Växtskyddsåret Hallands, Skånes och Blekinge län

Transkript

1 Växtskyddsåret 214 Hallands, Skånes och Blekinge län Jordbruksinformation

2

3 Växtskyddsåret 214 Hallands, Skånes och Blekinge län Inledning... 2 Vädret Höstvete... 8 Råg Rågvete... 2 Höstkorn Vårvete Vårkorn Havre Höstraps Potatis Sockerbetor Ärter Åkerböna Majs... 46

4 Inledning I denna skrift sammanfattas resultaten av prognos- och varningsverksamheten i Halland, Skåne och Blekinge under växtskyddsåret 214. Syftet är att beskriva förekomsten och omfattningen av olika skadegörare samt vädret under året. Redovisningen är kortfattad och består främst av tabeller och figurer. Figur 1. Karta över Skåne med områdesindelning. Halland och Blekinge delas inte in i områden. Under perioden april juli (samt delvis augusti oktober) sker veckovisa graderingar av skadegörare och sjukdomar i stråsäd, raps, potatis, ärter, åkerbönor och majs. I sockerbetor graderas bladsvampar under juli september i samarbete med Nordic Beet Research, NBR. Graderingarna görs i obehandlade rutor belägna i konventionellt odlade fält, men även en del sortförsök för stråsäd utnyttjas inom prognos- och varningsverksamheten och då har två till fem sorter avlästs i samma försök, vilket resulterar i två till fem varningsfält. Totalt har 292 varningsfält graderats under 214 (Tabell 1). Tabell 1. Antalet varningsfält under 214 för 13 grödor fördelade i sju områden. Område Höstvete Råg Rågvete Höstkorn Vårvete Vårkorn Havre Höstraps Potatis Ärt Åkerböna Sockerbetor Majs Summa Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Summa

5 Vädret September hade normala temperaturer och höstsäden såddes under goda betingelser. Oktober och november blev något varmare än genomsnittet. Även december och framför allt februari blev varmare än vanligt. Nederbörden under hösten var relativt normal förutom i Halland där det regnade mindre än det brukar under september. Vintern blev ovanligt mild och kort, endast några veckor i januari med vinterväder. Medeltemperaturen för både december och februari låg klart över genomsnitt. Figur 2. Månadsvis nederbörd vid tre olika platser 213/214 (enl. SMHI). 3

6 Våren kom tidigt då mars och april var varmare än genomsnitt. Det kom förhållandevis mycket nederbörd i maj och regndagarna var många. I Blekinge var även juni ovanligt nederbördsrik. Halland fick i stället mer regn än vanligt under juli och augusti. I Skåne var augusti sommarens regnigaste månad. Sommartemperaturerna var normala under juni och augusti, medan juli var varmare och soligare än normalt i hela området. Figur 3. Månadsvis temperatur vid tre olika platser 213/214 (enl. SMHI). 4

7 Figur 4. Dygnsvis nederbörd och temperatur april-maj 214 vid tre olika platser (enl. SMHI). 5

8 Figur 5. Dygnsvis nederbörd och temperatur juni-juli 214 vid tre olika platser (enl. SMHI). Ingen temperatur finns registrerad för Lund den 1 samt 2 juli. 6

