Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.
|
|
- Sten Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 49 Bevakning av bladsvampar 8 1 Del. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. BLAD- SVAMPAR Betorna växer nu för fullt och snart nog är det dags att börja kontrollera fälten för bladsvampar. I denna artikel redovisar vi erfarenheter från tre års undersökningar av bladsvampsbehandlingar vid olika tidpunkter; tidigt, mitten och sent i augusti och vilka effekter de haft på svamparnas utvecklingshastighet. TEXT: Åsa Olsson, Lars Persson, NBR Nordic Beet Research Foundation Som vi tidigare skrivit om baseras dessa resultat på fält med veckovisa bedömningar i en obehandlad provruta samt över hela fältet. Den obehandlade provrutan behölls obehandlad genom hela säsongen. Vi bedömde både angreppsgrad och angreppsfrekvens. Angreppsgraden bedömdes separat för varje svamp på en skala från till. Vid beräkning av angreppsfrekvensen gjordes ingen uppdelning av de olika bladsvampsarterna. Projektet är finansierat av SLF. Syftet var att studera bladsvamparnas utvecklingshastighet och eventuella samband med väderförhållanden. I förlängningen ska detta mynna Angreppsgrad: Bedöms på en skala från till på hur stor procentandel av bladytan som är täckt med svamp (mjöldagg) alternativt antalet prickar på plantan och eventuellt vissna blad (rost och Ramularia). Angreppsfrekvens: Procentandelen blad av totalt räknade som har minst en prick av någon av bladsvamparna. ut i ett beslutsstödssystem där man kan avgöra bekämpningsbehovet utifrån angreppsfrekvens, angreppsgrad och väderförhållanden. De bekämpningströsklar vi har använt i Sverige fram tills nu har ursprungligen utvecklats i södra Tyskland och då för Cercospora. De har emellertid använts för samtliga bladsvampar mest av praktiska skäl. Vi har i Sverige med någon liten justering följt de tyska rekommendationerna för när vi ska behandla, dvs. så fort bekämpningströskeln på 5 % angripna blad i juli, 15 % till den 15 augusti och därefter 45 %, är uppnådd. Blad där större delen av bladytan är angripen av mjöldagg. Mjöldagg Vi vet sedan tidigare att mjöldagg kan utvecklas mycket snabbt under torr och varm väderlek med mycket dagg. I figur 1 visas den genomsnittliga utvecklingshastigheten för mjöldagg över några platser där angreppen började uppträda v33 (sex platser), v36 (nio platser) samt v37 (tre platser). Angreppsgraden för mjöldagg når i regel sin kulmen i mitten på september (v38) och börjar därefter minska. Under en vecka utan behandling kan angreppsgraden av mjöldagg utvecklas så mycket att den täcker en tredjedel av bladytan. Efter ytterligare en vecka kan den täcka mer än hälften av bladytan.
2 3 1 Mjöldagg Utvecklingshastighet V33 6 platser V36 9 platser V37 3 platser Bedömningsskala för angreppsgrad av mjöldagg. Används för att bestämma hur angreppet utvecklar sig under augusti september oktober Inga angrepp 1 1 % av bladytan täckt av mjöldagg 9 9 % av bladytan täckt av mjöldagg 1 1 % av bladytan täckt av mjöldagg eller > 75 % av plantorna är angripna % av bladytan täckt av mjöldagg Figur 1. Figuren visar den genomsnittliga utvecklingshastigheten, från v31 till v4, för mjöldagg över ett antal platser där sjukdomen började uppträda v33 (6 platser), v36 (9 platser) och v37 (3 platser) Comet har bra effekt på mjöldagg. Även en sen behandling, på redan etablerat angrepp, i slutet av augusti kan kontrollera mjöldaggen. I mitten av september börjar ofta mjöldaggen minska av sig själv i takt med att vädret inte längre är gynnsamt för svampens utveckling. Det är tveksamt om någon behandling är motiverad efter 15 september. Mjöldagg, Alnarp 9 Figur. Angreppsgrad (blå streckad linje) och frekvens (blå heldragen linje) av mjöldagg på fältet i Alnarp 9. Fältet sprutades en gång den 19/8 (v34) vid 94 % angreppsfrekvens (blå heldragen linje). Det syns tydligt att angreppsgraden minskade direkt och förblev sedan låg på fältet fram till vecka 4. I den obehandlade provrutan (röd streckad linje) fortsatte angreppsgraden att stiga ända fram till vecka 36. Ramularia Optimala förhållanden för Ramularia är 17 plusgrader och en relativ luftfuktighet på 95 %, alltså lite kallare men fuktigare än för mjöldagg. Vid de här betingelserna tar det dagar innan man ser de första fläckarna. Den genomsnittliga uvecklingshastigheten för Ramularia över ett antal platser där sjukdomen började % av bladytan täckt av mjöldagg uppträda v31 (16 platser), v33 (4 platser) samt v31 (6 bevattnade fält) framgår av figur 3. Sjukdomen har ett mycket långsamt förlopp under de första veckorna men när den väl börjat öka går det snabbt. Utvecklingshastigheten för Ramularia skiljer sig från den för mjöldagg: Ramularia börjar långsamt och ökar sedan sakta men säkert. Fungiciden Comet har sämre effekt mot Ramularia än mot mjöldagg. Angreppen avtar under en kort period, cirka en vecka, efter behandlingen men ökar ganska snart igen. Om plantorna börjar få fler än fläckar totalt innan man behandlat första gången bedömer vi att angreppen nått sådan styrka att det kostar i skörd. Bevattning gör att utvecklingen går snabbare.
