Växtskyddsåret Västra Götalands och Värmlands län

Transkript

1 Växtskyddsåret 2014 Västra Götalands och Värmlands län Jordbruksinformation

2 VÄXTSKYDDSÅRET 2014 Av Lars Johansson, Lisbeth Bergh och Cecilia Lerenius Växtskyddscentralen Skara INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...2 Väder 2013/ Sammanfattning av växtskyddsåret...7 Höstvete...8 Rågvete...14 Råg Höstkorn...19 Vårvete Vårkorn...23 Havre...26 Höstoljeväxter Våroljeväxter Åkerböna Potatis Inventeringar 2014 Stråknäckare i höstvete Rotdödare i höstvete Gul och röd vetemygga i höstvete Stråknäckare i rågvete Gul och röd vetemygga i rågvete Gul och röd vetemygga i vårvete Havrebladlusens ägg på häggar Bomullsmögel i höstoljeväxter Bomullsmögel i våroljeväxter... 31

3 INLEDNING I denna skrift sammanfattas resultaten av prognos- och varningsverksamheten i Västra Götalands län och Värmlands län under växtskyddsåret Avsikten är att beskriva förekomsten av olika skadegörare samt vädret under året. Redovisningen presenteras på Växtskyddscentralens hemsida, Syftet med prognos- och varningstjänsten Förekomsten av skadegörare liksom behovet av bekämpning varierar mycket mellan olika år liksom mellan olika fält samma år. Prognos- och varningstjänsten är ett viktigt hjälpmedel för lantbrukare att behovsanpassa sin bekämpning. Information om det aktuella läget för olika skadegörare, baseras på graderingar och iakttagelser i fält. Information till rådgivare sker vid veckovisa sammanträden, telefonkonferenser och fältvandringar medan informationen till lantbrukare sker med växtskyddsbrev via Internet. Medverkande Avläsningarna i prognosfälten i Västra Götalands län och Värmlands län har utförts av personal vid Växtskyddscentralen i Skara och växtodlingsrådgivare anställda på hushållningssällskap och länsstyrelser. Sammanfattningen av växtskyddsåret bygger, förutom på graderingar i prognosfälten, även på observationer och rapporter från olika rådgivare i området. Metodik Från maj till och med juli sker en regelbunden bevakning av skadegörare i stråsäd, oljeväxter och åkerböna genom att obehandlade rutor belägna i konventionellt odlade fält graderas en gång i veckan. Även i potatis sker regelbunden bevakning av skadegörare men i behandlade rutor. Förutom konventionellt odlade fält har även avläsningar utförts i två ekologiskt odlade grödor; vårvete och åkerbönor, se tabell 1. Tabell 1. Antal prognosfält 2014 i olika grödor i Västra Götaland och i Värmland. Område Råg Höstvete Rågvete Höstkorn Korn Havre Höstraps Vårraps Potatis Vårvete konv Vårvete eko Åkerböna konv Åker böna eko V. Götaland Värmland Skadegörare graderas på 50 blad alternativt 25 plantor i den obehandlade observationsrutan. Angrepp av svampsjukdomar anges som andel angripna blad, i procent. Det är då ett genomsnitt räknat på de tre översta bladen, blad 1-3. Ibland anges även angripen bladyta i genomsnitt på blad 1-3. Förutom de veckovisa graderingarna görs flera inventeringar av skadegörare under säsongen. 2

4 VÄDER 2013/14 Snödjup Figur 1. Antal snödagar och snödjup på tre platser i Västsverige 2013/2014. Data från SMHI. 3

5 Nederbörd Figur 2. Medelnederbörd jämfört med normalnederbörd på tre olika platser i Västsverige 2013/14. Hällum ligger i Skaraborg, Rångedala i södra Älvsborg och Väse i Värmland. Normalvärden för Väse kommer från den nedlagda väderstationen på flygplatsen i Karlstad medan aktuella värden kommer från Väse. Data från SMHI. 4

6 Temperatur Figur 3. Medeltemperatur jämfört med normaltemperatur på tre olika platser i Västsverige 2013/14. Hällum ligger i Skaraborg, Rångedala i södra Älvsborg och Karlstad i Värmland. Normalvärden för Karlstad kommer från den nedlagda väderstationen på flygplatsen. Data från SMHI. 5

7 Nederbörd och medeltemperatur per dygn under maj, juni och juli Figur 4. Nederbörd och medeltemperatur per dygn under maj, juni och juli på några platser i Västsverige Hällum ligger i Skaraborg, Karlstad (temperatur) och Väse (nederbörd) i Värmland och Rångedala i södra Älvsborg. Data från SMHI. 6

8 SAMMANFATTNING AV VÄXTSKYDDSÅRET 2014 Höstsådd och övervintring Hösten 2013 var den torraste på många år och sådden kunde pågå under lång tid utan avbrott för regn. Men brist på groningsfukt medförde att uppkomsten blev sen i fält sådda efter mitten av september. Arealen höstvete blev mer än dubbelt så stor som året innan. Vintern blev kort och periodvis mycket mild. Höstgrödornas övervintring var god. Den meterologiska våren började 4-5 veckor tidigare än normalt. Grödornas utveckling under vår och sommar Den ovanligt tidiga våren gjorde att tillväxten började mycket tidigt. Vårbruket kom igång sista veckan i mars och mycket såddes fram till andra veckan i april. Efter en tid med regn uppstod problem med skorpbildning och en del fält såddes om. Höstgrödorna var långt komna i utvecklingen, t.ex. höstrapsen började blomma sista dagarna i april. Under början av maj var det kallt och torrt men resten av månaden blev betydligt regnigare än normalt. Axgången i höstvete inföll första vecka i juni. Under juli var det mycket varmt och torrt väder, vilket skyndade på grödutvecklingen. Svamp-, bakterie- och virussjukdomar Den förekom inga skador orsakade av snömögel eller andra utvintringssvampar i höstsäd. Under våren och försommaren var det gynnsamt väder för spridning av svartpricksjuka och bekämpningsbehovet i höstvete var stort. Bland bladfläcksvampar i höstvete var det återigen stor dominans av svartpricksjuka även om något fler fall med vetets bladfläcksjuka konstaterades. De första angreppen av gulrost noterades i slutet av april. Det var i höstvetesorten Kranich. Index för stråknäckare vid sommargraderingen var det högsta sedan Inga fall med vetedvärgsjuka rapporterades. I en del fält med rågvete förekom angrepp av mjöldagg eller bladfläcksvampar i en omfattning som motiverade bekämpning. Angrepp av gulrost började uppträda under slutet av april. Det var i sorterna Sequenz och Empero. I råg och höstkorn utvecklades relativt sent, kraftiga angrepp av sköldfläcksjuka. I vårvete började angreppen av gulrost under juni. Alla sorter som odlades blev angripna. I vårkorn var angreppen av kornets bladfläcksjuka de största sedan I havre var utvecklingen av havrens bladfläcksjuka svag. Enstaka angreppen av kronrost noterades på Falbygden en vecka in i juli. Problemen med höga DON-halter mindre än på flera år. Angreppen av bomullsmögel var svaga i både höst- och våroljeväxter. I åkerbönorna var chokladfläcksjuka vanligt. I en del fält förekom även kraftiga angrepp av bönbladmögel. Trots tidiga angrepp av potatisbladmögel i Sydsverige var potatisen i Västsverige frisk ovanligt länge. Dock upptäcktes en del fall med brunröta i knölarna lite senare. Insekter och andra skadedjur I höstvete förekom angrepp av sädesbladlöss i måttlig omfattning. I ca 10 % av prognosfälten uppnåddes bekämpningströskeln. Skadorna i veteaxen efter angrepp av vetemyggor var små. Graderingar av trips i höstsäd visade på angrepp över bekämpningströskeln i något fall med rågvete. I havre och vårvete noterades inga skador av fritfluga. I vårsäden förekom både havrebladlöss och sädesbladlöss. I enstaka fält uppnåddes bekämpningströskeln. I höstoljeväxterna bekämpades inte rapsbaggar i en del fält medan två behandlingar gjordes i vissa fält. I vårrapsen behövdes upprepade behandlingar överlag. Jordloppor bekämpades lokalt. Kålmal förekom men genom bättre kontroll blev det inga skador likt året innan. En för oljeväxterna ny skadegörare, lilla kålflugan, var vanlig i vårrapsen. Inflygningen av stritar i potatisen visade på en topp andra veckan i juni. Fångsterna i klisterfällorna var stora. 7