9 Figur 6. Antal soltimmar månadsvis i Lund och Karlskrona 213/214 (enl. SMHI). 7

10 Höstvete Sammanfattning Efter en relativt mild höst var många höstvetefält ovanligt kraftiga inför vintern, men tack vare en mild och relativt kortvarig vinter blev övervintringen bra. Förekomsten av snömögel var mycket liten. Våren kom tidigt och var ovanligt varm vilket ledde till en tidig utveckling i fälten. DC 32 uppnåddes i snitt den 5 maj. I november förekom mindre angrepp av gulrost, dock inte alls i lika stor omfattning som 212. Den varma vintern och våren gynnade sedan utvecklingen och sporulerande gulrost förekom redan i slutet av mars i mottagliga sorter. Under april förekom angrepp främst i södra och västra Skåne. Angreppen utvecklades något senare i nordöstra Skåne, Blekinge och Halland, men blev ändå mycket kraftiga i mottagliga sorter. Sortskillnaderna var stora och flera av de mycket odlade sorterna som Mariboss, Ellvis och Cubus angreps mycket lite av de gulrostraser som dominerar för tillfället. Mindre angrepp av gulrost förekom dock i många sorter. Detta medförde att smittotrycket av gulrost var extremt högt och i mottagliga sorter som Audi, Cumulus och Kranich blev angreppen väldigt stora. Även i rågvete och vårvete blev det kraftiga angrepp av gulrost. Brunrost började uppträda i början av juni och ökade sedan i mottagliga sorter som exempelvis Mariboss, Hereford, Ellvis, Cubus och Julius. Slutangreppen blev dock ganska små i flertalet fält. Svartpricksjuka förekom som vanligt allmänt på äldre blad under tidig vår. Ovanligt många nederbördsdagar i maj medförde att smittotrycket var ovanligt stort. Angreppsnivån för 214 blev hög, i nivå med 21, med angrepp uppe på flaggbladet under senare delen av juni. Höga temperaturer under början av juli månad gjorde att angreppsutvecklingen därefter stannade av och grödan mognade av ganska snabbt. Starka angrepp av vetets bladfläcksjuka (DTR) förekom i några riskfält. Mjöldagg förekom i enstaka fält i slutet av april. Angreppen utvecklades långsamt och ökade något i mitten av maj, främst i mottagliga sorter, för att sedan stabiliseras på en relativt låg nivå. I genomsnitt låg angreppen i år på en lägre nivå, jämfört med de senaste åren. Angreppen av axfusarios var överlag små och DON-halterna var generellt låga. Angreppen av stråknäckare var små på våren. Utvecklingen av stråknäckare var liten även under sommaren och slutangreppen blev ganska små. Speciellt för året var att skarp ögonfläck var vanligt förekommande. Dessutom hade många plantor mörkfärgade noder som troligen var orsakade av stråfusarios. Det gynnsamma vädret i form av varm höst, mild vinter och fuktig vår medförde också att angreppen av rotdödare blev ovanligt starka. Antalet löss i sugfällan under hösten var lågt vilket medförde liten höstsmitta och rödsotvirus förekom i liten omfattning under våren. Enstaka angripna plantor noterades av vetedvärgsjuka, men inga större angrepp förekom. Undersökningen av axprover visade att angreppen av röd vetemygga var relativt låga. Inget av varningsfälten överskred skadetröskeln. Generellt sett var förekomsterna av bladlöss låga till måttliga under 214. Mindre förekomster av sädesbladlöss noterades i slutet av maj och några varningsfält överskred bekämpningströskeln redan runt den 9 juni. Populationen ökade något fram till slutet av juni och totalt överskred mindre än en femtedel av varningsfälten bekämpningströskeln. Endast låga förekomster av havrebladlöss och grönstrimmiga gräsbladlöss noterades. 8

11 Omfattning och sortfördelning Tabell 2. Områdesvis sortfördelning av varningsfälten i höstvete 214. Område Audi Brons Norin Cubus Cumulus Ellvis Hereford Julius Kranich Mariboss Nimbus Olivin Opus Praktik Summa Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Summa Utveckling av skadegörare Utveckling av skadegörare i höstvete 214 (KMN-län) Mjöldagg Brunrost Vetets bladfläcksjuka (DTR) Svartpricksjuka 1 8 Angripna blad, % Antal löss/strå /4 22/4 29/4 5/5 12/5 19/5 26/5 2/6 9/6 16/6 23/6 3/6 7/7 Utv. stadium, DC & datum Figur 7. Skadegörarutveckling i höstvete 214. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 9

12 Årsvisa jämförelser Mjöldagg 1 Höstvete - mjöldagg Angripna blad, % Figur 8. Utveckling av mjöldagg i höstvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Svartpricksjuka 1 Utv. stadium, DC Höstvete - Svartpricksjuka Angripna blad, % Utvecklingsstadium DC Figur 9. Utveckling av svartpricksjuka i höstvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 1

13 Gulrost 1 Höstvete - Gulrost Angripna blad, % Utv. stadium, DC Figur 1. Utveckling av gulrost i höstvete (ett genomsnitt av alla sorter) Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 11

14 Figur 11. Utveckling av gulrost i de mottagliga sorterna Audi, Kranich och Cumulus områdesvis. Antalet fält för varje område anges inom parentes. Rost 1 Höstvete - slutangrepp rost Brunrost Gulrost 8 Angripna blad, % Figur 12. Slutangrepp (DC 75-83) av brun- och gulrost i höstvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. År 12

