LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rapportserie
|
|
- Lars-Olof Jan Pettersson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rapportserie Odling av smultron Slutrapport från projekt Birgitta Svensson 1, Johan A. Stenberg 2 och Jan F. Jensen 3 1 Institutionen för biosystem och teknologi, SLU 2 Institutionen för växtskyddsbiologi, SLU 3 Solnäs gård, Kiviks musteri Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap Rapport 2017:14 ISBN Alnarp 2017
2
3 LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rapportserie Odling av smultron Slutrapport från projekt Birgitta Svensson 1, Johan A. Stenberg 2 och Jan F. Jensen 3 1 Institutionen för biosystem och teknologi, SLU 2 Institutionen för växtskyddsbiologi, SLU 3 Solnäs gård, Kiviks musteri Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap Rapport 2017:14 ISBN Alnarp 2017
4
5 Innehåll Sammanfattning av projektet... 1 Finansiering... 1 Projektets syfte och mål... 2 Projektets genomförande... 2 Resultat... 3 Diskussion... 4 Figurer... 6 Bilder... 7 Sammanfattning av projektet Odling av smultron är ett Partnerskapsprojekt som utförts under 2016 och 2017 på Solnäs Gård, Kiviks musteri, Bjärred. Två sorter, Rödluvan och Regina har odlats i torvsäckar vid två näringsnivåer, låg och hög. Tillväxt och utveckling, avkastning samt förekomst av skadegörare och sjukdomar har registrerats under båda växtsäsongerna. Resultaten visar att plantstorlek och avkastning år 1 inte påverkades av näringsnivån medan det däremot är stor skillnad på sorterna. Regina ger dubbelt så hög avkastning som Rödluvan under första odlingsåret. Rödluvan producerar mycket revor vilket knappt förekommer hos Regina. Under andra odlingsåret är det stor skillnad på plantutvecklingen och plantor med hög näring är mer än dubbelt så stora som de med låg näring. Sorten Regina som fått den höga näringsnivån ger då den högsta avkastningen. För att vidareutveckla en konkurrenskraftig produktion av smultron bör försöksodling ske på enklare bord och i tunnlar för högre rationalitet och avkastning. Finansiering Projektet är finansierat av Partnerskap Alnarp (ltv ) och Kiviks musteri. 1
6 Projektets syfte och mål Syftet med projektet är att utveckla ett odlingssystem för smultron som ger en resurseffektiv och hållbar produktion av smultron för försäljning i gårdsbutik och till purétillverkning. Mål i projektet är att studera hur skörd, angreppsgrad och biologisk kontroll påverkas av (1) näringsnivå och (2) smultronsort. Projektets genomförande Smultronplantor av två sorter, Regina (synonym Reine des Valles ) och Rödluvan, planterades i torvfyllda odlingssäckar (torv med 20 procent pimpsten), placerade på Mypex-täckt mark i Solnäs odling, Bjärred. Regina levererades från Frankrike som frysta s.k. frigoplantor. Plantor av Rödluvan var förökade i 12cm-kruka och övervintrade hos en svensk plantskola. Två näringsnivåer jämfördes: 1.) grundgödslad torv i substratet, och 2.) grundgödslad torv som kompletteras med näringsbevattning under tillväxtfasen. Torven var grundgödslad med 0,5 kg NPK per m³ och kalkad till ph 6. Varje försöksruta bestod av 6 säckar med 5 plantor i varje; totalt 30 plantor per ruta. Försöksrutorna var randomiserade inom 6 block. Plantorna bevattnades via dropp 2016 och manuellt 2017 (p.g.a. tekniska problem på Solnäs). Näring har tillförts till näringsnivå 2 med manuell bevattning fem gånger under perioden 11 maj-20 juli 2016 och sex gånger under perioden 25 april-18 juli Vid den sista näringsbevattningen i juli båda åren fick samtliga plantor näring. Under 2016 fick den lägre nivån: 0,22 gram och den högre nivån: 2 gram kväve per planta. Under 2017 fick den lägre nivån: 0,4 gram och den högre nivån: 3 gram kväve per planta. Efter avslutad skörd i augusti 2016 klipptes samtliga plantor ner och revor togs bort. Under vintern, januari-mars 2017, täcktes odlingen med fiberduk, 17 gram per m². Plantorna har kontrollerats för förekomst av skadegörare under båda säsongerna. Ingen biologisk eller annan bekämpning har förekommit mot skadegörare. Två vilda genotyper ( 35F och 40A ) ur Johan Stenbergs kollektion av svenska smultron förökades under 2016 och planterats i torvsäckar på Solnäs i slutet av september. Det var dock få plantor som överlevde vintern; orsaken till den låga överlevnaden var förmodligen att de inte hann etablera 2