9 HÖSTVETE Omfattning och sortfördelning I regionen graderades totalt 36 höstvetefält från 29 april till 8 juli. Tabell 2 visar sortfördelningen. Tabell 2. Sortfördelning i höstvete Område Olivin Kranich Harnesk Ellvis Julius Stava Norin Mariboss Västra Götaland Värmland 2 1 Sådd, övervintring och beståndsutveckling Torrt och varmt väder under hösten möjliggjorde sådd under en lång tid. Den sådda arealen av höstvete blev den största på många år. Höstvete som såddes under andra halvan av september kom inte upp förrän långt in i oktober i brist på groningsfukt. Det för årstiden varma vädret höll i sig men det föll mer regn än normalt senare under hösten. Under senare delen av november och början av december var det vintertemperaturer och en del snö. Vintern blev dock varmare än normalt och särskilt senvintern blev ovanligt mild. Den meterologiska våren började ca en månad tidigare än normalt vilket medförde att tillväxten kom igång mycket tidigt. Den tidiga utvecklingen drabbades av bakslag i början av maj då var det några riktigt kalla nätter med lokalt 5-6 minusgrader. Utvintringssvampar Efter den milda vintern förekom inga angrepp av snömögel. Inte heller stråknäckare orsakade några problem med utvintring trots gynnsammare väder än för snömögel. Mjöldagg Endast i ett av prognosfälten förekom angreppen av mjöldagg över bekämpningströskeln. Sorten var Mariboss. Med något enstaka undantag fanns inga mjöldaggsangrepp under hela graderingsperioden. Bladfläcksvampar Efter vintern konstaterades att angrepp av svartpricksjuka på de äldsta bladen var vanligt förekommande, vilket hör till det normala. Under andra veckan i maj syntes en tydlig ökning av svartpricksjuka i många fält. Angreppen var de största på många år vid motsvarande utvecklingsstadium. Bekämpningsbehovet bedömdes därför kunna bli stort och delad behandling rekommenderades i fält där det fanns tydliga angrepp på de översta bladen. Efter en kall och torr inledningsvecka i maj följde flera veckor med regn vilket var gynnsamt för svampens smittspridning. Under fyra veckor var det många regndagar och i medeltal uppmättes drygt 70 mm i prognosfälten under perioden. Vid tidpunkten för axgång, första veckan i juni, märktes en tydlig uppförökning av sjukdomen. Vid slutgraderingen den 8 juli var hela 87 % av de tre översta bladen angripna av bladfläckar, se figur 5. Angreppen blev de största sedan 2007, se figur 6. Det varma vädret under juli medförde snabb avmognad. Skördeförlusterna till följd av svampangreppen blev mindre än befarat. I de flesta prognosfälten bestod angreppen av svartpricksjuka. Dock konstateras att vetets bladfläcksjuka som under en följd av år varit sällsynt, var något vanligare och förekom i ca 20 % av fälten. I ett fält med reducerad bearbetning var det den dominerade svampen. 8

10 Figur 5. Skadegörarutvecklingen i höstvete Medeltal för Västra Götalands och Värmlands län. Figur 6. Utvecklingen av bladfläcksvampar i höstvete i Västra Götalands län och Värmlands län, samt medeltal för åren Rost De första observationerna av gulrost gjordes i slutet av i april. Det var i sortförsök och i båda fallen var det i sorten Kranich. I prognosfälten rapporterades det första angreppet 19 maj. Det var också i Kranich. En vecka senare fanns små angrepp i tre av prognosfälten. Under perioden för axgång fanns gulrost i 25 % av prognosfälten. I tre fält med sorten Kranich var då % av bladen an- 9

11 gripna. I övriga fält var det sorten Olivin men angrepp var betydligt mindre. Veckorna som följde tillkom fler fält med angrepp, dock inte i några andra sorter. De två helt dominerande gulrostraserna under 2014 var Kranich och Warrior, tidigare kallad Ambition. I området noterades inga fall med brunrost under graderingsperioden. Axfusarios Under sommaren observerades endast enstaka symptom av axfusarios i höstvetefälten. Sannolikt har torrt och soligt väder under perioden då grödan blommade bidragit till detta. Dvärgstinksot och stinksot Under 2011 förekom flera fall med angrepp av dvärgstinksot och vanligt stinksot i flera kommuner i Västra Götalands län. Efter samråd med handeln gick Växtskyddscentralen då ut med speciella betningsrekommendationer. Under säsongen rapporterades inte något fall med angrepp i fält. Stråbassjukdomar Angrepp av stråknäckarsvampen inventerades i 34 prognosfält vid begynnande stråskjutning. Inte i något prov överskreds bekämpningströskeln, 20 % skott med symtom på 2:a levande bladslidan. Högsta noterade värdet var 15 %. Ett angrepp kan även anges som ett index, se tabell 3 och figur 7. I medeltal för alla fält blev index vid vårgraderingen 2. Tabell 3. Angrepp av stråknäckare i höstvete med olika förfrukter 2014 samt medeltal av angrepp samtliga förfrukter Västra Götalands län och Värmlands län. Stråknäckarindex Vårgradering Stråknäckarindex Juligradering Förfrukt Antal fält Medel Max Min Antal fält Medel Max Min Höstvete Havre Oljeväxter Korn Vall Lin Vårvete Åkerböna Samtliga Samtliga Samtliga Samtliga , Samtliga Samtliga Samtliga Samtliga Samtliga Samtliga Samtliga