15 Stråknäckare Tabell 3. Angrepp av stråknäckare i höstvete områdesvis under våren (DC 31-32) och sommaren (DC 75) 214. Bekämpningströskeln under våren är 2 % angripna skott. Skadetröskeln vid sommargradering är index 35. Vårgradering 214 Sommargradering 214 Område Antal Antal fält över % angripna skott Antal Antal fält Index fält bekämpningströskeln medel min max fält över index 35 medel min max Halland 7 1,3, 4, ,3 2, 41,9 NV Skåne 9 1,, 3, 9 17,5 5,6 33,8 SV Skåne ,7, 2, ,2 3,1 44,4 M Skåne 6 1,3, 6,6 3 16,9 13,1 21,3 SÖ Skåne 1 1,7, 6,1 5 13,3 7,3 17,5 NÖ Skåne 4 2,, 6,3 4 8,2 1,3 13,8 Blekinge 6,9, 2,5 6 1,2 4,4 16,3 Tabell 4. Angrepp av stråknäckare i höstvete under våren (DC 31-32) och sommaren (DC 75) , medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Bekämpningströskeln under våren är 2 % angripna skott. Skadetröskeln vid sommargradering är index 35. Vårgradering Sommargradering År Antal Antal fält över % angripna skott Antal Antal fält Index fält bekämpningströskeln medel min max fält över index 35 medel min max ,5, 62, ,7 1, 4, ,5, 59, ,6 2,5 46, ,6, 7, ,9,5 35, ,5, 5, ,8,5 36, ,, 25,6 37 6,8, 21, ,, 84, ,3, 55, 21 4,4, 2, , 1, 47, ,1, 2, ,7 1, 37, ,7, 57, ,9 1, 55, ,8, 7, ,3 6,9 51, ,8, 2, ,5 1,3 44,4 13

16 Havrebladlöss Sugfällan i Alnarp, Havrebladlöss Havrebladlöss/vecka Vecka Figur 13. Veckovis förekomst av havrebladlöss i sugfällan på Alnarp 26, Bladlöss 3 25 Höstvete - Genomsnittligt maxangrepp av bladlöss Havrebladlus Sädesbladlus Antal löss/strå År Figur 14. Genomsnittligt maxangrepp av havre- och sädesbladlus i höstvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 14

17 Vetemygga 5 4 Höst- och vårvete - vetemygga Röd vetemygga Gul vetemygga Angripna kärnor, % Figur 15. Andel kärnor (%) som angripits av röd- respektive gul vetemygga i höst- och vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. År 15

18 Råg Sammanfattning Den milda vintern och varma våren 214 var gynnsam för brunrost som fanns i enstaka fält redan i slutet av april. Det varma vädret under slutet av maj och början på juni medförde att angreppen ökade och brunrost förekom i de flesta fält. Slutangreppen av brunrost var i år höga och låg på ca 55 % angripna blad i genomsnitt, vilket ligger i nivå med 212. Mindre angrepp av sköldfläcksjuka fanns i några varningsfält redan vid första graderingstillfället. Angreppen utvecklades långsamt till att börja med för att sedan öka under senare delen av juni. Slutangreppen låg något över de senaste årens angrepp. Mjöldagg förekom redan i slutet av april framförallt i Blekinge och SÖ Skåne där några fält hade bekämpningsbehov. Angreppen utvecklades långsamt och slutangreppen blev något lägre än de senaste tre åren. I början av maj fanns trips i ett flertal av fälten, några varningsfält överskred bekämpningströskeln (,5-1 trips/strå). Förekomsten av bladlöss var liten och inget av varningsfälten nådde upp till bekämpningströskeln. Årets angrepp av mjöldryga var små. Omfattning och sortfördelning Tabell 6. Områdesvis sortfördelning av varningsfälten i råg 214. Område Caspian Evolo Herakles Marcelo Palazzo Visello Summa Halland 1 1 NV Skåne 1 1 SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge 1 1 Summa

19 Utveckling av skadegörare Utveckling av skadegörare i råg 214 (KMN-län) Mjöldagg Sköldfläcksjuka Brunrost Sädesbladlöss 1 8 Angripna blad, % Antal löss/strå /4 22/4 29/4 5/5 12/5 19/5 26/5 2/6 16/6 23/6 Utv. stadium, DC & datum Figur 16. Skadegörarutveckling i råg 214. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 17

20 Årsvisa jämförelser Mjöldagg 1 Råg - mjöldagg Angripna blad, % Figur 17. Utveckling av mjöldagg i råg Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Sköldfläcksjuka Utv. stadium, DC 1 Råg - sköldfläcksjuka Angripna blad, % Utv. stadium, DC Figur 18. Utveckling av sköldfläcksjuka i råg Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 18

21 Brunrost Råg - brunrost Angripna blad, % Utv. stadium, DC Figur 19. Utveckling av brunrost i råg Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 1 Råg - slutangrepp brunrost Angripna blad, % År Figur 2. Slutangrepp av brunrost i råg Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 19

