisbladmögel är allvarliga eftersom det bildas ett stort antal sporangier från varje bladmögelfläck och dessa kan snabbt sprida sig genom fältet. På längre sikt vore det intressant att försöka utveckla igenkänningssystem där drönarens kamerautrustning lär sig upptäcka och känna igen enstaka bladmögelfläckar. Referenser Bock CH, Poole GH, Parker PE, Gottwald TR (2010) Plant disease severity estimated visually, by digital photography and image analysis, and by hyperspectral imaging. Critical Reviews in Plant Science 29, Ray SS, Jain N, Arora RK, Chavan S, Panigrahy S (2011) Utility of hyperspectral data for potato late blight disease detection. J Indian Soc Remote Sens 39,
Fjärranalys av bladmögelangrepp i potatis
Rapport Partnerskap Alnarp projekt (PA 963) Fjärranalys av bladmögelangrepp i potatis Erik Alexandersson och Erland Liljeroth, Institutionen för Växtskyddsbiologi, SLU, Alnarp. Kristin Piikki och Mats
Läs merFältgradering av växtsjukdomar
Fjärranalys ett hjälpmedel i växtskyddet? Erland Liljeroth, Erik Alexandersson (SLU, Alnarp) Kristin Piikki, Mats Söderström (SLU Skara) Oscar Bagge, Hanna Blomquist, Mats Persson (IBM, Malmö) Pilotflygningar
Läs merBladmögelbekämpning 2011 Lars Wiik, HUSEC E-post:
Sammanfattning Under 2011 utfördes tre fältförsök i den mot bladmögel och brunröta mottagliga matpotatissorten Bintje i Sverigeförsökens regi med syfte att undersöka effekten av olika bekämpningsprogram.
Läs merAlternativa bekämpningsmetoder mot potatisbladmögel sortens resistens och inducerad resistens med fosfiter kan minska behovet av fungicider
Slutrapport till SLF Projnr: H1142126 Alternativa bekämpningsmetoder mot potatisbladmögel sortens resistens och inducerad resistens med fosfiter kan minska behovet av fungicider Inledning Potatisbladmögel
Läs merBehovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem
Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem Potatisbladmögel (Phytophtora infestans) en mycket allvarlig skadegörare i potatis Potatisbladmögel kan förorsaka mycket stor skada
Läs merEnBlightMe! - ett automatiserat stödsystem för upptäckt av potatisbladmögel
EnBlightMe! - ett automatiserat stödsystem för upptäckt av potatisbladmögel Erland Liljeroth, Erik Alexandersson (SLU, Alnarp) Kristin Piikki, Mats Söderström (SLU Skara) Oscar Bagge, Hanna Blomquist,
Läs merErland Liljeroth, Växtskyddsbiologi, SLU, Alnarp
Bekämpning mot potatisbladmögel - kan växtstärkande medel bli en del av växtskyddsstrategin? - kan man reducera doser av fungicider i stärkelsepotatisodlingen? Erland Liljeroth, Växtskyddsbiologi, SLU,
Läs merPotatisbladmögel 2012
ogräs växtskydd ars Wiik, HUSEC och Anna Av A, Gerdtsson, titel titelsson, Jordbruksverket, epost@epost Alnarp E-post: lars.wiik@hushallningssallskapet.se Potatisbladmögel 2012 Sammanfattning Under 2012
Läs merPotatisbladmögel 2017
VÄXTSKYDD Av Lars Wiik a, Anna Gerdtsson b, Erland Liljeroth Av NAMN, titel titelsson, c och Louise Aldén epost@epost b Potatisbladmögel 2017 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Under 2017 utfördes en fältförsöksserie
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26 Det förekommer nu nya bladmögelangrepp, både blad- och stjälkangrepp, på flera lokaler. Det har kommit rapporter de senaste dagarna om
Läs merBladmögelbekämpning. Av Lars Wiik, HUSEC AB, och Anna Gerdtsson, Jordbruksverket
VÄXTSKYDD Bladmögelbekämpning Av Lars Wiik, HUSEC AB, och Anna Gerdtsson, Jordbruksverket lars.wiik@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Under 2012 utfördes tre fältförsök i den mot bladmögel och brunröta
Läs merSex bekämpningsprogram var beställda av
LARS WIIK, HUSEC AB, Borgeby, Bjärred ANNA GERDTSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Alnarp Bladmögelbekämpning i potatis L15-1 Under 2012 utfördes tre fältförsök i den mot bladmögel och brunröta
Läs merPotatisbladmögel 2013
Av Lars Wiik a, Anna Gerdtsson b, Louise Aldén b, Joakim Ekelöf c, Henrik Knutsson c, Anders TS Nilsson d Potatisbladmögel 2013 Sammanfattning I Sverigeförsökens regi utfördes under 2013 en fältförsöksserie
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 28
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 28 Inte heller den 9 juli 2018 upptäcktes bladmögel i något av de fem områdena med matpotatis som vi bevakar; Löddeköpinge &
Läs merPotatisbladmögel och Alternaria Erland Liljeroth, SLU Alnarp
Potatisbladmögel och Alternaria Erland Liljeroth, SLU Alnarp Aktuell forskning på SLU i Alnarp Hur minimera bekämpningsbehovet? Grundläggande forskning Förädling nya sorter Alternativ till fungicider?