7 sig före vintern. Dessa två genotyper fick näringsbevattning motsvarande den högre nivån under säsongen Registeringar av avkastning samt angrepp av skadegörare och sjukdomar är statistiskt beräknade med hjälp av programmet SAS Proc. GLM. Resultat Etablering och tillväxt Samtliga plantor av sorten Regina etablerade sig väl efter plantering i april 2016 och gav sedan skörd båda åren. Sorten Rödluvan etablerade sig också relativt väl men ett antal plantor visade symptom på angrepp av kronröta, Phytophtora cactorum, och ca tio plantor byttes ut redan efter två veckor. Vid skörd var det 23 plantor av Rödluvan som inte gav bär pga. angrepp. Dessa plantor har inte bytts ut och skördesiffrorna är korrigerade. Tillväxten var mycket god i de flesta plantorna under 2016 och det var en tydlig färgskillnad på bladen mellan de två växtnäringsnivåerna, t.o.m. skörd. Nytillväxten under september visar inga färgskillnader på bladverket. Sorten Regina remonterade kraftigt och gav en mindre skörd i oktober som dock inte registrerades. Rödluvan bildade mycket revor under båda växtsäsongerna medan Regina endast gav några få revor. Vintern 2016/2017 var mild och plantorna övervintrade utan problem. Under 2017 har det varit en tydlig skillnad i plantornas utveckling beroende på gödslingsnivå. Plantor av båda sorter med låg näringstillförsel utvecklades måttligt och gav relativt små plantor medan de med hög näringsnivå, led 2, gav stora plantor. Skillnad i plantstorlek inom försöket medförde problem med optimal vattentillförsel vilket innebar att de små plantorna fick för mycket vatten och de stora för lite. Avkastning År De första bären började mogna redan vid midsommar och plantorna skördades en gång per vecka 23 juni till 10 augusti. Resultaten visar signifikant (p<0,001) skillnad mellan sorter där Regina ger dubbel totalskörd jämfört med Rödluvan. Rödluvan mognade tidigare än Regina och gav 50 procent av sin skörd redan omkring 1 juli medan Regina gav 50 procents skörd omkring 25 juli, figur 2. Regina remonterade efter nedklippning och gav en mindre skörd i septemberoktober. Behandlingar med olika näringsnivå gav inte någon signifikant skillnad i avkastning inom sorterna under
8 År Säsongen var generellt två till tre veckor senare än 2016 och skörden kom inte igång förrän den 12 juli och avslutades den 12 augusti. Plantorna hade övervintrat bra och utvecklades väl under försommaren. Avkastningen i sorten Regina med hög näring var signifikant högre än i de övriga leden. Plantorna som fick hög näringsnivå blev snabbt stora och kraftiga medan de med låg näring knappt växte alls. Då det inte gick att anpassa bevattningen till plantornas storlek (helt randomiserat försök) blev resultatet att de stora plantorna ofta hade brist på vatten medan de små plantorna ofta hade överskott på vatten. Följden blev att de stora plantorna inte kunde ge sin optimala avkastning samtidigt som de små plantorna försämrades mer än vad brist på näring medfört. Skörden blev därmed betydligt lägre för samtliga led än om de hade fått optimal vattentillförsel. Bärkvalité Samtliga skördade bär är infrysta och ska analyseras av Kiviks musteri. Växtskydd Endast obetydligt med skadegörare och sjukdomar noterades i smultronplantorna under I slutet av augusti 2017 registrerades förekomst av angrepp som antal plantor med bladgnag och med angrepp av bladsjukdomar som ögonfläcksjuka och bladbränna. En sammanställning av resultaten visar att: 1. Rödluvan har fått mer insektsskador än Regina och i synnerhet Rödluvan med hög näring. 2. I Regina är det ingen skillnad på angrepp av insekter eller svampsjukdomar på blad som beror på näringstillgång. 