22 Rågvete Sammanfattning I enstaka rågvetefält kunde starka angrepp av mjöldagg hittas redan under senhösten. Vid graderingsstarten i mitten på april förekom kraftiga angrepp i några fält. Angreppen utvecklades under maj och juni, vilket ledde till att angreppen blev höga, dock något lägre jämfört med 213. Gulrost noterades tidigt, i slutet av mars i många rågvetesorter med undantag för Borwo. Under maj och juni utvecklades angreppen ytterligare. För flertalet av rågvetesorterna fanns viss vuxenplantresistens som innebar att gulrostens sporulering delvis avstannade vid axgång. Årets angreppsnivå blev hög, dock inte lika hög som 21. Endast enstaka angrepp av brunrost förekom. Angreppsnivån av bladfläcksvampar och sköldfläcksjuka var överlag låg. Angreppen av stråknäckare under vår och sommar var små och klart under bekämpningströskeln (2 % angripna skott). Under säsongen förekom enstaka sädesbladlöss i fälten. Inget varningsfält överskred bekämpningströskeln. Trips förekom i flera fält och några varningsfält uppnådde bekämpningströskeln (,5-1 trips/strå). Omfattning och sortfördelning Tabell 7. Områdesvis sortfördelning av varningsfälten i rågvete 214. Område Borwo Empero Sequenz Tulus Summa Halland NV Skåne 1 1 SV Skåne M Skåne SÖ Skåne 1 1 NÖ Skåne Blekinge 2 2 Summa

23 Utveckling av skadegörare Utveckling av skadegörare i rågvete 214 (KMN-län) Mjöldagg Bladfläckar Sköldfläcksjuka Brunrost Gulrost Sädesbladlus 1 8 Angripna blad, % Antal löss/strå /4 22/4 29/4 5/5 12/5 19/5 26/5 2/6 9/6 23/6 Utv. stadium, DC & datum Figur 21. Skadegörarutveckling i rågvete 214. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Årsvisa jämförelser Mjöldagg Rågvete - mjöldagg Angripna blad, % Utv. stadium, DC Figur 22. Utveckling av mjöldagg i rågvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 21

24 Gulrost 1 Rågvete - gulrost Angripna blad, % Utv. stadium, DC Figur 23. Utveckling av gulrost i rågvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Rost 1 Rågvete - slutangrepp rost Brunrost Gulrost 8 Angripna blad, % År Figur 24. Slutangrepp av brun- och gulrost i rågvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 22

25 Stråknäckare Tabell 8. Angrepp av stråknäckare i rågvete under våren (DC 31-32) och sommaren (DC 75) , medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Bekämpningströskeln under våren är 2 % angripna skott. Skadetröskeln vid sommargradering är index 35. Vårgradering Sommargradering År Antal Antal fält över % angripna skott Antal Antal fält Index fält bekämpningströskeln medel min max fält över index 35 medel min max ,5, 16, ,3, 38, ,7, 42,2 9 16,2 2,5 31, ,3 1,3 54,1 7 12,1 1, 3, ,, 28, ,9 4, 35, ,7,7 26,2 6 7,2 1, 17, ,9 1,3 6,1 4 6,9, 16, ,5, 5, ,8 1,5 35, 211 1,1, 1,3 9 1,6,3 2, ,4, 12, ,7 1, 36, ,8, 4,5 7 14,8 1,9 29, ,4, 1,7 11 7,5, 25, 23

26 Höstkorn Sammanfattning Angrepp av mjöldagg fanns i de flesta av varningsfälten första delen av maj men dessa angrepp utvecklades inte nämnvärt. Slutangreppen blev därför relativt låga, i nivå med åren 211 och 212. Kornrost förekom i ett mindre antal fält redan i slutet av april och angreppen ökade sedan framförallt under senare delen av maj och juni. Angreppsnivån blev högre än de senaste åren. Kornets bladfläcksjuka fanns i flertalet fält och angreppsnivåerna i mitten av juni var något högre än de senaste två åren. Sköldfläcksjuka förekom i många fält av sorten Apropos i början av säsongen, men utvecklades därefter måttligt. Angreppen i sorten Matros var klart mindre. Slutangreppen låg i nivå med de senaste åren. Bladlöss noterades i låga nivåer och inget av varningsfälten uppnådde bekämpningströskeln. Låga nivåer av trips förekom i flertalet av fälten och några varningsfält gick över bekämpningströskeln,,5-1 trips/strå. Omfattning och sortfördelning Tabell 9. Områdesvis sortfördelning av varningsfälten i höstkorn 214. Område Apropos Matros Wootan Summa Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne 2 2 Blekinge 1 1 Summa

27 Utveckling av skadegörare Utveckling av skadegörare i höstkorn 214 (KMN-län) Kornets bladfläcksjuka Kornrost Sköldfläcksjuka Mjöldagg Sädesbladlus Trips 1 8 Angripna blad, % Antal löss/strå /4 22/4 29/4 5/5 12/5 19/5 26/5 2/6 16/6 Utv. stadium, DC & datum Figur 25. Skadegörarutveckling i höstkorn 214. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 25