Läs merBevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.
49 Bevakning av bladsvampar 8 1 Del. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. BLAD- SVAMPAR Betorna växer nu för fullt och snart nog är det dags att börja kontrollera fälten för
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 30
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 30 Inte heller den 23-24 juli 2018 upptäcktes bladmögel i något av de fem områdena med matpotatis som vi bevakar; Löddeköpinge
Läs merPotatisbladmögel och brunröta 2016
VÄXTSKYDD Av Lars Wiik Av a, Louise NAMN, Aldén titel titelsson, b, Anna epost@epost Gerdtsson b, Erland Liljeroth c Potatisbladmögel och brunröta 2016 Sammanfattning Under 2016 utfördes en fältförsöksserie
Läs merProjektrapport, SLF nr R
1 Projektrapport, SLF nr R-17-20-002 Digitalt hjälpmedel för att identifiera och lokalisera infektionshärdar av bladmögel i ekologisk potatis Finansierat av medel från SLF och Partnerskap Alnarp (PA 1047)
Läs merPOTATISBLADMÖGEL OCH VÄXTSKYDD
POTATISBLADMÖGEL OCH BRUNRÖTA 16 Lars Wiik, Hushållningssällskapet Skåne, Louise Aldén och Anna Gerdtsson, Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Alnarp Erland Liljeroth, SLU, Alnarp Sammanfattning Under
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i matpotatis, Alnarp vecka 27
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i matpotatis, Alnarp vecka 27 Hej! Här kommer resultat från vår bevakning av potatisbladmögel den 1 och 2 juli 2019. Av de elva platser vi bevakar med konventionell
Läs merPOTATISBLADMÖGEL OCH TORRFLÄCKSJUKA Av Lars Wiik 1 och Lennart Pålsson 1) 1
POTATISBLADMÖGEL OCH TORRFLÄCKSJUKA 2004-2006 Av Lars Wiik 1 och Lennart Pålsson 1) 1 SLU, Växtvetenskap, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Lars.Wiik@vv.slu.se Sammanfattning I denna uppsats redovisas resultat
Läs merSlutrapport - digitalt hjälpmedel för att identifiera och lokalisera infektionshärdar av bladmögel i ekologisk potatisodling
18-09-17 Slutrapport - digitalt hjälpmedel för att identifiera och lokalisera infektionshärdar av bladmögel i ekologisk potatisodling Erland Liljeroth, SLU, Växtskyddsbiologi Erik Alexandersson, SLU, Växtskyddsbiologi
Läs merProjektansvariga: Jannie Hagman-Lundin och Björn Andersson Institutionen för ekologi och växtproduktionslära SLU, Uppsala
Knöltillväxt och skördeutveckling hos olika potatissorter Projektansvariga: Jannie Hagman-Lundin och Björn Andersson Institutionen för ekologi och växtproduktionslära SLU, Uppsala Målet med projektet är
Läs merBEKÄMPNING AV BLADMÖGEL I EKOLOGISK POTATISODLING
Utkast till slutrapport i projektet BEKÄMPNING AV BLADMÖGEL I EKOLOGISK POTATISODLING Projektansvarig; Björn Andersson, SLU BAKGRUND Den låga odlingssäkerheten i ekologisk potatisproduktion orsakas till
Läs merPotatisbladmögel och Alternaria Erland Liljeroth, SLU Alnarp
Potatisbladmögel och Alternaria Erland Liljeroth, SLU Alnarp Aktuell forskning på SLU i Alnarp Hur minimera bekämpningsbehovet? Grundläggande forskning Förädling nya sorter Alternativ till fungicider?