12 Figur 7. Angrepp av stråknäckare Medeltal av index, blå linje avser vårgradering, röd linjer avser sommargradering. Vid sommargraderingen beräknas ett annat index. Beräkningen är en metod för att väga ihop olika starka angrepp. Plantorna delas in i friska (0), svagt angripna (1), medelstarkt angripna (2) och starkt angripna plantor (3). Index= (1:or x 0,25) + (2:or x 0,50) + (3:or x 1,00). Medeltalet för sommarindex blev 25. Först vid starka angrepp, dvs. index över 35 vid sommargraderingen, finns ett samband mellan angrepp och skördesänkning. Åtta av de inventerade fälten hade angrepp över 35. Högsta noteringen 2014 var 60. Symptomen av stråknäckare var tydliga. Förekomsten av andra stråbassjukdomar var mycket liten. Liggsäd orsakad av stråknäckare har inte observerats på många år. Under 2014 förekom fall med liggsäd. Orsaken är inte klarlagd. Det kan vara stråknäckare som orsakar stråbrytning men vanligare är att plantorna tippar omkull på grund av att rötterna inte förmår att förankra plantorna i jorden om den blir vattenmättad. Rotdödare I prognosfälten var angreppen av rotdödare svaga enligt inventeringen och på samma nivå som senare års undersökningar, tabell 4. I genomsnitt blev index 2,2 i 26 inventerade prognosfält. Skadetröskeln anses ligga runt index

13 Tabell 4. Angrepp av rotdödare i höstvete i Västra Götalands län, Rotdödarindex År Antal fält Medel Max Min , , , , , , , , , , Bladlöss I några prognosfält noterades sädesbladlöss första gången i början av juni. Vid tidpunkten för slutgradering andra veckan i juli fanns löss i ca 60 % av fälten. Som mest fanns 10 sädesbladlöss/strå i ett av fälten. Medeltalet för alla fält uppgick till 0,8 löss/strå. I ca 10 % av prognosfälten uppnåddes bekämpningströskeln. Rödsot Rödsot orsakas av ett virus som sprids med bladlöss. Inga fall med misstänkta angrepp rapporterades under året. Sadelgallmygga Sadelgallmyggan är en växtföljdsparasit och svärmande myggor eller ägg finns huvudsakligen i fält med ensidig odling av korn och höstvete. Under säsongen kom inga rapporter om att svärmande myggor eller att ägg hittats i korn- eller vetefält. Några skador i grödorna observerades inte heller. Vetemyggor Förekomsten av röd och gul vetemygga har varit liten under en lång följd av år, med undantag för Då hade ca en tredjedel av de undersökta fälten angrepp som var över 6 %. En förutsättning för en stark svärmning är dels att det regnar veckorna närmast före axgången så att myggorna kan förpuppa sig och dels att vädret under axgången är varmt och lugnt. 12

14 Tabell 5. Angrepp av gul och röd vetemygga i Västra Götalands län och Värmlands län, Angripna kärnor (%) Antal fält Antal fält Medel Max angrepp > 6 % Gul vetemygga 35 0,2 5 0 Röd vetemygga 35 0,4 2,5 0 Årets genomgång av axprover från 35 fält visar på mycket små angrepp, se tabell 5. Inte i något fält fanns mer än 6 % angripna kärnor (skadetrösklen). Som mest hittades 5 % angripna kärnor. Undersökningar i södra Sverige pekar mot att 10 % angripna kärnor leder till ca 10 % i skördeförlust, i vissa fall mer. I dessa försök har både den röda och den gula vetemyggan förekommit, men den röda har dominerat. Vid starkare angrepp, %, är förlusterna förhållandevis lägre, men underlaget är otillräckligt för att med säkerhet belysa skördeförlustens storlek (Faktablad 63 J. Vetemyggor). Randig dvärgstrit och vetedvärgsjuka Vetedvärgsjuka orsakas av ett virus som sprids med den randiga dvärgstriten. Förekomsten av stritar kan följas med hjälp av gula fångstskålar. Fångstskålar fanns i fyra höstvetefält på slätten mellan Vara och Skara. Under september fångades endast ett fåtal stritar fram till sista vecka av månaden då det fanns 25 respektive 7 randiga dvärgstritar på två av platserna. Enligt tester vid SLU var inga av dem virusbärande. Under våren fångades inga randiga dvärgstritar i gulskålarna. Inte något fält med plantor med misstänkt infektion noterades under säsongen. Trips Trips graderades i 26 fält. I de undersökta fälten fanns i medeltal 0,1 trips/strå med en variation mellan 0-0,6. Således överskreds inte bekämpningströskeln, 1-2 trips/strå i något av fälten. Fysiologiska fläckar Under säsongen, särskilt strax före axgången, noterades fysiologiska fläckar i en del fält. Fläckarna som brukar vara vanligare i vissa sorter förekom framför allt i Ellvis. Det kom också rapporter om fläckar i sorten Julius. Symptom ser olika ut i olika sorter. En del kan se mycket svampliknande ut. Orsaken är inte helt klarlagd men olika former av resistensreaktioner och kraftig solinstrålning är några exempel som diskuteras. 13

15 RÅGVETE Omfattning och sortfördelning Totalt graderades sju fält med rågvete under tiden 29 april till 8 juli. Sortfördelningen framgår av tabell 6. Tabell 6. Sortfördelning i rågvete Område Tulus Empero Sequenz Västra Götaland Utvintringssvampar Efter den korta och milda vintern fanns inga angreppen av snömögel. Någon utvintring orsakad av stråknäckare förekom inte heller. Mjöldagg De första angreppen av mjöldagg konstaterades redan i slutet av april. Veckorna som följde noterades angrepp i fler fält. I några fall blev det en kraftig uppförökning efter axgången i samband med lite varmare väder. Bladfläcksvampar Angreppen av bladfläcksvampar, vetets bladfläcksjuka och svartpricksjuka, var små fram till axgången. Därefter blev det en betydande uppförökning och vid graderingen andra veckan i juli hade angreppen ökat till i medeltal ca 40 %, se figur 8. Det var dock mycket stor variation i angreppsgrad mellan olika prognosfält. Sköldfläcksjuka Angrepp av sköldfläcksjuka förekom i flera av prognosfälten men förblev mycket små. Rost I slutet av april fanns angrepp av gulrost på 26 % av blad 1-3 i ett av prognosfälten. Sorten var Sequenz. Samtidigt noterades angrepp i en nummersort i ett sortförsök. Det kom även flera rapporter om angrepp i fält med sorterna Empero och Sequenz. Veckan därpå fanns gulrost i 4 av 7 prognosfält. Förutom i två av fälten blev angrepp små eller måttliga. Vid slutgraderingen var angreppet i medeltal 20 % angripna blad, se figurerna 8 och 9. Under graderingsperioden noterades ingen brunrost i grödan. 14