28 Årsvisa jämförelser Mjöldagg 1 Höstkorn - mjöldagg Angripna blad, % Figur 26. Utveckling av mjöldagg i höstkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Kornets bladfläcksjuka Utv. stadium, DC 1 Höstkorn - kornets bladfläcksjuka Angripna blad, % Utv. stadium, DC Figur 27. Utveckling av kornets bladfläcksjuka i höstkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 26

29 Sköldfläcksjuka 1 Höstkorn - sköldfläcksjuka 22, Angripna blad, % Figur 28. Utveckling av sköldfläcksjuka i höstkorn 22, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Kornrost Utv. stadium, DC 1 Höst- och vårkorn - slutangrepp kornrost Höstkorn Vårkorn 8 Angripna blad, % Figur 29. Slutangrepp av kornrost i höst- och vårkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. År 27

30 Vårvete Sammanfattning Första angreppet av gulrost noterades redan i början av maj i SV Skåne. Det stora smittrycket gjorde att angreppen bredde ut sig och ökade, i början av juni fanns gulrost i hela området i flertalet sorter. Slutangreppen blev höga, dock inte lika höga som 212. Slutangreppen av mjöldagg blev förhållandevis låga, i nivå med föregående år. Regnet i maj var gynnsamt för infektion av svartpricksjuka, och bekämpning rekommenderades. Angrepp började synas i många fält i slutet av juni, men utvecklingen avstannade dock av det varma och torra vädret i början av juli då grödan också avmognade ganska snabbt. Detta medförde att slutangreppen av svartpricksjuka blev förhållandevis låga. Ovanligt tidiga angrepp av vetets bladfläcksjuka förekom i några riskfält. Förekomsten av havrebladlöss var låg. Sädesbladlöss förekom i låga nivåer, endast ett fåtal av varningsfälten överskred bekämpningströskeln. Omfattning och sortfördelning Tabell 1. Områdesvis sortfördelning av varningsfälten i vårvete 214. Område Baguett Diskett Quarna Triso Vinjett Summa Halland NV Skåne 1 1 SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Summa Utveckling av skadegörare 214 Angripna blad, % Utveckling av skadegörare i vårvete 214 (KMN-län) Mjöldagg Brunrost Vetetsbladfläckssjuka Svartpricksjuka Gulrost Sädesbladlus Antal löss/strå 22/4 29/4 5/5 12/5 19/5 26/5 2/6 9/6 16/6 23/6 3/6 7/7 Utv. stadium, DC & datum Figur 3. Skadegörarutveckling i vårvete 214. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 28

31 Årsvisa jämförelser Mjöldagg Vårvete - mjöldagg 29, Angripna blad, % Figur 31. Utveckling av mjöldagg i vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Bladfläcksvampar Utv. stadium, DC 1 Vårvete - slutangrepp bladfläcksvampar Angripna blad, % År Figur 32. Slutangrepp av bladfläcksvampar, främst svartpricksjuka, i vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 29

32 Gulrost 1 Vårvete - gulrost Angripna blad, % Utv. stadium, DC Figur 33. Utveckling av gulrost i vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Bladlöss 3 Vårvete - genomsnittligt maxangrepp av bladlöss (DC 71-75) Havrebladlus Sädesbladlus 25 Antal löss/strå Figur 34. Genomsnittligt maxangrepp av bladlöss i vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. År 3

33 Vårkorn Sammanfattning Begynnande angrepp av kornets bladfläcksjuka noterades under senare delen av maj i enstaka fält. I mitten på juni ökade angreppen betydligt och i slutet på juni förekom kraftiga angrepp i många sorter. Slutangreppen blev höga och för att finna år med samma höga angreppsnivå får vi gå tillbaka ända till 22. Kornrost påträffades i början av juni i enstaka fält och i slutet av juni ökade angreppen rejält. Slutangreppen blev höga, men inte fullt så höga som angreppsåret 212. På grund av det mycket höga smittotrycket av gulrost förekom enstaka angrepp även i vårkorn, men dessa angrepp utvecklades inte vidare och blev mycket små. Mjöldagg noterades i mottagliga sorter i några fält under senare delen av maj och i slutet av maj uppnåddes bekämpningströskeln i sex fält. I flertalet fält förblev utvecklingen långsam. Slutangreppen blev små, i nivå med de senaste åren i mottagliga sorter. Även enstaka angrepp av sköldfläcksjuka fanns i slutet på maj, men utvecklingen var långsam. I början av juli förekom sköldfläcksjuka i mindre än hälften av varningsfälten, men slutangreppen blev generellt mycket låga. Ramularia bladfläck noterades i början av juli i ett fåtal fält, men i låga nivåer. Små förekomster av havrebladlöss och sädesbladlöss noterades under senare delen av maj. Lössen uppförökades långsamt. Endast enstaka varningsfält uppnådde bekämpningströskeln för sädesbladlöss. Enstaka grönstrimmiga gräsbladlöss observerades. Omfattning och sortfördelning Tabell 11. Områdesvis sortfördelning av varningsfälten i vårkorn 214. Område Anakin Catriona Chapeux Irina Justina Fairytale Luhkas Propino Quench Rosalina Salome Tamtam NFC Tipple Vilgot Övriga Summa Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Summa