Läs merBEKÄMPNING AV BLADMÖGEL I EKOLOGISK POTATISODLING
Slutrapport av projektet BEKÄMPNING AV BLADMÖGEL I EKOLOGISK POTATISODLING Projektansvarig; Björn Andersson, SLU BAKGRUND Den låga odlingssäkerheten i ekologisk potatisproduktion orsakas till stor del
Läs merFosfit som tillsats i bladmögelbekämpningen Erland Liljeroth, Dharani Burra, Erik Alexandersson
Fosfit som tillsats i bladmögelbekämpningen Erland Liljeroth, Dharani Burra, Erik Alexandersson Ovatio, obehandlad kontroll Ovatio, Shirlan full dos Ovatio, Shirlan halv dos.kombinerad med fosfit (Inducerad
Läs merBibliografiska uppgifter för Kemiindustrins syn på behandling mot potatisbladmögel, en analys från Syngenta
Bibliografiska uppgifter för Kemiindustrins syn på behandling mot potatisbladmögel, en analys från Syngenta Författare Jeppsson M., Gustafsson U. Utgivningsår 28 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 29
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 29 Inte heller den 16 juli 2018 upptäcktes bladmögel i något av de fem områdena med matpotatis som vi bevakar; Löddeköpinge
Läs merFörsökshandboken. 6. Registreringar. 6.2 Gradering av svampsjukdomar
Försökshandboken 6. Registreringar 6.2 Gradering av svampsjukdomar Reviderad: 2011-03-01 Gäller från: 2011-03-01 Ersätter: 6.2 Gradering av svampsjukdomar daterad 2009-03-01 Allmänt I det följande beskrivs
Läs merPrecisionsodling (eller egentligen lite om användning av drönare i jordbruket och fältförsök)
Precisionsodling (eller egentligen lite om användning av drönare i jordbruket och fältförsök) Örjan Berglund (orjan.berglund@slu.se) ; Mats Söderström (mats.soderstrom@slu.se) Redan massor av sensorer
Läs merPM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2015
1(4) Institutionen för växtproduktionsekologi 2014-04-22 Projektansvarig: jannie.hagman@slu.se Telefon: 018-67 10 00 Mobil: Nytt nummer kommer (0733 39 29 10) PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis
Läs merVäxtextrakt mot potatisbladmögel - bekämpning genom inducerad resistens? - en förstudie
SlutrapportPiinducerad resistens.doc Sidan 1 av 6 Slutrapport DNR25-6/ Växtextrakt mot potatisbladmögel - bekämpning genom inducerad resistens? - en förstudie OMFATTNING OCH METODER Syfte och tidpunkt
Läs merMartin Holmberg. Magisteruppsats i biologi Agronomprogrammet inriktning mark/växt
Sjukdomsidentifiering i potatis och stråsäd med luftburna multispektrala sensorer Assessing plant health in potatoes and cereal crops using air-borne multispectral sensors Martin Holmberg Magisteruppsats
Läs merAlternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning
Alternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning Erland Liljeroth/Anders TS Nilsson, SLU Lilla Böslid 5 november 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi
Läs merPM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018
1(5) Institutionen för växtproduktionsekologi 2018-05-02 Projektansvarig: jannie.hagman@slu.se Telefon: 018-67 14 23 PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018 Utsäde
Läs merSYNGENTA NORDEN. Skydd av nytillväxt av blad i fält Resultat Flakkebjerg 08667, 2008
l SYNGENTA NORDEN Två snabba kliv framåt. Maximbetat utsäde och en robust bladmögelstrategi med REVUS Ulf Johan Page Skydd av nytillväxt av blad i fält 9 dagar efter inokulering Fältfsk Flakkebjerg 7,
Läs merBekämpning av Jättebjörnloka
