Sammendrag av presentation ved EPOK seminar. 6 mars 2013 institutionen för biosystem och teknologi

Transkript

1 Sammendrag av presentation ved EPOK seminar 6 mars 2013 institutionen för biosystem och teknologi 1

2 Nya strategier för ogräsbekämpning leder till ett minskat handrensningsbehov i ekologisk morotsodling David Hansson och Sven Erik Svensson Forskningen rörande ogräsbekämpning i ekologisk produktion har vid Biosystem och teknologi inriktats på att utveckla, studera och utvärdera kombinationer av enskilda ogräsbekämpningsmetoder till effektiva strategier som leder till minskat handrensningsbehov i morot och i andra sent sådda kulturer. Målet i denna strategi är att bekämpa så många fröogräs som möjligt före kulturväxtens uppkomst genom flamning i kombination med flera andra ogräsinducerande åtgärder dessförinnan (se figur). Det har inneburit att vi i randomiserade blockförsök i fält studerat olika åtgärder av ogräsinducerande jordbearbetningar (falska såbäddar), såbäddsberedning, fördröjd sådd/tidigarelagd såbäddsberedning, förlängd groningstid som kombinerats med flamning vid grödans begynnande uppkomst. Försöken visar att åtgärderna påverkar ogräsreduktionen olika mycket, där förlängd groningstid ser ut till att vara den mest betydelsefulla. Dessa forskningsresultat skulle med stor fördel kunna tillämpas i konventionell odling av t.ex. palsternacka som har ett mycket långt tidsförlopp (2 3 veckor) mellan sådd och uppkomst. Försöken har utförts via deltagardriven forskning hos flera morotsodlare från Skåne till Dalarna. Falsk såbädd Falsk såbädd Såbäddsberedning Sådd Fördröjd sådd Flamning, ättiksyra etc Förlängd groningstid Uppkomst Tid Figur. Enskilda ogräsbekämpningsmetoder sammansatta till en hel strategi för att minska handrensningsbehovet i sent sådda kulturer, där sådd kan utföras från början av maj till början av juni i södra Sverige. 2

3 Organic production systems in Northern highbush blueberries, SLU Ekoforsk Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Intresset för produktion av blåbär (Vaccineum corymbosum) ökar över en stor del av världen och även i Sverige. I det här projektet med ekologisk odling av blåbär fokuserar vi på odlingsteknik med odling i tunnel och ute, substrat, ympning med mykhorrhiza samt tillgänglighet av växtnäring. Försök är planterade på Rånna försöksstation 2011 och Det ena delförsöket omfattar treåriga plantor av tre sorter (Duke, Reka, Northblue), två substrat (s1: torv med 10 procent bark, s2: s1 med 10 procent skogsjord) odlade i tunnel samt ute. Bevattning sker med dropp och flytande organisk växtnäring tillförs varannan vecka under säsong. Det var två till tre veckors skillnad mellan blomning i tunnel och ute Detta reflekterades i skördeperioden med ca en veckas senare medelskörd ute jämfört med tunnel. Sorten Reka gav högst avkastning följt av Duke och Northblue som gav lägst skörd. Det var inga signifikanta skillnader i avkastning mellan tunnel och friland och inte heller mellan det två substraten. I det andra delförsöket har ettåriga plantor av sorterna Duke och Reka etablerats i krukor i växthus på Alnarp under Plantorna har fått tre olika mykorrhizabehandlingar; oympad kontroll samt två kommersiella inokula. Skotthöjden registrerades innan plantorna planterades ut i fält på Rånna försöksstation i slutet av augusti. I vissa fall fanns en tendens till ökad tillväxt för ympade plantor men ympningen hade ingen signifikant inverkan på skotthöjden. Mikrobiella samhällen och mikrobiell biomassa har bestämts med hjälp av PLFA analys medan aktiviteten av ammonifierande, nitrifierande och denitrifierande bakterier har bestämts med molekylära analyser. Resultaten av dessa undersökningar är under bearbetning. Ekologisk odling av hallon och björnbär i tunnel , Jordbruksverket Birgitta Svensson Syftet med projektet var att visa på möjligheter till en ekologisk produktion av hallon och björnbär av hög kvalitet under förlängd säsong i Sverige. I den här försöksodlingen på Rånna försöksstation har det blivit tydligt att det finns produktionsteknik som är väl lämpade för ekologisk odling av hallon. Genom odling i tunnel, en noggrann planering av sortval, kombination av sommar och hösthallon är det möjligt att producera fräscha, goda och efterfrågade ekologiska hallon under en lång säsong från mitten av juni till mitten av oktober. Det går att förse markodlade plantor med tillräcklig med växtnäring genom tillförsel av organiska gödselmedel. Erfarenheterna från försöksodlingen med höst och sommarhallon besvarar en rad frågor kring ogräsreglering, växtnäringsstyrning och växtskydd i ekologisk hallonodling. Nu finns det underlag för rådgivning som länge efterfrågats. Strategier för växtskydd kan och behöver dock förfinas ytterligare. Beträffande björnbär så är produktionen helt möjlig men odlingssystemet behöver utvecklas ytterligare. Marknaden för björnbär är osäker och bör både undersökas och bearbetas. 3