16 Figur 8. Skadegörarutvecklingen i rågvete Medeltal för Västra Götalands och Värmlands län. Figur 9. Angrepp av gulrost i rågvete, Västra Götalands län och Värmlands län Stråbassjukdomar Angrepp av stråknäckare graderades på våren på samma sätt som i höstvete. Vid graderingen undersöktes sju fält. I inget fält var angreppet i närheten av bekämpningströskeln, 20 % skott med symtom på 2:a levande bladslidan. Index blev därför lågt, endast 1,6 i medeltal, se tabell 7. 15

17 Vid sommargraderingen blev index i medeltal 20. Först vid starka angrepp, dvs. index över 35 vid sommargraderingen, finns ett samband mellan angrepp och skördesänkning. I årets gradering var det ett fält med index över 35. De övriga fälten hade index mellan 3 och 25. Tabell 7. Angrepp av stråknäckare i rågvete, Västra Götalands län och Värmlands län, Vårgradering Juligradering Antal fält Medel Max Min Antal fält Medel Max Min , , ,5 2, ,6 2, ,3 3, ,4 2, , ,6 6 0, Bladlöss De första sädesbladlössen noterades i ett prognosfält andra veckan i juni. I jämförelse med höstvete var uppförökningen mindre. Bekämpningströskeln överskreds inte i något prognosfält. Som mest hittades 1,5 löss/strå i ett fält. Trips Angrepp av trips avräknades i sex fält. I medeltal fanns 0,25 trips/stå (variation 0-0,5 trips/strå). I ett av dem uppnåddes bekämpningströskeln dvs. minst 0,5-1 trips/strå. I en senare gradering bedöms tripsskador (% angripna bladslidor). Ett tripssymptom räknas när mer än halva bladslidans omkrets är gulfärgad och vissen (flaggbladens bladslidor). I medeltal för de fem fälten var 12 % av strån angripna (variation 0-50 %). Vetemyggor I axprover från sju rågvetefält kontrollerades förekomsten av vetemygga. Endast i ett av dem fanns skador efter angrepp av gul vetemygga och bara på 2 % av kärnorna. 16

18 RÅG Omfattning och sortfördelning Sex rågfält graderades under tiden 29 april till 24 juni. Sortfördelningen, se tabell 8. Tabell 8. Sortfördelning i råg Område Evolo Amilo Visello Herakles Västra Götaland Snömögel Efter den milda vintern noterades inga angrepp av snömögel. Redan under februari såg rågen grön och fin ut. Mycket tidig grödutveckling Den tidiga våren gjorde att rågen var långt i utvecklingen vid första graderingen den 29 april. En vecka in i maj var grödan i flaggbladstadiet och i mitten av månaden började axgången. Skörden var igång sista dagarna i juli. Avkastningen var överlag hög med god kvalité. Mjöldagg Fram till juni fanns angrepp av mjöldagg endast i ett av prognosfälten. Lite senare noterades angrepp i ytterligare ett fält men då hade grödan kommit långt i utvecklingen. Bekämpningströskeln uppnåddes inte i något av dem. Sköldfläcksjuka Första veckan i maj förekom små angrepp av sköldfläcksjuka i alla prognosfält. Uppförökningen tog dock inte fart förrän flera veckor senare. Vid sista graderingen den 24 juni, rågen var då i mjölkmognad, var i medeltal 60 % av bladen angripna, se figur 10. Brunrost Begynnande angrepp av brunrost observerades i två av prognosfälten under slutet av blomningen. Vid slutgraderingen i grödan den 23 juni fanns små angrepp i fem av de sex prognosfälten. Trips Trips avräknades i prognosfälten. I medeltal fanns endast 0,1 trips/strå. Bekämpningströskeln (0,5-1 trips/strå) uppnåddes inte i något av de sex fälten. Vid en senare gradering undersöktes andelen skadade strån. I medeltal för alla fält hade 25 % av stråna skador orsakade av trips, maxangrepp var 65 %. 17

19 Figur 10. Skadegörarutvecklingen i råg Medeltal för Västra Götalands län. 18

20 HÖSTKORN Omfattning och sortfördelning Fem prognosrutor med höstkorn graderades i Västra Götalands län under perioden 29 april till 24 juni. Sortfördelningen framgår av tabell 9. Tabell 9. Sortfördelning i höstkorn Område Apropos Matros Västra Götaland 4 1 Snömögel och trådklubba Det förekom inga fall med utvintring orsakad av snömögel eller trådklubba. Mjöldagg Endast små eller mycket små angrepp av mjöldagg noterades i två av prognosfälten. Enligt rådgivningsprogrammet proplant var vädret ogynnsamt för mjöldagg under större delen av graderingsperioden. Sköldfläcksjuka Angreppen av sköldfläcksjuka blev så omfattande i fyra av fem prognosfält att bekämpningströskeln uppnåddes. I slutet av april noterades de första fallen och en vecka senare fanns symptom i fyra av fälten. Efter en månad var angreppen mycket stora i nämnda fält. Vid den sista graderingen, den 24 juni, var i medeltal drygt 60 % av bladen 1-3, angripna, se figur 11. Bladfläcksvampar Under hela graderingsperioden förekom inga eller endast mycket svaga angreppen av kornets bladfläcksjuka. I två av fälten noterades angrepp av Ramularia. I ett av dem uvecklades angreppet kraftigt under juni. Symptomen kan i en del sorter lätt förväxlas med fysiologiska fläckar. Rost I ett av fälten noterades små angrepp av kornrost sista veckan i juni. Trips Vid graderingen av trips i prognosfälten konstaterades små angrepp. I medeltal för de fem fälten fanns i 0,1 trips/strå med variation 0-0,24. Inte i något av dem uppnåddes bekämpningströskeln 0,5-1 trips/strå. Fysiologiska fläckar I flera fall noterades fysiologiska fläckar. Det var mörkbruna fläckar utan bård. 19