34 Utveckling av skadegörare 214 Figur 35. Skadegörarutveckling i vårkorn 214. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Årsvisa jämförelser Sköldfläcksjuka Figur 36. Utveckling av sköldfläcksjuka i vårkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 32

35 Kornets bladfläcksjuka Figur 37. Utveckling av kornets bladfläcksjuka i vårkorn 22, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Kornrost Figur 38. Utveckling av kornrost i vårkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 33

36 Bladlöss Figur 39. Genomsnittligt maxangrepp av bladlöss i vårkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 34

37 Havre Sammanfattning Den regniga försommaren gynnade även havrens bladfläcksjuka och angreppen var något högre än de förgående åren, bekämpningsbehov fanns i några fält. Angreppen av mjöldagg var små och kronrost hittades i ett fält i NV i slutet av juni. Angrepp av kronrost är mycket ovanligt i vårt område och senast angreppet noterades i enstaka fält var 27. Angreppen av axfusarios var små och DON-halterna generellt låga. Enstaka fält med bladbakterios förekom. De första havrebladlössen noterades under andra halvan av maj. Angreppen förblev låga under hela säsongen, inget varningsfält gick över bekämpningströskeln. Även mindre mängder sädesbladlöss förekom i flertalet fält. Enstaka grönstrimmiga gräsbladlöss hittades i ett fåtal fält. Små angrepp av fritfluga i Halland och NV Skåne noterades. Under vecka 2 (13 maj) uppnåddes 9 daggrader, vilket är ganska normalt. Flertalet fält hade passerat 1,5 bladstadiet vid 9 daggarder. Omfattning och sortfördelning Tabell 12. Områdesvis sortfördelning av varningsfälten i havre 214. Område Belinda Ivory Galant Gunhild Heinrich Kerstin Scorpion Summa Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne 1 1 SÖ Skåne 1 1 NÖ Skåne 1 1 Blekinge 2 2 Summa

38 Utveckling av skadegörare 214 Figur 4. Skadegörarutveckling i havre 214. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 36

39 Årsvisa jämförelser Mjöldagg Figur 41. Utveckling av mjöldagg i havre 22, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Havrens bladfläcksjuka Figur 42. Utveckling av havrens bladfläcksjuka 23, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 37

40 Höstraps Sammanfattning Den milda hösten blev gynnsam för uppkomsten och plantorna blev välutvecklade och vissa fält väldigt stora. Den milda vintern och varma våren gav inga påfrestningar på plantorna och övervintringen blev god. Årets skördenivå för Skåne, Blekinge och Halland var relativt bra, ca 39 kg/ha, Angrepp av rapsjordloppa förekommer i cykler med ca sju års mellanrum och populationen under 213 började stiga efter de senaste årens låga värden. Det noterades också fler rapsjordloppor i fångstskålarna hösten 213 (fem varningsfält gick över bekämpningströskeln). På våren hittades 1,33 larver/planta, vilket är betydligt fler än 213. Skadetröskeln är,5 larver/planta. Förekomsten av klumprostsjuka har ökat och både från Skåne och Danmark rapporterades en del fall av klumprotsjuka i höstraps under våren. Rapsbaggarna började flyga ut under senare delen av april, men överlag hade rapsen hunnit så långt i sin utveckling att bekämpning inte var aktuell. Många rapsfält nådde medelsent knoppstadium redan i slutet av mars och blommade i april. Rapporter fanns dock om större angrepp av rapsbaggar i fält i skyddade lägen. Angreppen av skidgallmygga var mycket små och den blygrå rapsviveln förekom i några fält under graderingsperioden. I mitten av juli rapporterades dock om stora mängder rapsvivlar, bl a blygrå rapsvivel i kålfälten. I år graderades även den fyrtandade rapsviveln som lever i plantans stjälk. I många fält var nästan alla plantor angripna. För att bedöma risken för bomullsmögel fanns skleotiedepåer i sex fält. Det förekom apothecier redan i slutet av april och med nederbörden i maj ökade antalet. I mitten på maj förekom apothecier i fem fält av sex. Angreppen av bomullsmögel blev dock små. Kransmögel förekom i ungefär samma utsträckning som de senaste åren dvs. angrepp fanns i många fält. Liksom under de senaste åren visade sig angreppen främst som bronsfärgade stjälkar, vilket är mindre allvarligt jämfört med om plantorna blir helt svarta av mikrosklerotier. Torröta förekom i många fält, men i form av stjälkangrepp och dess betydelse är mindre än angrepp på rothalsen. Angreppsgraden var något högre jämfört med tidigare år. Små angrepp av ljus bladfläcksjuka och svartfläcksjuka förekom i enstaka fält Omfattning och sortfördelning Graderingar gjordes i nio fält med fördelning på ett flertal sorter. 38