3. Näringstillgången har inte påverkat sjukdomsangrepp på bladen i någon av sorterna. Diskussion Odling av smultron var i detta projekt ett önskemål från Kiviks musteri för att eventuellt kunna tillgodose företagets behov av råvara. Projektet genomfördes som en typ av pilotstudie med enklast tänkbara odlingssystem där plantorna odlades i torvsäckar utomhus på marken. Målsättningen var bl.a. att visa på möjligheten att odla smultron. Odlingssystemet med substrat i säckar och flytande växtnäring som användes i projektet är i enlighet med vad som är standard i Europa där smultron odlas. För högre rationalitet kan s.k. table tops eller bordsodling rekommenderas och odling i tunnel eller enkla växthus ger med stor sannolikhet både längre säsong och betydligt 4
9 högre avkastning. Resultaten från detta försök visar ganska låg avkastning per planta samtidigt som det är höga kostnader. Med odling i tunnel och optimalt anpassad växtnärings- och vattentillförsel bör avkastningen kunna höjas rejält. Det är tydligt att sorten Regina (syn. Reine des Valles ) har en stor skördepotential vid god näringstillgång och använder huvuddelen av sin energi till att producera blommor och bär istället för revor. Rödluvan har omfattande revbildning vilket innebär att den inte har förmåga att producera lika mycket bär. En sådan sort passar utmärkt för plantering och odling där man önskar en mattkultur. Bären hos Regina är något större och därmed mer lättplockade än hos Rödluvan. Växtskyddsproblem i smultron är likartade de som finns i jordgubbar. I detta projekt förekom främst skador i form av insektsgnag på bladen och lite bladsjukdomar. Sorten Regina har visat något mindre känslighet för insektsangrepp och näringsnivån verkar inte ha haft någon betydelse för varken insekts- eller svampangrepp på bladen. Vid odling i tunnel kan man förvänta sig angrepp av andra skadegörare än vid frilandsodling. Erfarenheter från jordgubbsodling visar att angrepp av kvalster och löss tillsammans med mjöldagg är vanligare i tunnelodling eftersom temperaturen är högre och fuktigheten ofta lägre än ute, medan risken för gråmögel är högre i tunnlar. Biologisk bekämpning med predatorer mot skadegörare är effektivare i tunnelodling än på friland. För en framtida produktion av smultron i Sverige krävs ett odlingssystem som ger hög rationalitet i arbetsmoment som planthantering och skörd. Om det är tillräckligt för att få fram en konkurrenskraftig råvara för industribehov eller av färska bär är dock osäkert. Fortsatta studier av smultronodling i plasttäckta tunnlar med optimal närings- och vattentillgång baserat på resultat från detta projekt kan ytterligare bidra till att vidga kunskapen om hur en ny bärkultur kan utvecklas. 5
10 Figurer Figur 1. Avkastning i gram per planta, smultron Solnäs 2016 Figur 2. Ackumulerad avkastning i gram per planta, smultron Solnäs 2016 Figur 3. Avkastning i gram per planta, smultron Solnäs
11 Bilder Bild 1. Nyplanterat smultronförsök Bild 2. Rödluvan (vänster) och Solnäs gård, i april 2016 Regina (höger) i maj 2016 Bild 3. Rödluvan 2016,,hög näring (vänster), låg näring (höger) Bild 4. Rödluvan Bild 5. Regina (vänster) och Rödluvan (höger) med hög näringsnivå, i juli
Rapport från projekt: Ekologisk produktion av jordgubbar i tunnel och på friland Diarienr /06
Rapport från projekt: Ekologisk produktion av jordgubbar i tunnel och på friland Diarienr. 25-9719/06 Projektansvarig Adress Birgitta Svensson, Rånna försöksstation, SLU Område Hortikultur, Box 44, 230
Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område Hortikultur, SLU
Produktionssystem för ekologisk odling av trädgårdsblåbär Organic production systems in Northern highbush blueberries Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område
Produktion av jordgubbar och hallon med hög kvalitet i plasttunnel och under utvidgad säsong,