21 Figur 11. Skadegörarutvecklingen i höstkorn Medeltal för Västra Götalands län. 20

22 VÅRVETE Omfattning och sortfördelning Totalt graderades 11 prognosrutor med vårvete i Västra Götalands och Värmlands län under perioden 13 maj till 8 juli. Tre av de graderade fälten var ekologiskt odlade (Dacke, Triso och Quarna). Sortfördelningen framgår av tabell 10. Tabell 10. Sortfördelning i vårvete Område Vinjett Triso Quarna Hamlet Diskett Dacke Demonstrant Västra Götaland Värmland 1 Utsäde och sådd Analyser av lantbrukarprover hos Eurofins och Frökontrollen visade på smitta av Fusarium i 12 % av utsädespartierna, vilket var något högre än året innan. Ett högt smittotryck kan medföra sämre skjutkraft vid sådd i kall jord och därmed ge ett försvagat bestånd. I slättområden började vårbruket sista veckan i mars. Mycket såddes fram till andra veckan i april. Till skillnad mot åren innan var lerjordarna inte lika lättbrukade. Mjöldagg I två prognosfält förekom angrepp av mjöldagg. I ett av dem var sorten Triso som odlades på lättjord. Beståndet var mycket frodigt och under början av stråskjutningen noterades begynnande angrepp. Vid axgången fanns angrepp på 70 % av blad 1-3. I det andra fältet där sorten var Quarna började angreppet senare och blev inte lika kraftigt. I övriga prognosfält fanns ingen mjöldagg under hela sommaren. Rost I början av juni konstaterades begynnande angrepp av gulrost i ett prognosfält. En vecka senare fanns gulrost i ytterligare två fält. Vid slutgraderingen den 8 juli förekom gulrost i nio av elva prognosfält. I två av dem var alla blad 1-3 angripna. I medeltal fanns angrepp på 30 % av bladen. Samtliga sorter som graderades blev angripna. Det rapporterades inga fall med angrepp av brunrost. Bladfläcksvampar I mitten av juni syntes de första symptomen av bladfläckar i några prognosfält. Den dominerande sjukdomen var svartpricksjuka. Angreppsutvecklingen gick långsamt fram till månadsskiftet juni/juli. Därefter blev det en viss ökning men vid slutgraderingen den 8 juli, noterades bara måttliga angrepp. I medeltal var 16 % av blad 1-3 angripna, se figur 12. Axfusarios Under sommaren kom inga rapporter om angrepp av axfusarios. 21

23 Figur 12. Utvecklingen av skadegörare i vårvete Medeltal för Västra Götalands och Värmlands län. Bladlöss Vingade havrebladlöss började uppträda de första dagarna i juni. Veckorna därefter noterades en svag uppförökning till i medeltal 1 lus/strå vid månadsskiftet juni/juli. Bekämpningströskeln uppnåddes i ett av fälten. En något vanligare bladlusart under säsongen var sädesbladlusen. Andra veckan i juni hade enstaka sädesbladlöss börjat flyga in i vårvetefälten. Vid slutgraderingen den 8 juli, fanns sädesbladlöss i drygt hälften av fälten. I medeltal fanns då 0,7 sädesbladlöss per strå. I ett fält noterades 6 löss/strå vilket var över bekämpningströsklen. Grönstrimmig gräsbladlus förekom också i några av fälten men i litet antal. Vetemygga En genomgång av axprover från nio fält visade på obetydliga skador av vetemygga, se tabell 11. Skadetröskel, se höstvete. Tabell 11. Angrepp av gul och röd vetemygga i Västra Götalands län, Angripna kärnor (%) Antal fält Antal fält Medel Max angrepp > 6 % Gul vetemygga 9 0,1 0,5 0 Röd vetemygga

24 VÅRKORN Omfattning och sortfördelning Totalt graderades 24 prognosrutor med vårkorn under perioden 6 maj till 8 juli. Sortfördelning visas i tabell 12. Tabell 12. Sortfördelning i vårkorn Område Propino Rosalina Tamtam Tipple Salome Judit Irina Anakin Luhkas Västra Götaland Värmland Utsäde och sådd Analyser av vårkornutsäde visade att det var betningsbehov i ca 80 % av testade lantbrukarprover, främst på grund av kornets bladfläcksjuka. Förekomsten av Bipolaris var i medeltal mycket låg, under 3 %. Smitta av Fusarium var i medeltal 8 % vilket var mindre än de två senaste åren. Grobarheten var i medeltal 93 %. I slättområden kom vårbruket igång sista veckan i mars och mycket såddes fram till andra veckan i april. Till skillnad mot året innan var lerjordarna inte lika lättbrukade. I en del områden upplevdes leran som seg bl. a på Vadsbo. Även i områden t ex runt Trollhättan, Sollebrunn och i Värmland var det vanligt att vårsådden dröjde till sista veckan i april. Det förekom också att en del fält fick sås om efter den tidiga sådden på grund av skorpbildning. Mjöldagg I nästan alla prognosfält fanns inga angrepp av mjöldagg. Många sorter har en gen som ger resistens mot mjöldagg, så kallad mlo-resistens. Dessutom var det enligt proplant få dagar med gynnsamt väder för mjöldagg. Angrepp noterades bara i två av prognosfälten. I båda fallen var sorten Judit. Bladfläcksjuka I några fält förekom kornets bladfläcksjuka under våren. Efter en period med gynnsamt väder för spridning och infektion av svampen, noterades begynnande angrepp i mer än hälften av prognosfälten. Strax före axgången märktes en tydlig ökning av angreppen, se fig. 13. Vid slutgraderingen den 8 juli fanns bladfläcksjuka i 90 % av fälten och i medeltal var då 45 % av blad 1-3 angripna. Angreppet av kornets bladfläcksjuka var det största sedan 2007, se figur 14. Sköldfläcksjuka Angrepp av sköldfläcksjuka förekom bara i 15 % av fälten. Som mest noterades 18 % angripna blad 1-3 i ett av dem. Enligt proplant var det få dagar med gynnsamt väder för sjukdomen. Rost I prognosfälten förekom inga angrepp av kornrost under säsongen. 23

25 Figur 13. Utvecklingen av skadegörare i vårkorn Medeltal för Västra Götalands och Värmlands län. Figur 14. Utvecklingen av kornets bladfläcksjuka i vårkorn i Västra Götalands och Värmlands län samt medeltal för åren Ramularia-bladfläck Fram till sista graderingen rapporterades bara ett fall med angrepp av Ramularia-bladfläck (orsakad av Ramularia collo-cygni). När sjukdomen uppträder är det oftast sent på säsongen efter att graderingarna slutat. Det är därför svårt att få en uppfattning om hur vanligt det är med angrepp i prognosfälten. Dessutom kan fläckarna lätt förväxlas med bland annat fysiologiska fläckar. 24

26 Bladlöss Första gången som havrebladlöss rapporterades var den 19 maj. Några dagar in i juni fanns havrebladlöss i 25 % av prognosfälten men oftast i mycket litet antal. Kulmen nåddes i slutet av juni med i medeltal 0,3 löss/strå. I två fält fanns då 3-4 löss/strå vilket var i nivån med bekämpningströskeln. I mer än hälften av fälten fanns inga havrebladlöss. Det förekom även sädesbladlus men i mindre antal. De första observationerna i prognosfälten gjordes under andra veckan i juni. Vid slutgraderingen den 8 juli fanns det sädesbladlöss i ca 40 % av fälten med i medeltal 0,1 sädesbladlus/strå. Som mest noterades 2 sädesbladlöss/strå vilket är under bekämpningströskeln. Övriga skadegörare Andra skadegörare som förekom i prognosfälten, fast vanligtvis utan någon större betydelse var: sädesbladbagge, minerarfluga och trips. Fysiologiska fläckar Fysiologiska fläckar noterades bland annat i sorterna Tipple och Irina. 25