41 Årsvisa jämförelser Rapsjordloppa 2 Höstraps - Rapsjordloppa Ackumulerat värde Vecka Figur 43. Höstinflygning av rapsjordloppa till höstrapsfält 28, , skålfångster. Medeltal av fält/år i Skåne. Den veckovisa fångsten är summerad. Antal larver per planta ,5 2 Antal larver/planta 1,5 1,5 Figur 44. Antal larver per planta i obehandlade höstrapsfält, Skåne Skadetröskeln är,5 larver/planta. Resultat av provtagning i mars-april. 39

42 Svampsjukdomar Figur 45. Angrepp av olika svampsjukdomar i höstraps i Skåne Vid phoma rothalsröta indikeras endast år då starka angrepp förekommer. Bomullsmögel Figur 46. Inventering av bomullsmögel i höstraps, Skåne

43 Potatis Sammanfattning Den tidiga varma våren gjorde att mycket potatis sattes ovanligt tidigt under 214. Detta faktum i kombination med gynnsamt väder för bladmögel och misstänkt marksmitta gjorde att det under 214 förekom tidiga och kraftiga angrepp av bladmögel på många ställen i området. Kännetecknande för året var också att angreppen i stor omfattning kom på stjälkarna nere i beståndet. Första bladmögelangreppen som rapporterades in till Euroblight kom den 13 maj i färskpotatis som legat under väv på Bjäre, vilket var ca en månad tidigare än 213. Även vid sydkusten förekom mycket tidiga angrepp. Under juni månad rapporterades bladmögelangrepp in från olika delar av södra Sverige. Angreppen kunde hejdas med korta bekämpningsintervall, och omslag till torrare väder hjälpte också till att hämma utvecklingen av bladmögel. Angreppen av torrfläcksjuka (Alternaria spp.) var överlag stora, i nivå med 21. I varningsfälten var den högsta noterade angreppsnivån 25 % angripen bladyta (NÖ Skåne). Både A. alternata och A. solani hittades. A. solani är den mest betydelsefulla av dem båda och förekom företrädesvis i slutet av säsongen. Stritar observerades i de flesta varningsfälten under större delen av graderingssäsongen. Inflygningen började runt vecka 21, i senare delen av maj, och i slutet av maj kunde en inflygningstopp noteras. Totalt sett var inflygningstoppen detta år måttlig, cirka 22 stritar per fälla och dag i genomsnitt. I nordöstra Skåne och Blekinge förekom fält med betydligt högre antal, upp till 1 stritar per fälla och dag. Stinkflyn och bladlöss förekom i mycket blygsam omfattning under 214. Omfattning och sortfördelning Tabell 13. Områdesvis fördelning av mat- och stärkelsepotatis i varningsfälten 214. Område Matpotatis Stärkelsepotatis Summa Halland 3 3 NV Skåne 2 2 SV Skåne 2 2 M Skåne 1 1 SÖ Skåne 1 1 NÖ Skåne Blekinge Summa

44 Årsvisa jämförelser Stritar 8 Striförekomst KLM-län Antal stritar per dag och fälla Figur 47. Veckovis stritförekomst i mat- och stärkelsepotatis Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Torrfläcksjuka Vecka Angripen yta, % Utveckling av torrfläcksjuka (Alternaria spp.) 21, Vecka Figur 48. Utveckling av torrfläcksjuka (Alternaria spp.) 21, fält/år. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 42