3 Ramularia Utvecklingshastighet V31 16 platser V33 4 platser V31 6 bevattnade fält Figur 3. Genomsnittlig utvecklingshastighet från v31 till v4, för Ramularia över ett antal platser där sjukdomen började uppträda v31 (16 platser), v33 (4 platser) samt v31 (6 bevattnade fält). 3 1 Ramularia, Kristianstad Figur 4. Angreppsgrad av Ramularia (blå streckad linje) på fält strax väster om Kristianstad 9. Fältet behandlades en gång 1/8 (v33). Angreppsfrekvensen (blå heldragen linje) var 4 %. Den blå streckade linjen visar utvecklingen på det behandlade fältet. Den röda streckade linjen visar utvecklingen i den obehandlade provrutan. Betblad med kraftigt angrepp av rost. Rost Rostsporer gror i temperaturintervallet 1 plusgrader, men den växer bäst mellan 15 och plusgrader och vid ganska hög luftfuktighet. Figur 5 visar den genomsnittliga utvecklingshastigheten för rost över ett antal platser där sjukdomen började uppträda under v33 (13 platser), v3 (3 platser) samt v34 (1 platser). Sjukdomen har, precis som Ramularia, ett mycket långsamt Bedömningskala för angreppsgrad av Ramularia. Används för att bestämma hur angreppet utvecklar sig under augusti september oktober Inga angrepp 1 3 Upp till 5 fläckar per planta 4 5 Upp till 1 fläckar per planta 6 7 Upp till 15 fläckar per planta Upp till fläckar per planta eller > 75 % av plantorna är angripna Fler än fläckar per planta 3 Begynnande sammanväxning av fläckar på äldre blad Begynnande sammanväxning av fläckar på mellanblad Enstaka äldre blad nedvissnade pga. Ramularia Många äldre blad har Vissna partier på mellanblad Enstaka mellanblad har Alla äldre och flera mellanblad har Alla äldre samt alla mellanblad har förlopp under de första veckorna men när den väl börjat öka går det snabbt. Utvecklingshastigheten för rost är ungefär samma som för Ramularia; angreppen börjar långsamt men ökar sedan sakta men säkert. Rost bör bekämpas så tidigt som möjligt och sedan följas upp med en ny behandling. Två behandlingar på fält i Gärsnäs (figur 6) utförda i augusti med tre veckors mellanrum (5 och 8 augusti) kontrollerade rosten så gott som fullständigt.
