Insekter i höstraps i ÖSF-området
|
|
- Åsa Viklund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 äxtskyddscentralen Linköping Insekter i höstraps i ÖSF-området Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping ÖSF-konferensen 2015
2 Rapsbagge * Vanligast och mest betydelsefulla insekten * Höstraps : 23 % skadade skidor, 0,9 behandl. (197 fält) * Vårraps: 23 % skadade skidor, 2,6 behandl. (185 fält)
3 Rapsjordloppa Fullbildad insekt * 4-5 mm lång * långsträckt * glänsande blåsva Fullbildad insekt * 4-5 mm lång * långsträckt * glänsande blåsvart Larv * 2-7 mm lång * 3 par bukfötter * mörk punktteckning på ryggen * mörkt huvud
4 Rapsjordloppans biologi Inflygning till nysådd höstraps i augusti/september Nattaktiva Äggläggning 1-2 cm djup nära plantorna En hona kan lägga 1000 ägg Äggkläckning efter ca 20 dagar
5 Rapsjordloppans biologi, forts. Nykläckta larver äter sig in i plantorna Övervintrar i bladskaft och i nedre delen av stjälken Under 3 C avstannar aktiviteten, larverna dör vid ca -12 C Förpuppning i jorden i maj Nya fullbildade rapsjordloppor kläcks i juni Sommarvila
6 Antal larver/planta Antal larver av rapsjordloppa per planta i Skåne Höstraps - rapsjordloppa larver År
7 Fångst av rapsjordloppor i gulskålar på hösten Område År Antal fält Andel fält över bektröskel, % Skåne Skåne Östergötland Östergötland
8 Förväxlingsrisker - skada av fullbildad rapsjordloppa Rapsjordloppa Rapsjordloppa Rapsfjäril Kålbladstekel Sniglar
9 Förväxlingsrisker - skada av rapsjordloppans larver Rapsjordloppa Blåvingad rapsvivel Fyrtandad rapsvivel
10 Rapsjordloppa - bekämpningströsklar Larvskador rapsjordloppor/10 dm 2 skålyta i ackumulerad fångst under 3 veckor (tidigare gjordes även avräkning av antalet fullbildade rapsjordloppor nattetid med hjälp av ficklampa) Riktvärde för gnagskador Mer än 10 % uppäten bladyta
11 Bekämpning av rapsjordloppa Sprutning (tidigare även betning) Preparat: Fastac 50, Karate, Mavrik, Sumi-alpha Tidpunkt: På hösten, vanligen 2-4 örtblad Bekämpningsbehov: Angreppen varierar med en tydlig periodicitet om 6-7 år. Bekämpning främst aktuell i Sydsverige, mycket sällan i Mellansverige
12 Rapsvivlar i höstraps Blåvingad rapsvivel Fyrtandadad rapsvivel Blygrå rapsvivel
13 Rapsvivlar i höstraps Blåvingad rapsvivel Fyrtandad rapsvivel * övervntrar som fullbildad i fältet * äggläggn. börjar efter en mån. * till höstrapsen i sept okt * till höstrapsen i april (ca 15 C) * äggläggning i feb-mars * kläckning efter 5-7 dagar * kläckning efter 7-9 dygn * in i blad, bladskaft och stjälk * in i bladskaft och stjälk * larvutveckling 3-4 veckor * larvutveckling 4-5 veckor * puppstadiet ca 2 veckor * puppstadiet dagar * vivlarna kläcks i juli * vivlarna kläcks i juli * övervintring i skogsdungar * sommarvila i barr- /lövskog
14 Tidsrymd när larver av vivlar och rapsjordloppor finns i fält Rapsjordloppa Blåvingad rapsvivel Fyrtandad rapsvivel aug sept okt nov dec jan feb mars apr maj juni juli
15 Angreppsklasser, stjälkskador Klass1: inget angrepp Klass 2: svagt angrepp. Större delen av märgen oskadad, endast någon enstaka larv Klass 3: måttligt angrepp. Kraftig missfärgning av märgen, dock inte ut i stödjevävnanden. Klass 4: starkt angrepp. Hela märgen förstörd på minst 2-3 cm längd. Skador även på kärloch ledningsvävnad.