45 Sockerbetor Sammanfattning Vårbruket inleddes efter en mild vinter redan i början av april då en stor del av betarealen såddes (en del betor såddes redan strax före mitten av mars). En regnperiod medförde sedan ett uppehåll i sådden på cirka två veckor. Medelsådatumet blev den 8 april vilket är några dagar tidigare än femårsgenomsnittet. Inga varningsfält följdes under våren då plantan normalt sett har en bra motståndskraft mot insekter pga. den effektiva Gauchobetningen av fröet. En hel del betbladlöss observerades i andra halvan av juli i vissa fält i området. Under juni till augusti följdes förekomsten av gammafly på fem platser i Skåne med hjälp av feromonfällor. Det förekom tidvis en hel del gammaflyn på sina håll, men larvskadorna blev betydligt mindre omfattande än 213. Bevakningen av svampsjukdomar gjordes i samarbete med Nordic Beet Research (NBR) på 14 olika platser runt om i Skåne. På sex av dessa platser fanns sortförsök där man följde fyra olika sorter, sammanlagt följdes 32 prognosrutor. Resultaten publicerades varje vecka på Inventeringen startade redan i början av juli och då noterades Cercospora i Kristianstadområdet, vilket är ovanligt eftersom den kräver högre temperaturer än övriga bladfläcksvampar. Angreppen av bladfläcksvamparna kom tidigare och var kraftigare än normalt, framförallt rost förekom i mycket stor omfattning. Rost och mjöldagg brukar uppträda i mitten av augusti, men kom i år redan i slutet av juli. Redan i början av augusti hade de flesta varningsfälten nått bekämpningströskeln. Även ramularia hittades från mitten av augusti. 43

46 Ärter Sammanfattning Sju ärtfält med konservärter eller foder- och kokärter har följts under säsongen (tre i NV Skåne, ett i SÖ Skåne, två i SV Skåne och ett i Halland). Observationerna bygger endast på dessa fält. Angrepp av bladmögel noterades redan i slutet av maj i ett av varningsfälten och i slutet av juni förekom angrepp i alla fält utom ett. Inflygningen av ärtbladlöss påbörjades i början av juni och förekomsten ökade sedan och i slutet av juni förekom kraftiga angrepp på sina håll. Några varningsfält överskred bekämpningströskeln. Angrepp av ärtvivel förekom i flertalet fält, och i början av maj var det större vivelangrepp i några fält. Ostadigt väder avbröt sannolikt fortsatta angrepp och ärtorna växte ifrån vivlarna. Årsvisa jämförelser Ärtbladlus 35 Genomsnittliga maxangrepp av ärtbladlus Bladlöss/toppskott År Figur 49. Genomsnittligt maxangrepp av bladlöss i ärter Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 44

47 Åkerböna Sammanfattning Tre åkerbönsfält (ett i NV Skåne och två i Halland) följdes under växtsäsongen 214. Observationerna bygger endast på dessa tre fält. Bönbladmögel noterades i början av juni och i mitten av juni fanns angrepp i alla tre fälten. Bönfläcksjuka började uppträda i slutet av juni, vilket är relativt sent, i ett av varningsfälten, dock i låga nivåer. Vissa angrepp av ärtvivel förekom under våren. Förekomsten av bönbladlöss i varningsfälten var i år mycket låg. 45

48 Majs Sammanfattning Under säsongen studerades förekomst av skadegörare i majsfält på sju lokaler spritt i Skåne. I fälten som följdes var förekomsten av svampsjukdomar låga under säsongen. Ögonfläcksjuka och majssot förekom i en del fält i låga nivåer. Bladlöss förekom i vissa fält i SV- och M Skåne. Bekämpningsbehov fanns i en del fält. För att följa eventuell förekomst av majsmott, placerades feromonfällor ut i majsfälten i början av juni i ett sammarbete med Lunds Universitet. Avsikten med detta var att försöka följa eventuell förekomst av majsmottet i fjärilsstadium. Majsmott hittades i fällorna från första halvan av juni till början av augusti. Majsmottets larver hittades från juli ända in i november i Skåne. Eftersom majsrotbaggen inte längre anses som en karantänskadegörare, ingår bevakning av den sedan i år i växtskyddscentralens normala inventeringar. Feromonfällor placerades ut för denna skadegörare på 1 strategiskt utvalda platser i Skåne, Halland och Blekinge. Ingen majsrotbagge har hittats i dessa fällor. 46

49

50

51

52 Författare: Cecilia Söderlind, Louise Aldén, Anna Gerdtsson och Gunilla Berg Omslag: Gulrost Foto: Gunilla Berg Eftertryck tillåts om källan anges. Adresser: Jordbruksverket Växtskyddscentralen Dragarbrunnsgatan 35, 2 tr Uppsala Tfn Jordbruksverket Växtskyddscentralen Linköping Tfn Jordbruksverket Växtskyddscentralen Klostergatan Skara Tfn Jordbruksverket Växtskyddscentralen Flottiljvägen Kalmar Tfn Jordbruksverket Växtskyddscentralen Box Alnarp Tfn Webbplats: Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se ISSN JO14:15