4 Rost Utvecklingshastighet V33 13 platser V3 3 platser V34 1 platser Figur 5. Genomsnittlig utvecklingshastighet för rost över ett antal platser där sjukdomen började uppträda under v33 (13 platser), v3 (3 platser) samt v34 (1 platser). 3 1 Rost, Gärsnäs Figur 6. Angreppsgrad (blå streckad linje) och frekvens (blå heldragen linje) av rost på fältet i Gärsnäs 9 som behandlats två gånger 5/8 (v3) och 8/8 (v35). Mycket god behandlingseffekt mot rost med liten angripen bladyta (blå streckad linje). Bedömningsskala för angreppsgrad av rost. Används för att bestämma hur angreppet utvecklar sig under augusti september oktober Inga angrepp 1 3 Cirka 5 prickar 4 5 Cirka prickar 6 7 Cirka 75 prickar Cirka prickar eller > 75 % av plantorna är angripna Begynnande tillväxt av rostsporer 3 Begynnande sammanväxning av gula fläckar omkring prickarna på de äldre bladen Begynnande sammanväxning av gula fläckar på mellanbladen Enstaka äldre blad har pga. rost Många äldre blad har Vissna partier på mellanbladen Enstaka mellanblad har Alla äldre och flera mellanblad har Alla äldre samt alla mellanblad har 3 1 Rost, Dalby Figur 7. Angrepp av rost på ett fält i Dalby. Fältet sprutades inte förrän den 4/8 (v35). Efter detta avstannade utvecklingen något under v35 och halva v36 (blå streckad linje) för att sedan åter börja stiga. Det är ingen skillnad i angreppsgrad mellan den obehandlade provrutan (röd streckad linje) och det behandlade fältet (blå streckad linje).
5 54 Tabell 1. Sammanfattning av behandlingseffekter mot rost, exempel från fyra olika fält Fält Tidpunkt för första och ev andra behandling Frekvens vid första behandling Frekvens före ev uppföljande behandling efter 3v Angreppsgrad 3v efter första behandling 1 1-7/8, andra i slutet av aug. 1 % 15 % Mycket god Utan behandling 1 % 8 % (1 prickar/pl) 16/8, ingen andra beh. 1 1 % 1 3 %,5 God Utan behandling 1 1 % % 1 (5 1 prickar/pl) 3 19/8, ingen andra beh. 1 % 1 %,4 God Utan behandling 1 % 36 % 3 (5 prickar/pl) 4 4/8, ingen andra beh. % % 4 Ingen effekt Utan behandling % % (så många fläckar att de nästan växer samman på bladet) Effekt Behandling i mitten av augusti hade ofta en god effekt; de behandlade fälten hade i början av oktober lägre angrepp jämfört med obehandlade provrutor (tabell 1 och ). Angreppen får inte utvecklas så mycket innan man behandlar att där är ca prickar per planta. Vid angrepp över denna nivå bedömer vi att det blir en skördeförlust. En mycket sen första behandling mot rost när alla plantor är angripna minskar inte sjukdomsutvecklingen (exempel Dalby, figur 7). Den avstannar för en kort period men tar sedan ny fart. Sammanfattning av behandlingseffekter för mjöldagg 8 1 Comet har bra effekt på mjöldagg. Även en sen behandling, på redan etablerat angrepp, i slutet av augusti kan kontrollera mjöldaggen. Detta projekt har finansierats med medel från SLF Tabell. Tre scenarier för bekämpning av rost och Ramularia där angreppen börjat redan tidigt (juli/augusti) Tidpunkt för kontroll av fältet Förväntad effekt Om första behandling sker senast vid angreppsfrekvens på Juli Mycket god 5 % (max /33 angripna blad) 1 15 augusti Mycket god 1 % Mitten av augusti Mycket god 1 % Slutet av augusti Viss effekt Otillräcklig I mitten av september börjar ofta mjöldaggen minska av sig själv i takt med att vädret inte längre är gynnsamt för svampens utveckling. Det är tveksamt om någon behandling är motiverad efter 15 september. Sammanfattning av behandlingseffekter för rost och Ramularia 8 1 En första behandling utförd senast vid 1 % angreppsfrekvens under första halvan av augusti gav mycket god behandlingseffekt. Med en efterföljande behandling cirka tre veckor senare uppnåddes nästan fullständig kontroll genom säsongen. Behandling sent i augusti av fält med redan kraftiga angrepp av > %. Redan etablerade angrepp försvinner inte men utvecklingen stannar upp cirka en vecka. %. Ramularia eller rost hade inte så stor effekt. Beslutsstödsystem under utveckling Det är svårt att få ett heltäckande system som fungerar på alla bladsvampar. Bekämpningströsklarna är under ständig utvärdering och på sikt ska det utmynna i en prognosmetod eller ett s.k. beslutsstödsystem som även tar hänsyn till RH, temperatur och nederbörd. Vi kommer att fortsätta arbetet med detta under 1. Bladsvampar kommer fortsatt att bevakas varje vecka under juli september. Mer information kommer på
Validering och utveckling av beslutsstöd för kemisk bekämpning av bladsvampar i sockerbetor 2012
422 212 Rapport Validering och utveckling av beslutsstöd för kemisk bekämpning av bladsvampar i sockerbetor 212 Åsa Olsson ao@nordicbeetresearch.nu Tel: +46 79 53 72 62 NBR Nordic Beet Research Foundation
Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?