Slutrapport för projekt 35615 och V55622 Produktion av jordgubbar och hallon med hög kvalitet i plasttunnel och under utvidgad säsong, 23-5. Birgitta Svensson, försöksledare, SLU Rånna försöksstation,
LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK. Projekt nr 36 i Tillväxt Trädgård, 2009-2010. Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU, Alnarp
LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK Rapportserie Substratodlade jordgubbar Foto Thilda Nilsson Projekt nr 36 i Tillväxt Trädgård, 2009-2010 Tillväxt Trädgård Birgitta Svensson Hortikultur, SLU, Alnarp Thilda Nilsson
Av kunderna är 60 % små- medelstora företag, och de besöks personligen varje år av plantskolan. 80 % av kunderna finns i Tyskland.
Soft Fruit Conference på Hooks Herrgård 2.-3.12.14 Plantskolan Henselmans jordgubbsplantor presenterades. Det är ett familjeföretag på 18 ha som producerar 7,5 milj. plantor per år Man har ett Hygiene
Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr
Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk
Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling
Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.
Tunnlar och växthus. lyfter odlingen
Under tre år har Jordbruksverket och SLU tillsammans med odlare och rådgivare samlat insikter om och u tvecklat ekologisk bärodling i tunnlar och växthus. Christina Winter, Jordbruksverket, presenterar
Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Bär
Jordbruksinformation 4 2010 Reviderad 2017 Starta eko Bär 2 Börja odla ekologiska bär Text: Christina Winter, Jordbruksverket Foto: Margareta Magnusson sid. 6, övriga Christina Winter Reviderad oktober
Ekologisk odling av smultron Sammanställd av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen Västra Götaland, november 2006.
Ekologisk odling av smultron Sammanställd av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen Västra Götaland, november 2006. Kompendiet är finansierat gemensamt av EU och Svenska Staten inom Miljöstödsprogrammet och får
Växtskyddsåret 2009 Fruemöllans bärodling
Växtskyddsåret 2009 Fruemöllans bärodling Informationsbladet delades ut i samband med fältvandringen 13 maj 2009, men har kompletteras efter det. Här beskrivs skadegörare som vållat skada i odlingen tillsammans
Författare Winter C. Utgivningsår 2010
Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Bär Författare Winter C. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 3 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,
Redovisning Partnerskapsprojekt 595 Upptaktsmöte för substratodling av jordgubbar
1(5) Hortikultur Birgitta Svensson 2012-11-12 Partnerskap Alnarp Frukt och Grönt Redovisning Partnerskapsprojekt 595 Upptaktsmöte för substratodling av jordgubbar Den 29 februari 2012 bjöds knappt 40 personer
Slutrapport, januari 2010 Projekt: Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär en förstudie 2009.
Slutrapport, januari 1 Projekt: Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär en förstudie 9. Projektledare Deltagare Birgitta Svensson, SLU Rånna och Alnarp Pauliina Jonsson och Helena
Ekologisk produktion av jordgubbar i tunnel och på friland
Ekologisk produktion av jordgubbar i tunnel och på friland 26-28. Projektansvarig Birgitta Svensson, Rånna försöksstation, SLU Finansiering Jordbruksverket, Västra Götalandsregionen, Skövde kn, SLU Sammanfattning
Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling
Hjälp från Syngenta till effektivare Jordgubbsodling Största hoten mot en hög skörd med god kvalitet Gråmögel Gråmögel kan ha kraftig påverkan på bärkvaliteten. Inspektera fälten noga från början av blomning
Samodling av majs och åkerböna
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades
I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
Växtskyddsåret 2008 Fruemöllans bärodling
Växtskyddsåret 2008 Fruemöllans bärodling Informationsbladet delades ut vid fältvandringen 27/8 2008. Skadegörare som vållat skada i odlingen under året tas upp tillsammans med förslag till växtskyddsstrategiplan
Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?