27 HAVRE Omfattning och sortfördelning Totalt graderades 16 fält under perioden 6 maj till 8 juli. Sortfördelning visas i tabell 13. Tabell 13. Sortfördelning i havre Område Belinda Kerstin Haga Ivory Galant Västra Götaland Värmland 1 1 Utsäde och sådd Analyser av havreutsäde visade att det i enstaka fall fanns betningsbehov mot havrens bladfläcksjuka. Även om smitta av Fusarium var klart mindre än året innan, fanns betningsbehov i ca 10 % av analyserade prover. Under sista veckan i mars var sådden igång. Mycket såddes fram till andra veckan i april innan det blev ett väderomslag till en regnperiod. Till skillnad mot åren innan var lerjordarna inte lika lättbrukade efter vintern. I en del områden upplevdes leran som seg bl. a på Vadsbo. Även i områden t.ex. runt Trollhättan, Sollebrunn och i Värmland var det vanligt att vårsådden dröjde till sista veckan i april. Det förekom också att en del fält fick sås om efter den tidiga sådden på grund av skorpbildning. Även fält på mossjordar runt Falköping fick sås om på grund av köldskador. Mjöldagg Under hela säsongen rapporterades bara ett fall med mjöldagg i havre. Det var en vecka in i juli och endast mycket små angrepp. Bladfläcksvampar och bladbakterios Första veckorna i juni noterades små angrepp av havrens bladfläcksjuka i några fält. Veckorna därefter kom fler rapporter. Uppförökning blev dock svag. Vid slutgraderingen den 8 juli fanns bladfläcksjuka i drygt 60 % av fälten. I medeltal var då ca 13 % av bladen angripna, se fig. 15. Det kom också flera rapporter om att bladbakterios under sommaren. I några fält fanns symptom på en stor del av de graderade bladen. Sjukdomen kan förväxlas med bladfläcksjuka. Rost Vid den sista graderingen (8 juli) upptäcktes det första fallet med kronrost i ett av prognosfälten på Falbygden. I det aktuella fältet var grödan i begynnande mjölkmognad. Samtidigt kom rapporter om kronrost i andra fält i området. Fram till sisa graderingen rapporterades inga fall med angrepp av svartrost. Fusarium Under senare delen av juni observerades i några fält angrepp av stråfusarios. Plantorna lossnade lätt och ofta fanns ett grått eller rosa mycel vid strånoderna. Det var dock inte lika många fall som året innan. I prov som då skickades till SLU Ultuna för analys hittades Fusarium graminearum i de perithecier som fanns på stråbaserna. Troligtvis har smittan kommit från utsädet. Vid angrepp av axfusarios kan mögelgifter bland annat DON (deoxynivalenol) bildas. DON-halterna 26

28 Figur 15. Utvecklingen av skadegörare i havre Medeltal för Västra Götalands och Värmlands län. var lägre i år jämfört med de senaste åren. Färre regndagar under blomningsperioden och bra väder under skörden bidrog till detta. Under sista veckan i augusti noterades att halterna i ca 10 % av leveranserna stigit över gränsvärdet för livsmedel (1750 ppb). Dock hade inga fall över riktvärdet för foder rapporterats fram till andra veckan i september (8000 ppb). Sent utvecklad gröda samt lokalt mer regn kan vara orsaker till att problemet med axfusarios och DON blev större. Fritfluga Prognosen för fritfluga bygger på att vårsädesfält som har passerat 1,5 blad före 90 daggrader har uppnåtts, vanligtvis undgår angrepp. Denna säsong uppnåddes temperatursumman 90 daggrader vid SMHI s mätstationer i Jönköping den 17 maj, i Hällum och Arvika den 18 maj och i Karlstad den 20 maj. Fritflugornas svärmning följdes med hjälp av blå fångstskålar på fem platser. De första fritflugorna fångades den 12 maj i Dala och på Rådde. På båda platserna fångades en vecka senare 4 respektive 9 flugor/dm² vilket var de högsta värdena som noterades. Grödan hade då hunnit få flera blad. På övriga platser var det färre fritflugor. Riktvärdet för bekämpning är 5-10 flugor/dm² blå fångstskål. Inga allvarliga angrepp av fritfluga rapporterades. Bladlöss Vid avräkningen av havrebladlusens ägg på 28 häggbuskar hösten 2013 fanns i genomsnitt endast 0,2 ägg per knopp (variation 0-2,4) se figur 16. Därmed förväntades ett litet bekämpningsbehov mot havrebladlöss. Sista dagarna i maj började enstaka havrebladlöss i dyka upp i fält. Kulmen nåddes sista veckan i juni. Då förekom havrebladlöss i 50 % av prognosfälten. Uppförökningen var dock svag och uppgick bara till 0,3 löss/strå i medeltal. Inte i något fält kom antalet upp till bekämpningströskeln. Liksom i annan vårsäd förekom även sädesbladlus. De första observationerna i prognosfälten gjordes i mitten av juni. I början av juli då kulmen nåddes fanns sädesbladlöss i hälften av fälten med i medeltal 0,3 sädesbladlöss/vippa. Bekämpningströskeln uppnåddes inte i något av fälten. 27

29 Figur 16. Antal ägg per knopp av havrebladlus, avräknade på häggar i Skaraborg. Avräkningen utförs på hösten före angiven säsong. Rödsot Enstaka plantor med symptom av rödsot noterades i några fält under juli. Övriga skadegörare Under försommaren kom flera rapporter om angrepp av sädesbladbagge. Det var lokala och begränsade angrepp utom i ett fall där delar av ett fält fick stora angrepp. Lokalt förekom angrepp av harkrankslarver bl. a runt Vänersborg och Vargön samt i Götaälvdalen. I enstaka fall blev omsådd nödvändig. 28