4 Kostnadseffektiv allväders paddock för häst: praktisk tillämpning Hans von Wachenfelt Problemställning Ett vanligt problem med djur som går utomhus året runt är att marken närmast ligghallar och vatten och foderplatser blir upptrampad och kletig (Degen et al., 1993). En hårdgjord yta av betong eller asfalt är relativt dyr och har även andra nackdelar: de hårdgjorda ytorna måste rengöras ofta för att ytvatten ska rinna undan. Alternativet med grus och geotextil avleder vätska snabbt och säkert över hela ytan till lägre kostnad (1/4 av kostnaden för betong). Idag finns ingen begränsning av antalet hästar per ytenhet eller utfodringsplatser i paddockar. Detta kan medföra en upplagring av växtnäring i marklagren hos paddocken då liten eller ingen bortförsel sker genom bete (Parvarge et al., 2011). Då paddockens marklager belastas under vinterhalvåret kan ytvatten lätt uppstå. Detta gödselförorenade ytvatten kan utgöra en föroreningsrisk för närliggande vattendrag framförallt av fosfor (Parvarge et al., 2011). Syfte och motivering Det övergripande syftet är att reducera föroreningsrisken av mark och vatten från hästgödsel och urin vid utomhushållning av häst i paddockar genom att: undersöka allväders paddockytor av geotextil/grus i praktisk drift med avseende på stabilt gångunderlag, ytvattenkontroll, reduktion av växtnäringsämnen i dränvätska och täthet mot undergrund undersöka om regelbunden gödselrengöring påverkar yt och dräneringsvattenkvaliten. Målet med studien är att ta reda på hur väl en lågkostnadskonstruktion av geotextil/grus kan fungera i praktisk drift under vintersäsong vid ackumulering respektive rengöring av gödsel på provytan. Hypotesen är att en 200 mm geotextil/grus ger tillräcklig infiltrering av ytvatten, dränering, samt täthet mot undergrund så att förorening kan undvikas. 4

5 Djurvälfärd och emissioner i ekologisk grisproduktion Anne Charlotte Olsson, Jos Botermans, Knut Håkan Jeppsson, Hans von Wachenfelt och Mats Andersson Ammoniakemission (NH3) från jordbruket bidrar till övergödning av hav och sjöar och till försurning av miljön. Emission av ammoniak är starkt kopplad till stallgödsel och hanteringen av denna. I ekologisk produktion är ett av målen att minska miljöbelastningen. Ett antal vetenskapliga studier visar dock att kväveförlusterna inom djurproduktionen (framförallt ammoniakemissionen) är betydligt större i ekologiska stallsystem än i konventionella. Stora vistelseytor och mer strömedel bedöms som viktiga förklaringar till att djurens välfärd och hälsa allmänt är god i ekologisk slaktgrisproduktion men resulterar också i att grisarna sprider sin gödsling över en större yta. Eftersom ammoniakemissionen ökar linjärt med gödselytans storlek finns ett starkt och direkt samband mellan grisens gödslingsbeteendeoch ammoniakemissionen. För att den ekologiska produktionen inte ska vara miljömässigt sämre än konventionell produktion, måste boxsystemen utformas så att grisarna gödslar på en arealmässigt mindre boxyta. Detta är inte helt enkelt. Syftet med det aktuella försöket är att studera om det går att påverka grisarnas beteende och val av gödselplats på rastgårdsytan utomhus inom den ekologiska slaktgrisproduktionen genom att berika denna yta med s.k. böklådor. Tanken är att böklådor med bökmaterial ökar grisarnas aktivitet på en stor del av utomhusytan och att detta resulterar i att grisarna koncentrerar sin gödsling och urinering till ett mindre område utanför böklådorna eftersom grisar ogärna gödslar där de är aktiva. Ett bättre gödslingsbeteende skulle också leda till en minskad ammoniakemission. Böklådorna kan berikas med olika bökmaterial, som också antas påverka emissionerna. 5

6 Foder till ekologiska grisar inhemska proteinråvaror jämfört med soja? Anne Charlotte Olsson, Jos Botermans och Mats Andersson I konventionella grisfoderblandningar optimeras protein och aminosyrainnehåll m h a syntetiska tillsatser av essentiella aminosyror. Detta är inte tillåtet i ekologisk produktion. För att uppnå acceptabla aminosyrenivåer (bl a vad gäller lysin och metionin) måste därför oftast innehållet av totalprotein ökas. Detta är negativt eftersom det leder till ökade N emissioner. En annan frågeställning i den ekologiska produktionen är om produktionen ska förlita sig till import av soja eller om inhemska proteinfodermedel kan användas. För att den ekologiska produktionen ska vara trovärdig efterfrågar många en större användning av inhemska och gårdsproducerade proteinfodermedel. Ett problem med en ökad inblandning av svenska proteinfodermedel såsom baljväxter och oljeväxter är att de innehåller s k antinutritionella faktorer. Antinutritionella faktorer (ANF) är kemiska substanser såsom trypsininhibitorer, lektiner, tanniner och saponiner. ANF försämrar fodermedlets smältbarhet och smaklighet vid användning till husdjur. Ett sämre foderutnyttjande leder också till försämrad produktion, slaktkvalitet och ökade N emissioner. I ett mindre foderförsök har två olika foderblandningar till ekologiska slaktgrisar jämförts. Ett sojabaserat 100 % ekologiskt kontrollfoder har jämförts parallellt med ett försöksfoder innehållande åkerböna, ärter och rapskaka d v s proteinfodermedel som åtminstone i de södra delarna kan odlas inom landet. Foderblandningarna köptes in och optimerades med hjälp av foderexpertis vid Lantmännen Lantbruk i Malmö och var helt likvärdiga då det gäller innehåll av de för grisen essentiella aminosyrorna lysin, metionin, (metionin + cystin) och treonin. Under en uppfödningsomgång, med totalt 60 grisar, jämfördes slaktgrisarnas konsumtionsförmåga, produktionsresultat (tillväxt och foderutbyte) och klassning. Registrering av sjuklighet och behandlingar under uppfödningen utfördes också. I det utförda foderförsöket konstaterades inga signifikanta skillnader (vid dubbelsidigt test) i produktionsresultat mellan grisarna som utfodrades med den s k gårdsbaserade svenska foderblandningen jämfört med kontrollblandningen. Dock fanns en tendens till ett något lägre slaktutbyte (och därmed tillväxt om levande vikten vid slakt baseras på slaktkroppsvikten), hos grisarna som fått den svenska blandningen. Den nominella, men ej signifikanta, skillnaden i slaktutbyte mellan försöksleden är intressant och bör utredas vidare. Skillnader i fiberinnehåll och mängd antinutritionella faktorer kan ha betydelse. 6

7 Odlingssäkerhet hos sortblandningar av åkerböna Georg Carlsson Baljväxter och deras kvävefixering har en central roll inom ekologiskt lantbruk. Dessvärre är många baljväxter känsliga för olika skadegörare, torka och brist på näring (förutom kväve). Odlingssäkerheten hos baljväxter blir därmed ofta begränsande för att man ska kunna förlita sig på deras kvävetillskott till odlingssystemet. Ett sätt att öka odlingssäkerheten kan vara att samodla flera sorter som har olika motståndskraft mot olika typer av angrepp och stress, eftersom sorterna kan komplettera varandra och tillsammans ge hög och jämn skörd. Inom projektet hr fältförsök genomförts vid de tre lokalerna Alnarp (Skåne), Lanna (Västra Götaland) and Klostergården (Östergötland) under 2011 och Tre sorter av åkerböna (Vicia faba L.: Alexia, Gloria och Julia) såddes i renbestånd samt i två och tresortsblandningar, samtliga kombinationer med och utan samodling med vårvete (Triticum aestivum L., sorten Dacke). Kärnavkastningen (innan torkning) var högst i Klostergården både 2011 och Båda årens data visar att sortblandningen av de två sorterna Alexia + Julia och tresortblandningen Alexia + Gloria + Julia avkastar lika bra som de bästa sorterna i renbestånd, samtidigt som dessa sortblandningar har något lägre inomfältsvariation. Dataanalys och analyser av prover pågår för utvärdering av kvävefixering, förekomst av chokladfläcksjuka och foderkvalitet. Genom denna helhetsansats utforskar projektet möjligheterna att genom ökad växt diversitet uppnå hög odlingssäkerhet utan avkall på produktkvaliteten. Projektet ger därmed ny kunskap om hur användandet av baljväxter kan optimeras inom ekologisk produktion. Finansiering: SLU EkoForsk Projektansvarig: Georg Carlsson, SLU, institutionen för biosystem och teknologi. georg.carlsson@slu.se Medsökande: Erik Steen Jensen SLU, institutionen för biosystem och teknologi; Kerstin Huss Danell och Mårten Hetta, SLU, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap; Ann Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB. 7