Sockernäringens BetodlingsUtveckling 41 Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen? Lars Persson och Åsa Olsson, Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Del 4
Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?
Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar
TILLVÄXT OCH ÖVERLEVNAD HOS NIO OLIKA PLANTTYPER AV GRAN
TILLVÄXT OCH ÖVERLEVNAD HOS NIO OLIKA PLANTTYPER AV GRAN Karin Johansson Institutionen för Sydsvensk Skogsvetenskap SLU, Alnarp INLEDNING Beroende på specifika problem som kan uppstå på planteringsplatsen
Fördjupning om humlor i bärodling
Fördjupning om humlor i bärodling Rådgivare Thilda Håkansson HIR Skåne thilda.hakansson@hushallningssallskapet.se, tele: 010-4762263 Odlingen av bär har förändrats Produktion av svenska bär under längre
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och
Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström
Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad
ÄRTOR INNAN UPPKOMST EFTER UPPKOMST
Ogräsbekämpning - generellt i bönor och ärtor Bönor och ärtor är mer känsliga för ogräsmedel än spannmålsgrödor och raps. Det är färre alternativ i marknaden för att bekämpa ogräs i bönor och ärtor. Ogräsbehandlingar
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för
Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk
Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk Tänk om man kunde ta hand om det organiska avfall vi människor skapar i produktionen av vår mat och omvandla det till en flytande och effektiv växtnäring.
Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik
HAVTORN DEMONSTRATIONSODLING PÅ TORSLUNDA 2001 AV INGRID BJÖRKLUND,TORSLUNDA FÖRSÖKSSTATION, SLU Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik Havtornsodlingen på Torslunda försöksstation planterades
Gul lök - tjäna på att odla rätt
nr 123 Gul lök - tjäna på att odla rätt Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2009/10 Gul lök - tjäna på att odla rätt Gul lök är en av de vanligaste
Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton
Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)
Demonstrationsodlingar i ekologisk jordgubbsodling Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt
Demonstrationsodlingar i ekologisk jordgubbsodling 2007 Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt Våra odlade bär är omtyckta, exklusiva och smakrika produkter. Ekologiskt odlade bär efterfrågas
Praktiskt arbete, fältstudier och ett undersökande arbetssätt ska ingå i undervisningen.
ODLING I VÄXTHUS Växthus är i dag utrustade med avancerad teknik för styrning av klimat och övriga tillväxtfaktorer. För optimal produktion med hög kvalitet på de odlade produkterna krävs goda biologiska
Ann-Kristin Isaksson, Elisabeth Öberg
Journal nr.: 2009-1760 Delrapport 3 Nytänkande i Norrbottnisk bärproduktion del 2 Ann-Kristin Isaksson, Elisabeth Öberg www.hush.se/bd Delrapport 3 2010-04-01 - -09-30 Nytänkande i Norrbottnisk bärproduktion
Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel
Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla
Tillskottsbevattning till höstvete
Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning
Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.