16 Beräkning av angreppsindex, stjälkskador % starkt angripna stjälkar % måttligt angripna stjälkar x 0,5 + % svagt angripna stjälkar x 0,25 = index
17 Inventering av skador av blåvingad rapsvivel, Östergötland År Antal fält Inget angrepp, % Svagt angrepp, % Medel angrepp, % Starkt angrepp, % Index
18 Bekämpning av blåvingad rapsvivel Behandling 1989 Skörd 1989 Angreppsindex 1990 Skörd Obehandlat 3690 (100) 28, (100) 34,9 Decis, okt 3700 (100) 1, (103) 16,1 Decis, mars 3660 (99) 7, (103) 14,5 Decis, okt+mars 3800 (103) 4, (105) 11, Angreppsindex Antal försök 3 E-län 4 E-län, 1 C-län
19 Bekämpning av blåvingad och fyrtandad rapsvivel Bekämpningströsklar: Saknas Prognosmetod: Saknas Preparat: Beta-Baythroid, Fastac 50, Karate, Mavrik, Sumi-alpha Bekämpningstidpunkt: Blåvingad: höst eller tidig vår (mars) Fyrtandad: vår Bekämpningsbehov: Litet
20 Blygrå rapsvivel och skidgallmygga Skidgallmygga Blygrå rapsvivel Skada av skidgallmygga
21 Blygrå rapsvivelns biologi * övervintrar som fullbildad i skogskanter * en generation per år * flyger in till fälten vid begynnande blomning (ca 20 C) * äggen läggs enstaka i skidorna * när skidorna bildats i höstrapsen flyger den till vårrapsen * larvutvecklingen tar 3-5 veckor * ny generation under juli månad
22 Skidgallmyggans biologi * övervintrar som larv i en kokong några cm ner i jorden * kan övervintra upp till fem år * vid månadsskiftet maj-juni kommer de första myggorna fram * myggorna parar sig i kläckningsfältet * äggläggning i höstrapsen * äggutveckling ca 4 dygn och larvutveckling ca 10 dygn * upp till larver per skida * nästa två generationer äggläggning i vårraps * ny generation under juli månad
23 Procent skadade skidor av skidgallmygga, höstraps, Östergötland Medel Medel 0
24 Skador av skidgallmygga, V:a Götalands län År Antal fält Skadade skidor, % Fält Fältkant , ,5 2 Medel
25 Bekämpnigströsklar för blygrå rapsvivel och skidgallmygga Blygrå rapsvivel Danmark: 6 vivlar per planta från begynnande blomning England: 0,5-1 vivel per planta Skidgallmygga Saknas Prognosmetoder saknas.
26 Bekämpning av blygrå rapsvivel / skidgallmygga Preparat: Biscaya, Mospilan (sen rapsbaggebehandling ca 50 % effekt) Tidpunkt: Begynnande blomning till full blom. Bekämpningsbehov: Troligen litet.