Bekämpning av Jättebjörnloka Fältförsök i Steninge, Halland 2011 Foto i rapporten: Erik Ekre Hushållningssällskapet Halland Erik Ekre Försöksrapport, december 2011 Inledning Jättebjörnloka (Heracleum mantegazzianum)
Läs merResultat från de ekologiska potatisförsöken 2012
1(7) Institutionen för växtproduktionsekologi Jannie Hagman 2012-12-18 Resultat från de ekologiska potatisförsöken 2012 Jordbruksverket finansierar en provning av olika potatissorter som kan vara lämpliga
Läs merResultat från potatisbladmögelförsök Av Lars Wiik SLU, Växtskyddsbiologi, Box 44, Alnarp E-post:
Resultat från potatisbladmögelförsök Av Lars Wiik SLU, Växtskyddsbiologi, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Lars.Wiik@ltj.slu.se Sammanfattning Härjningarna av potatisbladmögel har inte blivit mindre under
Läs merSlutrapport av forskningsprojektet V , Gradering av fältförsök fler och enklare eller färre med högre precision
Slutrapport av forskningsprojektet V1360014, Gradering av fältförsök fler och enklare eller färre med högre precision Agronom Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne Sammanfattning Graderingsmetodiken
Läs merPotatisbladmögel 2015
Av Lars Wiik a, Lennart Pålsson a, Louise Aldén b, Anna Gerdtsson b, Anders TS Nilsson c Potatisbladmögel 2015 Sammanfattning I Sverigeförsökens regi utfördes under 2015 en fältförsöksserie i potatis med
Läs merPotatisbladmögel 2015
Potatisbladmögel 2015 Lars Wiik och Lennart Pålsson, Hushållningssällskapet Skåne, Louise Aldén och Anna Gerdtsson, Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Alnarp Erland Liljeroth och Anders TS Nilsson,
Läs merCropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig
CropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig CropSat.se Resultatet av ett SLF projekt i samarbete mellan SLU Skara, Mats Söderström Lantmännen,
Läs merSlutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.
1 Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige. Lisa Andrae, Rådhuset Nordfalan Eva Edin, Institutionen för Skoglig mykologi och växtpatologi, SLU
Läs merFörsöksrapport stärkelsepotatisförsök 2015
Försöksrapport stärkelsepotatisförsök 2015 Innehåll Sortförsök FK 1241... 2 Sortförsök på Listerlandet, kräftresistenta sorter... 5 Varierat plantavstånd med utsädesstorlek 55-65 mm... 7 Jämförelse certifierat
Läs merStärkelse är mitt nya socker! TEMA Försök! Industridoktorand ny resurs på Lyckeby. Torrt år går till historien LYCKEBY CONCEPT #
LYCKEBY CONCEPT TEMA Försök! # 2 2018 Stärkelse är mitt nya socker! I år ersatte han sockerbetorna med stärkelsepotatis. Ett otacksamt år att börja kan tyckas, men torkan verkar inte ha ställt till det
Läs merBetydelsen av torrfläcksjuka (Alternaria ssp.) på potatis SLF
Betydelsen av torrfläcksjuka (Alternaria ssp.) på potatis SLF 0455031 Sammanfattning Under åren 2005, 2006 och 2007 genomfördes totalt 17 fältförsök med syfte är att undersöka effekten av två riktade behandlingar
Läs merBetning mot kornets bladfläcksjuka
Betning mot kornets bladfläcksjuka Av forskningsledare Lars Wiik, SLU, sbiologi, Box 102, 230 53 Alnarp Sammanfattning Ett utsädesparti av sorten Astoria med 55 % Drechslera teres (svampen som orsakar
Läs merValidering och utveckling av beslutsstöd för kemisk bekämpning av bladsvampar i sockerbetor 2012
422 212 Rapport Validering och utveckling av beslutsstöd för kemisk bekämpning av bladsvampar i sockerbetor 212 Åsa Olsson ao@nordicbeetresearch.nu Tel: +46 79 53 72 62 NBR Nordic Beet Research Foundation
Läs merErland Liljeroth 1 och Eva Edin 2. SLF projekt: H , Jan 2014 dec 2016.