49 Bevakning av bladsvampar 8 1 Del. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. BLAD- SVAMPAR Betorna växer nu för fullt och snart nog är det dags att börja kontrollera fälten för
Vår roll inom växtodlingsförsök. Växjö möte
Vår roll inom växtodlingsförsök och forskning Växjö möte 181204 christian.nyren@lantbruksforskning.se Finansiering av FoU via stiftelsen Privat sektor Offentlig sektor Näringsorganisationer Branschorganisationer
Slutredovisning av projektet: Produktionsmetodens betydelse vid etablering av träd i stadsmiljö (Projektnr H0656461) Anna Levinsson, Bengt Persson
Slutredovisning av projektet: Produktionsmetodens betydelse vid etablering av träd i stadsmiljö (Projektnr H0656461) Anna Levinsson, Bengt Persson Slutsatser Vid vårplantering är det fullt möjligt att
Ekologisk odling av jordgubbar
Ekologisk odling av jordgubbar Jordbruksinformation 20 2006 Förord Broschyren Ekologisk odling av jordgubbar är en omarbetad version av Ekologisk jordgubbsodling (Jordbruksinformation 2 1999). Broschyren
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2017 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet
ProAgria Trädgårdsrådgivarnas resa till Norra Karelen 3.-4.9
ProAgria Trädgårdsrådgivarnas resa till Norra Karelen 3.-4.9 Resan gick från Helsingfors till Kitee (ca 550 km) med tåg, bara det en upplevelse! Konstaterade att det verkligen finns mycket skog i Finland,
Prislista. Skogsplantor våren 2012
lista Skogsplantor våren 2012 Uppsala Skogsförvaltning har nöjet att presentera följande prislista för skogsodlingssäongen 2012: Täckrotsplantorna hanteras i bevattnad terminal i Dalboda, Björklinge. Det
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland
Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05
Svampproblematik i integrerat växtskydd Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampgissel i gurka och tomat Gråmögel tomat och gurka Mjöldagg gurka och
Jordgubbsprojekt Rånna försöksstation
LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK Rapportserie Jordgubbsprojekt Rånna försöksstation 26-28 Strawberry Trials, Rånna Experimental Station 26-28 Birgitta Svensson Hortikultur, SLU Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Sammendrag av presentation ved EPOK seminar. 6 mars 2013 institutionen för biosystem och teknologi
Sammendrag av presentation ved EPOK seminar 6 mars 2013 institutionen för biosystem och teknologi 1 Nya strategier för ogräsbekämpning leder till ett minskat handrensningsbehov i ekologisk morotsodling
Tabell 1. Tillgängliga näringsämnen i marken under maj juni, enligt jordanalys, medelvärde av sex block.
SLU, Sortförsök för ekologisk odling Slutlig rapport Bifoga 1 Sidan 1 av 11 Tabell 1. Tillgängliga näringsämnen i marken under maj juni, enligt jordanalys, medelvärde av sex block. 25 26 27 Ämne Summa
Nya ogräsbekämpningsmetoder i ekologisk fruktodling
David Hansson, Ibrahim Tahir* & Sven-Erik Svensson 29-2-13 Jordbruk - odlingssystem, teknik och produktkvalitet, SLU Alnarp * Växtförädling och Bioteknik, SLU Alnarp Resultatredovisning till SLU EkoForsk
Marktäckning med geotextil av kokos förebygger ogräsproblem
Marktäckning med geotextil av kokos förebygger ogräsproblem - Ett jämförande försök under de tre växtsäsongerna 1995, 1996 & 1997 Försök, utvärdering och sammanställning gjord för Thulica AB av: Landskapsarkitekt
Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009
Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,
KÖPHJÄLP ODLA INOMHUS. Hydroponiska odlingsprodukter BRA ATT VETA
KÖPHJÄLP ODLA INOMHUS Hydroponiska odlingsprodukter BRA ATT VETA Den här symbolen finns på förpackningen till alla produkter som kan användas för att odla inomhus med hydroponik. Från frö till gödning,
Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat
Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:
Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1
Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet Kristianstad 2 SLU Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se
Sveriges lantbruksuniversitet
Sveriges lantbruksuniversitet Ogräsbekämpning vid tidig etablering av radodlade grönsaker i ekologisk odling - Resultat från verksamhetsåret 212 David Hansson, Sven-Erik Svensson och Elisabeth Ögren Fakulteten
Redovisning av hur projektet Svarta vinbär för ekologisk odling utvecklats under 2010
2011-01-31 Kimmo Rumpunen Svarta vinbär för ekologisk odling 2010 1 Redovisning av hur projektet Svarta vinbär för ekologisk odling utvecklats under 2010 Detta är ett sexårigt projekt som påbörjades 2005.
FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
5.7 Tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor som värmesteriliserats och tillförts optimal näringslösning
5.7 Tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor som värmesteriliserats och tillförts optimal näringslösning Olof Hellgren och Hans Larsson, SLU Introduktion I matjord från 14 olika
Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?
Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Partnerskap Alnarp 2014-06-03, innovativa lösningar
Att sätta värde på kvalitet
Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är
Prislista. Skogsplantor våren 2014
lista Skogsplantor våren 2014 Uppsala Skogsförvaltning har nöjet att presentera följande prislista för skogsodlingssäsongen 2014. Täckrotsplantorna levereras ofrysta i odlingskasett, och lagras på bevattnad
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?
2012-12-11 Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd
Klimatsmart kretsloppsnäring för din odling
Klimatsmart kretsloppsnäring för din odling Tänk om man kunde ta hand om det organiska avfall vi människor skapar i produktionen av vår mat och omvandla det till näring åt matjorden. Tänk om man dessutom
Prislista. Skogsplantor våren 2013
lista Skogsplantor våren 2013 Uppsala Skogsförvaltning har nöjet att presentera följande prislista för skogsodlingssäsongen 2013. Täckrotsplantorna levereras ofrysta i odlingskasett, och lagras på bevattnad
FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
plastlister eller bar mark?
Plastlist eller barmark för de ekologiska jordgubbarna? Ogräs ett av de största skälen till att de ekologiska jordgubbsodlarna givit upp men nu finns goda erfarenheter av plantering på plastlist. CHRISTINA
Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp
Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Odlingssystemsekologi Baljväxter Mångfunktionalitet Diversifiering Baljväxter bidrar
Anvisningar till undersökningen Trädgårdsproduktion 2011
Anvisningar till undersökningen Trädgårdsproduktion 2011 Foto: Pia svensson & Per G Norön Allmän information om Trädgårdsproduktion 2011 3 Vad är Trädgårdsproduktion 2011? 3 Vem är skyldig att lämna uppgifter?
BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16
BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16 David Hansson & Sven Erik Svensson Inst. för biosystem och teknologi SLU Alnarp Miniträda och sommarmellangröda
Svampsjukdomar i vårkorn
Svampsjukdomar i vårkorn Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Behandling av svampsjukdomar var sällan lönsam i årets försök trots att försommaren var regnig och trots att försöken ofta låg i fält med korn
Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter
Sommarmellangrödor - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter Sven-Erik Svensson och David Hansson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Sommarmellangrödor efter konservärt på St. Markie
Försöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne
Försöksåret 2016 Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne Antal försök i södra jordbruksdistriktet 1997 till 2016 1200 1000 Antal försök 800 600 400 200 0
ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN
ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN TM WOOTAN HÖGRE SKÖRD, BÄTTRE SÖMN Hyvido hybridhöstkorn skiljer sig på flera sätt från linjesorterna rent odlingstekniskt. Det gäller främst såtidpunkt, utsädesmängd och gödsling.