Sockernäringens BetodlingsUtveckling 41 Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen? Lars Persson och Åsa Olsson, Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Del 4
Slutrapport av forskningsprojektet V , Gradering av fältförsök fler och enklare eller färre med högre precision
Slutrapport av forskningsprojektet V1360014, Gradering av fältförsök fler och enklare eller färre med högre precision Agronom Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne Sammanfattning Graderingsmetodiken
Veckorapport - Linköping vecka 22
Veckorapport - Linköping vecka 22 Veckorapporten bygger på graderingar i obehandlade rutor i Östergötlands- Södermanlands- och Örebro län. Graderingarna görs i rutor där grödan inte har behandlats mot
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i
Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009
Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,
Veckorapport - Skara vecka 26
Veckorapport - Skara vecka 26 Veckorapporten omfattar graderingar av prognosrutor med höst- och vårgrödor i Västra Götalands län (O) och Värmlands län (S). Graderingar görs i rutor där grödorna inte behandlats
Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem
Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem Potatisbladmögel (Phytophtora infestans) en mycket allvarlig skadegörare i potatis Potatisbladmögel kan förorsaka mycket stor skada
Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete
Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Växtskydd Svartpricksjuka (Septoria tritici) förekom i hela Mellansverige, men var betydligt vanligare i Västsverige.
Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna
Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna Mariann Wikström, Agro Plantarum Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus Ärtbladlus Ofta förekommer lössen fläckvis i fälten. I början sitter de gömda i ärtplantans
Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011
Växjö möte 6 december 2011 Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011 Gunilla Berg och Mariann Wikström Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, BayerCropScience,
Betning mot skadegörare i sockerbetor 2013
460, 461 2013 Rapport Report Betning mot skadegörare i sockerbetor 2013 Insecticide seed treatments against pests in sugar beet 2013 Åsa Olsson Rapporten sammanställd av Anette Bramstorp, HIR Malmöhus
Svampsjukdomar i havre
Svampsjukdomar i havre Eva Mellqvist, scentralen, Skara Angrepp av svartrost uppträdde sent och gav måttliga merskördar för bekämpning utom i ett försök i Sveas område, där angreppen blev kraftiga och
Veckorapporter Kalmar vecka 27 och
Löss/strå Veckorapporter Kalmar vecka 27 och 28 17 Veckorapporten baseras på avläsningar av skadegörare i graderingsrutor som inte behandlats mot svamp eller insekter i Kalmar län med Öland (H), Gotlands
Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.2 Gradering av svampsjukdomar
Försökshandboken 6. Registreringar 6.2 Gradering av svampsjukdomar Reviderad: 2011-03-01 Gäller från: 2011-03-01 Ersätter: 6.2 Gradering av svampsjukdomar daterad 2009-03-01 Allmänt I det följande beskrivs
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26 Det förekommer nu nya bladmögelangrepp, både blad- och stjälkangrepp, på flera lokaler. Det har kommit rapporter de senaste dagarna om
Växjö möte 4 december 2012
Växjö möte 4 december 2012 Svampbekämpning i stråsäd och åkerbönor Gunilla Berg och Louise Aldén Demoling Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Vädret i Lund 2011/2012 källa:smhi 20 Temperatur, ºC
Antal daggrader, medel per dygn under månaden, , 10 st 5T-gårdar
59 Betodling i Danmark och Sverige myter och sanningar Del 1 Sockerskördarna ligger högre i Danmark än i Sverige. Det är lika bra att få det sagt med en gång. Det är i och för sig inget konstigt med det.
Mjöldagg är vanligt förekommande...
är vanligt förekommande......bryter ner svampmycelet är vanligt förekommande, och en svampsjukdom som de flesta känner igen. sangepp ökar med; 1. mottagligheten hos sorten 2. lättare jordtyp 3. sen såtidpunkt
- skörden blir bara bättre!
Förvänta dig mer i majs - skörden blir bara bättre! är det första svampmedlet i majs. Skörda fördelarna: Högre skörd Fler foderenheter Bättre ensilagekvalitet används i majs i stadie 32-51 med 0,8 liter/ha.