1 Slutrapport Kombinationer av sort och behandling mot torrfläcksjuka i potatis samt studier av strobilurin-resistens i Alternaria solani. (SLF projekt: H1342054). Erland Liljeroth 1 och Eva Edin 2 1 Växtskyddsbiologi,
Läs merOdlarmöte Stufvenäs Gästgifveri, Söderåkra - 19 januari Tivolirestaurangen, Sölvesborg 25 januari Helgegården, Kristianstad - 31 januari
Odlarmöte 2017 Stufvenäs Gästgifveri, Söderåkra - 19 januari Tivolirestaurangen, Sölvesborg 25 januari Helgegården, Kristianstad - 31 januari Kampanj 2016 skörderekord igen!!! 6 350 ha (stärkelse) 280
Läs merAlternariaförsök 2013
Oktober 2013 Alternariaförsök 2013 Alternaria i stärkelsepotatis är ett växande problem. Många av stärkelsepotatisodlarna påpekar ofta Alternaria som en mer svårbekämpad svamp än potatisbladmögel. Tillgången
Läs merMikael Johansson, Ullna Golf Club
HGU 2010 Primo Maxx Hur påverkar medlet vitgröe på Ullna GC?, 2010-08-20 Inledning Inledning... 3 Bakgrund... 4 Metod... 5 Experiment & Resultat... 7 Slutsats... 11 2 Inledning Som greenkeeper försöker
Läs merSlutrapport, januari 2010 Projekt: Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär en förstudie 2009.
Slutrapport, januari 1 Projekt: Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär en förstudie 9. Projektledare Deltagare Birgitta Svensson, SLU Rånna och Alnarp Pauliina Jonsson och Helena
Läs merErland Liljeroth, Eva Edin
1 Slutrapport till Jordbruksverket Projekt: Kombinationer av sort och behandling mot torrfläcksjuka i potatis samt studier av strobilurin-resistens i Alternaria solani. (Dnr. 4.1.18-11323/13) Inledning
Läs merLANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rapportserie
LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rapportserie Odling av smultron Slutrapport från projekt 2016-2017 Birgitta Svensson 1, Johan A. Stenberg 2 och Jan F. Jensen 3 1 Institutionen för
Läs merReferensförsök mot svampsjukdomar i höstvete
Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Växtskydd Svartpricksjuka (Septoria tritici) förekom i hela Mellansverige, men var betydligt vanligare i Västsverige.
Läs merSIDA 1 ' ' F Ö R S Ö K S L E D:
RESULTATBLANKETT SERIESAMMANSTÄLLNING 2005 SLU, Växtvetenskap, Agrara odlingssystem, Alnarp PLAN: R15-7200 Sprutning med fungicider mot bladmögel i potatis Fyra försök SIDA 1 ' ' Skörd Skörde Rel- Antal
Läs merFör omkring 200 år sedan föddes en idé runt om i Sverige. Uppdraget var att förse landets dominerande näring med kunskap för framtiden.
För omkring 200 år sedan föddes en idé runt om i Sverige. Uppdraget var att förse landets dominerande näring med kunskap för framtiden. Genom en ökad produktion inom lantbruket skulle svälten hos befolkningen
Läs merTabell 1. Makronäringsinnehåll i grönmassan av åkerböna vid begynnande blomning på fyra försöksplatser med olika behandlingar av svaveltillförsel
Lägesrapport för projektet Effekter av svaveltillförsel i åkerböna Dnr 4.1.18-9983/16 Erhållet resultat 2017 Näringsinnehåll i begynnande blomning Innehåll av makro- och mikronäringsämnen i grönmassan
Läs merVeckorapport - Linköping vecka 22
Veckorapport - Linköping vecka 22 Veckorapporten bygger på graderingar i obehandlade rutor i Östergötlands- Södermanlands- och Örebro län. Graderingarna görs i rutor där grödan inte har behandlats mot
Läs merFörsökshandboken. 6. Registreringar. 6.4 Ogräsinventering
Försökshandboken 6. Registreringar 6.4 Ogräsinventering Upprättat: 2019-01-25 Gäller från: 2019-01-25 Ersätter: 6.4 Ogräsinventering daterad 2014-05-09 Introduktion Ogräsinventering kan göras på två olika
Läs merDelaktivitet 3d: Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling
Delaktivitet 3d: Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling Lena Engström, Kristin Piikki, Mats Söderström och Bo Stenberg. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Inst. för Mark
Läs merResistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling
Resistens och resistensutveckling en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Vad är resistens? Förmågan hos en organism att överleva en pesticidbehandling, som under
Läs merPRODUKT: HYPERSPEKTRAL IR, DATA FRÅN BORRKÄRNOR (PROCESSERAD, NIVÅ 2)
Produktbeskrivning 1(5) Fastställd datum Versionsnummer 2015-04-20 0.6 Geodata/Förvaltning Kontakt kundservice@sgu.se PRODUKT: HYPERSPEKTRAL IR, DATA FRÅN BORRKÄRNOR (PROCESSERAD, NIVÅ 2) Kort information
Läs merTillskottsbevattning till höstvete
Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning
Läs merVeckorapporter Kalmar vecka 27 och
Löss/strå Veckorapporter Kalmar vecka 27 och 28 17 Veckorapporten baseras på avläsningar av skadegörare i graderingsrutor som inte behandlats mot svamp eller insekter i Kalmar län med Öland (H), Gotlands
Läs merKort introduktion till POV-Ray, del 1