Svarta vinbär för ekologisk odling
LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK Rapportserie Svarta vinbär för ekologisk odling Svarta vinbär för ekologisk odling Slutrapport för projekt finansierat av Jordbruksverket 2005 2010 Kimmo Rumpunen, hortonom,
Ekologisk odling av jordgubbar
Ekologisk odling av jordgubbar Kompendium av Kirsten Jensen Länsstyrelsen i Västra Götalands Län Rapport 2013:86 1 Rapportnr: 2013:86 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Kirsten Jensen Foto: Kirsten Jensen
Höstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 2006
Höstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 26 Projektansvarig: Göran Bergkvist, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU. Tfn 18-67291, 7-3443462, e-post: goran.bergkvist@vpe.slu.se Sammanfattning
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar
Rutiner för odlingsenhetens växthus
Odlingsenheten 2010-05-03 Rutiner för odlingsenhetens växthus Alla som har material i växthusen skall följa dessa regler. Bokning All odling i växthusen skall föregås av platsbokning. Bokning skall ske
Kretsloppskomposten
Kretsloppskomposten www.fobo.se 1 Hösten, vintern o vårens avfall. Avfall och jord blandat 50:50. 25 maj 2011 Täckt med jord ca 5 cm. Förodlade plantor av jordärtskockan Lola klara för plantering. Fyra
Patogena svampar (och närbesläktade)
Patogena svampar (och närbesläktade) Förutsättningar för svampangrepp Smittan=svampen Spridningen Infektionsförhållanden Viktiga grupper: Rotsvampar (inkl. algsvampar) gråmögel Phytophthora mjöldagg rost
SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14
Partnerskap Alnarp en brygga mellan forskning/utveckling och verkligheten SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14 SLU - nationellt universitet i intressanta regioner SLU utvecklar kunskapen om de biologiska
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
Rapport i maj 2011 från projektet Demonstrationsgård la Candela
Rapport i maj 2011 från projektet Demonstrationsgård la Candela Agroekologi och samverkan mellan småbrukare som småföretagare i Colombia Vid årsskiftet 2010/2011 tecknades ett arrendekontrakt mellan projektet
Redovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis 2011-12-15 Referensnr: 26-12005/10 Jannie Hagman
Ekologisk sortprovning av höstvinterpotatis Sommaren 2011 genomfördes fem ekologiska potatisförsök. Försöksplatserna var ungefär desamma som 2010, d v s två försök i Skåne, inte så långt från varandra,
Test av mekaniska plantskydd år 2, hösten 2015 i omarkberett och markberett Preliminär rapport
Sveriges lantbruksuniversitet Asa forskningsstation Carina Härlin Stefan Eriksson Ann-Britt Karlsson Test av mekaniska plantskydd år 2, hösten 2015 i omarkberett och markberett Preliminär rapport Testerna
Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016
Växter och stubbar Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016 Tegelstugans Förskola ligger i Veberöd och består av åtta avdelningar. Förskolan har en stor grön gård med många outnyttjade möjligheter
Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet
Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket
Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav
Tillväxtreglering utan kemikalier
Utgivningsdatum 2015-03-01 Tillväxtreglering utan kemikalier En stor del, av de kemikalier som används i konventionell krukväxtodling är retarderingsmedel. I en normal odling står retarderingsmedlena för
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i
Potatis i ekologisk odling 2019
Institutionen för växtproduktionsekologi Department of Crop Production Ecology Potatis i ekologisk odling 2019 Sortförsök 2014-2018 J. Hagman Uppsala 2019 Avsnitt ur Sortval i ekologisk odling 2019 Potatis
Åkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.
Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd - avkastning och fodervärde Lars Ericson/2005-05-26 Projektansvariga Lars Ericson, Hugo Hjelm och Kjell Martinsson Bakgrund Under åren 2002 och
Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete
Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Växtskydd Svartpricksjuka (Septoria tritici) förekom i hela Mellansverige, men var betydligt vanligare i Västsverige.
Figur 1. Vertikal rot/rhizom-skärare ( Oscar Prototyp tillverkad av Kverneland ASA.
Delrapport för 201 till SLU EkoForsk Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av kvickrot
Ekologisk växthusodling
EKOLOGISK ODLING I VÄXTHUS Ekologisk växthusodling i Sverige av Elisabeth Ögren och Johan Ascard 1 2 Ekologisk växthusodling i Sverige Text: Elisabeth Ögren och Johan Ascard, Jordbruksverket I detta häfte
Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60
Bibliografiska uppgifter för Rödsotvirus i höstsäd Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Ingår i... Utgivare Huvudspråk
Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum
Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta
Växjö Möte. Försöksåret Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne
Försöksåret 2018 Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne Torrt och varmt! Dränering Bevattning Läckage av växtnäring Läckage av bekämpningsmedel