27 Övriga skadeinsekter i höstraps. Kålbladstekel * Nykläckta larver är ca 2 mm långa och ljust grågröna * Nykläckta larver finns på bladens undersida * Större larver mycket glupska * Larvutveckling ca 3-4 veckor * Provisorisk bekämpningströskel: 1 larv per planta * Preparat: pyretroider, m.u.a. Kaiso Sorbie
28 Övriga skadeinsekter i höstraps. Kålbladlöss Höstraps Höstraps Vårraps Mycket sällan bekämpningsbehov
29 Övriga skadeinsekter i höstraps. Lilla kålflugan * Angrepp i höstraps i Skåne 2013 och 2014 * Betydelsen oklar * Varm sensommar och höst gynnar flugans 3:e generation * Bekämpningströskel saknas * Svårbekämpad
30 Övriga skadeinsekter i höstraps. Rapsfluga och rapsstjälkfluga * Angrepp syns på hösten * Liten betydelse * Bekämpning ej motiverad
31 Sammanfattning skadeinsekter i höstraps Rapsbagge: viktigaste insekten Övriga insekter: oftast liten betydelse, men kan vissa år ställa till skada
32
33 Antal larver/planta Antal larver av rapsjordloppa per planta i Skåne Antal larver per planta ,5 2 1,5 1 0,5 0
34 Antal larver/planta Antal larver av rapsjordloppa per planta i Skåne Höstraps - rapsjordloppa larver År
Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten
Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten Uddevallakonferensen 2016 Lars Johansson Jordbruksverkets Växtskyddscentral Skara Innehåll Förväxlingsrisker Skadeinsekter i höstraps under hösten o
Rapsjordloppa, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson
Rapsjordloppa, blygrå rapsvivel & skidgallmygga Christer Nilsson Foto G Berg Rapsjordloppa Stamskada av blåvingad rapsvivel Inventering 2 år i Öster och Västergötland: 45% av fälten med enbart blåvingad,
Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp
Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp Rapsjordloppa Rapsbagge Fyrtandad rapsvivel Blåvingad rapsvivel Skidgallmygga + blygrå rapsvivel Västerås
Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp
Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp Rapsjordloppa Rapsbagge Fyrtandad rapsvivel Skidgallmygga + blygrå rapsvivel ÖSF konferens 28 november 2018
Fyrtandad rapsvivel, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson
Fyrtandad rapsvivel, blygrå rapsvivel & skidgallmygga Christer Nilsson Foto G Berg Fyrtandad rapsvivel Skidgallmygga & blygrå rapsvivel Biologi, utseende, naturliga fiender Ekonomisk betydelse Prognos
Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara
Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Foto: Louis Vimarlund Växtskyddscentralen Linköping Disposition Kålmalens biologi
Aktuellt om rapsbaggar och jordloppor i oljeväxter inför Peder Waern Växtskyddscentralen
ä ö Växtskyddscentralen Tillgängliga preparat mot rapsbagge 2010 Pyretroider Beta-Baythroid Resistens lokalt! IRAC 3 Decis Resistens lokalt! Fastac Resistens lokalt! Karate Resistens lokalt! Sumi-alpha
Rapsbaggar och resistens Rapskonferens Projekt 20/20, Linköping
Rapsbaggar och resistens Rapskonferens Projekt 20/20, Linköping 2011-11-16 2012-01-04 Göran Gustafsson Jordbruksverkets Växtskyddscentral Linköping Skador av rapsbagge 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
Växtskyddsåret 2016 Alf Djurberg & Göran Gustafsson Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Linköping
Växtskyddscentralen Linköping Växtskyddsåret 2016 Alf Djurberg & Göran Gustafsson Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Linköping Bild 1 Bild 2 Foto: Gunilla Berg, Växtskyddscentralen, Alnarp Källa: SMHI
Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar
Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar Paul Leteus, HIR Skåne AB Ömsom vin, ömsom vatten! Genomsnittliga rapsskördar År Hela landet (kg/ha frö) Syd (Skåne, Halland, Blekinge) (kg/ha frö) 2017 3625 3607
Rapsbaggar resultat från resistensundersökningar Svea-konferensen
Rapsbaggar resultat från resistensundersökningar Svea-konferensen 2015-01-14 Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Bekämpningseffekt mot rapsbaggar, 3 försök,
Skadeinsekter i klöverfröodlingar
Skadeinsekter i klöverfröodlingar Örjan Folkesson Jordbruksverket, Alnarp Under insåningsåret Ärtvivel Fröskadegörare Vitklöver Gulbent klöverspetsvivel Rödklöver Rödbent klöverspetsvivel Allmän klöverspetsvivel
Veckorapport - Linköping vecka 22
Veckorapport - Linköping vecka 22 Veckorapporten bygger på graderingar i obehandlade rutor i Östergötlands- Södermanlands- och Örebro län. Graderingarna görs i rutor där grödan inte har behandlats mot
Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling
Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling Föredrag vid ÖSF-konferensen den 27 november 2014 på Vreta Kluster Gunnel Andersson Jordbruksverket, Rådgivningsenhet syd Växtskyddscentralen
Prognos och bekämpningströsklar för stritar i potatis Delrapport 2001 Hans Larsson Inst för växtvetenskap SLU, Alnarp Bakgrund Försöksverksamheten
Prognos och bekämpningströsklar för stritar i potatis Delrapport 21 Hans Larsson Inst för växtvetenskap SLU, Alnarp Bakgrund Försöksverksamheten med stritar i potatis har nu pågått i fem år och vi gör
Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna
Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna Mariann Wikström, Agro Plantarum Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus Ärtbladlus Ofta förekommer lössen fläckvis i fälten. I början sitter de gömda i ärtplantans
Jordbrukardagar 2017
Jordbrukardagar 2017 Svampbekämpning i stråsäd Insekter i raps Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Dygnsvis nederbörd och temperatur 22 april 22 Juli 2016
Strategier mot skadegörare i ärter
Strategier mot skadegörare i ärter Mariann Wikström, Jordbruksverket Strategier mot skadegörare i ärter Insekter huvudsakligen bladlöss Kemisk bekämpning Ärtrotröta Aphanomyces och Phytophthora Jordprovtagning,växtföljd
Dokumentation av demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling 2007
Dokumentation av demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling 2007 Text och foto: Margareta Magnusson Projektet har finansierats av jordbruksverkets
Våroljeväxter - Jordloppor. Åtgärder-Bekämpningsmedel. Studier Jordloppor samlades in från 10 olika platser, varje population testades separat
Våroljeväxter - Jordloppor Phyllotreta spp. gulrandiga och svarta arter Vanligast = Phyllotreta undulata (gulrandig) Phyllotreta atra (svart) Långa antenner Förtjockad baklår http://www.biolib.cz/en/taxonimages/id11925/?type=1
Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara
Ulf Axelson, ÖSF 20161201 Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens 20161201 Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara Ulf Axelson, ÖSF 20161201 Integrerad bekämpning av åkersnigel i oljeväxter. Riskbedömning
Växtskyddsåret Halland, Skåne, Blekinge. Förenklad version där 2002 års graderingar och inventeringar redovisas som diagram och tabeller
Växtskyddsåret 22 Halland, Skåne, Blekinge Förenklad version där 22 års graderingar och inventeringar redovisas som diagram och tabeller Växtskyddscentralen Box 12 23 3 ALNARP 1 INNEHÅLL Inledning 3 Vädret
HIR Grönsaksbrev. Nr 21 2 juli Aktuellt i fält. Hortosatsning på Borgeby Fältdagar
HIR Grönsaksbrev Nr 21 2 juli 2014 Aktuellt i fält Under veckan har vi sett en ökning av bladlöss generellt och av kålbladlöss speciellt. Fångsterna av gammaflyn ligger konstant men förekomsten av gammaflylarver
Bekämpning av insekter i vårsäd
Bekämpning av insekter i vårsäd Peder Wærn, Växtskyddscentralen, Uppsala Migration av havrebladlöss från andra sidan Östersjön och varm försommar medförde starkare bladlusangrepp än förväntat. Angreppen
Nya kemiska produkter - erfarenheter från 2018
Nya kemiska produkter - erfarenheter från 2018 Linda af Geijersstam Agenda Torrår - insektsår Svampbehandling i höstvete Senaste nytt Kornjordloppa Liggsäd i vårkorn Gnag ofta betydelselöst Torrt och varmt
Granbarkborre Biologi och bekämpning
Granbarkborre 2019 Biologi och bekämpning Biologi Effekter i landskapet, Kråketorp Kråketorps naturreservat Stormskador efter Gudrun och Per, vindfällen upparbetades inte Drygt 200 ha, i stort sett all
2012-12-11. Växtskyddsåret 2012. Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen
Växtskyddsåret 212 Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen Snödjup Malmslätt 211 / 212 cm 8 7 6 5 4 3 2 1 Okt Nov Dec Jan Feb Mar Nederbörd
2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år
216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342
Bibliografiska uppgifter för Klöverspetsvivlar-förekomst och skada i klöverfröodlingar i södra Skåne
Bibliografiska uppgifter för Klöverspetsvivlar-förekomst och skada i klöverfröodlingar i södra Skåne Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,
Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling
Resistens och resistensutveckling en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Vad är resistens? Förmågan hos en organism att överleva en pesticidbehandling, som under
Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?
Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra
Jordbruksinformation Växtskyddsåret Södermanlands, Östergötlands och Örebro län
Jordbruksinformation 7 2017 Växtskyddsåret 2017 Södermanlands, Östergötlands och Örebro län Uppsala Skara Linköping Kalmar Alnarp Växtskyddscentralerna finns på fem platser. Till Linköping hör Södermanlands,
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8
Växtskyddsåret 2012 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län
213-1-14 Enköping 7 juni Hedemora 27 juli Växtskyddsåret 212 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Karlsson och Lina Norrlund Växtskyddscentralen Järvsö 21 juni Uppsala
Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete
Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Växtskydd Svartpricksjuka (Septoria tritici) förekom i hela Mellansverige, men var betydligt vanligare i Västsverige.
Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket
Prognos och Varning - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket Artikel 14 Integrerat växtskydd Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav ställs på medlemsstaterna att
Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling
Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.
Växtskyddsåret Hallands, Skånes och Blekinge län
Växtskyddsåret 218 Hallands, Skånes och Blekinge län Jordbruksinformation 14 218 Uppsala Skara Linköping Kalmar Alnarp Växtskyddscentralerna finns på fem platser. Till Alnarp hör Hallands, Skånes och Blekinge
Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem
Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem Potatisbladmögel (Phytophtora infestans) en mycket allvarlig skadegörare i potatis Potatisbladmögel kan förorsaka mycket stor skada
Växtskyddsåret. Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Värmland
Växtskyddsåret 27 Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Värmland Jordbruksinformation 17-27 VÄXTSKYDDSÅRET 27 Av Cecilia Lerenius och Eva Mellqvist, Växtskyddscentralen Skara INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...3
VÄXTSKYDDSÅRET Gotland Småland Öland. Växtskyddscentralen. Ölandsgatan Kalmar
VÄXTSKYDDSÅRET 1998 Gotland Småland Öland Växtskyddscentralen Ölandsgatan 17 392 31 Kalmar 1 Av: Margareta Björk Redaktör: Magnus Gröntoft Omslag: Starka angrepp av vetets bladfläcksjuka i höstvete (Uppland
Sprutning mot betfluga (Pegomyia) i sockerbetor
Sprutning mot betfluga (Pegomyia) i sockerbetor 2006 SBU Projektkod 2006-1-4-419 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.
49 Bevakning av bladsvampar 8 1 Del. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. BLAD- SVAMPAR Betorna växer nu för fullt och snart nog är det dags att börja kontrollera fälten för
Blygrå rapsvivelns (Ceutorhynchus obstrictus) aktivitet i skånska rapsfält
Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Blygrå rapsvivelns (Ceutorhynchus obstrictus) aktivitet i skånska rapsfält - dess påverkan på skador av skidgallmygga (Dasineura
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Angreppen i de västsvenska försöken blev starka. I två av de tre försöken
Tabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041
ALF DJURBERG Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping alf.djurberg@jordbruksverket.se Referensförsök i höstvete Referensförsöken syftar till att belysa lönsamheten för några vanliga svampbehandlingar
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Merskördarna blev höga i försöken och de allra flesta behandlingarna gav en god lönsamhet. Proline, eller Proline
Växtskyddsåret Västra Götalands och Värmlands län
Växtskyddsåret 216 Västra Götalands och Värmlands län Jordbruksinformation 21 216 Omslag: Blygrå rapsvivel Foto: Louis Vimarlund Eftertryck tillåts om källan anges Författare: Robert Dinwiddie, Lars Johansson,
Regional Växtodlingskonferens på Brunnby Gård den 18-19 januari 2011. Sniglarnas utseende
Regional Växtodlingskonferens på Brunnby Gård den 18-19 januari 211 Åkersnigel Deroceras reticulatum - Vanligaste snigeln på åkermark. Står för de största snigelproblemen i jordbruksgrödor. Ängssnigel
Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat
Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat växtskydd på? Vad vet vi i dag om kraven? 10:05-10:30
Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60
Bibliografiska uppgifter för Rödsotvirus i höstsäd Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Ingår i... Utgivare Huvudspråk
Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet
KEMI Kemikalieinspektionen Swedish Chemicals Agency Tillstånd och upplysning Bjötn Isaksson Delgivningskvitto 2015-06-25 Agneta Sundgren LRF 105 33 Stockholm 5.1.2.a-Hl 5-04069 Beslut angående ansökan
Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012
Gunnel Andersson, Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Kalmar E-post: gunnel.andersson@jordbruksverket.se växtskydd ogräs Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012 Sammanfattning Fyra försök
Växtskydd i majs. Linda af Geijersstam. Växtskyddscentralen Kalmar. Växtskyddscentralen Kalmar
Växtskydd i majs Linda af Geijersstam Sammanfattning Inventering 2018 i södra Sverige Mest av majssot och Fusarium Majssot ofarlig, fusarium farligt bägge kan ta skörd Majsmott upptäcktes bara i Skåne,
Nytt verktyg för bekämpning av bladmögel i grönsaker
Nytt verktyg för bekämpning av bladmögel i grönsaker Pålitlig och genomgående hög effekt mot bladmögel i sallat, spenat, kål och lök Likvärdig eller bättre effekt än dagens lösningar mot bladmögel Sätter
Växtskyddsåret 2013 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Anders Lindgren och Lina Norrlund Växtskyddscentralen
Växtskyddsåret 213 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Lindgren och Lina Norrlund Växtskyddscentralen Snödjup 212 213 Långvarigt snötäcke cm 6 5 4 3 2 1 Falun Okt Nov
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?
2012-12-11 Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd
Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet
Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Delgivningskvitto Agneta Sundgren Lantbrukarnas Riksförbund Att: Agneta Sundgren 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet 1 Beslut
Färre växtskyddsmedel- hur klarar vi utmaningen?
Färre växtskyddsmedel- hur klarar vi utmaningen? Projektet Strategin för växtskyddsmedel Carina Carlsson Ross och Cecilia Lerenius, 9 januari 2014 Disposition Bakgrund och syfte med projektet Så här jobbar
Växtskyddsåret Hallands, Skånes och Blekinge län
Växtskyddsåret 214 Hallands, Skånes och Blekinge län Jordbruksinformation 15 214 Växtskyddsåret 214 Hallands, Skånes och Blekinge län Inledning... 2 Vädret 213 214... 3 Höstvete... 8 Råg... 16 Rågvete...
VÄXTODLINGS- GÅRDENS GULA MOTOR
VÄXTODLINGS- GÅRDENS GULA MOTOR I svenska försök har alla sorter som medeltal visat lägre avkastning vid sen sådd, i genomsnitt 29 kg lägre fröskörd per dygn senare såtid. I Danmark är den siffran något
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
Växtskyddsstrategi hur hanterar vi växtskyddsproblemen i framtiden?
Växtskyddsstrategi hur hanterar vi växtskyddsproblemen i framtiden? Gunilla Berg och Karin Jahr Brunnby 15 januari 2014 2014-01-20 Strategin för växtskyddsmedel - bakgrund Mål - att bibehålla förutsättningarna
Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 2009. Västergötland, Bohuslän, Dalsland och Värmlands län
Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 29. Västergötland, Bohuslän, Dalsland och Värmlands län Författare Lerenius C., Mellqvist E., Bergh L. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt
KARATE 2.5 WG. 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005. Bekämpningsmedel mot skadedjur. Hälsoskadlig Miljöfarlig
KARATE 2.5 WG Bekämpningsmedel mot skadedjur 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005 Aktiv substans: lambda cyhalotrin 25 g/l Preparattyp: WG Hälsoskadlig Miljöfarlig Användningsändamål: För bekämpning
VÄXTSKYDDSÅRET 2006. Småland, Öland och Gotland. Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR
VÄXTSKYDDSÅRET 26 Småland, Öland och Gotland Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR 1 Av Gunnel Andersson Redaktör: M. Gröntoft Omslag: Havrebladlöss Foto: Peder Waern Eftertryck tillåts om
Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.
Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017. Hur gör vi en säker riskbedömning av bomullsmögel? Ann-Charlotte Wallenhammar ÖSF- konferensen 29-30 november 2017 Innehåll Biologi Symtom
Växtskyddsåret 2008 Fruemöllans bärodling
Växtskyddsåret 2008 Fruemöllans bärodling Informationsbladet delades ut vid fältvandringen 27/8 2008. Skadegörare som vållat skada i odlingen under året tas upp tillsammans med förslag till växtskyddsstrategiplan
Rapsmästaren. öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling Anneli Kihlstrand Sveriges Frö och Oljeväxtodlare
Rapsmästaren öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling 2016 Anneli Kihlstrand Sveriges Frö och Oljeväxtodlare Rapsmästaren 2016 arrangerad av Södra Sveriges Frö och Oljeväxtodlare och Lantmannen 1 Rapsmästaren
Växjö möte 4 december 2012
Växjö möte 4 december 2012 Svampbekämpning i stråsäd och åkerbönor Gunilla Berg och Louise Aldén Demoling Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Vädret i Lund 2011/2012 källa:smhi 20 Temperatur, ºC
Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor
Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor Rotröta Vi har en ny och förbisedd aggressiv rotrötepatogen i ärt- och åkerbönodlingen!
Färre växtskyddsmedel- hur klarar vi utmaningen?
Färre växtskyddsmedel- hur klarar vi utmaningen? Projektet Strategin för växtskyddsmedel Carina Carlsson Ross, Cecilia Lerenius och Karin Jahr 27 november 2013 Disposition Bakgrund och syfte med projektet
VÄXTSKYDDSMEDEL Glyfosat och fästmedel. VÄXTSKYDDSMEDEL Ogräsmedel för spannmål och vallar. Dassoil-fästmedel. Classic Premium SX. Ariane S.
VÄXTSKYDDSMEDEL Glyfosat och fästmedel Ranger 360 En basglyfosat av god kvalitet för bekämpning av ogräs. Tillverkad av Monsanto. Begränsad användning på grundvattenområde. För bekämpning av kvickrot:
Bekämpning av rapsbaggar och resistensfrågor. Barbara Ekbom, SLU, Inst. f. ekologi
Bekämpning av rapsbaggar och resistensfrågor Barbara Ekbom, SLU, Inst. f. ekologi Resistens mot pyretroider Inventeringar 2001-2014 Metabolisk resistens Resistenta insekter kan avgifta eller förstora giftet
Agrimarket- kryssning
Agrimarket- kryssning Viking Mariella 2.-4.12.2013 Aktuellt om höstraps: Sorter och odlingsteknik Med dubbelsådd- metod Jussi Peltonen Berner Oy Höstrapsodlingen väcker intresse 2012 Odlingsareal ca 1
Skördeår: P R E L I M I N Ä R A R E S U L T A T SIDA 1 Institutionen för växtproduktionsekologi
ADB-nr: 07A358 Län-fnr: MC-989-2007 Utförar-ansvarig: Göran Tollmar 0411-53 22 60, 0708-161 060 Förs.v: Rydsgård Gods AB 2007-11-01 15:34 RYDSGÅRD Jbr-omr: 1b A Gödsling kg Medel N P K S 2007-04-09 146
Rapsbaggen En skadegörare i oljeväxter
Institutionen för ekologi Rapsbaggen En skadegörare i oljeväxter Litteratursammanställning av rapsbaggen som skadegörare i raps Pollen beetle A pest in oil seed rape A literature review of the pollen beetle
Jordbruksinformation Växtskyddsåret Västra Götalands och Värmlands län
Jordbruksinformation 6 217 Växtskyddsåret 217 Västra Götalands och Värmlands län Uppsala Skara Linköping Kalmar Alnarp Växtskyddscentralerna finns på fem platser. Till Skara hör Västra Götalands och Värmlands
Välkomna till 22:a ÖSF konferensen!