Kort introduktion till POV-Ray, del 1 Kjell Y Svensson, 2004-02-02,2007-03-13 Denna serie av artiklar ger en grundläggande introduktion och förhoppningsvis en förståelse för hur man skapar realistiska
Läs merVad betyder SLU Alnarp för utvecklingen av skånskt lantbruk på års sikt? Lisa Germundsson
Välkomna till Framtidsseminarium skånskt jordbruk 2035 13.00 Välkomna! Bengt Holgersson, ordförande i Hushållningssällskapet Malmöhus 13.05 Innovation och tradition: Var står vi? Vart går vi? Universitetslektor
Läs merVäxtförädling med avseende på bladmögelresistens i potatis
Växtförädling med avseende på bladmögelresistens i potatis Hässleholm 150305 Ulrika Carlson-Nilsson Inst för Växtförädling, Alnarp Växtförädling potatis 2009 2011 beviljades medel för växtförädling vid
Läs merSvampsjukdomar i havre
Svampsjukdomar i havre Eva Mellqvist, scentralen, Skara Angrepp av svartrost uppträdde sent och gav måttliga merskördar för bekämpning utom i ett försök i Sveas område, där angreppen blev kraftiga och
Läs merPrognos och bekämpningströsklar för stritar i potatis Delrapport 2001 Hans Larsson Inst för växtvetenskap SLU, Alnarp Bakgrund Försöksverksamheten
Prognos och bekämpningströsklar för stritar i potatis Delrapport 21 Hans Larsson Inst för växtvetenskap SLU, Alnarp Bakgrund Försöksverksamheten med stritar i potatis har nu pågått i fem år och vi gör
Läs merHestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor
Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor Rotröta Vi har en ny och förbisedd aggressiv rotrötepatogen i ärt- och åkerbönodlingen!
Läs merPrecisionsodling (eller egentligen lite om användning av drönare i jordbruket och fältförsök)
Precisionsodling (eller egentligen lite om användning av drönare i jordbruket och fältförsök) Örjan Berglund (orjan.berglund@slu.se) ; Mats Söderström (mats.soderstrom@slu.se) Redan massor av sensorer
Läs merRedovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis 2011-12-15 Referensnr: 26-12005/10 Jannie Hagman
Ekologisk sortprovning av höstvinterpotatis Sommaren 2011 genomfördes fem ekologiska potatisförsök. Försöksplatserna var ungefär desamma som 2010, d v s två försök i Skåne, inte så långt från varandra,
Läs merI projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
Läs merOdling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,
Läs merSådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle
Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sådd av olika vårkornssorter vid olika tidpunkter i syfte att bekämpa renkavle SAMMANFATTNING
Läs merDet är svårt att dölja när man har valt den bästa potatisstrategin
Det är svårt att dölja när man har valt den bästa potatisstrategin Dokumenterad bästa effekt Bekämpar bladmögel, torrfläcksjuka och bomullsröta Mycket låg resistensrisk TM Revus och Revus Top en stark
Läs merVäxtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2014
Av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen i Kalmar. E-post: gunnel.andersson@jordbruksverket.se Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2014 Under 2014 har fungicidförsök utförts i höstvete, vårkorn
Läs merSlutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden
Slutrapport för projekt SLV2016-0029 finansierat av SLO-fonden Radsprutning för minskad miljöbelastning och exponering av bekämpningsmedel i höstraps Per Ståhl och Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet
Läs merUAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö
UAV inom precisionsodling - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö För att producera en jämn gröda av rätt kvalitet, behövs kunskap om marken och grödan för att fatta
Läs merSamodling av majs och åkerböna
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades
Läs merSlutrapport angående projektet Järn, en stödfaktor för effektivare bekämpning med Binab i slutna odlingssystem med (projektnr 586/11/FoG
Slutrapport angående projektet Järn, en stödfaktor för effektivare bekämpning med Binab i slutna odlingssystem med (projektnr 586/11/FoG Projekt ansvarig: Sammar Khalil Institution för Biosystem och Teknologi,
Läs merOrganiskt material och vätmedel minskar utlakningen av svampmedel Av Mats Larsbo (SLU), Nick Jarvis (SLU) och Trygve Aamlid (Bioforsk)
Kunskap färdig att använda Organiskt material och vätmedel minskar utlakningen av svampmedel Av Mats Larsbo (SLU), Nick Jarvis (SLU) och Trygve Aamlid (Bioforsk) En grupp forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merNordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796
Sida 1 av 5 Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796 Försöksdokumentation L9-1011-2014-001. Effekt och förändring hos fungicider i höstvete i Skåne Resultat från nationella försök skall bara användas
Läs merDelrapport 2010 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.