30 HÖSTOLJEVÄXTER Sådd, övervintring och grödutveckling Torrt och varmt väder under hösten möjliggjorde sådd under en lång tid. Den sådda arealen i Västsverige uppgick till ca 7000 ha vilket blev den största på flera år. Fält som såddes sent drabbades av försenad och ojämn uppkomst på grund av långvarig torka. Efter den ovanligt korta och milda vintern var övervintringen mycket god. Den meteorologiska våren började ca en månad tidigare än normalt och rapsens tillväxt kom igång mycket tidigt. I många fält var bestånden mycket frodiga. Sista dagarna i april rådde sommartemperaturer och höstrapsen var redan i begynnande blomning. Den gynnsamma utvecklingen drabbades av bakslag i början av maj då var det några kalla nätter med lokalt 5-6 minusgrader. Rapsplantorna färgades violetta, fick böjda stjälkar och en del blommor frös bort. Trots detta blev skadorna sannolikt mycket begränsade. Gynnsamt väder under sommaren gjorde att kraftiga plantor kunde kompensera med nya blommor och avkastningen blev den högsta på många år. Klumprotsjuka Till skillnad mot året innan kom få rapporter om angrepp av klumprotsjuka. Torrt väder under hösten missgynnade tidiga infektioner. I de 13 fält som inventerades under sommaren förekom inga angrepp. Bomullsmögel För att bedöma risken för bomullsmögel fanns sklerotiedepåer i fyra fält. Utvecklingen av apothecier kontrollerades från slutet av april, vilket var samtidigt som blomningen började. Den 12 maj var de första apothecierna uppe i två depåer. Rapsen var då i full blom. I de två andra depåerna dröjde det till 27 maj, respektive 3 juni innan det fanns apothecier. Allmänt torrt väder under senare delen av april och början av maj missgynnade svampen. Många regndagar under andra och tredje veckan i maj ändrade på förutsättningarna och i fält där det tidigare år förekommit skador av bomullsmögel bedömdes risken för angrepp vara stor. Den inventering i 13 höstrapsfält som gjordes under sommaren visade att angreppen i medeltal uppgick till 8 %. Variationen mellan olika fält var dock stor och i ett fält var angreppet 37 %, se tabell 14. Övriga svampsjukdomar Vid inventeringarna graderas också andra svampsjukdomar. I nästa samtliga fält fanns angrepp av svartfläcksjuka (Alternaria) i viss omfattning. Mellan % av skidornas yta bedömdes som angripen. I ett fält var angreppet större, ca 40 %. Förekomsten av kransmögel (Verticillium) var betydligt större än på flera år. I drygt hälften av de kontrollerade fälten hittades angripna plantor, oftast i låga nivåer (1-5 %). I två fält fanns dock angrepp på 8 respektive 9 % av stjälkarna. 29

31 Tabell 14. Angrepp av bomullsmögel i höstraps i Västra Götalands län, (* inventering saknas, ** ev underskattad siffra eftersom många riskfält bekämpats och ej ingår i inventeringen). År Antal fält Bomullsmögel (% angripna plantor) Andel fält (%) med >20% angripna plantor (Utvintring) * 1999 * 2000 * , (var 0-7) (var 0-11)** (var 0-36)** (var 0-41) (var 0-12) (var 0-14) (var 0-5) (var 0-30) (var 0-95) (var 0-13) (var 0-37) 1 Rapsbagge I samband med varmt väder under påskhelgen började inflygningen av rapsbaggar till rapsfälten. En del fält fick behandlas. Fortsatt varmt väder innebar nya inflygningar och i en del fall gjordes en andra bekämpning. Det fanns också fält som inte alls bekämpades eftersom bekämpningströskeln aldrig uppnåddes. Vid kontroll i flera fält när blomningen, började fanns rapsbaggar huvudsakligen i de första blommorna men inte knopparna. Under säsongen insamlades rapsbaggar från flera fält. Labbtester med Biscaya vid SLU Ultuna visade på oväntat svaga effekter. Inga svaga effekter av preparatet har dock påvisats i fält. Snigel Angrepp av åkersnigel rapporterades under hösten. I enstaka fall förekom att stora delar av fält fick köras upp på grund av skadorna. Men det torra vädret bidrog till att problemet inte var lika stort som året innan. Att avgöra bekämpningsbehovet kan vara svårt eftersom det kan vara stora variationer i snigelförekomst mellan olika fält och inom fält. På gårdar som tidigare har haft problem rekommenderades en förebyggande behandling i samband med sådden för skydd mot tidiga angrepp och därefter fortsatta kontroller. Vid stor snigelförekomst behövs ibland upprepad behandling. När plantorna hunnit bilda ett par örtblad avtar risken för allvarliga skador även om sniglarna kan vara aktiva ända fram till att det blir en ordentlig nattfrost. 30

32 VÅROLJEVÄXTER Sådd och grödutveckling Den sådda arealen våroljeväxter minskade betydligt och uppgick endast till ca 4000 ha i Västra Götland och Värmland vilket är mindre än hälften mot året innan. Den större delen såddes undra de sista veckorna i april. Det förekom fall där uppkommen raps frös bort under de kalla nätterna i början av maj. Lokalt var det också problem med jordloppor i Dalsland och Värmland. I medeltal blev det normal skörd. Bomullsmögel I fyra fält med vårraps grävdes sklerotiepåsar ner i samband med sådden. Från andra veckan i maj till andra veckan i juli följdes groningen. De första apothecierna var uppe den 10 juni i en av depåerna. Fältet var då i begynnande knoppstadium. En vecka senare började blomning i de längst utvecklade fälten. Den regionala risken för bomullsmögel bedömdes som låg. Den 7 juli fanns det apothecier i tre av fälten. Vid inventering av svampsjukdomar i 15 fält i augusti, var angreppet av bomullsmögel i medeltal endast 3 %. Inte i något fält fanns angrepp över skadetröskeln (20 %), se tabell 15. Som mest noterades 10 % angripna plantor. Tabell 15. Angrepp av bomullsmögel i våroljeväxter i Västra Götalands län, ( * inventering saknas). År Antal fält Bomullsmögel (% angripna plantor) Andel fält (%) med >20% angripna plantor * 1990 * * * * 1999 * 2000 *

33 Övriga svampsjukdomar Vid inventeringen av svampsjukdomar upptäcktes angrepp av klumprotsjuka i tre av fälten. I två av dem hade 20 respektive 32 % av plantorna klumpar på rötterna. Angrepp av kransmögel (Verticillium) förekom i sex av fälten med som mest 25 % angripna stjälkar. I samtliga fält fanns angrepp av svartfläcksjuka (Alternaria), mellan 1-15 % av skidornas yta bedömdes som angripen. Jordloppor Lokalt förekom angrepp av jordloppor. I mitten av maj kom rapporter bland annat från Dalsland, om angrepp i oljeväxter som hade såtts under påskhelgen. Rapsbaggar Bekämpningen av rapsbaggar började omkring månadsskiftet maj/juni då de tidigaste fälten var i känsligt knoppstadium. Osäkra effekter och nya inflygningar gjorde att flera behandlingar behövdes. Se höstraps. Kålmal Från östra Sverige kom rapporter om kålmal den 21 maj. Det var samma tidpunkt som året och liksom då hade det varit sydostliga vindar sedan en tid tillbaka. Något lite senare observerades kålmal också i Västsverige. En vecka in i juni påträffades stora mängder av insekten i fält spridda över hela Västsverige. Anpassad bekämpning av den första generationen av kålmal i samband med rapsbaggebekämpningar hade troligen god effekt. Omslaget till kallare väder efter mitten av juni samt kraftiga regnskurar i början av juli missgynnade också kålmalen. Angreppen av andra generationen i juli blev inte alls så omfattande som året innan. Lilla kålflugan I mitten av juni upptäcktes angrepp av lilla kålflugan i vårraps. Det är en känd skadegörare i kålväxter men har tidigare inte betraktats som något problem i oljeväxter i Sverige. Skadorna uppstår då larverna minerar i pålrotens yta. Ibland kan skadorna bli så djupa att roten går av. Hur stor betydelsen blir beror dels på om nya rötter kan bildas dels hur vädret blir under fortsättningen på sommaren. Vid inventeringar i 15 fält hittades angrepp i alla utom ett. I många av fälten fanns skador på % av rötterna. Orsaken till angrepp i våroljeväxterna kan dels ha berott på en stor svärmning av den lilla kålflugan, dels på att utsädet inte var insekticidbetat. Upprepade bekämpningar mot jordloppor, rapsbaggar och kålmal kan också ha slagit ut naturliga fiender till lilla kålflugan. 32