Välkomna till 22:a ÖSF konferensen! Men detta är den 30:e växtskyddsdagen i ÖSF-området Försöksplan, typ av försök E D-T S:a Sortförsök, odlingsmetodik L7-101 Sort-beh. i höstvete bas, 61/38 2 1 3 L7-101
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3
Växtskyddsåret Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län. Peder Waern och Magnus Sandström
Växtskyddsåret 26 Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Peder Waern och Magnus Sandström 35 Hektar Areal av olika grödor i B, C, U, W och X-län 3 25 2 15 1 Oljelin Potatis Baljväxter
Växtskyddsåret 2014. observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län
215-1-11 Växtskyddsåret 214 observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Lindgren Lina Norrlund anders.lindgren@jordbruksverket.se
Rapsmästaren. öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling Anneli Kihlstrand & Albin Gunnarson Sveriges Frö och Oljeväxtodlare
Rapsmästaren öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling 2016 Anneli Kihlstrand & Albin Gunnarson Sveriges Frö och Oljeväxtodlare Rapsmästaren 2016 arrangerad av Södra Sveriges Frö och Oljeväxtodlare och
Betning mot skadegörare i sockerbetor 2013
460, 461 2013 Rapport Report Betning mot skadegörare i sockerbetor 2013 Insecticide seed treatments against pests in sugar beet 2013 Åsa Olsson Rapporten sammanställd av Anette Bramstorp, HIR Malmöhus
Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:
Snytbaggen - åtgärder i Norrland Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: www.snytbagge.se Snytbaggeskador i Norrland Skador av snytbagge på barrträdsplantor betraktas allmänt som
Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg
Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg Sammanfattning Bönsmyg, Bruchus rufimanus, är en liten skalbagge som angriper åkerbönor. Den lägger ägg på baljorna och larverna borrar sig in
Värdet av våroljeväxter ekonomiska konsekvenser av ett förbud mot växtskyddsmedel
Värdet av våroljeväxter ekonomiska konsekvenser av ett förbud mot växtskyddsmedel Syfte: Undersöka företagsekonomiska effekter av förbud mot att använda neonikotinoider. Avgränsning: Beräknar inte skador
Bekämpningsrekommendationer. svampar och insekter
Bekämpningsrekommendationer svampar och insekter 2007 BEHÖRIGHETSMATERIAL BE17 ISSN 1652-6023 Jordbruksverket 551 82 Jönköping Telefon: 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@sjv.se Internet: www.sjv.se
Effekter och rekommendationer
Pyretroider tillverkarnas rekommendationer Observera att det kan finnas skillnader mellan preparatens långtidseffekt mot enskilda skadegörare. Doserna nedan anges i liter respektive kg/ha. Observera även
Majsmottet en ny skadegörare i Sverige
Majsmottet en ny skadegörare i Sverige Nationell Växtskyddskonferens 10 november 2015 Cecilia Söderlind 1, Gunnel Andersson 2 och Louise Aldén 1 Jordbruksverket 1 och Kalmar 2 Majsmottet (Ostrinia nubilalis)
Jordbruksinformation Växtskyddsåret Hallands, Skånes och Blekinge län
Jordbruksinformation 5 217 Växtskyddsåret 217 Hallands, Skånes och Blekinge län Uppsala Skara Linköping Kalmar Alnarp Växtskyddscentralerna finns på fem platser. Till Alnarp hör Hallands, Skånes och Blekinge
Rapsbaggar och resistens
Rapsbaggar och resistens Foto: Göran Gustavsson SJV, i Albins raps Skador av rapsbagge 1 Resistens upptäcks i Sverige Våren 2000 upptäcktes pyretroidresistenta rapsbaggar för första gången i Sverige Först
Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala
Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala Intermediära ekosystemtjänster Närings omsättning Jordbildning
Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2013. www.jordbruksverket.se
Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2013 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets Växtskyddscentraler mars 2013 Författare: Gunnel Andersson, Anders Arvidsson, Gunilla Berg, Louise Aldén, Alf
Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Bibliografiska uppgifter för Kålfluga - ett viktigt skadedjur i höstraps? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Nilsson C.
SPINNKVALSTER I VÄXTHUS
Växtskydd - Växthusodlingar Barbro Nedstam 2007-11-09 SPINNKVALSTER I VÄXTHUS Arter I växthusgrönsaker och vissa prydnadsväxter blir det ofta problem med Tetranychus urticae, växthusspinnkvalstret. Liksom
Välkomna till 23:a ÖSF konferensen!
Välkomna till 23:a ÖSF konferensen! Hitta försök-www.sverigeforsoken.se Hitta försök-www.sverigeforsoken.se Hitta försök-https://nfts.dlbr.dk Hitta försök-https://nfts.dlbr.dk Hitta försök-https://nfts.dlbr.dk