21-1-26 Delrapport 21 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Odlingssystem med radhackning Fältförsök: Fältförsöket på Tegneby fortsatte med andra årets ängssvingel för fröproduktion.
Läs merHär finns en kort beskrivning av CropSAT
Här finns en kort beskrivning av CropSAT 1 Målet med det här dokumentet är att ge en introduktion till konceptet med att använda satellitbilder för att undersöka växande grödors status. Användare av CropSAT
Läs merBestämning av kväveupptag i spannmålsgrödor med fjärranalys - Vill du slippa klippa?
Bestämning av kväveupptag i spannmålsgrödor med fjärranalys - Vill du slippa klippa? SLF projekt nummer H0760016 Pilotprojekt Anna Nyberg, Lena Engström och Maria Stenberg Innehåll: Tack... 2 Bakgrund...
Läs merEn bladmögelstrategi som ger dig tid och pengar över till annat!
En bladmögelstrategi som ger dig tid och pengar över till annat! Stommen i din bladmögelbekämpning Mögelangrepp utgör den största risken för förluster när man odlar potatis. Mögel stoppar växten eftersom
Läs merÖvning 6 Antireflexbehandling
Övning 6 Antireflexbehandling Antireflexbehandling Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra. R Vi ser att vågorna är ur fas, vi har
Läs merHur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum
Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta
Läs merBakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år
Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning Rapsarealen i Sverige 2008 Ann-Charlotte Wallenhammar, 2 Charlotta Almquist, Anna Redner och 3 Anki Sjöberg HS Konsult AB, Örebro
Läs merKemisk bekämpning av skräppa i vall L och L5-6081,
KLAS ERIKSSON, Hushållningssällskapet i Kalmar Kemisk bekämpning av skräppa i vall L-8 och L-8, 2-22 Det fi nns effektiva behandlingar av skräppa i etablerad vall. Tidpunkt för behandling avgörande för
Läs merGeometrimattan Uppdrag 2. Geometrimattan Uppdrag 1. Geometrimattan Uppdrag 4. Geometrimattan Uppdrag Aima din Sphero. 1. Aima din Sphero.
Uppdrag 1 2. Starta på blå triangel. 3. Åk till grön triangel. Uppdrag 2 2. Starta på gul cirkel. 3. Åk till röd kvadrat. Uppdrag 3 2. Starta på gul cirkel. 3. Åk till blå rektangel. Uppdrag 4 2. Starta
Läs merVäxtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2013
Av Gunnel Andersson, Gunilla Berg, Louis Aldén, Växtskyddscentralerna i Kalmar och Alnarp. E-post: gunnel.andersson@jordbruksverket.se VÄXTSKYDD Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2013 Under
Läs merNy radhackningsteknik för ogräsbekämpning i spannmål, del 2
Ny radhackningsteknik för ogräsbekämpning i spannmål, del 2 Slutkonferens 5-6 december 2018 Tomas Johansson Mikael Gilbertsson Per-Anders Algerbo Anders TS Nilsson Anneli Lundkvist Theo Verwijst Bakgrund
Läs merBekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Stora veteskördar men ovanligt sena angrepp av svartpricksjuka. Små
Läs mer