34 ÅKERBÖNA Omfattning och sortfördelning Skadegörare undersöktes varje vecka under perioden den 13 maj till 8 juli i två ekologiska och sju konventionellt odlade fält. Sortfördelning eko; Aurora och Isabell. Sortfördelning i konventionell odling, se tabell 16. Tabell 16. Sortfördelning i åkerbönor 2014, konventionell odling. Område Marcel Taifun Alexia Gloria Imposa Västra Götaland Sådd och grödutveckling Åkerbönorna utvecklades bra under vår och försommar. I de tidigaste fälten började blomningen redan i början av juni. Under juli orsakade torka, hög temperatur och svampangrepp brådmognad. I många fält var grödan inte alls lika lång och frodig som annars varit vanligt under senare år. Avkastningen blev också i många fall sämre än normalt. Chokladfläcksjuka Symptom av chokladfläcksjuka (Botrytis) började uppträda i några prognosfält första veckan i juni. I mitten av juni förekom angrepp i drygt hälften av fälten. Vid slutgraderingen den 8 juli var i medeltal 22 % av plantorna angripna, se figur 17. Noterbart är att i fyra av prognosfälten förekom inga angrepp av svampen. Bönbladmögel, bönfläcksjuka och bönrost Sista dagarna i maj noterades svag förekomst av bönbladmögel (Peronospora) i ett prognosfält. Vid slutgraderingen fanns kraftiga bladangrepp i fyra av nio prognosfält medan tre av dem var helt utan angrepp. Samma fenomen har förekommit tidigare år. Det finns ett samband med hur ofta åkerböna har odlats i fältet. Bladmögel överlever som vilsporer i fältet och därför har växtföljden stor betydelse för risken för angrepp av svampen. Angrepp av bönfläcksjuka (Ascochyta) rapporterades första gången i två av prognosfälten under andra veckan i juni. Vid de båda sista graderingarna förekom svampen i fem av fälten. Som mest noterades 12 % angripna blad i två fält. Fram till graderingsperiodens slut den 8 juli förekom svaga angrepp av bönrost i ett av prognosfälten. Senare under månaden utvecklades rostangrepp i många fält. 33

35 Figur 17. Utvecklingen av skadegörare i åkerböna Medeltal för Västra Götalands län och Värmlands län. Bladlöss I ett av prognosfälten fanns angrepp av bladlöss från mitten av juni. Vanligtvis koloniseras enstaka plantor. Vid slutgraderingen den 8 juli fanns bladlöss i fem av de nio prognosfälten. I samtliga fall var bara ett litet antal plantor angripna och det fanns inget bekämpningsbehov. Riktvärdet för bekämpning är % plantor med angrepp. Ärtvivel Under de första veckorna efter uppkomst var gnagskador på bladen orsakat av ärtvivel vanliga i prognosfälten. I några fält fanns angrepp på nästa alla bladen vid graderingen i slutet av maj. Samtidigt var tillväxten kraftig och grödan växte ifrån skadan. 34

36 POTATIS Omfattning och sortfördelning Totalt graderades åtta fält i Skaraborg från den 2 juni till den 29 juli. Sorterna var: Asterix, Solist, King Edward, Inova, Bintje och Musika. Klisterfällor sattes ut den 28 maj. I potatis görs graderingarna i en ruta som är behandlad mot potatisbladmögel som det övriga fältet. Sättning och grödutveckling Den tidiga och varma våren gjorde att sättningen kunde börja under slutet av april och pågå en vecka in i maj. Efter några veckor med regn följde en andra sättningsperiod. Uppkomsten blev dålig i en del fält på grund av att utsädet hade åldrats fysiologiskt efter den varma hösten. Från mitten av juni noterades att potatisens tillväxt i prognosrutorna var kraftig flera veckor i rad. Torkan under den varma julimånaden orsakade vattenstress i många potatisfält. På en del lätta jordar torkade potatisblasten ner. Groddbränna Angrepp av groddbränna gick att hitta i en del fält men i liten omfattning. Vid några kontroller noterades att stolonerna var avbrända vid markytan. Groddbränna kan förväxlas med de symptom som angrepp av frilevande nematoder ger upphov till och som också gick att hitta i en del fält. Plantor som blir angripna av frilevande nematoder får krokiga stjälkar samtidigt som rotsystemet blir buskigt. Potatisbladmögel De första rapporterna om angrepp av potatisbladmögel i färskpotatis i Sydsverige kom ovanligt tidigt. Kännetecknande var också att det var stjälkangrepp nere i bestånden. Förutom gynnsamt väder för bladmögel under maj månad, misstänktes också marksmitta ligga bakom de i flera fall kraftiga angreppen. I Västsverige rekommenderades en första behandlingen senast när blasten var ca 20 cm hög, tidigare om angrepp befarats eller om marksmittat hade konstaterats. De första angreppen i Västsverige noterades en vecka in i juli. Det var i ekologisk odling, ett fält utanför Vara och ett utanför Skara. Varmt och torrt väder under fortsättningen av juli höll tillbaka risken för angrepp. Dock upptäcktes senare under sommaren att det förkom brunröta i knölarna utan att bladmögel hade noterats i fält. Torrfläcksjuka Under graderingsperioden hittades inga angrepp av torrfläcksjuka (Alternaria) i prognosfälten. Rapporter kom dock om att sjukdomen hade hittats andra fält. Det är främst lågkvävesorter och tidiga sorter som t.ex. Inova, Faxse, Ballerina och Challenger som är känsliga för angrepp av torrfläcksjuka. I analyser av insamlade bladprover från Västsverige har sjukdomen varit sällsynt. Samtidigt har behandling med effektiva preparat mot sjukdomen gett bra effekt enligt potatisrådgivare. Övriga svampsjukdomar Det kom enstaka rapporter om problem med vanlig skorv. Torrt väder från det att knölarna bildas och någon månad framåt ökar risken för angrepp. 35