Jordbrukardagar 2018
Jordbrukardagar 2018 Svampbekämpning i stråsäd Elisabeth Bölenius och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Dygnsvis nederbörd och temperatur 15 april 15 juli 2017 källa: SMHI
Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1
Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1 Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp, 2 Fältforskningsenheten, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se,
Bekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete I årets försök var svampangreppen relativt små och därför gav olika
Bekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete I årets försök var angreppen av svartpricksjuka svaga vilket oftast
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 28
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 28 Inte heller den 9 juli 2018 upptäcktes bladmögel i något av de fem områdena med matpotatis som vi bevakar; Löddeköpinge &
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 30
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 30 Inte heller den 23-24 juli 2018 upptäcktes bladmögel i något av de fem områdena med matpotatis som vi bevakar; Löddeköpinge
Sorter. Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation
Havre Johan Roland, SLU Lanna försöksstation Under våren såddes stycken länsförsök i havre i Mellansverige, varav stycken har skördats. Såtiden varierar mellan den -2 maj, d v s en förhållandevis sen sådd.
Jordbrukardagar 2018
Jordbrukardagar 2018 Svampbekämpning i stråsäd Elisabeth Bölenius och Gunilla Berg Jordbruksverket Regnig och ganska sval juni och juli Microdochium Mycket axfusarius, men orsakad av Microdochium nivale
Tabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041
ALF DJURBERG Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping alf.djurberg@jordbruksverket.se Referensförsök i höstvete Referensförsöken syftar till att belysa lönsamheten för några vanliga svampbehandlingar
Grobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta
Grobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta SBU Projektkod: 2007-1-2-511 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Svampsjukdomar i maltkorn
Svampsjukdomar i maltkorn Cecilia Lerenius, Växtskyddscentralen, Skara I några försök, med kraftiga angrepp av sköldfläcksjuka eller bladfläcksvampar, har behandlingar gett stora skördeökningar. I många
Växjö möte 6 december 2016
Växjö möte 6 december 2016 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Försöken har bekostas av BASF Bayer Du Pont ADAMA Syngenta Animaliebältet Skåneförsöken Jordbruksverket
Danska erfarenheter av tillväxtreglering och svampbekämpning i gräsfrö. Barthold Feidenhans l Landscentret, Planteproduktion Afdeling specialviden
Danska erfarenheter av tillväxtreglering och svampbekämpning i gräsfrö Barthold Feidenhans l, Planteproduktion Afdeling specialviden Program! Sjukdomar i dansk gräsfröproduktion Vad visar de danska fältförsöken?
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i matpotatis, Alnarp vecka 27
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i matpotatis, Alnarp vecka 27 Hej! Här kommer resultat från vår bevakning av potatisbladmögel den 1 och 2 juli 2019. Av de elva platser vi bevakar med konventionell
Jordbrukardagar 2018
Jordbrukardagar 2018 Svampbekämpning i stråsäd Elisabeth Bölenius och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Dygnsvis nederbörd och temperatur 15 april 15 juli 2017 källa: SMHI
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?
2012-12-11 Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 29
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 29 Inte heller den 16 juli 2018 upptäcktes bladmögel i något av de fem områdena med matpotatis som vi bevakar; Löddeköpinge
Putt GK G 07: 24-26 1
1 Analyssvar Golfklubb: Putt GK Greenkeeper: Mr Ruff Adress: Golfbanan 1 101 11 Golfeborg Datum: 2008-01-03 Innehåller: Vad vi har funnit Information och råd Åtgärdsförslag 2 Green Snömögel Fusarium Pythium
Bekämpningsstrategier för bladsvampar i sockerbetor behandling i förhållande till olika upptagningstidpunkter
419 2010 Rapport Report Bekämpningsstrategier för bladsvampar i sockerbetor behandling i förhållande till olika Control strategies for leaf fungi in sugar beets timing of sprayings in relation to different
VÄXTSKYDD I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar
Växtskydd VÄXTSKYDD I STRÅSÄD 2005 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar Under 2005 har tio fungicidförsök genomförts inom Animaliebältet inklusive Gotland. Försöken har alla varit sponsorförsök
Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling
Hjälp från Syngenta till effektivare Jordgubbsodling Största hoten mot en hög skörd med god kvalitet Gråmögel Gråmögel kan ha kraftig påverkan på bärkvaliteten. Inspektera fälten noga från början av blomning
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05
Svampproblematik i integrerat växtskydd Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampgissel i gurka och tomat Gråmögel tomat och gurka Mjöldagg gurka och
Rödsot. Resultat av enkätundersökning Johanna Lindgren, Växtskyddscentralen Alnarp Nils Yngveson, HIR Skåne. Växtskyddscentralen Alnarp
Rödsot Resultat av enkätundersökning 215 Johanna Lindgren, Nils Yngveson, HIR Skåne Virus som sprids med bladlöss Ingen utsädessmitta eller jordsmitta Sprids enbart med bladlöss Stora angrepp i år pga
Växtinspektionen informerar 2007-05-16
Växtinspektionen informerar 2007-05-16 Skadegörare på hästkastanj (Aesculus hippocastanum L.) Kastanjemalen och bakteriesjukdomen bloedingsziekte på hästkastanj är två mycket allvarliga skadegörare på
insekter Insecticide seed treatments in sugar beet
460 461-2014 Annual Report Betning mot insekter Insecticide seed treatments in sugar beet Åsa Olsson ao@nordicbeetresearch.nu +46 709 53 72 62 NBR Nordic Beet Research Foundation (Fond) Højbygårdvej 14,
Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010
Bilaga 1 Uppsala 2010-08-2 Martin Schroeder Inst Ekologi SLU Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Under sommaren har granbarkborrens aktivitet följts upp i fem av de skyddade
5T Vad är skillnaden som gör skillnaden? Robert Olsson NBR Åsa Olsson NBR
5T 2014 2015 2016 Vad är skillnaden som gör skillnaden? Robert Olsson NBR Åsa Olsson NBR 4. 5. 1. 3. 6. 2. 10. 7. 9. 11. Henrik Hansen, Pugerupgård 8. Odlargenererad tillväxt Teoretisk skördepotential
Aktuellt om rapsbaggar och jordloppor i oljeväxter inför Peder Waern Växtskyddscentralen
ä ö Växtskyddscentralen Tillgängliga preparat mot rapsbagge 2010 Pyretroider Beta-Baythroid Resistens lokalt! IRAC 3 Decis Resistens lokalt! Fastac Resistens lokalt! Karate Resistens lokalt! Sumi-alpha
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Försöken med olika bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete består huvudsakligen av externt
Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling
Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.
Bekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Stora veteskördar men ovanligt sena angrepp av svartpricksjuka. Små
Fjärranalys av bladmögelangrepp i potatis
Slutrapport Partnerskap Alnarp projekt (SPA 789) Fjärranalys av bladmögelangrepp i potatis Erik Alexandersson och Erland Liljeroth, Växtskyddsbiologi, SLU Bakgrund Potatisbladmögel som orsakas av oomyceten
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.
Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017. Hur gör vi en säker riskbedömning av bomullsmögel? Ann-Charlotte Wallenhammar ÖSF- konferensen 29-30 november 2017 Innehåll Biologi Symtom
Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum
Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta
Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år
PROGNOS FÖR LÖKBLADMÖGEL PÅ ÖLAND 1999 AV ANN-SOFI FORSBERG,PROVEGETA-VÄXTSKYDDSRÅDGIVNING,SMÅSKOLEVÄGEN 38, 224 67 LUND Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år Arbetet med att behovsanpassa bekämpningen
Svampsjukdomar i vårkorn
Svampsjukdomar i vårkorn Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Behandling av svampsjukdomar var sällan lönsam i årets försök trots att försommaren var regnig och trots att försöken ofta låg i fält med korn
GULROST I VETE. Oscar Díaz och Jan Ö. Jönsson Svalöf Weibull AB, Stråsädesavdelning, 268 81 Svalöv E-post: oscar.diaz@swseed.se
GULROST I VETE Oscar Díaz och Jan Ö. Jönsson Svalöf Weibull AB, Stråsädesavdelning, 268 81 Svalöv E-post: oscar.diaz@swseed.se Sammanfattning Dominerande svampsjukdomar i södra Sverige och Danmark var
Insekter i höstraps i ÖSF-området
äxtskyddscentralen Linköping Insekter i höstraps i ÖSF-området Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping ÖSF-konferensen 2015 Rapsbagge * Vanligast och mest betydelsefulla insekten * Höstraps :
Praktiska sortförsök 2000
Praktiska sortförsök 2 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring.
Jordbrukardagar 2016
Jordbrukardagar 2016 Svampbekämpning Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2014/2015 källa:smhi Rödsotvirus - stora angrepp i höstsäd 2015 Hösten 2014 flera riskfaktor sammanföll
Växjö möte 3 december 2014
Växjö möte 3 december 2014 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2013/2014 källa:smhi 200 Nederbörd, mm Lund 2013/2014 Normal 1961-90 150 100 50 0 Sept Okt
Resistens och strategier
Resistens och strategier Brunnby 15 jan 2014 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Fungicidresistens beror av : Fungicidens egenskaper verkningssätt, effektivitet Användningssätt antalet
Växjö möte 4 december 2013
Växjö möte 4 december 2013 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Tabeller 27:1-27:11 Vädret i Lund 2012/2013 källa:smhi 20 Temperatur, ºC Lund 2012/2013 Normal 1961-90
Preliminär rapport - Test av mekaniska plantskydd år 1, hösten 2015
Sveriges lantbruksuniversitet Asa forskningsstation 2015-10-26 Carina Härlin Preliminär rapport - Test av mekaniska plantskydd år 1, hösten 2015 Testerna av mekaniska plantskydd mot snytbaggeskador gjordes
Det är svårt att dölja när man har valt den bästa potatisstrategin
Det är svårt att dölja när man har valt den bästa potatisstrategin Dokumenterad bästa effekt Bekämpar bladmögel, torrfläcksjuka och bomullsröta Mycket låg resistensrisk TM Revus och Revus Top en stark
Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796
Sida 1 av 5 Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796 Försöksdokumentation L9-1011-2014-001. Effekt och förändring hos fungicider i höstvete i Skåne Resultat från nationella försök skall bara användas
Mikael Johansson, Ullna Golf Club
HGU 2010 Primo Maxx Hur påverkar medlet vitgröe på Ullna GC?, 2010-08-20 Inledning Inledning... 3 Bakgrund... 4 Metod... 5 Experiment & Resultat... 7 Slutsats... 11 2 Inledning Som greenkeeper försöker
Växtskydd i majs. Linda af Geijersstam. Växtskyddscentralen Kalmar. Växtskyddscentralen Kalmar
Växtskydd i majs Linda af Geijersstam Sammanfattning Inventering 2018 i södra Sverige Mest av majssot och Fusarium Majssot ofarlig, fusarium farligt bägge kan ta skörd Majsmott upptäcktes bara i Skåne,
Praktiska försök med: - Nya sorter - Rhizomaniaresistenta sorter
: - Nya sorter - Rhizomaniaresistenta sorter 2004 SBU Skriv Projektkod in försökets 2004-1-2-105, rubrik här 2004-1-2-108 är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Användaranvisningar Version 1,0
Användaranvisningar Version 1,0 INTRODUKTION...3 LOKALT VÄDERDATA...3 BESLUTSTÖDSSYSTEM FÖR BEKÄMPNING AV POTATISBLADMÖGEL...3 ANVÄNDARANVISNINGAR...4 WEBBADRESS...4 ANVÄNDARGRÄNSSNITT...4 DAGENS VÄDERDATA...5
ÄRTOR INNAN UPPKOMST EFTER UPPKOMST
Ogräsbekämpning - generellt i bönor och ärtor Bönor och ärtor är mer känsliga för ogräsmedel än spannmålsgrödor och raps. Det är färre alternativ i marknaden för att bekämpa ogräs i bönor och ärtor. Ogräsbehandlingar
Potatisbladmögel 2012
ogräs växtskydd ars Wiik, HUSEC och Anna Av A, Gerdtsson, titel titelsson, Jordbruksverket, epost@epost Alnarp E-post: lars.wiik@hushallningssallskapet.se Potatisbladmögel 2012 Sammanfattning Under 2012
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Merskördarna blev höga i försöken och de allra flesta behandlingarna gav en god lönsamhet. Proline, eller Proline
Behandling mot bladsvampar i sockerbetor behandlingsintensitet i förhållande till upptagningstidpunkt
406, 417, 419-2006 2010 Årsberättelsen Annual report Behandling mot bladsvampar i sockerbetor behandlingsintensitet i förhållande till upptagningstidpunkt Delprojekt i SLF-projekt: Integrerad kontroll
Två såtidpunkter i höstvete
Av Anders Bauer, HIR Skåne AB E-post: anders.bauer@hushallningssallskapet.se Två såtidpunkter i höstvete SAMMANFATTNING Skörden var drygt 1 000 kg/ha när vetet såddes i normal tid. Stora merskördar, över
3.5 Skördar. Metodik. Resultat. Thomas Wildt-Persson, SBU
3.5 Skördar Thomas Wildt-Persson, SBU Metodik Parstudien pågick under åren 1997 till 2000. År 1997 ingick endast fyra par. 1998 utökades studien med tre nya par och således ingick sju par gårdar resterande
Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor
Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor Rotröta Vi har en ny och förbisedd aggressiv rotrötepatogen i ärt- och åkerbönodlingen!
Havre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning
Havre Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning de föregående fem åren skedde en liten uppgång under 2006
Nytt verktyg för bekämpning av bladmögel i grönsaker
Nytt verktyg för bekämpning av bladmögel i grönsaker Pålitlig och genomgående hög effekt mot bladmögel i sallat, spenat, kål och lök Likvärdig eller bättre effekt än dagens lösningar mot bladmögel Sätter
Jordbrukardagarna 2010
Jordbrukardagarna 2010 Försöksboken sid 143-156 Svampförsök i stråsäd erfarenheter från 2009 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Merskörd, ton/ha, fungicidförsök Skåne Inkl L15-1070
Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar
Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar Paul Leteus, HIR Skåne AB Ömsom vin, ömsom vatten! Genomsnittliga rapsskördar År Hela landet (kg/ha frö) Syd (Skåne, Halland, Blekinge) (kg/ha frö) 2017 3625 3607
DuPont. Talius lansering Talius. Fungicid. Unless indicated, trademarks with, or are trademarks of DuPont or affiliates DuPont.
Talius lansering 20170403 DuPont Talius Fungicid SM Unless indicated, trademarks with, or are trademarks of DuPont or affiliates. 2017 DuPont. Talius produktinformation Talius är: En ny aktiv subtsans:
Potatisbladmögel 2017
VÄXTSKYDD Av Lars Wiik a, Anna Gerdtsson b, Erland Liljeroth Av NAMN, titel titelsson, c och Louise Aldén epost@epost b Potatisbladmögel 2017 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Under 2017 utfördes en fältförsöksserie
Skördeeffekter vid användning av bladfungicider i sockerbetor på sensommaren
Skördeeffekter vid användning av bladfungicider i sockerbetor på sensommaren Spraying against leaf diseases in sugar beets - effect on yield 2003 SBU Projektkod 2003-1-1-414 är ett kunskapsföretag som
Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
Av Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad E-post: mattias.zetterstrand@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades tre sortök inom Skåneökens
Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling
Resistens och resistensutveckling en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Vad är resistens? Förmågan hos en organism att överleva en pesticidbehandling, som under
Praktiska sortförsök 2009
NBR projektnr 2009-105 Praktiska sortförsök 2009 Kontaktperson NBR: Robert Olsson robert.olsson@nordicsugar.com +46 (0)709 53 72 60 Författare: Per-Olof Persson Nordic Sugar, Agricenter SE Foundation (Fond)
Utvärdering av bekämpningströsklar för bladsvampar i sockerbetor
Sveriges Lantbruksuniversitet Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Institutionen för skoglig mykologi och patologi Utvärdering av bekämpningströsklar för bladsvampar i sockerbetor Evaluation
Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens
Jordbrukardagar 2019
Jordbrukardagar 2019 Bekämpning av svampsjukdomar och insekter Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Slutsatser Behandlingar ska vara lönsamma Höstvete behandling i DC 37/39 klart lönsammast Tidig
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning
Praktiska odlarförsök för förbättring
46 Betodlaren 1 2017 Praktiska odlarförsök för förbättring FOTO: ROBERT OLSSON Sådd och radmyllning på -gården Lovisero öster om Trelleborg den 4 april. Svenska betodlare är duktiga. De flesta duktiga
Växtskyddsåret 2012 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län
213-1-14 Enköping 7 juni Hedemora 27 juli Växtskyddsåret 212 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Karlsson och Lina Norrlund Växtskyddscentralen Järvsö 21 juni Uppsala
Slutskörd över 110 ton betor
39 Slutskörd över 110 ton betor Fin blast, fin rotform och full spann hos Magnus Rafsten utanför Landskrona den 16 augusti. Årets sol och värme i kombination med att allting gjorts på rätt sätt i rätt
Bladmögelbekämpning 2011 Lars Wiik, HUSEC E-post:
Sammanfattning Under 2011 utfördes tre fältförsök i den mot bladmögel och brunröta mottagliga matpotatissorten Bintje i Sverigeförsökens regi med syfte att undersöka effekten av olika bekämpningsprogram.
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning